Skip to main content

Full text of "Svensk uttals-ordbok"

See other formats


Google 



This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 

to make the world's books discoverablc onlinc. 

It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject 

to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 

are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr. 

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the 

publishcr to a library and fmally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 
We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for usc by individuals, and we request that you use these files for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project andhelping them lind 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are lesponsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whelher any speciflc use of 
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite seveie. 

Äbout Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders 
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at |http : //books . google . com/| 



Google 



Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in 

den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Don har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 

som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 

varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 

som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken fiinis med i filon. Det är en påiniimelse om bokens 

långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som h;ir blivit Jillmän egendom i samarbete med bibliotek odi göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 
Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit ftam Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, oeli vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är laghgt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google b ok sökning 

Googles mål är att ordna väi'ldens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världe ns böcker och författare och fö rläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 
på följande länk |http : //books . google . com/| 



I 



■i-i-}! . : ::, > '■ -. /, 





• • • • 

• • • • • 

• • • • • 

• • • • • 

• • • • 

• • • •• • 

• • • • • 

• • •• • • 

■ • • • • 

• • • • • •«• 



• • 



• • 



• • 



• 



SVENSK 



UTTALS-ORDBOK 



AV 



I. A. LYTTKENS OCH F. A. WULFF, 




LUND, C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG. 



• • • 

• • • 

• • • • 

• • • 






• • • 



• • • • 

• • • • 
t • • • 



• • 






• • • • ' 

• • • 
• • • • 



• • 



• • 



•-.• 



• • • • • 



• • 



Lund 188 9, 

Berlingska .Boktryckeri- ooh Stilgjnteri- Aktiebolaget. 



PX5 SI 37 
/-?3 



Förord. 



D 



enna uttalsordbok utgör en fortsättning av vår 1885 utgivna 
Si). Språkets Ljudlära. Sedan Ljudläran utgavs, har studiet av 
vårt språks ljudförhållanden på åtskilliga punkter ledt till viktiga 
resultat, hvarfor i denna uttalsbok åtskilligt blivit förbättrat och 
tillagt. Vi ha icke ansett nödigt att på hvarje ställe angiva de för- 
ändringar eller olikheter, som förekomma, utan bedja att en gång 
för alla fk nämna, att i de fall, då uttalsskicket ter sig något litet 
olika, det i ordboken upptagna nu må anses såsom vår mening i 
saken. I flera fall har uttalsbeteckningen här gjorts noggrannare 
än fbrut; i andra har en mera generell beteckning synts oss lämp- 
lig, hvarom redogörelse finnes här nedan. 

Vi begagna med glädje detta tillfälle att betyga vår tacksamhet 
till professorerna Söderwall och Tegnér vid Lunds universitet, dels 
för goda råd under tryckningen, dels särskilt för det intresse, 
hvarmed de följt vårt arbete. 

Norrköping och Lund i november 1888. 

I. Ä. Lyttkens och F. A, Wulff, 



jvi300353 









o .s 



■> •' 3 <* 



Om Svenskt Riksspråk. 

Med svenskt riksspråk menas det språk, som talas och fast- 
hålles av bildade svenskar, hvilka tillägnat sig en viss grad av hyfs- 
ning i sitt tal (Jämför Ljudläran §§ 35, 39, 43; Om Teckensy- 
stem s. 29, Om samhörighet s. 39). Emällertid måste ärkännas, 
att genom olika samhällsklassers och olika landsändars samfärdsel 
med hvar andra, ord och uttal av endera upptagas från den andras 
språk. Detta känn ske mer eller mindre individuellt, mer eller mind- 
re allmännt inom vissa landområden. Men även om bildade person- 
er sålunda upptaga ord och uttal från obildades språk eller från 
bygdemål, får dylikt dock icke genast räknas till riksspråket. 
Först när de upptagna orden vunnit allmännare användande och 
uttalen ärkännas eller igänkännas såsom "tillräckligen vårdade och 
överensstämmande" inom tillräckligen stora eller tongivande områd- 
en, kunna de anses tillhöra riksspråket. Även med denna begräns- 
ning kommer riksspråket emällertid att omfatta en mångfald av ut- 
talssätt och uttryckssätt. 

Dessa kunna indelas efter olika synpunkter. Med hänsyn till 
den omvårdnad, som förefinnes i en persons tal, urskilja vi följande 
grader: 

1) Såsom högspvåk (offentligt språk) nyttjas den mast vårdade 
och konservativa formen. Den kaiin utgöras av antingen mera 

a) högtidligt tal, hvilket användes vid den allmänna gudstjänst- 
en och vid andra högtidliga tillfallen, i allvarligare föredrag, i 
sorjespel, och i allmännhet vid högtidlig uppläsning. Eks. mycket: 
myJcdt^ men icke myJc'9^] dig: di- g men icke däfj-] och: ok- men icke 
d-'; säg: sä- g men numera icke sö;'. 

b) vårdat tal i inskr. bemärkelse, hvilket användes vid munt- 
liga föredrag och offentliga diskussioner, vid vanlig uppläsning, i 



• • 



• • , • • • •••••• • 

*l • JR* *•• ••••• • 

:;^HSdéspel. ösvl /fiks.: sand: san-d men icke sun-] jag: jio^g men. 
* icte jrtS-'; åldrig:* af* dri*^ men icke al'ri^ el. ens aldri^, 

2) S&som mUUanspvåle (socialt språk) känn räknas det spr&k- 

skick, som användes i det dagliga bildade och hyfsade umgänget. 

Härvid känn man urskilja dels 

a) umgångligt ial, som användes vid samtal i allvarlig form 
mällan bildade, i synnerhet dä särskild uppmärksamhet, takt och 
urskillning krävas, d. v. s. det finare umgängets konversationsspräk. 
Eks. mycket: myhd^] mig: maj-] det: d€^\ sade: sv-] och: å-] jag: jv^ 
för jv^g, 

b) ledigt taly som användes vid förtroligare, mer familjära sam- 
tal, och dä etikett och formalism böra undvikas, d. v. s. okonstlat 
imigängesspr&k. Eks. de: di- för de-] dem: dom^ (ack.) för däm-] 
äro: e- för äTO*. *) 

B) Säsom lågspråk känn man urskilja en form, som närmar sig 
obildat tal, och som hvar och en bildad, dä han göres uppmärksam 
därpå, ärkänner såsom mindre god och således icke avsiktligt fast- 
håller. På detta område finnas dock åtskilliga ord och uttal, som 
äro mycket allmänna och visa benägenhet att nu tränga upp bland 
de här åvan urskilda formerna. Man känn därför även här ur- 
skilja tvänne grader nämligen 

a) hvardagligt tal, hvilket användes allmännt men icke ärkännes 
såsom fallgodt. Eks. -na för Ääwa'; såf för så- g-, stw- el. stw-g 
för stco^d] vavH för wrif, 

b) vulgärt tal, hvilket genast stämplas såsom tillhörande de 
obildades tal, ehuru det någon gång anträffas i bildades tal. Eks. 
hw- för hwn-] 'Å'ta' för ä'fa^', pcBQ-Jc för paq-h] vv- för vD^ra^] feJc- för 
fik'] jek' för jik-] vaQ'klin^ för vceQ-kligon', 

Bredvid denna indelning, som mera berör valet av ord och 
böjningsformer, ljudens uttal och art samt iakttagande av ak- 
centueringslagarna, kunna även^ finnas skillnader med hänsyn till nog- 



^) Kanske är det tjänligt att anmärka, att Sweets "coUoquial speech" (se 
t. e. Sweets förträffliga Elemeniarbuch des gesprochenen Englisch) synes oss 
i s|, måtto en liten grad för "lågt", att det omfattar ungefår hvad vi kalla 
"ledigt" och "hvardagligt", men synes utesluta vårt "finare umgängestal", 
hvilket nödvändigt hör med till "samtalsspråket" i vidsträckt mening. 



7* 

grannheten i ordens eller rättare de åsyftade ljudens uttal ; och man 
känn därför i allmännhet urskilja 

1) noggrannt taly åk livar je ljud uttalas tydligt och distinkt, 
t. e. fris-ktj pur/kt, hem-skt] 

2) mindre -noggrannt tal, åk vissa ljud på» grund av bekväm- 
lighetsskäl med hänsyn till ljudens frambringande och genom ljudens 
invärkningar pä hvar andra komma att antingen bli outtalade eller 
förändras, och detta dels inom orden själva, dels vid ordens samm- 
ansättning eller sammanträffande med hvar andra i det samman- 
hängande talet, t. e. fris-f, pur/t, lurj-t] samt 

3) vårdslöst talj när orden uttalas slarvigt och ofullständigt, t. 
e. pli>'n för plv-ndn^ jös^9l för jöt-SBl, varf^m för varfndn^ i tis-ias, 
för ti'Sdv'gs. 

Naturligtvis träffar man den större noggrannheten oftare inom 
högspräket, den mindre inom mällanspråket, och v&rdslösheten mast 
inom lägspräket. 

Med avseende pä vanlighet och förekomst rader stor olikhet sä 
väl angående ord som uttal. Det är därför svårt att i ordboken alltid 
bestämt angiva dessa förhållanden, och olika författare i ämnet 
torde nog ofta hava tagit hänsyn mer till sig själva och sin omgiv- 
ning än till en på objektiva grunder stödd statistisk undersökning. 
Samma brist torde ock i många fall vidlåda oss, men vf ha dock 
icke tvekat att angiva den mer eller mindre allmänna förekomsten, 
så långt vår ärfarenhet och säkra uppgifter inom litteraturen kunn- 
at leda oss. Vi ha därför på vederbörliga ställen användt sådana 
tärmer som vanligen^ ofta, stundom, ibland, någon gång, sällan. 
Särskilt ha vi på många ställen användt tarmen individuellt om 
uttal, som man blott en eller annan gång hör, eller som ofta bero 
på anslutning till någon gängse beteckning. 

För att ytterligare belysa de förhållanden, vi här åvan behand- 
lat, meddela vi* en jämförande uppställning av olika stilarter. 

(Anm. I efterföljande tabeller äro supradentalerna betecknade 
med feta bokstäver, hvilket vi däremot icke ansett lämpligt i ord- 
boken. I sjätte kolumnen ha vi såsom "bygdemålsfärjat" upptagit 
ett och annat som i själva värket är rent bygdemål. 



8* 



Vanlig, skrift: 



tisdags 
vänja 

säga 
lyss 
dåligt 
morsk 

åttio 

någonsin 

körsbär 

iyrtio 

midsommar 

självsvåld 

tillägna 

högfärd 

kyrkogården 

rådstugan 

ledas 
ledsen 

mer och mer 
till reds 
hustru 

låsa 
hava 

snyggt 
lågt 

supande (subst.) 
lekande (adj.) 

daglig 
upp 



Offentligt 



Gudstjänst- lag- och 
skaldespråk : 

1) Högtidligt 



Borjerligt foredrag- 
ningsspråk: 

2) Vårdat 



tiisdo^gs 


tii8dag'8 


vän-ja^ 


— 


sä*ga\ sÅj*a' 


8BJ'a^ 


lysi 


— 


då'UgH 


då'Ug't el. -k*t 


mtoTiuk 


rmamik 


otiiu) 


* 


nå'gonsin*' 


nån8in\ noni8tn 


XCST'ti-hå^T 


<. 


fyritito, foBriticj 


« 


mi'd'8om'ar 


midi8om'ar 


fål'V8'VoVd 


fåVf8-voVd 


til'-e'gna 


tih-er^^na, -äifna 


he-g-fm^rd 


hög'-fcB^rd 


/yr-koi-gaTddn 


Xcerkm-gå^ABn 


rå'd-8ttu^gan 


« 


le'das\ leids 


ledis, ledis 


led89n^, leåsan^ 


lät-Sdn^ [Sthm] l€t-89n^ 


meir ok tneir 


meir o wcfr, meir å meir 


til reid8 


til redf*, til råtis Sthm 


hm8'trtu^ hus-trm!' 


== 


lå'8a\ lå'8a^ 


lå'8a^ 


hwa^ 


hvva^y hvi 


snygit, snygit 


snykit 


låigt 


låigt, låikt 


8twpan^d9 


sm-pandd^ 


le^kandd'' 


ss= 


dägeli^g 


dä-glig^, däj'lig* dÅj-dlig*' 


up\ 


upi, fopij 



9* 



Sooialt 


Ohyfsat 


Finare umgänges- Okonstlat sam- 


Självsvåldigt 


Bygdemål^fårjat 


språk : 


talsspråk : 


h vardagsspråk : 


språk : 


3) Umgängligt 


4) Ledigt 


6) Hyardagligt 


6) Vulgärt 


tiisdaks 


tisidas el. tiistas 


tisHas 


tiiså98 [Sk. 


« 


vé'na^ [Sthm], vän-- 


- 


våtf-a^ [Gtb 


^ss 


ja^ 


sss 


3_ 


^= 


dåUV 


= 


(?o?-9** [Sk.] 


— 


= 




m(o8ik [Gtb.], mogisk 








[Sk. • 


OtH ' 


= 


^ 


otieti 


wyirsin^j nonisin 


= 


* ^^^s 


= 


X€R8''h<e'T, /a?«/6€Pr 


— 


SM»'-6<g'r [Sthm] 


X08ibär [Gtb. 


fosriti 


festa 


« 


/ö<ft [Gtb.] 


mitisofnar' 


m%8\omar 


mesiomar 


me«icemdr [Gtb.] 


» 


fål'8-voVd 


«. 


/£P»-t?OZ' 


til-ätj^na 


= 


<eZ- äjy'nflr 


-=• 


kokr-fa^d. 


Äö5Ä*-/(ÉC*d 


huk'-f<s*a [Sthm] 


h0k''f(B'd [Gtb.] 


Xcer-gå^Adfi 


Xosrigådon' /cer- 


1 


xoerigån [Gtb.] 




gå'n [Sthm] 






rå'd'8titi^n 


rå'8lmgan^j ros'- 


= 


= 




ton* 


' 


• 


let% lätis [Sthm] 


låsi [Sthm], lesi 


= 


= 


= 


lä8'dn* [Sthm], 
les^dfi^ 


^^^ 


«^^£ 


meir å meir 


= _ 


^ 


=« 


= 


til råsi [Sthm], t. resi 


== 


fe resi [Gtb. 


hu8'tru^ 


h(BS'tru' [Sthm] 


Äui5**rui* 


Äms*<rta* [Gtb. 
hiuis-tgmi [Sk. 


=är 


= 


=: 


Zä*5a' 


Ļf 


=s 


■ 


Äa5m5 Äa? [Sk. 


/ "'^ 


=r 


= 


8n0kit [Gtb. 


» 


» 


» 


ZoÄjii 


' — 


= 


*n* ^ 


5m'|)ana* [8tu'pir/] 


*= 


[obrukligt; omskri- 
vesj 


— 


= 


däj^lig' 


dä,j'li^ 


{?ä/-eZt' 


— 


[OpiJ 


= 


= 


^^"^ 



10* 



Vanlig skrift 



Ofi&ntligt 



Gudstjänst- lag- och 
skaldespråk: 

1) Högrtidligt 



risbastun 
svinstigan 
ladugård 
stadshuset 

handske 
matsäcken 
moster 
gärdesgård 

lega skjuts 

digna 

ides 

blyges 

vigsel, födsel 

blandning 

giver och tager 

giva och taga 

god tid 

goda stunder 

fattig, fattigdom, fattigt 

Eder (ack.); Edra (adj.) 

hon är din 

beder, bedja en bön 

upptäcka 

uppsätta 

se upp! 

höra; göra 

värdshus 
vårdslös 

ursäkt; ursäkta 

blanda ibland 

ingen ved att elda med 

men ändå alltid glad 

aldrig i evighet nog 

i^i jag både vill och skall 

ögon, öron och alla lemm- 
ar 



rv8'b<M*tmn 
svvn-sti^gan 
Ivdm-gå^rd 
8tviå.S'hw'89t 

?ian'å'8k9^ 
mv't-8åt9n 
m(o'd9r-sysH9r 
j<s*rd98'gå^rd 

le'ga futi8 

dvgna* 

i'd9s% iid9s 

hly'g9S\ hlyigds 

viigsalj f0ids9l 

hlawdniff 

jiivdr ok tvigar 

ji-va' ok tt}'ga' 

gioid tiid 

g(o*da^ stun'd9r*^ 

faPig'; fat'igd(am*\ faPig^ i 

eiddr; edra'^ 

Jmn' är dini^ 

beid9r, be'dja en bein 

up'-täk^a 

up'-såt^a 

se upi 

hö-ra^; jcs-ra^ 

vårds-Ms 

iwr-säkH; tursäk^ta 

blan'da ibland 

irjdn veid at eVda mé^d 

män än'då^jal'tid^ 'glvid 

aVdrig^ i evighe^t ncDig 

jv', jv'g bå'dd' viV. ok skaV. 

0'gon^ öron ok aVa* lemr- 
ar*' 



Borjerligt föredrag- 
ningsspi^k : 

2) Vårdat 



svvn-sH^an 

8MåshM89t* 

han'8k9^ 
m<o8'-t9r*^ m<asit9r 



läfa futis 
dig'na^ ditfna^ 
iiås 
blyigs 

Vigi89lf födis9l 

jiiv9r å (el. o) tvig9r 
ji-va!" å tvga^ 



fatig'; fatigdam'; faHtt 

b9ir^ be'dja en bein 
up^sät^a, säfa upi 



v(Bd:s-htu'8i veetishius 

vå'^A-8l0^8 

m'T-»äkH; taT-8äk''ta 



jn'jvg bå'd9^ vili å skali 

0'gon^ öTon' å aVå lem'- 
ar^ 



11* 



Socialt 



Finare umgänges- 
språk : 

3) Umgängligt 



Okonstlat sam- 
talsspråk : 

4) Ledigt 



Ohyfeat 



statishmsat', stats- 
hm^sd [Sthm] 



jae-rds-gå^d. 



dtfj'na* 
iiåSj iitSy itis 
blyigs, hlygis 



jeir å tvir 
jei å tvi 
g(oi t%\d 
g(o*da stuivddr'' 
faftg'; faPidtum'; 

fat'i¥t 
éir; e*dra* 
hatn' eer dini 
beir, be en bein 

såVa opi 
se opi 



vcBtinhms 



m'-mäk% tw-måk^ta 



iri'en veid at eVda mé^ 



aldrig^ i ervihe^t 

ntoig 
jn' jvg bå'dd^ vili å 

skvi 



ri'S'bas'tan 

Iv-gä^d. 
8ta8ims9t' 



Självsvåldigt 
hvardagsspråk : 

5) Hvardagligt 



Bygdemålsfärjat 
språk : 

6) Vulgärt 



rt'8'ba8'ta:,[Gth] 
8vvn'8ti*n 
lagiM [Gtl] 



fna8'åk9n^ 



j(S»'gå^aj j(smigåA 
låj'a fusi 



»•o» %S» 



vikiS9l, fötisal 
blatfifj* 



g<o'a stuwddf'' 
fat'ig^; fatidom!'; 

faHt 
éfr; e^ra^ 
horn' e-dini 



isf 



blyhs 



hoR-ra*;ju'ra^ [Sthm] 

vaaihtus 
våd.'-sl0^Sy von^-Ws 



blan'da iblani 
ifj'9nveid d elda wté' 
män ändå' aPW^ 

gW.d 
aVdri^ i e'vihe*t ncjig 

jt>' jv bå'd9 viV. å 

skvi 
0'gon^ ce-ron' ä aVa 

läm-ar^ [Sthm] 



g(oa stun'9r^ [Gtb.] 
fat'i^; fatidam'; 
fat-iV 
äfr; ära' [Gtb.] 

6e*r, be* en böin 



{j0'ra\ 
h0'ra^ <jö-ra\ 



[Hall. 

[Vgl. 
Gtb. 



vcenims 



ui'-säkH ' tu''Säk^ta 

^ [Gtb.] 

itj'9n vei å el'a mä*' 
män än'då^ aVti^ 



jv jv bå'd9 veU å 

sfcai [Gtb.] 
0'g9n^ 0'r9n'iåal'a 

lemmar'' [Gtb] 



svi^n-sti^a 
lag\OQ [s. Gtl.] 



ma8\dJc9n' 
musitog [Sk.] 
j<88igåd [Gth.]jagi8- 

goQ rSk.] 
Z^'a fmst [Gtb.] 



vikisdl^ fösidl 



gati ta 

fati^ii; fatii-dumi; 
fati'dti [Sk.] 

Äw e dii [Gtb.] 
fcefr, be* e6(Kiw[Gtb.] 



VOStesS VOS'l0S' 

[Gtb.] 
tw-fäk^t m-fäk^ta 

[Värml.] 
blan'a iblani 
erfdnvei te å eVamä^ 



0tgåni 0.''råni å 
aVa limi-a^i [Sk.] 



-* 



12^ 



Vanlig skrift 



Offentligt 



Gudstjänst- lag- och 
skaldespråk : 

1) Högtidligt 



Borjerligt föredrag- 
ningsspräk: 

2) Vårdat 



Giv mig handsken och tig. 

I morgon bittida klockan 

två. 
Vi stodo som på nålar. 

Hunden låg under soffan. 

Han morrar endast, han 

bits icke. 
Jag undrar hvad det känn 

vara. 
Gå nu hemmoch lägg dig. 

Så roligt detta var!* 

Hvad var det hon bad 

honom om? 
Får man värkligen gå i 

parken? 
De sade det icke åt dem* 

I voren nämligen redan 

gångna. 
Ett mycket litet barn. 

Ty hon är död för länge 

sedan. 
Icke blott kaffe, utan 

även schokolad. 

De virkade spetsar till 
näsduken. 

Schasa skatorna ur pota- 
tislandet! 
Du har väl sett hanne? 

De förmådde icke öppna 

dörren. 
Ar det så att han icke 

vill det, — 
Det är som såge man 

ett hav. 
Litet är bättre än intet. 

Ja, det tror jag, det! 



jiiv mi'g hawdskan^ ok tiig 

i morgon'' biHda^ klok'an 

tvåi 
vi 8tio'd(o' som' på nå'lar'^ 

hunid^n lå'g und9r Bof'an^ 

han mor 'ar' ewdas^t, han 

bi\t98 tX*'a* 
JDg un'drar^ vVd det kan' 

VD'ra^ 
gå' nuii hemi ok lägi di'g 

så rtjligt' data' vair! 

vvd vvir det htan bvid 

honom om'? 
få'r man vterkli^gvn gåi i 

parikan? 
de st)'d9 déH ikd' åit däm 

iv(o'r9n^ näm' ligan ra^dan^ 

gOfj'na^ 
et mykdt' litdP bvirn 

ty hion' år d0\dför låri'9' 

8e'da^n 
ik9 blöt' kaf'9% tutan 

ä'V9n' f(ok'maid 

de vir'kad9 spetsar' til 
nä's-dtu'k9n 

fo'8a skvUorna ta^rptotv- 

tis-lan'ddt 
dm hVr väl seti hän'9? 

de förmod'9 ikrr öp'na 

doeridfi 
ä'r det såi at han ik'9' 

mli det, — 
det ä'r som 8å'g9 man^ et 

htt\v 
li't9t' är bätir9 än in't9t^ 

jr> déit treor jvig^ déit 



jiiv mig han'8k9n o' tiig 

i mor'gon bittida' klokfan 

tvåi 
vi 8t<a'dfa 8om^ på nå'lar' 



han mor-ar en'da8't, han 

biits ik'9' 
jr>g uwdrar' w' dät kan 

wra' 
gå ntu' hem' o lägi dig' 

så r(a'lik't dät'a^ t;i9fr.' 

vvd w'r de hum bvid 
honom om'? 



i v(o'r9n näm'lig9n re'dan^ 

goTj'na^ 
et myk'9* li'W bvirn 



dm hv'r väl set', hän»'? 



Ivt9^ är bättra än in-tat' 



Anm. Av äldre, numera obrukliga former må, anfotas: ti-rsdag, 



13* 



Socialt 



Finare umgänges- 
språk : 

3) IJmgängllgt 



Okonstladt sam- 
talsspråk : 

4) Ledigt 



Ohyfsat 



Självsvåldigt 
hvardagsspråk : 

6) Hvardagligt 



Bygdemålsfärjat 
språk: 

6) Vulgärt 



ji\v m&j havfskdnå 
tiig 

i fnor'on biPifnJ^ 
klohfan tw,\ [Sthm] 

vi st(o'g som på nag- 
lar' [Sthm] 

hun\d9n lå'g undar 
sof-an^ 

han bf>Ta mova/r^j 
hem hitis in't9^ 

jv un'drar vo de 
kan vv*ra^ 

gå nttt' hemi å lägi 
däj 



vt> w'r de ham hvid 

honom om'? 
får man V{er'klig9n^ 

gåi i parikdn^ 
disr)'de iwtd^ åitdom 

ni häda nåmlig9n 

rerdan'' goti 
et myh» li't9^ bt>in 

[Sthm] 
fy h(on e d0id feer 

lätj'9^ 8€\n 
in't9 Wra kapd''^ tu- 
tan ok'8åf(ok'(olaid 

di vir*kadd spåPsar 
til né'8-dm^hn [St] 

fv'8a skv't(ona tu^r 

p(otn'ti89n^ 
dtu hv'r välan 8äP. 

hån9'9 [Sthm] 
di förmod'9 in-t9^ 

öp'na d(er\dn 
e'de så' at han iwte^ 

mV. de — 
de (S'r80mman8å'' 

g9 et^ hviv 
lvt9 e^båt'r9ånin't9^ 

jv dei trtar jvig, dei 



jei m9J hanrskdn å 

ti'g 

imon bit'i^ klok'a/n 

tvåi 
vi 8t(o* som på 

nå-lar^ 
huni [Sthm] lå'g un- 

dd 9of'an^ [Sthm] 
han bv)*ra inttfar', 

han bisi tn**a' 
jv un'drar va de 

kan vvra*^ 
gå' nm häm^ å lägi 

däj [Sthm] 
nMJ' sårcj-liP data 

vnf! 
va vt)' de ham bnid 

honom om? 
får man varklin^ 

gåi i parikdn 
dom [Sthm]^ 8'D'de 

in't9^ åit dom 
foer ni had» re-dan* 

gof. 



fce'r hton e deidfodr 
lår^'9 sen*^ 

in-td bo^rakafpy tu- 
tan fiokW. méi 

dom vivka spät-sar^ 

til nés-dm^kdn 

[Sthm] 
fv^sa skx>'t9na m^r 

pQttvUi89n 
dm hv'r vlan säti 

na? [Sthm] 
dom mn'd9 in't9^ 

Öp'na dceni (Sthm] 
e' de så' han in't9^ 

vili9t — 
de e' som mansåig 

et hviv 



jv dei tr(or jwf, dei 



i mon beti^ klok'ian 
tvåi 



huni9n lå' und9 
%of'an^ 



å déBi tro) jof, dcei 
Värml.] 

inoj^rdsJc, xc^'s-bä^r, vå'nja\ sä*gja'j ly-ds, lyt-Sy då'rlig^t, otati^cj, fyratio)^ 



gå nm hem å lä g i 

dcsi [Gtb.] 
nä så rtoflit data 

va^! 
va vv' de han bvin 

om? 
få'r en vcerklin' gåi 

i parik9n 
di 8t>'t in't9 åit dom 

fcsr ni vv re-dan^ 

gotj'na^ 
et m0b9 li't9t bvin 

[ötb.] 
fcsr htm e dei foer 
läTj'9 sen^ 



di v€r'ka spetsar^ 
te nås'tmk9n^[Gth.] 

fa' sa ska't9na m^r 

pattäit9na [Grtb.] 
dm hv'r väl seti na? 

di kun'9 in't9 öp'na* 

' dcein [Gtb.] 

e' de så han in'td 

veli9t 
de e' som en såi et 

hviv 
lit9 6* b&t'r9 äniwt- 

no^ [Värml.] 



te mö'ra bet i'' klcsk^a 
tvåi [ötb.] 



hmni lå wn9r söfa^ 

[ötb.] 



jv un' drar va de kan 

vvi [s. Götal.] 
gå nm himi å lägi 
dcsj [Sk.] 



va vv de hta bvin 

om.? 
fö' Q man vag-ke-lin^ 
göim ip€eQih9n[B\i.] 
di sai dom9t iwt9^ 

[ötb.] 
för i vv loTj'9n^ 

goda' [ötb.] 



feer h(o e lorj'9n' dei 

in-td bvWa kaifi^ w- 
tan fuJdvi mäi 

[Värml.] 
diviQ'kad9 spiti-saQ; 
te neesdmilbn [Sk.] 

fa' sa ska't9ra ta V 

p(otäit9ra [Vgl.] 
dm hv'r la seti 

hän'9r? [ötb.] 
di vv in't9 g (a' t9få 

(opi döria[n. Hall.] 
es' han in't9 velidt 

[n. Hall.] . 
de e Wasåm ad' man 

vil se' it haiv [Sk.] 



14* 

I ett sådant • land som värt, med dess stora utsträckning och 
dess gruppering i olika områcLen med olika samfärdsel, m&ste na- 
turligtvis olikheter forefinnas inom de bildades spr&k. Dessa olik- 
heter kunna ha uppkommit dels genom självständig olika utveck- 
ling inom de bildades eget spr&k, t. e. uttalet av ord pä -logi med 
^'-Ijud i Svealand och med ^-Ijud i Götaland, dels genom inv&rkan 
frän samma trakters bjgdem&l. Uttalsomrädena skulle bli allt för 
mänga, om man med noggrannhet skulle upptaga även de minsta 
skiljaktigheterna. För översiktlighetens skull torde det därför vara 
lämpligast att uppdela värt land i nägra större spräkomräden 
med angivande av en och annan skiljaktighet även inom dessa. Näg- 
ra bestämda skarpa gränser kunna naturligtvis i de flästa fall icke 
uppställas. Endast bredare vatten och glest bebyggda skogs- och 
bärjstrakter kunna åstadkomma skarpare gränser. Där sädana icke 
finnas, bildas av naturliga orsaker övergängsomräden, som i somliga 
fall likna det ena, i andra det andra området. Dess utom for- 
dras ännu mänga lokala undersökningar, innan en noggrannare be- 
gränsning känn göras. Vi anse det emällertid lämpligt att uppställa 
följande uttalsomräden, för hvilka vi angiva de allmännaste dragen 
och uttalsegendomligheterna. 

1. Östra Svealand. Detta område omfattar Uppland, Sörm- 
land samt östra delarna av Västmanland och Närke, eller det stora 
läglandsomrädet omkring de mällansvenska sjöarna, d. v. s. Mälar- 
och Jälmarlandskapeng område. Detta område innesluter inom sig 
den trakt, där svenska språket enligt samstämmigt ärkännande talas 
bäst, näml. vissa delar av Sörmland, särskilt de sydöstra, och hvilk- 
as bygdemål står riksspråket närmast, samt torde ha haft det största 
inflytandet på riksspråkets utbildning. Inom området förekomma 
betydande avvikelser i synnerhet i den n. ö. delen, omfattande Upp- 
land och Södertörn med huvudstaden. Området i sin helhet känn 
karakteriseras därmed, att d- ljuden användas på sådant sätt, att i 
lång ställning <l-ljudet alltid är rent slutet (t. e., gåva: gå*va^)j att 
halvöppet 6 icke förekommer (t. e. såva: sd't>a'), att i kort ställning 
endast det öppna o-ljudet användes (t. e. komma: kom^a^) och att 
således även vid böjningar å övergår till o (t. e. gä gh.it: gå- got-). 
Det långa ä-ljudet hålles åtskilt från e-ljudet inom större delen av 



15* 

omrSkdet (t. e. äta leka: å-ta*^ le'Jca% men i den nordöstra delen 
ärsättes långt å ay é (t. e. äta: é'ta^j väg: v^g). Hvad c-ljudet an- 
går, uttalas det i större delen av området i sin rena form (t. e. se: 
S€') och vid förkortning behålles det ock (t. e. se sett: se- set-), men 
i nyss nämnda nordöstra del begagnas i kort ställning ä så väl i 
oböjda ord som i böjningsformer av ord med c-ljud, (t. e. hemm: häm-, 
tecken: tåk-on, sett: såt- (av se), hette: håt-Q').' Dock användes i 
detta fall även é eller rättare ett ljud, som blott närmar sig é, enär 
det skiljes från det é, som ärsätter långt å (Jfr. Ljudl. §§ 136, 137, 
149, 150). Mycket vanligt är att inom detta iiordöstra område höra 
slutet e, halvöppet é och öppet ä hänföras till ett enda ljud näml. 
"c-ljud", hvaremot det breda ec-ljudet hålles avskilt. Vidare må påpekas, 
att inom hela området breda (B och breda (B användas icke allenast 
i kort ställning framför r (t. e. värre: vcerh, större: 8f(Brh) samt i 
lång ställning framför r -j- kons. (t. e. järn: ^'cb«V«, kärt: xtB-rt) utan 
även framför ensamt r (t. e. där: rfcc^^r, här: Ä«'r, göra: jcR-ra''), 
Angående medljuden må framhållas, att r alltid är tungspets-r> men 
i början av ord ofta förlorar vibrationen och blir frikativt (t. e. 
r0-d). rs rt rd rn uttalas såsom supradentaler på det sätt vi be- 
skrivit i Sv. språkets ljudlära sid, 195, hvarvid rs nästan alltid 
behåller sin supradentala karaktär och icke förväkslas med /. I kort 
ställning händer, att rt nästan alldeles förlorar den lilla aspirationen, 
som kvarstår såsom rast av r-ljudet och blir fullt supradentalt (t. e. 
kort), I främmande ord med ^-Ijud övergår detta oftare till ^-Ijud än 
i Gtl. (t. e. logik: Icji-k, teologi: feoloj^^SLgentur: afåntw-r), ;f -ljudet, 
som här alltid uttalas med klusil, är malier sta och icke bakre 
tandvallsljud; /-ljudet är bakre tandvallsljud och icke gommljud 
samt har ringare grad av läpprundning än i Gtl. Såsom slutlig egen- 
domlighet må nämnas, att i vissa fall (se Ljudl. § 646) t i svag 
efterstavelse efter vokal icke uttalas (t. e. taket: tv^k9j mulet: mm-h^ 
såvit: 8å'vi*'j talat: tvW), men att former med c- vokal och former 
med t- vokal (supinum) i allmännhet hållas åtskilda (t. e. buret: bturo' 
och burit: btwri''). Såsom flertalsformer för vidkommande ord an- 
vändes vanligen wr, i Sthm. vanl. (or, t. e. skwUor' dok'(or' vvsorr^» 
Såsom anmärkningsvärdt må ock nämnas, att i Stockholmstalet 
ord på -era (jb. e. vårdera) samt fler sta viga slutstarka på -ska (t. e. 
professorska) genomgående visa benägenhet att få aks. 3 V 2 (hvilken 



16» 

vi i detta arbete beteckna med * *) ^). Stockholmstalet, utmärkt 
for sin livlighet och raskhet, har stor benägenhet att förkorta ord 
i bestämd den form, i synnerhet om ntgångsf ormen slutas p& n, nd, 
nde^ t. e. planen: plc-n^ brunnen: brun-, björnen: bjoe-rn, hunden: 
hun-y kunden: kun-, gränden: gran-, bonden: biofi', manen: måfn. 

• 2. Västra Svealand. Detta område utgöres av västra del- 
arna av Västmanland och Närke samt närliggande områden av 
Dalarna och Värmland. Det utgöres av ett stort bärjstraktsområde 
med av bärjen omslutna mindre dalområden. På grund av sönder- 
splittringen i smärre, tätt bebyggda områden äro lokalolikhetema 
här talrika. De väsentligaste dragen för området såsom ett helt 
betraktat äro dock följande: 

Hvad beträffar cl-ljuden förekommer somligstädes i vissa ord i 
lång ställning ännu halvöppet o-ljud (t. e. såva: s^6'va^). Till be- 
svarande av frågan, huru vida dessa ord äro de samma som inom 
norra Götaland, ha vi icke kunnat anställa tillräckliga undersökning- 
ar, hvarför vi vid angivande av riksspråksuttalet icke kunnat lämna 
uppgifter härom från detta område. Det uppgives av sagesmänn 
från området, att slutet å skulle användas även i kort ställning, sär- 
skilt i böjningsformer av ord med långt slutet å (t. e. gått: gåi-) 
och framför långt Ä-ljud (t. e. rock: råk-, pock: påki) samt i en- 
skilda ord (t. e. komma: kåm'a^, bort: bår-t^ borta: bårta'). När 
vi förut i Ljudlärau och även annanstädes sagt, att vi icke anse 
detta uttal såsom riksspråk, hava vi uppträdt mot en sådan åsikt i 
den utsträckningen, att detta uttal skulle vara allmännt i landet, hvilket 
senare vi fortfarande bestrida. Det känn naturligtvis mycket väl hända, 
att det finnes inom några mindre områden, t. e. i Värmland eller 
s. ö. Gtl. Hvilka dessa områden skulle vara, eller hvilka ord, som 
ha kort slutet d, ha vi icke funnit någonstädes fullständigt angivet; 
och då icke häller någon undersökning föreligger, huru vida detta 
uttal känn anses såsom annat än farjning eller invärkan av bygde- 
mål på traktens bildade tal, så ha vi icke ansett oss böra angiva 
det i ordboken. Även har angivits, ~att inom detta område i vissa 



') Denna egendomlighet angives icke i ordboken utan namnes blott här 
en gång för alla. 



17^ 

trakter v användes i kort ställning, särskilt framför ly-ljud^ i st. för 
a (t. e. tvang: ivvrj-, vagn: vorfn). Detta ljud, som enligt be- 
skrivning icke är normalt svenskt riksspråks-», utan snarare det 
nära intill detta i det s. k. "Landsmålsalfabetet" angivna, hvars 
tecken där utgöres av ett sammanskrivet a och o, och som i vår 
vokaltabell skulle få sin plats i III Ha IVa (el. 2), torde dock vara 
endast färjning av något bygdemål, åt minstone ik vi tills vidare 
så anse. 

På detta område hållas e- och a-ljuden åtskilda och uttalas på 
det sätt, som motsvarar tecknen e och ä i vår tabell (t. e. äta: åW 
leka: le^ka^)] kort e behåller sitt ljud även vid förkortning (t. e. se 
sett: se- set-)] framför ensamt r-ljud användas ä och ö (t. e. här: äö-V, 
göra: jÖ'ra^) och endast ställvis (åt öster) cb och (B ^). r-ljudet är apikalt 
och sammansmälter fullständigare än i ö. Svl. med 5, ty d och n till 
supradentaler eller till och med spetsgommljud. Särskilt bör fram- 
hållas, att i Värmland rs alldeles uppgått i ett enkelt ljud, som 
nära sammanfaller med det läpprundacje dorsala sche-ljud (/), som 
begagnas här liksom i Västergötland. Sådana ord som kurs 
och kusch, h vilka i ö. Svl. väl åtskiljas, trots supraden talen i det 
första, sammanfalla här helt och hållet, om icke i det vårdade talet, 
så åt minstone i det lediga och hvardagliga. g framför mjuka vo- 
kaler övergår lätt till j (t. e. loji'k). 

3. Norra Götaland. Till detta område höra Öster- och 
Västergötland jämte delar av Värmland och Dal samt Bohuslän, 
norra Halland och norra Småland. Detta stora och viktiga område 
sönderfaller i tränne naturliga områden, nämligen Östergötlands låg- 
land. Småländska höglandet samt Västergötlands slätter, hvartill 
komma Göteborgs och Bohusläns kustområden. I det hela torde 
områdets egendomligheter kunna angivas på följande sätt: En mängd 
ord ha ännu långt halvöppet d, i synnerhet inom västra delarna av 
området (t. e. såva: sö'va^, påse: pö'S9^), dock mindre i östra delen av 
Östergötland. I kort ställning användes endast öppet o (t. e. komma: 
kom'a^, rock: rok-). e-ljudet är noga skilt från ä och behåller sitt 
ljud vid förkortning (t. e. äta: å'ta^j se sett: set-), I Vgtld, Dal och 



*) Når vi i ordboken för ce och ce framför r angiva "Svl.'', mena vi före- 
trädesvis ö, Svl. 

2* 



18* 

delvis Värml. blir kort ä ofta ä el. cb (t. e. Ääs'^, dÅ'sha^), ä och ö 
användas framfor ensamt r (t. e. här: hä-Ty fbr:/Ö-'r), h varigenom de 
breda a och m över huvud inskränkas till kort ställning (t. e. värst: 
vcer-st, störst: sfcer-si) samt till l&ng ställning framfor r + kons. (t. 
e. järn: jce-rriy björn: bjoe-rn). Är den påföljande konsonanten till- 
kommen genom böjning, behälles ofta utgångsformens ö (t. e. hö'rd9^), 
sällan även å (t. e. lä-rda^). Egendomligt är, att både tungspets-r 
och tungrots-r användas samtidigt enligt de regler, som omnämnas 
i Ljudläran (§ 332). De västra kustområdena och Värmland göra 
dock undantag och överensstämma häri med Svealand. Supradentaler 
användas såsom i ö. Svealand, men r bortfaller ofta helt och hållet, 
särskilt i Smal. och G-bg, i synnerhet i rt och rs, men även i rn, 
I gränsområdena ööder ut hör man stundom tungspets-r utan samm- 
ansmältning med tandljuden. I norra Västergötland uttalas rs såsom 
här åvan angående Värmland är nämnt, alltså kurs lika med kusch, 
men hålles i övriga delar skilt från /-ljuden, h vilka inom området 
äro mällersta och bakre gommljud" med stark läpprundning, i synner- 
het i Bohuslän och norra Västergötland, liksom ock i Värmland, 
p-ljudet behålles i allmännhet hårdt framför mjuk vokal i lånord 
(t. e. logik: lågi-k, teologi: teålågi-), I Östergötland, norra och 
mällersta Västergötland, mällersta och norra Halland samt Bohuslän 
användes endast rent frikativt /, hvilket här är bakre tandvallsljud 
eller främre gommljud utan föregående klusil; ^-ljudet i svaga efter- 
stavelser höres (t. e. tv-kat gi'Vdt^) och utelämnas endast i enstaka ord 
(t. e. litd'^ [adv.], myk-d''). Såsom flertalsform i vidkommande ord an- 
vändes vanl. -or, i synnerhet i västra delen av området, t. e. skcolor^ 
dok'or* vvsor^] vulgärt användes här, liksom i andra delar av 
riket, -ar. 

Naturligtvis förekomma många skiljaktigheter inom detta om- 
råde, men då tillräcklig utredning icke föreligger, i hvad mån dessa 
böra anses såsom färjning av bygdemål, ha vi icke kunnat upptaga 
avvikande uttal i ordboken annat än undantagsvis. Ännu har 
riksspråket för litet varit föremål för lokala specialundersökningar, 
för att man skulle kunna angiva dessa olikheter i en allmänn ord- 
bok för hela landet. Såsom sådana fö,rjningar må dock omnämnas an- 
vändandet av ra för w i kort ställning i några delar av Östergöt- 
land (kmn^'d skm.1'9^) och av tu för u i vissa delar av Vg. {kml'9^ kfns-t) 



19* 

av a för v i lång ställning i några ord i Göteborg och delvis Väst- 
ergötland, t. e. ga-ia^y ga'hn^^ slcata^ ska% Tca-r, fasa* osv. 

Såsom tydlig förjning av bygdemål känn anses användandet av 
det i synnerhet i Västergötland och större delen av Östergötland 
förekommande s. k. tjocka Z, enär bildade personer i allmänn- 
het bemöda sig att bortarbeta det, då deras uppmärksamhet fästes 
därpå. 

Södra OÖtaland. Detta område utgöres av den sydligaste 
delen av Sverge och sammanfaller ungefär med bokskogens område 
inom vårt land. Hit# höra sålunda södra Srjåland, Bleking, södra 
Halland och, såsom eksträm, Skåne. 

Inom detta område förbehålles det slutna d-ljudet för lång ställ- 
ning och det öppna o-ljudet för kort ställning såsom i ö. Svl. (t. e. 
påse: på'S9% pock: pok- [Sk. ofta. påk^ ur bygdemål]); e- och ä-ljuden 
samt de breda ce och ce användas ungefär på samma sätt som i n. Gtl. 
Här är det dock ännu vanligare, att när ord på r utbildas med med- 
Ijud, det föregående ä eller ö behålles (Ljudl. 131, 176), hvarjämte 
långt ä (i Sk. ä) ofta användes framför r -f konsonant även i 
oböjda ord t. e. ä'rlig^. Tungrots-r är ensamt rådande, men i synn- 
erhet på skånska slättbygden flyttas det längre ned i svaljet och 
blir härigenom mera frikativt, under det att det i den övriga delen 
artikuleras något högre upp på tungroten och ofta. blir dallrande 
(uvulärt). Supradentaler finnas icke, men framfor -rn och -rd för- 
kortas ofta föregående vokaler, och tungrots-r förlänges (t. e. gård: 
gor-dj hård: hor-dj värd: vcsr-d, modäm: modar-n, stjärna: f<Br'na^, 
gärna: jcBr'na*). /-ljuden äro bakA och mällersta gommljud; ^ ^^ 
bakre tandvallsljud och har alltid j såsom klusil framför sig; M 
svaga efterstavelser höres tydligt, men om framför detta kommer ett • 
e- eller «-ljud, så sammanfalla -et och -it ofta i alldagliga talet, i 
synnerhet i Skåne, hvarigenom part. pass. och supinum så godt 
som icke särskiljas i vidkommande ord (t. e. burit, buret), i det att 
i Skåne båda dessa ändelser, -et och -it, liksom ock ändeisen -igt 
uttalas med e eller 9, under det att i norra delen av s. Gtl. änd- 
elsema -it och -igt vanl. båda uttalas med ett mällanljud mällan i 
och e (det trubbiga »-ljudet, se Ljudläran § 155). Dessa uttal 



20* 

måste anses såsom beroende på bygdemålsfärjning '). ^n liknande 
försvagning förekommer även av flertalsformen -mr, hvilken mycket 
ofta uttalas -dr (t. e. vrsor^ dok'9r^ skio'lor^). På samma sätt för- 
svagas i Skåne även ordslutet -or (t. e. räk't9r). Inom detta område, 
i synnerhet inom Skåne, förekomma många farjningar av bygdemål, 
bland hvilka kunna omnämnas ärsättandet av a med <e framför långt 
r (t. e. park: pcer-k), ärsättandet av långt co med tyskt w-ljud eller 
rent av ut (t. e. sol: su^l el. siu-l)j av kort oi med u (domm: 
dum-)^ uttalandet av va-r för vv^t, ja- i st. f. jv-, hvilka samtliga 
äro vanliga på den skånska slättbygden, för att icke tala om det 
ökända d-ljudet, som starkt närmar sig ö-Jjudeh (tab. II H /^ 
3 '/j). I Skåne har långt ä benägenhet att bli ä (t. e. äta: ä'foS 
väg: tä'^), hvaremot kött e lätt blir i (t. e. hvem: vim-, hemm: 
. him-). Vidare försvinner d lätt efter kort tungrots-r (t. e. gå^r 
gå-rjn), men icke när d hör*till böjningsändelse (t. e. Äö'rc?d* [dock 
gjorde: ^wra', borde: ha)-rd']) och icke när vokalen förkortas och 
tungrots-r göres långt (t. e. gor-d, hosrdd^). Dessa, liksom de syd- 
halländska för Ö (t. e. f0t'9r för föthr), räkna vi samtliga såsorii 
bygdemålsfärjningar. De användas visserligen av bildade personer, 
men icke när de i någon mån vårda sig om sitt tal. 

Den återstående delen av landet utgöres av Norrland jämte Dal- 
arna. Detta i^tora område, omfattande mycket mer än halva landet, 
torde böra utskiftas på flera mindre språkområden. Hvad de bilda- 
des språk inom dessa beträffar, ha vi icke kunnat skaffa oss någon till- 
räcklig upplysning, som kunnat leda till en närmare gruppering. De 
bildades tal inom denna del av "f årt land torde i huvudsak bestämm- 
as av städernas invånare, och talet inom dessa torde vara mycket 
uppblandat. Närmast ansluter det sig till Svealandskapens och 
' huvudstadens, att icke tala om möjliga norska inflytelser. Vi avstå 
emällertid av nämnda skäl från att karakterisera har gängse tal- 
former^ i hopp att kommande forskare ägna sin uppmärksamhet 
åt dem. 



*) Det är mycket allmänut inom detta område att icke uttala slutande 
g i svag efterstavelse t. e. fattig -t: fat'i' -it* (Ljudl. § 441). Detta uttals- 
sätt förekommer även inom det övriga Sverge, men vi ha icke särskilt an- 
givit detta i ordboken, utan omnämna det endast här en gång för alla. 



21* 

Gottland jitgör ett. särskilt omrSide för sig, och de bildades tal 
inom detta område måste göras till föremål för en egen special- 
undersökning, innan dess förhållande till det övriga riksspråket 
känn fastställas. 



Ordskatten. ^ 

I ordboken äro i allmännhet sådana enkla svenska ord upptagna, 
som äro gängse i riksspråket. Teckniska tärmer och ord, som höra 
till speciellt teckniska eller vetenskapliga språkbruk, äro i allmänn- 
het icke upptagna, så vida de icke faktiskt hava utbredt sig utom 
den trängre kretsen av fackmänn. En bestämd gräns är natur- 
ligtvis här omöjlig att uppdraga, och det blir ofta en smaksak, om 
ett ord bör upptagas eller icke i ordboken. Av främmande ord ha 
vi tagit med sådana, som kunna anses allmännt kända. Det ordför- 
råd, som denna ordbok^ innehåller, känn sålunda sägas utgöra det, 
som en bildad svensk i allmännhet använder eller åt minstone 
mästadels känner igän. 

I regeln ha vi endast angivit huvudformen av hvarje ord. Böj- 
ningar angivas endast om de innehålla någon olikhet med huvud- 
formen i ljuduttal eller beteckning utöver de tillagda böjningsändel- 
serna och utöver uteslutning av siutvokal eller bortfallande av e i 
ord på -el -er -en eller ändringen av -en till -et i adj. Således upp • 
tages händor men icke handen^ icke häller upptagas sagor gossar 
vinklar. Lika litet upptagas böjningar av ord på -ius -ium -eum, 
som i . gen. få -ii el, -eé, och i flertal -ier -eer, eller böjningar av 
ord på 'Um^ som få -a i flertal. 

Akcentueringen ay böjningsformer, vare sig den överensstämmer 
med huvudformens eller äj, omnämnes icke, utan vi f^ i detta fall 
hänvisa till akcentläran i Sv. Spr. Ljudlära. 

Avledningar upptaga vi i regeln, men härifrån äro dock undan- 
tagna part.-adj. på -t -d -ad -ande -ende -en, samt de substantiv- 



22* . ' 

iska avledningama på -ande -ende -ing och -ning och de i nästa 
paragraf omnämnda. Advärb, som äro till formen fullkomligt lika 
med detformen av adjektiv, upptagas icke särskilt. 

Sammansättningar upptagas icke, om deras uttal framgår ur 
sammansättningslederna, sådana dessa befinnas såsom uppslagsord. 
Ar däremot en led förändrad till sitt uttal, så angives detta under 
vidkommande ord. Sådana förändringar, som bestå i uteslutande av 
slutvokal eller tilläggande av a c eller s (t. e. springgosse, skidfrukty 
handaslö^åj husesyn^ röÄwcbok, 6?iÄ:eskant, Ä;röppsarbete) upptagas 
dock icke. Sådana sammansättningsleder, som endast begagnas inom 
sammansättning, utmärkas med ett bindetecken framfore. Många 
av dessa stå på övergången till avledningsändelser, enär de i många 
fall förlorat sin egna betydelse. De ingå då vanligen i "formellt 
sammansatta" ord. En del avledningsändelser i formellt samman- 
satta ord upptaga vi likaledes med binde tecken, t. e. -aJdig^ -/Ör, 
-sam, 'har^ -dom', -sTcap, -het, och därav å nyo avledda på -lig -li- 
gen och 'het (hvarom se dessa ändelser), och avledningar med dessa 
ändelser upptagas således icke hvar för sig, när uttalet eller beteck- 
ningen framgår ur . utgångsformens och ändeisens uttalsbeteckning 
i övrigt. Samtliga dessa ordslut betecknas med det uttal, som de 
få i sammansättningen. Härvid bör dock särskilt märkas, att det 
uttal, soin den senare leden får när förleden utgöres av he- eller 
/ör-, icke angives, utan framgår av de regler, som finnas under 
articklarna he- och för-. Sålunda angives uttalet av -frielse: -fri''dls9j 
så som det finnes i sammansättningen infrielse^ under det att ut- 
talet i befrielse framgår av regeln för be- liksom befri-a av frva''. 
Ingår leden endast i förening med be- eller /ör-, så måste dock ut- 
talet från denna betecknas: t. e. -jifta i smns. fo&rjif-ta. 



Uttalsbeteckningen . 

Den uttalsbeteckning, som användes i denna ordbok, är i huv- 
udsak den samma, som vi användt i "Svenska språkets ljudlära 
och beteckningslära", med de begränsningar, som vi förordat i ett 



23* 

mindre arbete "Om teckensystem och ljudenlighet", i h vilket vi red- 
ogjort for våra åsikter om läksikalisk beteckning (s. 6 och följ.) 

Med anslutning härtill anmärka vi nu följande: 

Det halvöppna (eller svenska öppna) t*-ljudet (i ung) tecknas 
med u i stället för med w, för att här Undvika löst bitecken, enär 
ju i svenskan intet annat Öppet u-ljud än detta användes, och så- 
ledes ingen förväksling med "tyskt u" känn uppstå. 

De svaga e-ljuden tecknas båda med o i stället för med 9 och 
9, enär skillnaden vid användningen är så obetydlig, att man k&nn 
bortse ifrån den. 

För halvöppna självljud använda vi nu "hake" C) i stället för 
"tilde" ("), emedan haken är lättare tillgänglig i tryck, och emedan 
tilden användes såsom nasaleringstecken i åtskilliga vokalsystem: 
således é och 6; men enär i tryckerierna icke för halvöppet ö finnes 
någon typ med hake, så ha vi för detta ljud valt ett stående struket 
0, hvilket å andra sidan medför den fördelen, att det halvöppna 
o-ljudet (0) känn . behandlas på samma sätt som nedan namnes om 
andra självljud, betecknade med "stående'' tecken. 

Övertandljuden (t d 11 s) teckna vi här med tecknen för de ljud, 
som de motsvara, nämligen rt^ rd, rn, rs^ enär de inom området 
för tungspets-r användas i stället för de sistnämnda även vid till- 
fälliga sammanträffanden, och enär de godkännas såsom riktiga även 
när de uttalas åtskilda (t. e. vid särskild framhävning, sång e. d.). 
. ;f-ljudet8 klusila begynnelse j betecknas icke särskilt. Om dess 
användande hänvisa vi till Ljudläran § 511. Endast undantagsvis 
arivända vi j för att förtydliga uttalet i vissa ord. 

Förskjutningsljuden m^ t^ d^ n^ Jc^ g^ g^ /j åtskiljas icke i betetik- 
ningen från m t d n h g g f^ emedan det rätta uttalet ofrivilligt 
framkommer på grund av sammanbindningen med de ljud, som äro 
orsaken till förskjutningen. För dessa använda vi nu, såsom synes 
av den nedan intagna tabellen, tecknen 1.1 x å v r. y I f. 

Lokalljuden: tungrotsl juden q q^ (nu d) det frikativa /, samt 
tungspensrljudet r, (nu JB) de främre jj ;f, /^ (nu of xfJ ^) angivas 
icke vid upptagandet av olika uttal, emedan de inom sina områden 
regelbundet ärsätta motsvarande ljud inom andra områden av landet. 
Angående deras användande hänvisa vi till Sv. Spr. Ljudl. 



24* 

Klanglöshet i med Ijudenr, v, m, g, b, d, betecknas här med '^stå- 
ende" stilar, emedan det visat sig vara förenat med svårigheter att, 
säsom vi förut gjort, använda en • eller o över eller under en bok- 
stav, och enär dessa biteckens användande fördrar, att mällanrummet 
ökas mällan raderna. Härvid mä särskilt anmärkas, att uttalet 
med klang av dessa ljud i svenska språket visst icke är oriktigt, 
och att hvad r beträffar, detta vid noggrannt uttal eller vid sär- 
skild framhävning, och i synnerhet i sång, värkligen göres allt 
igenom klingande. De stående stilarna angiva i dessa fall sålunda 
blott, att ljudet i slutet av ord eller framför klanglöst medljud blir 
eller har benägenhet att i det dagliga talet bli klanglöst till sin 
sista del eller helt och hållet, det förra när ljuden stå emellan ett 
klingande och ett klanglöst ljud, så att blott den del av ljudet som 
sluter sig till det klanglösa blir klanglöst. Står r-ljudet såsom kort 
slutljud, eller om m-ljudet kommer efter ett klanglöst, så förloras 
helt och hållet klangen, t. e. sUo-y fis-m. Hvad r beträffar, så för- 
lorar det vanligen även sin vibrering och övergår således till klang- 
lös frikatlva. Klanglösheten av r är mast genomförd i slutet av 
ord efter lång vokal samt över huvud framför i och s; framför x f 
1c och p är den mer genomförd i fråga om tungrots-r än tungspets-*-. 

Slutligen må äet tilläggas, att e- och m- ljuden, när de stå i 
^vaga för- eller mällanstavelser, förändras till "närstående" ljud. Det 
förra (hvarom se Ljudläran § 154) betecknas då med ett stående e, 
och det senare (hvarom se Ljudläran § 187) med ett stående, ra 
t. e. le^rere-ra, re'deri-y h^re-ddlso^ bele'V9nhe't9ny aVvide-ra^ dmJcvH, 
(jfr dmäV fmtm-rum^), Pör det mällanljud mällan ce och ä (antydt 
i Ljudläran § 134), som ofta användes i ljudförbindelsen äj, ha vi 
här upptagit ett stående ä. 

Enär de i de två sista momenten omtalade ljudskillnaderna 
(liksom ock mällan slutet och halvöppet 0), hvilka vi betecknat med 
stående stilar till skillnad från de motsvarande med lutande stilar 
betecknade ljuden, äro svåra att urskilja för personer, som icke syss- 
elsatt sig med ljudstudier, vilja vi anmärka, att det står dessa per- 
soner fritt att avläsa så som om inga stående stilar förekomme, och 
vår noggrannare beteckning gör då blott samma tjänst som en "grövre" 
beteckning. För dem, som sysselsätta sig med uttalsfrågor, torde • 
dock det närmare angivandet av nyanserna vara av intresse, och vi 



' 25* 

ha därför icke tvekat att återgiva dem i uttalsbeteckningen, allra 
hälst som den noggrannare beteckningen kunnat så att säga för- 
stickas under den skenbart grövre.*) 

I sammanhang härmed må anmärkas, att slutande klanglöst r 
eller m bli klingande r, m, när dessa ljud genom ordens böjning, 
sammansättning, och ofta även vid sammanträffandet i talet, komma 
att omedelbart åtföljas av en vokal, hvilket här anmärkes en gång 
för alla, utan att angivas för hvarje ord, t. e. 5<w'r, stiO'ra^y jD^'^ 
fis-wdn. ^ 

Att -el- och -en- i synnerhet efter t och d kunna bli stavelsebild- 
ande I och n utan annan vokal, ha vi icke särskilt angivit, ehuru 
det stundom förekommer i hvardagligt tal. 

Att ä övergår till cb^ och ö till 6B, när i böjningar ett nytt 
medljud följer efter 7*, angives icke för hvarje ord (Ljudl. § 131, 176). 

Slutligen få vi nämna, att vi vid valet af tecken för det i denna 
ordbok använda teckensystemet tagit hänsyn 

1) till lättheten att trycTca^ i det sådana tecken användas, som 
allmännt finnas i tryckerierna, och så litet som möjligt tecken 
användas, som måste inpassas i mällanslagen mällan raderna; 

2) till lättheten att avläsa^ i det att vi behållit så många tecken 
som möjligt vid någon hävdvunnen betydelse i det vanliga alfabetet, 
och för de ljud, som sakna egna tecken i detta, ha vi föredragit 
sådana tecken, som oftare blivit föreslagna, eller genom sin använd- 
ning antyda, hvilka ljud de stå närmast (t. e. d nära e; ce nära ä osv.) ; 

3) till lättheten att Zära, i det att endast ett högst ringa 
antal teck-en äro nya och dessa användas för ovanligare ljud; 

4) till lättheten att sJcrira, i det att den vanliga skriften känn 
användas, blott med det enkla tillägg, som göres i noten å denna sida. 

5) till noggrannhetenj i det att, om man bortser därifrån att 
de s. k. "lokalljuden" återgivas med närstående tecken, ehuru de, äro 
ganska olika (särskilt r-ljuden), i övrigt endast sådana nyanser sakna 
särskild beteckning, som vid avläsningen ändock framkomma på 
grund av sammanbindning med andra ljud; hvarjämte 

6) en noggrannare beteckning är inl£%d uti en skenbart grövre. 

*) Vid skrivning utraärkes en i tryck "stående" bokstav med en "klump" i 
slutet av bokstaven; detta kallas (vid uppläsning) "med klump" t. e. "a med 
klump". 



26* 



Vårt i detta arbete använda läksiJcaliska teckensystem for 
svenska riksspråket blir sålunda följande: 



1. Självljud: 



— ; ally vasSj 



a det höga a-ljudet 

v det låga a-ljudet i al, vas^ bra; 

o det öppna "o"-ljudet i ; 

6 det halvöppna å-ljudet i sorl, kol, son; 
å det slutna å-ljudet i ås^ råg^ må; 
(O det trubbiga o-ljudet i — — — ; 
CO det spetsiga o-ljudet i os, gol, bo; 

u det öppna u-ljudet i ; 

m det spetsiga u-ljudet i ut, gul, nu; 
(B det breda ä-ljudet i jårny vård; 
ä det öppna ä-ljudet i ät, näSj knä; 
é det halvöppna e-ljudet i er, med, kedja; 
e det slutna e-ljudet i ek, het, se\ 
9 det svaga e-ljudet 
i det spetsiga i-ljudet 
y det spetsiga y-ljudet 
(B det breda ö-ljudet 
ö det öppna ö-ljudet 
det slutna ö-ljudet 

hvartill konjma följande med stående stilar 

e i senats gemål, gemen, 

VOL i ulan, dukat, sutur, 

i grön, lön, gröt, 

a 1 aj, naj, 

summa 23. 



Anm. Tvänne diftongeTr användas; den ene betecknas i ordboken 
t)oi men känn ock uttalas aw, den andra betecknas efter 

vacklande uttal äm öui el. eia. 



i is, tid, ni; 
i yr, syn, ny; 
i örlig, Örn; 
i öra, skör; 
i Ö5, möt, dö; 



oss, folk, 

kåsör, 

visor, dockor, skolor, 

ost, bomm, 

ung, guld, 

duell, kuvar, 

ärr, ärt^ kärr, 

än, häst, 

ett, hemm, 

öde, sedel; höger, seder, 

in, ting, 

ylle, synd, 

ört, dörr, 

ömm, dött, 

betecknade nyanser: 



27* 



2. Medljud: 

r r-ljudet 

r det klanglösa r-ljudet 

I 1-ljudet 

j j-ljudet 

v v-ljudet 

v det klanglösa v-ljudet 

r; äng-ljudet 

m m-ljudet^ 

m det klanglösa m-ljudet 

n n-ljudet 

g g-ljudet 

b b-ljudet 

d d-ljudet 

g det klanglösa g-ljudet 

b det klanglösa b-ljudet 

d det klanglösa d-ljudet 

X (}X) tje-ljudet , 

/ f-ljudet 

/ sche-ljudet 

s s-ljudet 

k k-ljudet 

p p-ljudet 

t t-ljudet 

summa *23. 



ärr^ rättj 
stor, stark, 
lam^ alj 

Ja, oj, 
val, av, 

styvt, hävt, vävt, 

äng, anka, 

mal, lam, 

sldsm, rytm, 

nål^ lån, 

gal, lag^ 

hal^ stab, 

dal, bad 

segt, avlägsen^ 

snabbt, lybsk, 

skydds, städse, 

tjog, kiv, 

fal, strof, 

m 

schal, usch, 
sal, vas, 
kal, vak, 
par, gap, 
tal, lat. 



3. Aspirationsljud (Ljudl. § 95, 666, 667) 
h h-ljudet i hal, jaha. 



Anm,: De i följande tabeller befintliga * * betyda, att de ljud, 
som finnas upptagna i därmed signerade rutor, äro i ord- 
boken sammanslagna med närmast liknande ljud. 



28* 



Tabell över Svenska 









1 
platta 


IS 

halvplatta 


2 
breda 


halvbreda 


Första huvudserie. 


I H a 


e-serie. 
Munngipor utvikna. 
Tungryggen för hvarje 
steg allt högre och 
främre; spetsen äj in- 
dragen allt jämt vid 
nedre framtändernas 
bas ; tandöppningen 
ringa" 


a 

all vass 




(B 

järn 

ärt 


a 

•• • •• ■ 

aj) naj, 


I H /S 










• 

•C 

o 
tn 

a 

o3 

Hl 
:cd 

o3 

CO 

:0 
pH 


IM a 


9 serie. 

Munngipor slappa. 
Tungryggen för hvarje 
steg allt högre och 
främre; spetsen äj in- 
dragen. 




• 






I M /S 




• 






• 

1 

03 

1 


II H a 


serie. 

Läppar för hvarje steg 
mera rundade (ss. i III 
ser.), på högre steg nå- 
got utrundade ; tung- 
ryggen för hvarje steg 
högre och främre (ss. 
I serien), tandöppning- 
en ringa. 


I 




(B 
örn, örlig, 
ört, dörr. 




11 K ^ 








6 
•C 

CO 

Ö 

r— 1 
1— t 

cS 

1 

<1 


• 

II M /^ 

• 


m-serie. 

Läppar svagt inrund- 
ade, för hvarje steg 
mera närmade mot hvar 

andra; tungryggen 
svagt konkav, spetsen 
för hvarje steg högre 
och främre, men mindre 
än i II ser.; tandöppn. 
mindre än i III ser. 










II M a 




. 






c5 

•C 
o 

CO 

1 

O» 

f 


IIIH/5 


å serie. 

Läppar sidor undade, 
för hvarje steg mera 
rundade ; tungan låg 
och energiskt konkav 
med indragen spets, 
mera på högre steg; 
tandöppningen stor. 










IIIH« 


v 

al vas bra 






• 




1 




1 


IV. 


2 


2 '/, 



riksspråkets vokaler. 



29* 



3 

öppna 


3 Vi 
halvöppna 


4 

• 

slutna 


4 v, 

halvslutna 


5 

trubbiga 


5 V, 
halvspets. 


6 
spetsiga 




a 

ät, näs, 

knä, 
än, häst. 


é 

er, ked, 
med. 


e 
ek, het, se, 
ett, hemTTi, 


• • 






• 

t 

is, vid, ni, 
in, ting, 


I H « 






e 
eho, elev. 










I H /S 


9 

höger, se- 
der, 


* 

9 

Öde, sedel. 










• 


I M « 
















I M /S 


ö 

öra, skör, 
ömni, dött. 



lön, gröt. 




ös, möt, dö, 




• 




y 

yr, syn, ny, 
ylle, synd, 


II K « 






- 




• 






II F/S 




U 

ung, guld, 
bulvan. 


« 






ra 

alludera, 
dukat 


ut, gul, nu, 

duell, ku-, 

vär. 


TT M/5 
















II M« 


« 


k 










» 


in H /S 



oss, folk, 


6 

son, kol, 

sorl, 


å 

ås, råg, må, 
kåsör 




(0 

visor, sko- 
lor, 




os, gol, bo, 
ost, bomm, 


ni H a 


. 3 


3<;, 


4 


■ 4 V, 


5 


5 v. 


6 





30* 



Tabell över Svenska 



■ 




Slutna 
(klusiler el. eksplosivor) 


Näsöpp na 
(nasaler) 


• 


\ 


- 


klanglösa 


klingande 


klanglösa 


klingande 


I. Läppljud 
(Labialer) 

Underläppen 
värksam : 


a. Hellåpfljud 
(bilabiala) 
mot överläppen. 


P 

par 


b 
snabbt 


b 
bal 


m 
rytm 


m 
mal 


^. Halvlåppljud 

(dentilaoiala) 

mot övre framtänd- 

ernås kant. 








* 
skymf 


II. Tungspets- 
ljud 
.(Apikaler) 
Tungspetsen 
värksam : 

• 


«. Främre tandljud 

(predentala) 

mot övre framtändernas 

kant och insidor. 

• 


* 

t 

tal 




utdö 




v 
vattna 


fi. Bakre tandljud 

(postdentala) 

mot övre framtändernas 

bas och tandkött. 


t 
först 


d 
klädsel 


d 
dal 




n 
nål 


y, Övertandljud 

(snpradentala) 

med yttre delen mot 

tandvallen. 


* 

t 

sort 


* 

d 

samfärd- 
sel 


d 

bord 
Edvard 




*■ 
n 
barn 
Vättern 


III. Främre 
tungryggsljud 
(Predorsaler) 
Främsta tung- 
ryggen värk- 
sam: 

* 


a. Främre tandvallsljud 
(prealveolära) 
mot främre delen av 
övre tandvallen. 


• 










/?. Mällersta tandvallsljud 

(medioalveolära) 

mot mällersta delen 

av övre tandvallen. 


* 

Svl. kiv 
tjog 










y. Bakre tandvallsljud 

(postalveolära) 

mot bakre delen av övre 

tandvallen. 


* J 
Gtl. kiv 

tjog 










IV. Mällersta 
tungryggsljud 
(Mediodorsaler) 
Mällersta tung- 
ryggen värk- 
sam: 


«. Främre gommljud 
(prepalatala) 
mot främre hårda 
gommen. 












^. Mällersta gommljud 

(mediopalatala) 

mot mällersta hårda 

gommen. 


* 

X 

icke 


vigt 


* 

igel 




• 


V. Bakre tung- 
ryggsljud 
(Postdorsaler) 
Bakre tungryg- 
gen värksam: 


«. Bakre gommljud 

(postpalatala) 

mot bakre hårda 

gommen. 


k 
kal 


g 
svagt 


9 

gal 






fi OommsegeUljud 
(velära) 
mot gommsegjet. 










äng anka 


VI. Tungrots- 
ljud 
(Radikaler) 
Tungroten 
värksam : 


«. Egentliga Tungrots- 
ljud 
(gutturala) 
mot gommseglet. 

• 


• 


■ 


« 


k 








1«— 


l/S- 


1+ 


2 


2-h 



riksspråkets konsonanter. 



31* 



Sidöppna 
(lateraler) 


Dallra nde 
(tremalanter) 


M nnnOppna 
(frikativor) 




Hopträngda 
(konveksa) 




Hopträngda 
(konveksa) 


Yidgade 
(konkava) 


klanglösa 


klingande 


klanglösa klingande 


klanglösa 


klingande 


klanglösa 


klingande 


• 












fc 




I a 










L 


v 

hävt 
vävt 


V 

val 


• 




I/» 








. 


■ 








ri« 


• 


1 

lam 














n/J 




• 


r 

stark stor 

fort 


r 

ärr 






* 

8 

fors 


* 

Jk 

Sthm röd 


II y 














8 

sal 




1 

III « 


t 


• 


- 


* 

V' 
Svl. kiv 

tjog 








III P 


. 








Gtl. kiv 
tjog 


• 


* 
St. schal 




III y 












• 

ja 






IV « 










• 


v 


/ 
Gtl. skina 




IV /S 














/ 
Gtl. schal 




V « 














• 




V/J 






* 

R 

Sk. stärk 


B 

Sk. ärr 


* 

d 

Sk. stark 


* 

Sk. ram 






VI « 


3 — 


3 + 


5 


5+ 


6— 


6+ 


7— 


7+ 





82* 

Kvantitets- och akcent-beteckningen. 

Kvantitetsbeteckning. 

Ljudens längd (kvantitet) betecknas på följande sätt: 

hellångt ljud betecknas 

dels med .* (kommapunkt), t. e. v-l al- 
dels med • (punkt), t. e. al'a^ *) 
halvlångt ljud betecknas 

dels med ' (komma), t. e. biskopa armto^d vil'kåW ivlat^ tvW 

dels med ' (streck), t. e. al'iar/s gateri- spin'eri- diviåe-ra 
kort ljud betecknas icke, t. e. th'h9t hi-hdl vis-muf aVbum. 

Stavelsers längd (kvantitet) finnes enligt följande regler: 
hellång stavelse är den, som innehåller något hellångt ljud, t. e. 

första stavelsen i armar^ v-l al-^ sista stavelsen i besliu-t, andra 

stavelsen i jätin-a^ hmsv-r9n 
halvlång stavelse är den, som innehåller något halvlångt ljud, t. e. 

sista stavelsen i bis'Jcop^ armw^d ar-mar^ tvlai^ första stavelsen 

i al'iar/s gaVeri- spin'eri- di'vide-ra 
kort är den stavelse, som innehåller endast korta ljud, t. e. sista 

stavelsen i fv-kof, al-hum^ första stavelsen i kancu-n jevä-r. 

Detta allt i framhävd ställning i satsen; undanhållna satsdelar 
förlora sin kvantitet i samma mån som de förlora sin akcent. 

Akcentbeteckning. 

Akcentformerna i riksspråket äro två, så väl i dynamiskt som 
i melodiskt avseende (se härom Akcentläran i Sv, Språkefs 
Ljudlära osv.). 
Den dynamiska akcenten betecknas på följande sätt: 

1) ord med akc. 4:1 ("fyra-ett") d. v. s! "enkel akc." få f i den 

stavelsen som har huvudtrycket och ingen punktering i den 
följande: t. e. v-l v-l9n jaV-mar 

2) ord med akc. 3:2 ("tre-två") d. v. s. "sammansatt akc." få • i 

den stavelsen, som har huvudtrycket, och * i stavelsen med 
halvtryck, t. e. vlar'' awa^ 



*) I Sv. Språkets Ljudlära betecknade • endast ljudlängd över huvud. 



33* 

3) första velser med bitryck utmärkas med ' ("streck"); första velser 
utan bitryck få, ingen punktering, t. e. aViar/s^ dMdeha, ji*va- 
rin-a^, Timsv-r, hvisv^rdn, jätiwa'^ spinneri-. 

Anmärkas bör, att även om vi angiva bitryck, ordet ändock 
känn uttalas utan detta d. v. s. med alla förstavelserna jämna. 
Alltså betecknar: 

i hellängd och starkt heltryck (4), hell&ng och stark stavelse, 

• hellängd och modererat heltryck (3), hellång och stark stav,, 

* halvlängd och halvtryck (2), halvlång och halvstark stavelse, 
' halvlängd och bitryck (1+), haudång och halvstark stavelse, 

ingen punktering: korthet och svagt el. minslatryck (1), kort 

och svag stavelse. 

Den melodiska akcenten står i svenskt riksspråk alltid i ett 

sådant förhållande till den djmamiska, att den känn avläsas medelst 

beteckningen för den dynamiska. 

i betecknar sålunda, utöver hvad förut här är omnämnt, att stavel- 
sen ansattes med låg ton (steget 4), alltså långt under nor- 
maltonen (hvilken är — 1), men att denna samma med komma- 
punkt betecknade huvudstavelse under uttalandet höjes (/\) 
till högton (till steget 1) d. v. s. har stigande melodi, och 
att den eller de stavelser, som följa på huvudstavelsen, bibe- 
hållas uti dennas höga slutton eller till och med gradvis över- 
skrida den samma, men kunna, under vissa förhållanden, bli 
något litet lägre; är ordet enstavigt, så iakttages alldeles samma 
melodiska avstånd mällan ordets början och slut som i fler- 
staviga ord finnes mällan huvudstavelsens början och efterstav- 
elsernas sluthöjd; finnas förstavelser, så äro de alla i hög d. v. 
s. normalton, och alla jämnhöga. *) 

i angiver alltid samma fortgång som 4/\l. 

' * betecknar, att tonen från låg (steget 3) sänkes (V) P^ denna 
samma med punkt (•) betecknade stavelse, hvilken således har 
fallande melodi, men åter höjer sig på den med* komma (') be- 
tecknade stavelsen något högre än den första stavelsens ansätt- 
jiingston (till steget 2); finnas stavelser emällan de med • och ^ 



*) Om huvndstavelsens ansättnlDg i "ropton" se Akcentläran (i Sv. Spr 
Jjjudlåra). 

3* 



34* 

betecknade stavelserna, så fullbordas sänkningen (V) P^ ^®^ 
första mällanliggande^ och de övriga mällanliggande hållas i låg 
ton; i förra fallet är låg + sänkning + l^ög fördelade på två 
stavelser (3 \/ : 2) i senare på tre eller flere stavelser (3 : \/ : 2). ; 
finnas stavelser framför huvudstavelsen, så få dessa normalton. 

• * angiver alltid samma tonqång som 3\/ 2. 
I uttalsbeteckningen betyder ett bindestreck (-), a^t ordet ut- 
talas såsom vare sig värkligen eller formellt sammansatt. I sådant 
fall betecknar * ("komma") en något ökad ljudlängd, och ett något 
ökat halvtryck (2-|-), och minstatryck ärsättes av hitryck (1-f), 
hvilket, i fall flere undanhållna stavelser finnas och en behöver ut- 
märkas, betecknas med ' ("streck") ^). 

De formellt sammansatta orden, h varmed menas sådana, som 
uttalas som om de vore sammansatta, ehuru de med hänsyn till 
sin betydelse och stundom med hänsyn till sitt ursprung icke äro 
sammansatta i det nu levande språket, igänkännas lättast därpå 
att halvtrycket behåUes på samma stavelse^ även om genom utbild- 
ning nya stavelser tillkomma, under det att • halvtrycket i formellt 
enkla ord gärna överflyttas till den sista, t. e. å''hi&' å'-bto''ar (icke 
å'hojar') å-hco^arfta, men pan-a' pan'o}rna* (icke pan-ojr^na). Även 
stavelselängden, som i vårt språk beror direkt på stavelsetrycket, 
känn användas som kännemärke, enär de formellt sammansatta orden 
ha två stavelser med större längd än halvlängd, nämligen en hel- 
lång (3) och en med ökad halvlängd (2-f). 

De värkligt sammansatta orden ha antingen akcentf ormen 3:2, 
och i sådant fall igänkännas de på samma sätt som här åvan är 
nämnt, t. e. vå-r-dv^g, vå^-dv^garna, eller ock akdentformen 4:1, då 
för bitryckets plats (1-f) gäller samma regel som nyss för halvtrycket, 
t. e. lif'S'ti*d, lips-Wddn, I detta sista fall behandlas dock dylika ord i 
uttalet stundom såsom formellt enkla på det sätt, att om de ingå 
såsom efterled i en ny sammansättning, så få de ofta halvtrycket 



*) Ora samma bokstav tecknas på ömse sidor om bindestrecket, sker na- 
turligtvis sammandragning, så att motsvarande ljud uttalas blott en gång (Jfr 
Ljadläran § 318), men akcentstavelsen ansattes i ljudets senare del, t. e. 
giwd-dcjin', Samma är förhållandet även i enkla ord med sammansatt akcent, 
så att gränsen för akcentstavelsen känn ligga mitt uti medljudet t. e. mam-a'. 



85* 

på sin egen första led och icke på den sista, t. e. mid-ag, fäs-t-mid^ag^ 
men pan-^kv^ka, fläs'k-pan'kv^ka. Övergår ett sådant ord, som i 
senare leden innehåller ett sammansatt men formellt enkelt ord, till 
formellt enkelt, så . känn hälvtrycket flyttas till sista stavelsen, 
t. e. fe't'ii^sta fe'tista^. 

Tongången i sammansatta ord är den samma som i enkla med 
sammansatt ak cent. Sålunda ar tongången i arfk-dam^ den samma 
som i arj'ka^, i aw-saf (av ansätta) den samma som i an^sai^ (av 
ansa)\ och likaledes är tongången i lif-s-tid den samma som i 
jäl-mar. Häri ligger den yttersta grunden till att i svenska riks- 
språket akcenten känn och måste i sammansatta ord betecknas på 
samma sätt som i enkla. 

Ehuru vi i d^tta arbete, på grund av behovet att beteckna 
icke blott stavelsernas utan ock ljudens längd, anvåndt ett härför 
avpassat punkterings-system, hvilket system dess utom har den goda 
egenskapen att kunna på samma gång angiva både den dynamiska 
akcenten och den meldftiska '), så anse vi dock, att beteckningen 
med siffror är mycket åskådlig och lämplig, särskilt vid sådana 
tillfållen, då blott akcenten skall angivas, såsom vid muntlig under- 
visning om akcent. Vi upptaga därför här några eksempel, som visa 
sammanhanget mällan den ena och den andra akcentbeteckningen. 

4 A" 

al' . all 

al't aht 

4 A 1 • 

al't9t alltet 

3 v 1 

al'a^ alla 

4 A 

bco^k bok 

4A 1 

hÖkhr böcker 

4 A 1 

bök'9rna böckerna 

3V 2 

kan'a^ kanna 



*) Utan att fästa någon större betydelse därvid, kunna vi dock påpeka, att 
t och * ' på ett särskilt sätt åskådliggöra tongången. Uti i' antyder nämligen 
uppstrecket, att tonen stiger på samma stavelse, • angiver genom saknaden av 
nppstrecir, att ingen böjning utan tvärt om en sänkning förekommer, i det 
höjningen angives eller åskådliggöres genom uppstrecket i det påföljande ' . 
Detta behöver dock icke röra andra språks akcent beteckning. 



36* 

3 v 2 

kan'oirna' kannorna 

1 4 A 

hxxLSv-T husar 

'l + 4 A 

di'vjdån'd . dividend 

1+ 4 A 1 ■ 

di'vidån'ddrna' dividenderna 

1+ 3 v 2 

hår*skarin'a^ härskarinna 

t+ 3 v 2 

hår'skarin'onna^ härskarinnorna. 

Naturligtvis kunna också små siffror användas såsom ekspo- 
nenter i stället for punkteringstecken, t. e. fal^a^ iv*k9(j och särskilt 
för undervisningsbehov torde detta vara värdt att försöka. De äro 
lättare att trycka, men synas mindre oförtydbara än punkteringen? 
emedan mången vant sig vid att medelst siffror angiva olika ljud- 
nyanser. 



Språkbeteckningen. 

Med avseende på språkbeteckningen eller den s. k. rättskriv- 
ningen ha vi i denna ordbok tillämpat den förm, som vi anse 
böra framgå såsom resultat av den senaste tidens arbeten på 
detta område. Det förslag, som bifögades Kanslirådet E. ^F. 
Ghistrias uppsats "Om reglementerad rättskrivning" i Ny Svensk 
Tidskrift (1885 sept.-h.) hade, såsom uttryckligen angavs, till uppgift 
att läggas till grund för. en diskussion angående en normerad svensk 
rättskrivning. I nämnda förslag medtogos de ändringar i den före 
nordiska rättstavningsmötets tid vanliga beteckningen, som vi till- 
lämpat i vår Ljudlära, ävensom några andra i den samma förordade 
förändringar, ^nämligen ändring av g "^ j efter r och I (Ljudl. § 
702: 4), ändring av / och fv^v (Ljudl. § 714), fördubbling av Äp 
i i ordsluten -ickél -ippel -itfel (Ljudl. § 791, 798, 811), samt några 
enstaka ord med a-ljud, hvaremot fördubblingen av slutande långt 
m icke medtogs. Denna fördubbling ha vi emellertid behållit i detta 
arbete, särskilt på grund av samhörighetslagens tillämpning. 



37* 

Sedan frågan genom åvannämnda uppsats kommit under dis- 
kussion, har den rönt en mycket livlig behandling, och flera värde- 
rika undersökningar ha blivit gjorda. Det är med stöd av dessa, 
som vi nu vilja angiva de ändringar, som vi for närvarande anse 
lämpliga. Redan förut ha vi framhållit, att vi fororda: 

att långt medljuds dubbelteckning, bör behållas framfcr böj- 
ningsändelser, som börja med d el. f, t. e. ställde, släppte^ tycMe^ 
hrännde, liksom ock i visste^ allenast med undantag för m, t. e. 
drömde {Om Samhörighet s. 12); 

att det korta ä-ljudet må behållas vid teckningen med e i slut- 
starka ord, så väl i förstavelser t. e. delfin, person, servett, tempe- 
ratur, terräng, som i huvudstavelser, t. e. diverse^ orkester, offentlig, 
haronessa, samt även' i andra flerstaviga ord, som genom sina ordslut 
kunna igänkännas såsom främmande, t. e. tempo, rektor^ memhrvin, 
tempus {Om Samhörighet s. 7 — 8); 

att dubbelteckning behålles framför ordsluten -sHg och -sling, 
t. e. kroppslig, köttslig, rättslig^ brottslig, brottsling^ skyddsling, då 
de hänföra sig till substantiv och kunna jämföras med genitiver, 
men icke i kitslig, känslig {Om Samhörighet s. 14), samt 

att ord med långt d-ljud, i vissa trakter uttalade med halvöppet 
o-ljud, tecknas med å {Beteckningslära 1885, s. 23, Om teckensy- 
stem s. 15 och följ.). Om und. se s. 55*. 

Vidare vilja vi här påpeka, att vi med anslutning till Es. Teg- 
nérs uttalande {Natur och Onatur s. 122 — 123) teckna ?/-ljudet i 
främmande ord med n, då det med ett följande medljud bildar en 
såsom ordslut utsägbar förbindelse, således även i ordsluten -ans 
-ons, t. e. allians, annons, men icke efter ä alltså: poängtera] 

samt att cc ärsättes icke med ks utan med kc^ och att således 
c må behållas här liksom i övrigt framför mjuka självljud (t!iif. st. 
s. 117—118), t. e. akcenf, sukcessiv, akceptera. 

Av de förslag vi i vår Ljudlära förordat utöver de i diskus- 
sion sför slaget upptagna, ha vij detta arbete även upptagit ändringen 
av x'^ks (Ljudläran § 789), samt ändring av dt'2>t el. tt (Ljud- 
läran § 805)^ dock med inskränkning för de fall, då d finnes redan 
i ordets huvudformer ^). Däremot anse vi fortfarande^ att man för 

^) Denna reform ha yl förut icke ansett oss böra medtaga, emedan vi 
trott, att den skulle röna allt för stort motstånd och vore svår att på enskild 



38* 

borttagande av det stumma k framfor j och v (Ljudl. § 822), och 
ännu mer för utelämnande av de stumma 1, d, g framfor y, icke 
känn for närvarande hoppas på efterföljd, hvädan dessa äro behäUna 
i detta arbete, men orden äro inordnade på, sina vederbörliga 
platser för större översk&dlighets skull och för lättnad att återfinna 
dem, när en gång även dessa stumma tecken bortfalla, hvilket vi i 
likhet med Tegnér (Natur och Onatur s. 42 — 43, 102) anse önsk- 
värdt. 

Naturligtvis ha vi sökt att i detaljer tillgodogöra oss de under- 
sökningar och utredningar angående den lämpligaste beteckningen, 
som blivit gjorda under den senaste tiden särskilt av Tegnér, 
Flodström, Lundgren, Cederschiöld, Söderwall, Linder, Aurén, Sun- 
dén, hvilka samtliga representera en moderat ståndpunkt inom rätt- 
skrivningsfrågan, samt Noréen, Lundell, Schagerström, Bråte, Hoppe, 
Läffler, Lundberg, Andersson, Lind, Nord vall, Sjögren, hvilka på 
en gång vilja vidtaga alla de ändringar, som de över huvud anse 
lämpliga. Vi kunna icke här omnämna alla, som lämnat bidrag till 
rättstavningsfrågans lösning, men vi bifoga en förteckning över de 
articklar, som synliga i tryck kommit till vår kännedom. Vi ha 
ordnat dem i en så vidt möjligt kronologisk följd för att därigen- 
om på samma 'gång giva en historisk ledtråd angående frågans ut- 
redning. 

Inom de olika lägren hava meningarna huvudsakligen varit 
olika med hänsyn till mängden av de förändringar, som på en gång 
böra vidtagas, eller i huru stor utsträckning ljudenligheten bör sättas 
till baka på grund av praktisk . hänsyn. Det synes oss som om 
det förslag, som i detta vårt arbete tillämpas, skulle kunna utgöra ett 
lämpligt medlingsförslag, i det att med ljudenligheten som ledande 
grundsats sådana ändringar upptagits, som i vår tid böra kunna 
anses lämpliga även från praktisk synpunkt, särskilt med avseende 
på undervisningens fordran på lätthet för inlärande och bekväm- 
lighet vid användande, utan att tydligheten för uppfattningen lider. 



väg föra till efterföljd. Men då det försports, att Sv. Akademien i maj 1887 
beslutat att i sin nya upplaga av Ordlistan tillämpa denna ändring i här an- 
given utsträckning, så ha vi ansett oss böra i detta arbete vidtaga den 
samma, emedan med Akademiens föredöme den antagligen snart komme att 
genomföras. 



39* 

i 

I tvänne frågor gå ändringsforslagen i bestämt olika riktningar, 
nämligen i d-f rågan och 5c7i -frågan. 

Med hänsyn* till den första eller d-frågan önskar ena sidan, att 
så väl det långa och på samma gång slutna d-ljudet som det korta 
och på samma gång öppna ö-ljudet skola betecknas med å, under 
det den ändra, till hvilken vi höra, vill for det förra ljudet behålla 
å och för det senare i överensstämmelse med den hittills hävdvunna 
skriften reservera tecknet o. Vi ha icke av de i frågan gjorda 
inläggen kunnat finna oss föranlåtna till annat än bibehållande av 
vår förut tillräckligt motiverade ståndpunkt, hälst den samma ford- 
rar mindre ändring av det bestående än det motsatta förslaget. 

I 5cÄ-frågan önskar den ena sidan såsom beteckning $j, den 
andra däremot schy "båda såsom övergångsbeteckning, tills ett eget 
tecken för 5cÄ-ljudet känn få utsikt att bli antaget. Vi ha i våra 
föregående förslag upptagit sj, men emedan meningarna härom nu 
synas gå i två alldeles motsatta rikifningar, anse vi, att vi böra 
ställa oss på den sidan, hvars förslag närmast ansluter sig till det 
bestående d. v. s. på den sidan, som förordar sch (se Tegnér, Om 
Natur och Onatur s. 109 ff). Denna beteckning har nämligen för när- 
varande en betydligt större omfattning än sj. Endast ett högst ringa 
antal ord tecknas med s;, under det en mängd lånord tecknas med 
Sch. Vi låta därför lånorden i allmännhet betecknas med schj och 
förorda sålunda reglering i den riktningen. Principiellt, riktigast 
vore naturligtvis att ha ett eget särskilt tecken, men som tiden icke 
är mogen härför, känn detta mål icke nu vinnas. Under mällantiden 
får man söka reglera på bästa sättet, och då ändringen lättast sker 
till sch, ooh sch omotsägligt har vunnit i utbredning inom littera- 
turen, särskilt i tidningarna, ansluta vi oss i detta liksom i flere av 
åvan nämnda fall till Tegnérs ståndpunkt. 

Ett sätt för beteckning, som vi vid många tillfällen framhållit 
såsom önskligt och lämpligt, nämligen att låta ord med vacklande 
uttal få dubbel beteckning (Se Ljudläran § 233, Om grunderna osv. 
s. 9 — 10, Om samhörighet s. 53) ha vi i detta arbete låtit komma 
till sin rätt. Uttal, som man känn anse endast vara individuella, 
lämna vi dock utom räkningen. Endast i de fall, då vacklingen 
^tår i samband med samhörighetslagen inom det område där vi anse 
denna böra gälla, ha vi upptagit blott den ena beteckningen, näm- 



40* 

ligen den, som nämnda lag fordrar. En dylik dubbelteckning <är sk 
långt ifr&n att öka vacklingen i uttal, att den tvärt om antagligen bör 
värka motsatsen. Om man ärkänner, att beteckilingen i hvardera 
fallet representerar ett faktiskt uttal, så känn man genom, den samma 
invärka pä andras uttal, och med den benägenbet, som förefinnes hos 
bildade att i sitt tal använda goda uttal och att efterlikna är- 
kända auktoriteters tal, kommer så småningom endera formen att 
vinna*). 

I konsekvens härmed skulle nordöstra Svealands uttal av 6- och 
ä-ljuden föranleda dubbelteckningar, men vi ha gjort undantag för 
detta fall, ehuru berättigat enligt principen, emedan vi icke känna 
någon författare, som yrkat sådant, och icke ens invånarne själva 
inom det i fråga varande området fordra, att deras uttal skall in- 
värka på beteckningen. En beteckning efter uttalet inom nämnda 
landsdel skulle säkerligen icke för närvarande röna efterföljd ens 
inom området, oaktat själva huvudstaden hör dit. 

För att nu slutligen sammanfatta allt, som rör det nya i be- 
teckningen i detta arbete, upptaga vi här i en följd samtliga de 
äödringar, som vi här tillämpa, och därefter reglerna för svenska 
språkets beteckning i den form de i enlighet därmed komma att få. 

1. ä-ljudet, kort och långt, betecknas med ä i svenska ord, 
med undantag av den och därmed samhörande detj d€ss, dem, denna, 
detta, dessa samt adv. dess, och orden men, eller, efter, Sverge, 
svensk. 

2. Långt ä-ljud i främmande ord tecknas med ä (und. om ch 
c eller g [för sch-ljud] föregå, t. e. chef, lucern, leger):_ 

t. e. arbiträr, artär (men arteriell), atmosfär, barriär, belvedär, cirku- 
lär, dignitär, efemär el. -er, familjär, formulär, galär, glaciär, grenadjärf he- 
misfär, kalorifär, kanonjär, karabinjär, karaktär (men karakteristisk), karr- 
iär, kommissionär, kyrassiär, lansiär, litterär, ministär (men ministeriell), 
missionär, misär (men miserabel), mystär (men mysteriös), numerär, ordi- 
när, parlamentär, pekunjär, pensionär, pionjär, pontonjär, populär, preli- 
minär, premiär, primär, proletär, saladjär, sanitär, sekundär, singuljär, 
schimär, temporär, tertiär, veterinär, volontär, vulgär, — mär, pär, sfär, 
räl, konsär (el. -ert) kuvar (el. -ert) desär (el. dessert); 

tärn, kasärn, cistärn, modärn, subaltärn (men alternera, alternativ); 



M Jämf. Flodströms Förslag s. 5-6. 



t^ 



41* 

domän, karantän, fontän, migrän, suverän, — kräm; 
skäs, fransäs, polönäs, — bräsch, baräsch, fräsch, manäsch, kaläsch, de- 
päsch, kartäsch, manäsch, kortäsch, * 

disträ, portmonnä. 

3. Kort ä-ljud i främmande enstaviga ord samt i flerstaviga 
framstarka ord, och därav avledda, tecknas med ä (undantag: efter 
c med 5-ljud och g med sch-ljaå samt ord som sluta meä -o, -or, -os, 
.US, 'Um samt sädana som begynna med eJcs och några andra, jfr. 
sid. 54*— 55*). 

t. e. bäj, därb, farm, fräsk, säkt, -erisk, -erism, närv -ös, -ositet, enär- 
vera, tarm, täkst, sträjk, värb ^al, advärb, vars, värsifiera, värv, väsper, tärs, 

dalta, läksa, flägma -tisk, glätscher, läksikon, näktar, tämpel, amma, 
äss, säjdel, 

fäst -ivitet, päst -ilens, rast -antier. 

4. Franskt ai ändras till ä även i slutstarka ord. 

a) med en påföljande konsonant: säsong, präri, dränera, plädera, trä- 
nera, eklärera, malträtera, ägiljett; 

b) med två påföljande konsonanter men outsägbara såsom slutför- 
bindelse: mätress, schäslong, ägrett; 

c) konnässans, renässans (men blessera blessyr); 

d) porträtt, reträtt, och ord på -äng (terräng osv.). 

5. Långt slutet eller halvöppet å-ljud i framstarka ord och 
därav avledda tecknas med k: 

a) fågel, kråma sig, mån, håg, odåga, dågse el. dogse, hala; 

b) kåra, litkåra, villkår, valbaren, (sten-)kål, kala, kana, kånung, tjåg,. 
håning (el. honning), såd; 

c) dåv, dåvhjort, håv, förkåvra, klåve, kåve, låv, skråv, skråvlig 
elr -ov-, (upp)-skåv el. -skov, skåvel (el. skovel), så va, såvel, såvra, åvan, 
och därav avledda; 

och likaså i främmande enstaviga och framstarka ord och därav 
avledda: . 

bård, bråsch, kår, fåt, hås el. hoss, drag -ist, tåm, dåm, nåbel -less, 
pråper, sabel, rål eller roll, 

men framför rl rn rd behålles o: 

sorl, sorla, porla, morla, morna sig, mornar (för morgnar), hord, lord, 
order, orden, ordna, porter, portvin, gordisk, körda samt med vacklande 
uttal moln, dold -de -t, samtliga med å-ljudet efterföljt av två medljud, 
samt i ordet son. 

6. Långt å-ljud i slutet av främmande ord och i några andra, 
hvilka ha au eller eau i franskan, tecknas med å: 



42* 

t. e. berså, brylå, depå el. -ot, trikå, trymå, tablå, ridå, landa, nivå, 
platå, kallikå, apropå, paletå, bigarå, rokokå, applåd, aladåb, resår, schåssé, 
schåvinism m. fl.; 

hvaremot o behålles i främmande slutstarka ord med konsonantsslut 

och några f ramstarka (se s. 55*). 

7. Kort öppet d-ljud tecknas med o, och i öfverensstämmelse 
därmed ändras följande ord: 

broek (åder-), frossa (äta), frosseri, flott (insekt), "holk, monde, monne, 
ollon, oUonborre, pjosk, fjoskig, rofcta, skolla (värb), sponta, tott el. totte, 
volm, vomm, voffla, örngott; 

däremot behållas med d: fåll, håll osv. (se sid. 55*). 

8. I främmande ord utbytes oi mot oa\ 

t. e. moaré, soaré, toalett, boasera, kroasera, eksploatera, budoar, lavoar, 
trottoar, memoarer, repertoar, reservaar, akcessoar. 

e med a-ljud utbytes mot a 

t. e. fajans, preferans, apparans, kådans el. -ens, patsians, agremang, 
dekadans el. -ens. 

men en- och em- behållas i början av ord samt efter c och ^ (= s 
och /) och i några första velser (se sid. 56*)^ 

ie utbytes mot i, 
t. e. bir, pir, revir, libhaber, 

eu utbytes mot ö: 
t. ex. aktör, amatör, direktör, favör, ingenjör, valör, vigör, kö, nevö, 
emot, följetong, 

Il utbytes mot y. 
t. e. aveny, revy, vy, 

advokatyr, blessyr, broschyr, schevelyr, dekonfityr, dressyr, frisyr, 
garnityi*, glasyr, gravyr, lektyr, paryr, polityr, turnyr, uvertyr, 
kalkyl, molekyl, pendyl, 

kostym, kutym, legym, parfym, volym el. -um, 
attityd el. -ud, etyd, 
dispyt, rekryt, 
konfys, 
assyrera, 
jystera, jygera, 

ou utbytes mot w. 
t. e. kurasch, furasch, gurmand, turné, uvertyr, guvernör, jalusi, ragu, 
rué, jur, jurhavande, jurnal, bonjur, tujur, sejur, ajurnera. 



43* 

9 a) . ^ för ^'-Ijud efter r eller I ändras till j: 

t. e. arj, karj, värj, sarja, marjahanda el. -rg-, borj, börja, borjare, 
borjen, orjel, orjor, korj, sörj (liksom sörja), torj, dörj, ärj, bärj, dvärj, 
farj, märj, bär ja, märjel el. märgel, smärjel, spärjel el, spärgel, härbär je, 
burjen el. burgen, alj el. alg, tälj, svälj (liksom svälja), bälj, älj, hälj, sälj, 
galje, samt alla härav avledda. 

9 b) Med bibehållande av ^ i sin nuvarande utsträckning 
framför mjuk vokal i början av ord och sammansättningsdelar samt 
inuti främmande ord, t. e. giva, göra, begära, magister, ändras j- 
Ijudets teckning till j i övriga fall: 

t. e. bäj, läja (värb, men subst. lega), däjlig, gnäjs, späjs, sträjk, släjf, 
säjdel, hemorojder, gehäjmeråd, linje, linjal, linjera, pinje, kastanj el. ka- 
stanje, kampanj, kompanjon, ackompanjera, ganjera, konjak, schampinjon, 
schinjong, manjifik, vinjett, lornjett, spanjor, batalj, emalj, familjiär, regul- 
jär, singuljär, Toljär, ingenjör, kanonjär, pontonjär, pionjär, pekunjär, bon- 
bonjär, brigadjär, saladjär, grenadjär, raljör, raljera, raljeri, tiraljör, ateljé, 
sohiffonjé, spaljé el. spaljär, gerilja el. gerilla, men million, billion, milliard, 
millionär, enligt det vårdade uttalet. 

10) / och fv säsom tecken för t-ljudet utbytas mot t;, och det 
sä, att v behålles i böjningsformer framför t och s (även om ut- 
talet blir /): 

t. e. hava, giva, grov, grovt, strävt, passivt, älvte, tolvte, livsens, hav- 
sens, till havs — dock tecknas haft (se Om Samhörighet s. 33—35) 

11) q såsom tecken för Ä-ljud ärsättes av k: 
t. e. kvar, kvinna, kvadrat, ekvation, konsekvent. 

12) c, cÄ, qu och que såsom beteckningar för Ä-ljud utbytas 
mot Ä, men ek för kk samt ch i och behållas: 

t. e. abstrakt, defekt, lektor, kronologi, kandidat, kantor, komedi, kon- 
kav, konkret, objekt, perfekt, subjekt, mackaroni, stuckatur, rokokå, stac- 
kato, gummilacka, * 

arkitekt, arkiv, arkiater, arkipelag, kaos, kolera, koral, orkester, mo- 
nark; panick, tunick, klack, klackör, 

.trankil, piké, ekipasch, paskill, karantän, kö, kadrilj, 

akcent, -uera, akcept, vakcin, akcis, akcidens, okcident, sukcessiv, ak- 
ceptera, vakcinera, akcessoar, 

ackord, ackreditera, ecklesiastik. 

13) g såsom tecken för Ä-ljudet ändras till k i alla fall utom 
då det förekommer i böjningsformer av ord, som ha ^-Ijud, samt 



44* 

framför avledningsändelserna -se, -sen och -sel i ord med ^-Ijud i 
utgångsformen: 

ansikte, bukt, bukta, buktig, dräkt, dräktig, -dräkt, indräktig, duktig, 
flykt, flyktig, utflykt, förflyktiga, fläkt, fläkta, jakt, jäkta, makt, mäkta, 
mäktig, bemäktiga, plikt, pliktig, förplikta, rikta, riktig, beriktiga, sikt, 
-sikt, sikta, sikte, försiktig, besiktiga, slakt, släkt, släkte, vansläktas, 
släkting, besläktad, svikt, svikta, -takt, vikt, viktig, ögonsikte, 

och likaså, brakt^ bräkte^ enär intet ^-Ijud finnes i utgångs- 
formen, 

men lagt^ högf^ snyggt^ tidigt, tilltagsen, blygsel osv. se sid. 57*, 
så ock i bogsera, som behålles med g för vackl. uttal. 

14) dt såsom tecken för /-ljud ändras till t eller tt i oböjda ord: 

'bunt, bunta, fientlig, förvant, gesant, glättig, gotta sig, hart, lantlig^ 
mitt, mittel, ritt, skritt, titt (och ofta), valthorn, äntlig -en (liksom i 
månatlig), väsentlig, hantvärk, hantera, hantlangare, vinthund, 

dock behålles dt i sammansättningar av land t. e. landtman. 

dt ändras likaledes till t eller it i part. pass. och participiala 

adj. på svagt -ad^ i hvilka d icke 'hör till utgångsformen, 
t. e. det är känt, trott, bränt, talat, oaktat, hågat; 
men godt, mildt, vändt (se sid. 64*) 

15) X utbytes mot ks eller k: 

t. e. aks, saks, fiaksa, aksel, väksel. väkst, sflnks, eksempel, eksistera, 
ekstas, suffiks, boraks, — eksickat, ekspektans, ekspirera, — ekcess, ekcent- 
risk, ekcellera, ekcellens, ekcerpera, ekceptionell, — fleksibel, fleksion (jfr. 
flektera), refleksion (jfr reflektera), anneksion (jfr. annektera); köksa, 
driksle, behållas liksom ock koks, käks. 

16) ti såsom tecken för tsi eller si ändras till t si eller si: 

t. e. profetsia, patsians, patsient, gratsial, initsial, tertsial, initsiera, 
martsialisk, initsiativ, minutsiös, spatsiös, pretsiös, pretsiosa. partsiell, 
gratsie, justitsie, militsie, spatsium, inertsi, konsortsium; licentsiat el. -nsiat, 
tendentsiös el. -nsiös, antecedentsier el. -nsier, essentsiell el. -nsiell, nunt- 
sie el. nunsie, diff'erentsial -entsiera el. -ensial, -ensiera, aktsie el. aksie. 

17) ^ ärsättes av 5, ss eller ts: 

t. e. amason, asur, basar, bisarr, gasell, hasard, horisont, lasarett, la- 
saron, masurka, sebra, sefyr, sefir, sekin, selot, senit, sigenare, sink, skiss, 
skissera, son (bälte), soolog, sodiak, visir, trapets, vits, tsar, schvejtseri, rat- 
sia, pajatso, intermetso el. -messo, 



<^* 



45* 

disippel, disiplin, öbsen^ rekognosera^ konvalesent tecknas alter- 
nativt med s eller sch efter olika uttal, men sen^ seneri, senisTc är- 
hålla 5, emedan de endast uttalas med s-ljud. 

18) -ce i slutet av ord, samt c framför hård vokal (9) och ä, 
samt i slutet av stavelser ärsättas, när de beteckna 5-ljud, med s\ 

t. e. aktris, amatris, eksercis, kapris, malis, milis, novis, polis, precipis, 
servis, benefis, 

glass, 

fas, gräs, ras, grimas, 

fasad, fason, fransäs, garsong, 

fars. fors, kommers, parfors-(jakt), kommers, lans, prins, 

allians, ambulans, arrogans, assistans, assyrans, avans, balans, elegans, 
fajans, finanser, instans, kontenans, konvenans, konnässans, nyans, obser- 
vans, ordonnans, renässans, resonans, tolerans, seans, substans, syrvivans, 
vakans, vigilans, 

apparans, kådans el. -ens, dekadans el. -ens, preferans, 

monstrans, romans, 

intelligens j ekcellensf konferens, essens el. -ans, 

annons, renons. 

provins, 

fransäs. 

akasia, fasit, 

samt därav avledda: 

nyansera, provinsiell, lansett, fasett, finansiell, finansiär, kommersiell, 
annonsera, renonsera, forsera, avansera, grasiös el. ,gratsiös, prinsessa, 
grimasera, balansera. 

19) ÄcÄ-ljudet tecknas i allmännhet enligt nuvarande bruket, 
(således i ordsluten -sion - -ssion med si och ssi) ; och sch använ- 
des därför i slutet av ord samt framför hård vokal och även fram- 
för mjuk vokal i en del främmande och slutstarka* ord (men franska 
g och j behållas såsom tecken för sch-ljaå se sid. 59*): 

t. e. bråsch, plysch, fräsch, bräsch, kaläsch, depäsch, kartäsch, kusch, 
Tisch, musch, nisch, retusch -era, affisch -era, kornisch, mischmasch, 
plansch, bransch, punsch, klatsch, rutsch, vinsch, revansch, marsch, 

scharlakan, schagg, schal, 

kraschan, kapuschong, janitschar, serschant, kautschuk, bischof, an- 
schovis, 

schalett, schavott, schagräng, schablon, schabrak, schakal, schattera, 
schatull, schakå, schampinjon, scharad, scharivari, scharkuteri, scharlatan, 
scharmant, scharpi, 



46* 

schåssé, schåvinism, 

schook, schoklad, schoddy, 

schåare, scMp, m. fl. se ordboken, 

kaschera; detaschera, ackuschör, dispaschör, broschyr, muschöt el. -sköt, 
manschett, planschett, kaschett, aschett, koschenill, klisché, attasché, fa- 
schin, maschin, laschiv, faschickel, oschillera, munschör, fosforeschens, 
schimpans, schiffonjé, raffräschissör, nonschalans, fyschonomi el. fysio-, 

schimär, schinjong, schäferi, schevaleresk, schikan, schevelyr, schäslong, 

•gasch, engaschera, pasch, bagasch, bandasch -ist, furasch -era, kurasch, 
massasch, passasch -erare, plantasch, apanasch, ekipasch, tacklasch, lac- 
kasch, läckasch, eremitasch, karambolasch, persiflasch, fastasch, lastasch, 
slitasch, kurtasch, exnballasch, elosch, baräsch, manäsch, prestisch, voltisch 
-era, descharsch, oransch, oranscheri, 
samt i marschalk och ärtschocka (även ärtskocka efter olika uttal); 

men följande tecknas med sk: 
skism, skema, skäptisk, beskäftig, skiffer (även skrift) skällack, skärting 
(ö), skäs. 

För beteckningen av sch-lyiået på detta sätt ha vi uppställt 
nya regler såsom synes nedan av beteckningsläran. 

' 20) I främmande ord, som uttalas med ordsluten -angy -ong^ 
'äng, tecknas -ang, -ong^ -äng (det sista även inuti ord): 

t. e. abonnemang, ackompanjemang, agremang, arrangemang, avanse- 
mang, avertissemang, battemang, döbattang, evenemang, komplimang, lave- 
mang, mankemang, momang (men moment i annan betyd.), möblemang, 
pendang, resonnemang, talang, transparang, volang, 

abandong, balkong, ballong, batong, buljcmg, bridong, diftong, följe- 
tong (men följet onist), jargong, jetong, kartong, kalsonger, kordong, ku- 
pong, linong, medaljong, pantalong, paviljong, polisong, perrong, salong, 
schäslong, schinjong, säsong, talong, vaggong, 

basäng, maräng, poäng, terräng, refräng, gobeläng el. -in, gamäng 
el. -in, veläng, träng, poängtera. 

21) Stumma tecken inuti ord eller i slutet av ord bortkastas: 

t. e. röja, älst (liksom minst, bäst, hälst, allra, hällre) ordslutet -länning 
(även bohuslänning el. -läning), klänning (plagg, men påklädning med långt 
ä och d), Sverge, morse, morna sig, stanna, kar el. karl, värd, värdslig, 

te, teater, tes, torsdag, tron, etik, apotek, bibliotek, rabarber, reuma- 
tism, rytm, katarr, myrra, durra, 

supé, diné, ateljé, schiifonjé, avi el. avis, propå, apropå, depå el. -ot, 
deby el, -ut, filé, espri, kroki, gir land, giljotin, gerilja, sigenare, fysionomi, 
el. fysch-, frikassé. 

Däremot behållas stumma tecken i ords begynnelse, således: 



47* 

« 

h framför v ocli j: hv, hj, 
I, g, d framför j: Ij^ gj, dj, 

utan h skrivas: järpe, vitten, valross, valfisk, piggvar, g^ullviva, valp, 
vifta, vimmel, vimla; samt utan p: salm, saltare, och. med endast j: 
fiskjuse. 

I böjningsformer behållas förträngda ljud t. e. jämnt, nämnde, 
nämnt (men ej i nämd (snbst.), hämd, jämte, järns). 

22) Men avseende på konsonantfördubbling följes utsägbar- 
hetsregeln såsom grund, så att fördubbling sker i följande fall: 

a) i slutet av ord: 

mann (subst.), munn, vann, svann, allmänn, känn, roll el. rol, kontroll, 
parasoll, ordslutet -ell (t. e. formell, paralell, ideell), slåss, servett, lupp, 
relieff, biss, jodd el. jod, tonn, panick' el. -ik, tunick el. -ik, damm, glamin, 
domm, osv. (se Ljudl. § 727), 

b) mällan två vokaler: 

dömma, dommare, ammen, lomma, tattare (el. tätare), kabbeljo, ma- 
sacker (men masakrera), artickel (men artikulera), matrickel (matrikulera), 
partickel, faschickel, vehickel, ventrickel, aurickel, perpendickel, konven- 
tickel, disippel (men disiplin), multippel, kvadruppel, kapittel, tittel (el. 
titel). 

c) framför r, ?, w: 

köllna, skillnad, urskillning (liksom bevillning), mannlig, sinnlig, kvinn- 
lig, lönnlig el. lön-, vännlig, igänkännlig, omisskännlig, försinnliga, tunn- 
lar, gisslan, gässling, kvissla, mässling, pyssling, vessla, idissla, huckle, 
hybble, kräckla (el. kräkla), väppling, bettla, -Jiuttla, betittla, hvittling, 
tecknisk, attlas, innre, ärinnra -an. 

d) framför j och m då medljudet är klanglöst: 

gyttja, gyttjig, kättja, kättjas, lättja, lättjas (liksom nyttja), vittja, 
ackja (liksom läppja), bessman, lissma, passma, fettma, söttma, (om und. 
se sid. 61*). 

e) i böjningsformer framför 5, d och t dubbeltecknas n: 
fanns, bränns, känns, nänns, finns, minns, dannt, grannt, noggrannt, 

sannt, tunnt, stinnt, allmännt, kunnde, brännde, kännde, nänndes, rännde, 
spännde, minndes, påminnde, begynnte, brännt, kännt, nännts, rännt, spännt, 
minnts, begynnt^). 

f) samt i sammansättningar av ord med dubbelbetecknade med- 
Ijud: 



^) Jämf. Tegnér, Nat. o. Onat., s. 52. 



48* 

brännvin, kunngöra, kunngörelse, kvinnfolk, kvinnkön, kvinnsperson, 
kännspak, lännstol, lönnkrog, linngam, linnkläder, linntyg, linnväv, spann- 
mål, rannsaka, ärkännsam, gynnsam, missunnsam, varknnnsam, mannbar, 
brännba^, kännbar, mannskap, grannskap, kunnskap, vännskap, noggrann- 
het, lönndom, manndom, svänndom. 

Pä samma sätt i: villk&r, mullbär, allmosa. ^ 

23) I utsägbara förbindelser sker enkelteckning (utom i böj- 
ningsformer . se sid. 63*) : 

upptakt (liksom bygd), lapsk ' (liksom finsk, rysk, skotsk), driksle, 
kitslig (liksom känslig), 

men dubbelbeteckning behåUes i allt (subst.), alls, tills. 



49* 



Svenska språkets beteckningslära, 

på grund av förestående förslag. 

Ett talat språks beteckning kallas skrift. Skriften har så- 
ledes till uppgift att beteckna det talade språket, att återgiva 
talet for ögat. • 

Svenska språkets beteckning sker därigenom, att de i orden 
befintliga ljuden betecknas med vissa gängse och hävdvunna tecken. 
Tecknen äro således ljud tecken och, kallas bokstäver. 'Samlingen 
av . dessa tecken i deras av ålder vanliga ordning kallas alfabet. 

I ljudläran behandlas ljuden. Till den samma hänvisas angå- 
ende bestämning av språkljud (Ljudl. § 83), enkelt språkljud (Ljudl. 
§ 87) samt språkljudens indelning (Ljudl. § 92). 

Det svenska alfabetet utgöres av följande 28 bokstäver: 
a, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, 
z, å, ä, ö. (q, X och z användas i namn och i främmande, icke 
försvenskade qrd). 

« 

Bokstävernas namn äro: a a, b 6e, c se^ d de^ e e, f äff^ 
g ge (el. je\ h hå^ i i, j ji (el. jodd)^ k kå^ 1 ä/Z, m ämm^ n änn^ 
o o, p j?e, q ku\, r ärr, s äss^ t te^ u «^, v ve^ x äks^ y y^ z sätä, 
å å, ä ä, ö ö. 

De använda tecknen kunna antingen skrivas för hand, då de 
ärhålla en särskild form, skrivstil, eller ock kunna de åstadkommas 
genom skurna eller gjutna typer: tryckstil. 

Av stilsorter begagnas i skrift en, men i tryck två former, 
nämligen stående och lutande. Av hvardera finnes ett litet och ett 
stort alfabet. Dessa alfabet äro: 

stående: a bcde fghijklmnopqrstuvxy 
z a a o; 

lutande: a b c d e f g h i j klmnopqrstuvxy 

o •• •• 

z a a o; 

stående: AB CDEFaHIJKLMNOPQRST 
UVXYZÅÄÖ; 

4* 



50* 

lutande; ABCBEFGHIJKLMNOFQBST 

UVXYZÅÄÖ. 

Anm. : För att beteckna t?-ljudet användas stundom två olika skriv- 
ooh tryokformer nämligen v och w. 

Den allmännaste grundsatsen för. språkbeteckningen är, att 
hvarje ljud i ordet bör betecknas med sitt särskilda tecken, och att 
hvarje tecken användes endast för att beteckna ett och samma ljud. 

När ett ljud tecknas med sitt eget motsvarande tecken, säges 
beteckningen ' vara Ijudenlig. I annat fall kallas den Ijudstridig. 
De ljudstridiga betec}^ningar, som förekomma i värt språk, om- 
nämnas nedanför i beteckningslärans särskilda delar. 

De orsaker, som i de här nedan förekommande fallen varit 
bestämmande för bibehållande av Ijudstridig beteckning äro: 

1. . Samhörighet, i det att 

a) en böjningsform i vissa fall betecknas efter utgångsformen, 
ehuru ljudet är olika, t. e. lagt av lägga, ondt av ond, godt av god] 

b) en avledningsform i vissa fall betecknas efter grundformen, 
ehuru ljudet är olika, t. e. gods av god, tvehågsen av håg. 

Angående samhörighetslagens tillämpning och område se "O/w 
Samhörighet' osv. 

2) Beteckning av förmjukningsljud framför mjuka vokaler med 
tecken* för motsvarande hårda ljud, nämligen av j- y- /-ljud med g, 
k, sk, samt i analogi härmed beteckning av s-ljud med c framför 
mjuka vokaler (detta senare fall även hörande till mom. 3), t. e. 
giva, köra, skära, central, 

3) Beteckning i vissa fall av lånord i enlighet med beteck- 
ning i det främmande språk, hvarifrån orden lånats, t. e. geni, ja- 
lusi, pension, pendyl. 

4) Beteckning medelst hjälptecken d. v. s. att man betecknar 
de ljud, som sakna egna tecken, medelst ett eller flére tecken, som 
tillhöra andra ljud, t. e. schal, själ, känna, tjock, äng, agn. 

5) Övriga ljudstridiga beteckningar, särskilt de stumma be- 
gynnelseteckneö, behållas på grund av det bestående bruket. 

Orden betecknas enligt det ljudskick de hava, när de uttalas 
ensama eller under framhävning i en mening. De olikheter, som 
uppkomma genom ordens undanhållning i en mening, invärka så- 
lunda icke på beteckningen. Huru man förfar, när orden ingå 



51* 

■ 

i sammansättningar, omtalas längre fram. Sålunda tecknas icke 
til staden, de gik an, och äj häller ming kusin, iwbunden, även om 
sådant tal faktiskt förekommer. 

Den form av det befintliga talet, som bör läggas till grund för 
beteckningen av riksspråket, är de bildades vårdade uttal (Jfr Om 
Teckensystem s. .28, Om Samhörighet s. 39). 

I de fall då uttalet inom förutnämnda grad är vacklande, vare 
sig att man inom olika landsdelar har olika mening om det uttal, 
som är godt och riktigt bland de bildade, och således flere uttal för- 
ekomma med liiia berättigande, eller att även inom ett och samma 
område olika personer äro av olika mening och man således icke 
är fullt över ens angående det rätta och bästa uttalet, särskilt bland 
de vetenskapligt bildade, — i dylika fall ha vi upptagit dubbla be- . 
teckningar. 

Naturligtvis behöver icke dubbelteckning ske i de fall, då 
vacklingen faller inom de gränser, som omfattas av bokstavstecknéu 
enligt den bestämning, som dessa få i det för praktiskt bruk an- 
tagna teckensystemet, t. e. vackling mellan n. Gtl.rs 6 och d, tung- 
rots-r och tungspets-r, främre och bakre f, vackling mällan » och 
a, mällan bredt ce och öppet ä. Stundom föreligger vackling mällan 
ljud (t. e. g och j), av hvilka enligt reglerna för Ijudstridig beteck- 
ning det enas tecken {g) begagnas även för det andra ljudet (y), d. 
v. s. att g i vissa fall betecknar i-ljud. Så länge sådan beteckning 
användes, kommer icke dubbelteckning i fråga i dylika ord med 
vacklande uttal, men beteckningen giver då häller icke någon led- 
ning för uttalet, t. e. agent, logik, arkiv, blomster, skeptisk, 

I ett teckensystem för praktiskt bruk måste åtskilliga ljudolik- 
heter och ljudnyanser sammanföras under sänmia tecken. Detta 
sammanförande sker naturligtvis i första rummet med hänsyn till 
tillgång å ljudtecken samt deras hävdvunna användning i den van- 
liga skriften, men man måste ock taga i beaktande, att den stora 
allmännheten behöver ett icke allt för långt i detalj gående teck- 
ensystem att använda i dagligt bruk. 

Följande uppställning angiver de befintliga ljuden i svenska 
språket och deras sammanförande för beteckning i praktisk skrift. 



52^ 



Självljuden. 



Självljuden äro i svenska spr&ket följande: 

i — — — ; all, vasSj 

i al, ras, bra 
. . f det öppna å-ljudet i — — — 

'\ det' slutna å-ljudet i ås, råg, må 



,, _ f det höga a-liudet 

a-lmaen:{ ^ .„ ,. t , 

[ det laga a-ljudet 



-. ^ f det trubbiga o-ljudet i — — 

'{ det spetsiga o-ljudet i os, gol, 

( det öppna u-ljudet i — — 

u-ljuden:! _ , ,. _ 

( det slutna u-ljudet 



bo 



i ut, gul, nu 
i järn, tärd 



,. - ( det breda ä-liudet 
a-liuden:{ _ .... 

(^ det öppna ä-ljudet i ät, näs, knä 



e-ljude 






det halvöppna e-ljudet i er, med, kedja 
det slutna e-ljudet i ek, het, se 
det svaga e-ljudet 



oss, folk, 

kåsör, 

visor, dockor, skolor, 

ost, 'bowm, . 

ung, guld, 

duell, kuvar, 

ärr, ärt, kärr, 

än, häst. 



i-ljudet : 
y-ljudet: 

ö-ljuden: 



1 
1 



ett, hemm, 
— — — ; öde, sedel; höger, seder, 
is, vid, ni; in, ting, 
i yr, syn, ny; ylle, synd, 
i örlig, örn; ört, dörr, 
i öra, skör; öm, dött, 
i ös, möt, dö: — — 
hvilka kunna sammanföras under förestående nio huvudgrupper, 
nämligen a, å, o, u, ä, e, i, y, ö^, hvarför svenska språket säges 
hava nia självljud, ehuru det i själva värket har aderton*). 

I följande regler för svenska språkets beteckning behandlas 
självljuden sammanförda under förestående nio grupper. 



det breda ö-ljudet 
det öppna ö-ljudet 
det slutna ö-ljudet 



*) Skillnaderna mällan slutet å-ljud och det i en del av landet brukliga 
halvöppna å-ljudet i sorl* son, kål, påse^ håla, bråte, spår', mällan två 
svaga é-ljud, två- slutna e-ljud, halvbredt och öppet ä, spetsigt och halv- 
spetsigt u-ljud, samt mällan det halvöppna och det slutna ö-ljudet, behöva 
ick« upptagas här. 



53* 



Medljuden. 

Medljuden ärp i svenska språket följande: 

r-ljudet i ärrj räit, är, ära, värre, värk, sommar; 

l-]judet i lam, al, fal, tala, fall, falla, falk, fjäril; 

j-ljudet i ja, aj, haj; koja, päjla, pojke; 

v-ljudet i val, av, dvala, hav, leva, tavla, hävd; 

äng-ljudet i äng, anka,- lång, ånga, mångla, mängd, aning; 

m-ljuden i mal, lam, smal, jama, fram, hamra, grums, spilkum; 

n-ljudet i nål, lån, snål, ana, vanlig, spann, kanna, glans, tävlan; 

g-ljudet i gal, lag, laga, hagla, dagg, Jiagga, uggla, bragd, adlig; 

b-ljudet i hal, stab, fabel, snabb, drabba, bubbla, näbbmus, arbete-, 

d-ljudet i dal, bad, lada, adla, gadd, ladda, fladdra, skald, huvud; 

tje-ljudet i tjog, kiv; 

f-ljudet i fal, strof, klaff, skaffa, offra, kraft; 

sje-ljudet i schal, dusch, hysja, marsch; 

s-ljudet i sal, vas, fasa, faslig, vass, kassa, ask, anis; 

k-ljudet i kal, vak, mäkla, tacka, takt, sko, muskel, räitika-, 

p-ljudet i par, gap, skapa, stapla, tapp, tappa, sippra, knappt, spå; 

t-ljudet i tal, lat, gata, ätlig, hatt, matta, sprattla, plats, stå; 

h-ljudet i hal, jaha, häst, aha; 
eller till samman aderton medljud*). 



^) Härtill komma ytterligare följande medljud: 
det övre n-ljudet, som användes i stället för rn t. e. barn, Vättern, 

♦ «r d-ljudet, « « « * rd « bord, Edvard, 

# <c s-ljudet, <r « « # rs <r fors, 
« « t-ljudet, « <r <f . or rt « sort, 

« klanglösa m-ljudet. « « <r «^ m « skism, rytm, 

« klanglösa r-ljudet, som stund. « « « r * stor, stark, 

« slutna tje-ljudet, som användas i vissa landsdelar framför det öppna 
tje-ljudet. 

Till dessa ljud tages icke hänsyn i beteckningsläran, enär de fyra först 
nämnda alltid betecknas, med tecknen för de ljud, h vilka de företräda, de 
båda därpå nämnda, liksom de klanglösa v, g^ &, d, betecknas med tecknen 
for motsvarande klingande ljud, och. det sista, eller det slutna tje-ljudet, 
aldrig i beteckningen skiljes från det öppna. Ljud, som hava en mera in- 
skränkt lokal utbredning och inom sina områden ärsätta något av före- 



54* 



Självljudens beteckning. 

a-, o-, u-, ä-, e-j i-, y-, ö-ljuden och det långa (slutna) d-ljudet 
tecknas med sina egna tecken: a, o, u, ä, e, i, y, ö och å; men 
det korta (öppna) (i-ljudet med o. 

Härifrån göras följande undantag: 

För ä-ljudet. 

ö-ljudet tecknas med e i följande fall: 

a) i artickel- och ärsättningsorden defij defy dess, dem, dennay 
detta ^ dessa samt ad v. dess; 

b) i småorden men^ eller ^ efter; 

c) i orden Sverge, svensk; 

d) i slutstarka") ord tecknas det korta ä-ljudet så väl i förstavelser, 
som i huvudstavelser med e, t. e. hec^stn^ berså^ person, eksamen, eksempel^ 
ekskursiofif — offentlig, prinsessa^ italiensk, aieniensisk, november, professor f 
kapell ; 

dock tecknas med ä: ord, som äro avledda av andra med ä, t. e. vä- 
sentlig, hälvetisk^ räntabel^ värsifiera, närvös^ enärvera, säkterisk, flägmatisk^ 
vårbal^ fåstivitetj pästilens (jfr. under avledda ord) och en del hämtade 
från främmande språk, t. e. gesäll, reträtt porträtt, orden på -äng (basäng 



nämnda ljud (t. ex. tungrots-r i södra Sverge, främre sje-ljud i mellersta 
Sverge, jfr. sid. 23*) föranleda icke till någon olikhet i beteckningen. Så- 
dana nyanser, som i ljudläran kallas förskjutningsljud (t. e. skillnaden 
mellan k i viking och vaka^ jfr. sid. 23*), föranleda icke någon olikhet i 
språkbeteckning for praktiskt bruk. Icke häller sådana nyanser av ljud 
som bero på ljuds sammanträffande, t. e. lappman, näbbmus, vattna, lyd- 
nad, kämpa, vänta, 

^) Med slui starka ord menas sådana ord eller sammansättningsdelar, 
som ha huvudtrycket på annan stavelse än den första ; med framstarka 
monas sådana, som ha huvudtrycket på den första. 



55* 

poäng, gehäng, m. fl.) renässans, konnässans, ägrett, mätress, scMslong, sä- 
song, fätera, dränera, tränera, plädera, schäferi, eklärera (Jfr. sid. 41*); 

e) i främmande framstarka ord, som begynna med c (=- «) g (^ sch) 
eller som sluta med -o, -or^ -os, -us, um, tecknas det korta ä-ljudet med e 
t. e. cell, celt, censor, census, center, centner, gest, ergo, tempo, netto, men- 
tor, nestor, lektor, rektor^ sektor, tempvs, centrum, spektrum, pensum, där- 
jämte i efterstavelserna i insekt, harnesk, harem, indeks, kodeks, asbest, 
vidare i hektisk Chektik) skeptisk (skepticism) samt i ekstra och eks-; 

h) långt ä-ljud tecknas med c efter cÄ, c och g (= sch) i chef, lucern, leger. 

2. Pöp det långa å-ljudet. 

Det långa (slutna) å-ljudet tecknas med o: 

1) ' i orden sorl, sorla^ porla, morla, morna (sig), mornar {för 
morgnar), hord (subst.), lord, order, orden, ordna, körda (h vilka 
stundom uttalas med kort å-ljaå), gordisk, parter, portvin; 

2) i orden dold -de -t med vackl. vokallängd; 

3) i ordet son; 

4) i en del främmande enstaviga eller framstarka ord: trop, strof, 
rob, loge, några kem. namn: bor, brom, klor, krom, vidare i kronisk, logisk 
-iker; 

5) i slutstarka ord med konsonantslut: ackord, korridor, symbol, 
alkoVy katalog, garderob, ekonom, polygon, filosof, metamorfos, elosch, epok, 
misantrop, mikroskop, katastrof, monolog, monogramm, anonym, teolog; 

men i några med å: resår, applåd, aladåb, vådevill, fåtölj, kåsör, kå- 
seri, epålett, såvera, schåssi, schåvinism, eschåfera, 

3. För det korta a-ljudet. 

Kort (öppet) å-ljud tecknas med å i följande fall: 

1) framför ^^-Ijud i svenska ord: t. e. sång, ånga, ångra, 
mångla, stånka, fångst; 

2) i följande avledningar och sammansättningar av ord med 
å: grålie (grå), stånd, stånda, förstånd (stå), småtting (små), bråd- 
ska (bråd), låtsa (låta), slåtter (slå), tråckla (tråd), sådd (så), samt 
med vacklande vokallängd: skånsk (Skåne), blåst (blåsa); — måndag 
(måne), nånsin (för någonsin), råstu (för rådstuga) ; 

3) i följande ord: fåll, såll, håll, fålla, sålla, hålla, vålla, 
ålder, våld, vånda, våndas, vånna, åska, påsk, plåster, måste, mått 
(att mäta med), måtta, åtta och därav avledda. 



56* 



4. För a-ljudet. 



I en del främmande ord tecknas Ijudförbindelsen ang med en eller em 
i början av ord och inuti ord (i synerhet i förstavelser samt efter g och c 
med uttal av sch och s), t. e. enlevera, engagera, endossera, enrollera, entre- 
prenad, encyklopedi, entusiasm, (de tre senare med vacklande uttal), ^cnrc *), 
gentily diligens, cendré, gendarm, sensibel, rendera, pendang, pendyl, pensé, 
pension, emballera, entballasch, embläm. 

5. För tve-ljuden. 

Tveljudet voj tecknas med aw, tveljudet äu (stund. utt. öw, eu, 
äv el. ev) tecknas med eu, t. e. faun, bautasten, paulun, augusti, 
auktion j kautschuk, neutrum, pseudonym, eudemonism, reumatism 
-isk (även utt. -öj-). 



Medljudens beteckning. 
A) MecHJud, som ha egna tecken. 

r-, 1-, j-, v-, m-, n-, g-, b-, *-, f-, s-, k-, p-, t- och h-ljuden 
tecknas med sina egna tecken. 

Härifrån göras följande undantag: 

1. För i-ljudet. 

a) ^'-ljudet tecknas med g framför mjuk vokal i början av ord 
eller sammansättningsdelar, samt efter prefiks (i- be-, för-, an-, un-, 
um-, o. d.) t. e. gömma, gärna (villigt), get, giltig, gymnast, gemål, 
tillgänglig, oundgänglig , brösfgänges, vedergälla, välgörenhet, fot- 
gängare, igän, igenom, begär, begynna, likbegängefse, förgäves, för- 
gäta, förgängelse, förgänglig, angelägen, angenäm, ungefär, umgälla, 
umgälder, . umgänge^ samt uti egentlig, Sverge och Norge, 

b) dock tecknas med j framför ä: järpe, järv (djur), järn, 
järtecken, jäv, jämn, jäm-, jäms, jämt, jämte, jämka, jämmer, 



*) Detta ord tecknas på utländskt vis även i senare stavelsen. 



57* 

jämra j jänta, jägare^ jäst (i deg), jäsa, jäkta^ jätte; likaså: jökel, 
jöns^ jössej samt alltid efter stumt k, d eller I, t. e. hjälm , hjärna, 
djärv, ljöt. 

c) Inuti ord tecknas J-ljudet framför mjuk vokal (c, i, y,) överväg- 
ande med j, t. e. biljett, majestät^ men i en del främmande ord med gj 
regent^ regera, agera, evangelium, evangelisk, magister, magistrat, register 
m. fl. registrator, registrera, kottgestiort, regemente, agent, sigill, m. fl. (i 
de fyra sista höres någon gång ännu (7-ljud), budget; — religion (utt. gi 
el. j) religiös (utt. gi, j el. /) tecknas såsom här. 

2) För ^-ljudet. 

é-ljudet tecknas med c framför mjuk vokal (e, i, y) i en del främmande 
ord, i likhet med det språk, hvarifrån ordet är hämtat, 

t. e. ceder, cell, centner, cession, ceremoni, cigarr, cirkel, citat, citron, 
civil, cittra, cypress, cylinder m. fl. violoncell, december, decennium, do- 
Qent, procent, process, recess, musicera och många på -cera, recett, kon- 
cept, recept, panacé, lyceum, officer, farmaci, facil, medicin, officin, hya- 
cint, precis, koncis, mysticism, princip, particip, — ocean, recensent, neces- 
sär, procession, glycerin, mecenat, specerier, social, special-, -ell, glaciär, 
decimal, decidera, recidiv, principal, precipis, artificiell, officiell, associera, 
inficiera, klassicitet, kapacitet, elektricitet, elasticitet, sacellani, licentsiat, 
societet, recitativ, emancipation, anciennitet m. fl., — narciss, eksercis, 
eksercera, — ekcentrisk, ekcess, ekcellens, ekcellera, ekceptionell, ekcerpera, 
— akcent, akcept, vakcin, akcis, akcidens, okcident, sukcessiv, akcessoar. 

#■ . 

3) För k- och Mjuden. 

a) I avledningar på s {-se, -sel, -sen, -sam) av ord, som ha g- 
eller c?-ljud i grundformen, behålles g ocli d nämligen: vigsel, blyg- 
sel, drygsel, tilltagsen, tvehågsen^ dågse el. dogse, överlägsen, under- 
lägsen, avlägsen (samtliga stundom ined ^-Ijud); så ock bogsera; — 

födsel j gödsel, klädsel, städsel, ledsen, ledsnad, ledsam (bland hvilka 
flere ha vacklande ^uttal), samt med vacklande uttal: uppstudsig, så 
ock i ordet gods. 

* 

b) I sammansättningar av ordet land tecknas ^-ljudet' med dt, 
t. e. landtmann, landtbruk, landtgård. 

Anm.: Ord på -händ, -tänd, -länd uttalas stundom även i denform 
med /-ljud, enskild och närskgld vanligast med c?-ljud. 

4) ' För i>-ljudet. 

Några ord med h framför s ha uttal vackl. mällan p och b, men teck- 
nas endast med b, t. e. absolut, observera, substrut. 



58* 

5. . För /-ljudet. 

I ordet von, som användes framför en del namn, tecknas /-ljudet 
med v. 

B) Med^Judf som sakna egna tecken. 

Dessa äro äng-, tje-. och 5CÄe-l juden. 

1 . Jfngr-ljudet. 

äw^-ljudet tecknas med ng, t. e. tvång, många, skingra, boning. 

Undantag 1. Framfor k- och ^-Ijud tecknas äw^ -ljudet med n, 
t. e. vankj anka^ ankra, — fungera, adjungera, singular, — sfinks. 

Undantag 2, Framför w-ljud (alltid efter kort vokal) tecknas 
äw^-ljudet med g, t. e. agn, vagn, ugn, agnar^ magnat, signal, in- 
kognito; 

dock tecknas med ng i böjningar och avledningar av ord med 
ng, t. e. fångna, gångna, sjungna^ gungning, stängning. 

Undantag 3. I en del främmande ord tecknas äng-ljndet med n, när 
annat medljud än n följer, som med n känn bilda ordslut och icke ä före- 
går, t. e. allians, renons, balans, balansera, finanser, apparans, fajans, ele- 
gant^ oransch, revansch, remont, fond, gentil, rangera, samt i genre och 
begynnelsestavelsen en- t. e. enlevera, och tecknas med m i begynnelsestav- 
elsen ew-, -t. e. emballera, men ballong, poängtera. 

2. T/e-ljudet. 

a) (/t'-ljudet tecknas med tj' framför hård vokal, t. e. tjog, 
tjock, tjut. tjusa, ävenså, tjortel, tjol, daltjusa; 

b) (/c-ljudet tecknas med k framför mjuk vokal, t. e. kil, kärna 
(frukt-), köra, kgss.^ kedja, katekes, kemi. 

Undantag: Orden tjärn, tjärna (smör-), tjäh'a (smörja), tjärig, 
tjäll, tjäle, tjäder, tjänst, tjena, samt tjöt av tjuta. 

3. Sche-ljudet. 

1. I början av framstarka ord eller sammansättningsdelar teck- 
nas sch-\juået framför mjuk vokal med sk, t. e. skön, skära.^ sken, 
skina, sky, skema, skism, skäs, beskära, beskärm, beskäftig. 

2. I övriga fall tecknas sch (d. v. s. 1: framför hå-rd vokal, 
2: i slutet av ord, 3: framför mjuk vokal i slutstarka ord^ samt 



59* 

•• 

därav avledda), t. e. schal, schackj schåp, dusch, bräsch, affisch, ka- 
scheraj broschyr, manschett , schiffonjé. 

Undantag: 

1. Sch-ljuået tecknat med sj framför u (t. e. sju, sjunga) mén 
med skj i skjul, skjuta (men sköt), skjuts och skjorta, 

2. ÄcÄ-ljudet fecknas med sj framför mjuk vokal i sjö, sjätte, 
själv, själ (ande), själ (el. sal, djur), samt i sjöng (av sjunga), sjönk 
(av sjunka), sjöd (av sjuda), 

och likaså med sj i tvåstaviga svenska ord, som sluta med a, 
t. e. vys ja, hys ja, as ja, 

3. /ScÄ-ljudet tecknas med stj i stjärt, stjärna, stjälk, stjälpa^ 
stjäla. 

*4. 6^cÄ-ljudet tecknas med sk i människa el. mänska och mänsk- 
lig (det sista uttalas dock vanl. med 5Ä;-ljud). 

I inånga främmande ord tecknas scÄ-ljudet i enlighet med det språk, 
'hvarifrån ordet är lånat, t. e. 

1) med g', genre, gest, diligens, arrangör, negli^é, fotogen, redigera 
dirigera, korrigera, negligera, obligera, rangera, arrangera, energi, regim, 
gendarm, gentil, gestikulera, gelé, geni, genant, genera, generell, generös, 
giraff (äv. J-lj.)» ingenjör, tragedi, regissör, imaginär, så ock: loge, logi, 
logera ; 

2) med j: bonjuf, sejur, tujui», projekt, jargong, jalusi, jasmin, jaka- 
randa, jurnal, jetong, jystera, projektil, syjett, jygera; 

3)' med ch i chef; 

4) ord på -tion behållas vid denna teckning, ehuru de uttalas a) med 
-tschon, i fall de äro tvåstaviga med vokal eller r framför #, b) med -schon 
eller -tschon, i fall de äro flerstaviga med vokal framför, men c) med -schon 
om konsonant går före, t. e. nation, station, portion, — reparation, dispu- 
tation, opposition, petition, — auktion, redaktion, inskription, lektion; 

5) ord på -ston, -ssion tecknas så men uttalas -schon, t. e. division ^ 
mission, refleksion, anneksion; 

ord på -tios, -siös, -giös bibehålla denna teckning, ehuru de vanl. 
uttalas -schös: t. e. inventiös, pretentiös, kaprisiös, religiös. 

C). Stutmna tecken. 

Härmed menas sådana bokstäver, som användas utan att i or- 
den något motsvarande ljud finnes. 

1 . Stumt I finnes tecknat framför, j i följande ord : ljud, ljuv, 
ljuga, ljum, ljumske, ljung ^ Ijunga, ljus, ljuster, ljuta (döden). 



60* 

2. Stumt g tecknas framför^*! följande ord: gjord (gördel), 
gjorde, gjort och gjord (av göra), gjuta (men göt , (således de 
former av göra och gjuta, som ha hård vokal efter ^-ljudet). 

3. Stumt d tecknas framför j uti orden djur, djup, djärv 
(modig), .djävul y djäkne (högst sällan med uttalat tZ-ljud). 

4. Stumt h tecknas framför j uti orden: hjord (boskaps-), hjort 
(djur), hjortron, hjon, hjul (vagns-), hjärna (i huvud), hjärta, 
hjärter, hjälm, hjälp, hjälte, hjässa, i hjäl; 

samt framför v uti orden: hvarv (omgång), hvalv, hvass (skarp), 
Tcringhvärva, hvälva, hvässa, hväsa, hven, hvete (säd), bohvete, hvirvel, 
hvissla, hviska (tala tyst), hvittling, hvit, hvina, hvila, 

och i pronominella ord (utom vi och vår) näml. hvem, hvad, 
hvars, hvUken, hvi^ — ehvem, ehvad, ehvart, — hvar, hvart, hvarje^ 
hvarest, hvaha, hvadan^ samt i hvarken. 

Anm. Angående dt se sid. 57*, 64*. 

Anm. Sådana ord, i . hvilka vid ledigt och hvardagligt samtalspråk ett 
eller annat ljud av många blir outtalat eller assimilerat, ehuru det vid 
noggrannt och vårdat tal är fullständigt hörbart, tecknas naturligtvis en- 
ligt det senare uttalet, t. e. 

k i förbindelserna ngkt och begynnande ks, t. e. punkt^ adjunkt, ksy- 
lograf, 

p i begynnande ps^ t. e. psykisk, psykologi, pseudonym^ 

t framför eller efter s, t. e. skjuts, låtsa, spatsera, rostbiff, östgöte, 
västgöte, 

«i framför s, t. e. tredsk, nidsk (även nisk), studsa, uppstudsig, ehuru i 
några af dessa assimilationen av d framför s är allmänn även i det vårdade 
talet, 

t i slutet av ord, t. e. taket, mulet, talat, mycket, litet, intet (däremot 
inte adv.), 

g i slutet av ord, t. e. dag, drog, jag, billig, 

d i slutet av ord; t. e. stad, bröd, stund, hand, land, samt mellan n 
och vokal t. e. sanda, bonde, kunde, 

d framför avledningsändelser på f, t. e. utländsk, handske, ondska, 
brådska, ledsen, ledsam, och framför -ning: blandning, ordning, ny tandning, 
påklädning (men klänning [plagg], -länning [utlänning osv.] med fast uttal). 

i i officer. 



61* 



Långt medljuds beteckning. 

Långt medljudi oböjda ord tecknas med dubbelt tecken: a) i 
slutet av ord, b) mällan tvänne vokaler samt c) framför r, 1, w, och 
därtill 5, h, p, t framför j och m, t. e. barr^ tall, natt, hann^falla^ 
släppa, skallra^ fladdra^ siffraf uggla, gnissla^ borrning, svullna, 
öppna, vaUna'y läppja, achja, nyttja, lättja, fettma, lissma, bessman^ 
passma. ' * • . 

I övriga fall enkeltecknas långt medljad, t. e. bygd (siibst.)^ 
salt, upptakt (subst.)^ stifta, näpsa, stjälk, stampa, biskop. 

Undantag: 

1. Sådana medljud, som sakna egna tecken, dubbelskrivas icke, 
t. e. stäng, stänga, skingraj krångla, dusch, affisch, vysja, hysja, 
näsja, äsja, häsja, rysja, pascha, 

2. Långt i-ljud, som aldrig förekommer kort efter vokal med 
huvudtryck, och långt «^-ljud, hvilket endast förekommer såsom vack- 
lande uttal, dubbeltecknas aldrig, t. e, haj, koja, päjla, skövla, 
stövel, skrovlig, 

3. I stället för kk skrives i enkla ord ek, t. e. tack, locka, 
oclfra, gycklay slockna, ackja, dryckjom. Ordet och (~ samt) tecknas 
med chj men ock (= även) med ek, 

4. Långt m-ljud enkelskrives framför alla medljud, t. e. hamra, 
tumla-, samt i slutet av oböjliga ord, t. er om, fram, fäm, 

5. Långt ^-Ijud enkelskrives i de enstaviga oböjliga orden: 
an, än, men, in; i de slutstarka småorden igän, välan,, däran] i 
preiiksen an-, in-, kon-', i de enstaviga är sättningsorden ma^ (pr on.), 
han, hon, den, en^ min, din, sin samt honom (men hanne), de fäm 
sista med vacklande uttal. 

Anm. -dan, -sam, -dom, -döme få enkelteckning även i böjningsform. 

6. Långa s-, och f-ljud enkel skrivas framför m i ord med enkel akc, 
f. e. prisma, miasma, vismut, osmund, osmium, kosmos^ kosmisjc^ rytmisk, 
logaritmisk^ så ock flägma, kadmium, hudget 

7. I några enstaka ord: plus, grammatika, grammatisk. 

8. dubbelteckning sker i allt (subst.). alls, tills, enkelteckning i hade 
(vacklande längd). 



62* 

. Kort medljud tecknas dubbelt i följande fall: 

1. I förstavelser av lånord, som börja med någon utländsk preposi- 
tion, hvars slutkonsonant antingen varit lika med eller likdanats med 
huvudordets begynnelsekonsonant, t. e.: 

konn-, komm-y koll-, korr-: konnektera, kommando, kollision, korrektur, 

inn-., imm-, ill-^ irr-: innormal, immateriell, illiberal, irrationell, 

symm-, sylh: symmetri, syllogism, 

interr-, intelU: interregnum, intelligens, 

alla dessa med påföljande vokal, • de följande även med ett följande 
r eller /: 

drr-. all-, amm-j ann-, agg-, abb-^ adå-, aff-, ass-, ack-^ cipp-, <*tt-: 
arrangera, alludera, ammunition^ annektera, agglomerat, abbreviera, addera, 
,a£fekt, assessor, ackommodera, acklamation, apparat, applåd, attack, at- 
trahera, 

off-, ock', opp-: offensiv, ockupera, opponera, 

8urr-y 8uff-, supp-: surrogat, sufiiks, supplera, 

åiaS'^ diff-: dissektion, differens. 

2. I en mängd andra, mast främmande ord: 

hurra, terrass, terräng, perrong, terrin, horribel, konkurrens, -ent. 
-era, diarré, potpurri, — karriär, barriär, barrikad, korridor, karrikera 
-atyr, territorium; 

allena -st, halleluja, ballad, ballong, vallack, allé, allegro,- kapillär, 
installera -ation, ekcellens, ekcellera, repellera, interpellera, kalligraf, alli- 
gator, allegori, fallisemang, gallimatias, palliatiy, — sacellani, — million 
-onär -ard, billion, trillion, millimeter -gramm; 

renommera, ammoniak, grammatik, sammelsurium; 

ordonnans, annaler, honnör, honnett, abonnent -era -emang, reson- 
nera -abel -emang, tyranni -sera, kannibal, stanniol, anciennitet el. -etet; 

abbé, abbedissa; 

offentlig, affär, effekt, karaffin, schiffonjé, kofferdi, safffan, rafffnad, 
raffinera, officer, officin, officiell, — - staffli; 

essens, kvintessens^ renässans, konnässans, glossar, repressalier, kommis- 
sarie, palissad, passera, passabel, passad, passasch, passascherare, massasch, 
trassera, trassat -ent, grassera, kassera -abel, trakassera -eri, dressera -yr, 
regissör, necessär, pusserlig, fossil, passiv, missiv, blessera, blessyr, — 
possession, pessimism -ist, ambassad -öi*, fallissemang, possessionat, assi- 
milera ; 

blockad, blockera, rockera -ad, beckasin, stackato, ecklesiastik; 

rapport ; 

attack, kattun, attest, sottis, dilettant, attrapp, frottera, kompromet- 
tera, remittera, permittera, dimittera, admittera, intermittent, schattera, — 
trottoar, pittoresk, guttural, attityd, — bottfår. 



63* 



Böjningsformers beteckning. 

A). Om utgå-ngsformen har någon vare sig Ijudenlig eller ljud- 
stridig beteckning, och ljudet icke förändras i bif ormen, tecknas det 
i denna såsom i utgångsförmen, t. e. ljus ljuset^ giva givit, känna 
häiint. 

Ord, som ha sj, tj, Ij (för scÄ-, tj- och ^'-Ijud), framför hård vo- 
kal, behålla denna teckning även framför mjuk »vokal, näml. sjunga^ 
sjöng, sjunka sjönk, sjuda sjöd^ tjuta tjöt, ljuda Ijöd^ ljuga ljög, 
ljuta ljöt, men däremot väksla gj och skj framför hård vokal med 
g och sk framför mjuk vokal, näml. gjuta göt, gjorde göra, skjuta 
sköt. Om -ng se sid. 58* t. e. tvungna. 

Undantag: 

Långt w-ljud enkeltecknas . i* böjningsformer, som börja med 
konsonant, t. e. gömma gömde gömt göms, stamm stams, stumm 
stumt, kamrnare kamrar. 

Anm. 1: Däremot behålles dubbelteckningen av långt med- 
Ijud i andra fall även när ett medljud följer i böjningsform, t. e. 

kallt, fullt, stillt, grannt, tunnt, visst, barrs, talls, brunns, hatts, 
bränns, finns, ställs, släpps, sätts, midskepps, till överlopps, ställde, fyllde, 
kännde, brännde, kunnde, ryckte, släppte, ställd, fylld, kännd, brännd, 
Btällt, fyllt, kännt, brännt, släppt, ryckt, täckt, vidsträckt, ställts, släppts. 

Anm, 2: Såsom de föregående tecknas visste av veta] men: lagd ocih 
lagt (av lägga). 

Anm. 3: Dubbelteckning sker även framför det numera som geni- 
tiviskt betraktade ehuru endast inskjutna 8 i ord på -sUg och -sling, t. e. 
kroppslig^ köttslig^ rättslig, brottslig^ brottsling, skyddsling (men känslig^ 
kitslig). Likaså i allsvåldig, allsmäktig (men skilsmässa^ åtsJcils). 

B). Om utgångsformens ljud förändras uti biformen, så tecknas 

denna senare efter sitt eget ljudskick, oberoende av utgångsformen, 

» 

t. e. stjäla stal, fot fötter. 



64* 

Härifrån göras följande undantag: 

1. Ord med långt slutet d-ljud behålla tecknet å i biformer. 
som få självljudet förkortat, hvilket då blir öppet, t.' e. blå blått, stå 
stått, slå slåss, spå spått, bråd brådt, så sått, gå gått gången^ båt 
båtsman båtshake, och likaså tecknas med å såld sålde sålt. 

2. Ord, som hava ljuden f, g, b, d i utgångsformen, behålla 
tecknen v, g, b, d i biformer, även om dessa ljud (med fasthet eller 
vackling) förändras framför t- och 5-ljud till f, k, p, t, t. e. 

styvt, grovt, passivt, krävt, halvt (jfr hälft), älvte, tolvte (jfr tolft), 
havsens^ livsens, till havs, till livs, havsluft, livstid, behövs, (dock skrives 
hTuft av hava); 

snyggt, tryggt, högt; trögt, segt, vigt; avogt, tidigt, vanligtvis; lagt, 
sagt, byggt; vägt, vigt; högst, nådigst, huru dags, fordomdags, slags, slags- 
mål, krigsråd, till vägs, skogs, dagsens; 

snabbt ; 

Guds, till freds ; 

eller om d assimileras till ^-Ijud, t. e. 

gladt, godt, bredt, mildt, rundt, hårdt, klädt, bedt, händt, gladt (av 
glädja), stödt (av stödja), vardt (av varda), och likaså: berådt, bevändt, 
tvefaldt, hundrafaldt, tusenfaldt, så ock brunögdt, högljudt, andfådt (hvilka 
tre tecknas såsom adj., hvaremot ord, som bildats med ordslutet -ad, teck- 
nas så som värben enl. anm. 1: b: 2). 

Anm. 1: Således tecknas Mjudet med dt, 

a) i detform av adjektiv, som i denform ha J-ljud, t. e. bredt; 

b) i supinum och i detform av part. pass. av värb, som ha <?^ljud i 
infinitiv, t. e. klädt, händt, stadt, hvaremot 1: i supinum och i detform 
av part. pass. av värb, som icke ha, d i infinit. samt 2: i detform av parti- 
cipialadj. på -ad ^-ljudet tecknas ftied t eller tt, t. e. det är köpt, böjt, känt, 
hyrt, sagt, talat, oerhört; oaktat, bredakslat; trott, dött, oavsett. 

Artm. 2: d dubbeltecknas aldrig framför t, t. e. högljudt, stadt, gödt, 
klädt, . 

3. I fall uti böjningsformer något ljud vid mindre noggrannt 

tal (genom assimilering eller förträngning^)) blir stumt framför s, t, 

d eller n, så tecknas det likväl såsom i utgångsformen, 

t. e. lugnt, jämnt (adj., men jämt adv. liksom jämte, jäms, jämka), 
nämnde, nämnt, nämnd, nämns (men nämd subst. liksom hämd), dygns, 
vagnslast, ugnsvärme, namnsdag, tänkt, blankt, ryskt, friskt, färskt, starkt, 



*) d. v. 8. i ljudförbindelserna ngnt, ngns, mnt, mnd, mns, ngkt, skt, 
rkt, mpt. 



65* 

krympt, plumpt, ids, leds, bits, värdshus, båtsman, stadsbud, bundna (men 
älst, hälst, minst, hvilka sakna positiv). 

4. Om utgångsformen har enkeltecknat medljud, vare sig det 
är långt eller kort, så enkeltecknas bif ormens långa medljud fram- 
för böjningsändelse på d^ f, s, t. e. skilja skilde^ sälja sålde (och 
likaså brakt€j måst, måste, monäe, stånde); till skogs^ huru dags, 
båtsman^ livstid^ riksdag^ köksknivj slagsmål, livsens, högt, högst, haft, 
havd, sagd, sagt, hvars. Guds, störst, leds, behörs. 

Däremot sker dubbelteckning (d. v. s. huvudregeln inträder) i slutet 
av ord, framför vokal, eller om Z, >?, r följa, t. e. gås gäss, fri fritt, skola 
skall, vilja vill, stor större, möta mötte, fot fötter,, bok böcker, ut yttre, men 
n enkeltecknas i sjön, frun, byn, snön, hvilka stundom ha långt w, och 
likaså s i passiver på s med vackl. längd efter vokal i huvudstavelse, t. e. 
fås, brås, tas, slås (men recipr. slåss), 

5. Ord med dubbeltecknat medljud behålla dubbelteckningen 
även om huvudtrycket vid böjning förflyttas, t. e.- professor profes- 
sorer, assessor assessorer. 



Avledda, icke formellt sammansatta ords beteckning. 

A). Om grundformen har någon vare sig Ijudenlig eller ljud- 
stridig beteckning, och ljudet icke förändras i avledningsf ormen, så 
tecknas det i denna såsom i utgångsformen, t. e. ljus ljusna, hvaJv 
hvälva, giva ingivelse, 

dock så att dubbelteckningen följer de allmänna reglerna härför 
oberoende av grundordet, t. e. känna känsla, kunna konstig, bränna 
bränsle. 

Undantag: I avledningar av ord med skj och gj tecknas sk 
och g framför mjuk vokal, t. e. skjul skyla, skjuta skytt, gjuta 
gyttja göt (subst.). 

Angående en del slutstarka ord iakttages: 

1. Ord på -eri, -era, -inna i avledningar, utan annan ljudänd- 
ring än till kvantiteten, betecknas såsom om den näst föregående 

5* 



66* 

delen vore ett ord for sig, och tecknas antingen efter sin grund- 
form eller, om sådan icke finnes, efter eget ljudskick. 

t. e. bränneri. gäckeri^ kätteri, häkseri, måleri, mäjeri, skinneri, troll- 
eri, bokhålleri, smuggleri, rofferi, frosseri, tryckeri, koketteri, galleri, ka- 
valleri -st; artilleri -st, batteri, 

modellera, summera, förblommera, inflammera, appellera, intressera, 
skissera, attackera, kvittera, porträttera, fasettera, kommatera, dubblera, 
kontrollera, rästera, värdera, enärvera, dressera (dressyr;, blessera (bles- 
syr), (men karakttrisern på grund av ljudändring). 

frihärrinna, vänninna, jättinna. författarinna, prästinna, åsninna, mål- 
arinna. 

2. När ord med dubbeltecknat medljud genom avledning är- 
hålla tillägg av en eller flere stavelser och framflytta huvudtrycket, 
så behålles vanligen dubbelteckningen, t. e. 

adressat, professorat, kontrollant, intressant, galoppad, kolossal, tabel- 
larisk, professur, intressent, kvittens, kassör, grossör, kontrollör, bankruttör, 
massiv, flottist, flottilj, klassik -icitet -ifikation -ificera, • inflammation, ty- 
ranni -isera, kristallisera -isation, läckasch, tacklasch, cellulös, nummerär, 
dubblett, professorska, assessorska (dock enkeltecknas avledningar av ord 
på -ickel, 'ippel, -ittel och en del andra t. e. cigarett). 

och om i dylikt fall ingen ändring sker till ljud utom hvad som 
rör kvantiteten, så behålles även grundformens beteckning, även om 
reglerna för slutstarka ord skulle fordra annan beteckning, t. e. må- 
lerisk^ läckasch^ väsenflig, hälrdisk^ räntahelj närvös, säkteriskj fläg- 
matiskj vårbal^ fästirifety teologi. 

B). Undergår däremot avledningsformen någon ljudförändring, 
så tecknas dsn i detta avseende enligt sitt eget ljudskick och de 
regler och undantag, som på sina ställen äro anförda, 

t. 0. hand händig, skjuta skott, stjäla stöld, tolv tolft, halv hälft, 
flyga flykt, hög höjd, plog plöja, rida ritt, nämna nämd, hämnas hämd, 
misär miserabel. 



67^ 



Sammansatta ords beteckning. 

A). Värkligt sammansatta ord. 

I sammansatta ord betecknas hvardera leden så, som om den 

vore ett enkelt ord för sig, t. e. 

hustak, vagnshäst, adelsmann, strafflag, alltid, lackstång, hemmort, 
munnvig, inom, förrgår, förrfjol, lännstol, linntyg, spannmål, kunngöra, 
flickskola, kvinnfolk, brännvin. 

Skulle genom sammansättningen tre lika tecken sammanstöta, 
så tecknas blott två, så vida icke 'binde tecken användes, t.»e. tillåta , 
fallucTca men fall-lucka. 

Anm, 1. hvarföry därför^ farfar^ farmor^ farbror^ morfar, 
mor mor j morbror tecknas med enkelt tecken, ehuru de uttalas med 
långt medljud. 

Så är ock förhållandet med många genitiviska förleder med 
förlängt medljud, t. e. länsman, krigsråd^ stadsbud osv. jfr." sid. 65*. 

Anm. 2. söndag, måndag^ kanske^ nånsin^ trettio^ sjuttio^ nittio 
(liksom tretton^ sjutton^ nitton), fyrtio, fruckost, farstu, bastu tecknas 
såsom formellt enkla ord. 

Anm, 3. synål,^ måfå, hvitkål, vetskap, rödlök, rödspätta, skrid- 
sko, trädgård, matsäck, kyrkogård, onsdag, torsdag, tisdag med vackl. 
utt. tecknas ss. sammansättningslederng,. 

Anm, 4, högtid, högfärd, hagtorn (och därav avledda) tecknas 
med enkelskrivet g, men uttalas oftast med långt Ä-ljud. 

Ang. jäm- se ordboken, ang. mid- gud- se ordboken. 

B). Formellt sammansatta ord. 

Formellt sammansatta ord tecknas vanligen så, som om de vore 
värkligt sammansatta (här upptagas bland eksempel även åtskilliga 
ord, som genom misstydning behandlas i uttalet såsom [formellt] 
sammansatta), 

t. e. allvar, allmosa, allmoge, allmänn, vallmo, alldeles, spillkumm (el. 
ss. formellt enkelt spilkum), villkår, mullbär, allsköns, 

dummbomm (el. ss. form. enkelt dumbum), ^hommull, bommolja, 

misskund (el. ss. form. enkelt miskund), 

skafföttes, 



68* 

örngott, idrott, l^^katt, tafatt, Ijuslätt, rödlätt osv. 

idissla, ekorre, abborre, boricka, färnissa (el. fernissa). 

sicksack, < 

knävelborr, rustibuss, 

almanacka, palsternaoka, kackerlacka, 

skilsmässa, lurendräja, nippertippa, Villervalla, 

barmhärtig, inälvor, rannsaka, 

fåfäng, elände, 

spetälsk, ursäkt, brudgum m, m 

helbräjda el. hällbräjda, 

Anm, 1: Däremot användes enkelteckning i st. f. dubbelteckning i 
skorsten, hårbärje (vackl. längd), bårsärh, persilja (när det har huvudtryck 
på l:a stav.) salpeter (äv. form. enkelt), hälvete (äv. form. enk.), arbeta, 
arvode, fruntimmer, ungefär^ rotgel. 

(Om f ängkål se ordb.), *• 

Anm, 2: Såsom formellt enkla behandlas: bröllop^ biskop, anamma. 
Såsom sammansatta behandlas även ord med prefiks, t. e. angå, 

ansikte, misstag, ärhålta, härstamma, umgänge, undkomma, okännd, 

vanställa, samtycke, vedergälla. 

Ord med ordsluten -aktig, -dan, -för, -sam, -bar, dom, -skåp, 

-het, -döme, behandlas ss. sammansatta, t. e. 

talför, sällsam, ärkännsam, vaksam, tacksam, krussam, ledsam, säljbar, 
hållbar, trolldom, guddom. guddomlig, härrskap. kunnskap, vännskap, 
tommhet, lönndom. 



A. 



a (»O 

a (zh och a- el. kort a) utrop 

abbé (abe-) 

abbedissa {ah'edis'a^) 

abborre {ah'-hor^d el. ab'or9^ stundom 

indiv. V'-bor^^) 
abbot {ab'oi^ el. abof- stundom 

indiv. ab'(oV abåft el. ahct>H) 
abbreviera (aVrevie-ra el. abre'-) 
abc el. abece (v'be'se' el. aVesc-) 
abcd (a2*'eÄec?c' äv~. »'&-) 
abderitisk (ab' der i- ti sk) 
abderitism (aVderitis-m) 
abdikation {aVdikafco^n el. -ffw^n) 
abdikera (aVdilce-ra) 
abecedarie (ah^esedvriQ^ av. ö'6-) 
abiturient (aViivnriån-t) 
ablativ (ab-Jati^v) 
abnorm (abnor-m) 
abnormitet {aVnormite-t el. abnor^- 

mite-t) 
abonnemang {aVonemarf el. abon'e- 

mai/) 
abonnera (aVone-ra) 
abonnent {aVonän-t) 
abrakadabra {v'brakadth'bra) 
abrupt {abrujp^t) 

Lyttkens och Wulff, Sv. Uttaliordboh, 



absint (absin-t obs- el. aps-) 
absolut {aVswluiH äb'S' el. ajVÄ-) 
absolution {ab'scolvifcO''n el. -t/Utyfi 

äb's- el. ap'S') 
absolutism {ab^scolmiis-m ab's- el. 

ap'S') 
absolutist {aVsiolvxtisH aVs- el. 

ap's-) 
absolutistisk {aVscolvitis-tisk aVs- 

el. ap'S') 
absorbera (aVsorbe-ra aVs- el. 

ap'S') 
absorption {ab'sorpfio^n aVs- el. 

ap'S') 
abstrabera {aVstrdheWa aVs- el. 

ap'S') 
abstrakt (abstrak-t ähs- el. aps-) 
abstraktion {aVsfrakfojhn ah'S' el. 

ap'S') 
absurd -dt {absta-rd absm-vt dhs- 

,el. apS') 
absurditet {aVsmrdiieH el. absur^- 

dite-t a\IS' el. ap'S') 

ack {ak') 

ackja (ak'ja^) 

acklamation(aÄ;7awa/c(h'«el.aÄ?aw'- 

el. -ffco-n) 

1 



acklimatisera {aKlimaiisc-ra) 
ackommodation (ak*omwdafw'n el. 

'ffio-n) 
ackommodera {akfomwde-ra) 
ackompanjatör {ak^ompanjaiö^r el. 

aJcom^ i Svl. -ce-v) 
ackompanjatris {akompanjatri-s el. 

akom^') 
ackompanjemang {aVompanjemar^- 

el. akom'-) 
ackompanjera (ak^ompanje-ra el. 

akom'-) 
Q.ckoTå{akå'rd i n.Gtl.även akö^rd) 
ackordera {aKordeUd) 
ackordion -iet {akå-rdion i n. Gil. 

även akördion'' -idi^) 
ackreditera {ak'rBdiie-ra el. akrt*- 

dite-ra) 
ackurat {ak'mrv-t) ' 
ackuratess {ak^mrafäs-) 
acknsativ {ak'msati^v även aktis'a' 

ti^v) snbst. 
acknsativ -vt {ak*msati'V -yt el. 
^ -ft el. akus'aU^v) adj. 
ackuschör {ak'mfö^r i Svl. -(e-r) 
acknschörska (ak^mfx-rska) 
ackvisition {ak'visifio^n el. -ffco-^n 

el. akti'-) * 

adagio (advjiå^ ofta utt. adv-fko) 
addera (ade-ra) 
addition {ad^lfto-n el. -tfw^n) 
addend (adån-d) 
adel {n^ddl) 
adekvat (adfekwH) 
adept (adäp^t) 
aderton -de (vd^rton^ smndr. hvar- 

dagi. vrion^ med eliminering 



av en akcentsvag mällanstav- 

else); adertonde-del (vanl. utt. 

V'd9Tton-deH med uteslutning på. 

grund av artikulation slikhet) 
adhesion {ad'hefco^n) 
adjektiv {ad'jäkti^v) subst. 
adjektiv -vt (ad^jåkfi-v -vt el. -ft) 
adjektivisk (ad^jäkti-visk) 
adjungera {ad*jurjgora) 
adjunkt {adjurj-kt ofta adjurjH) 
adjunktion (ad'juy]kj(dn ofta ad!- 

jurjfw-n) 
adjunktur {ad'juijktm-T ofta ad'- 

jurjtm-r) 
adjutant {ad^jmtan-t) 
adjö {adj0' alldagl. aj0') ' 
adla {t)'dW) 
adlig -gt (vdlig^ -g*/ el. -kH) sällan 

adelig (vdelig^) 
administration {ad'ministrafco^n eL 

-ff(u!n) 
administrativ -vt {ad'ministrati' o 

-vt el. -ft) 
administratör -orer(ad'm inislrvtor^ 

-strafco^y^r) 
&åmmistT2itör (ad' ministr af ö^r i SvL 

-ce^r) 
administrera {ad^ministreWa) 
admittera {ad*mite-ra) 
admittitur {admit-itur) 
adonisk (adtu^nisk) 
adoptera {ad'opteWa) 
adoption (ad'opf(o^n) 
adoptiv -vt (ad'opti-v -vt el. -ft) 
adress (adräs-) 
adressat (adfräsiD^t säll. -gs-) 
adressera {ad^räst-ra säll. -9S-) 



advent (ad vän- 1) 
advocera {ad!v(jt)se-ra) 
advokat {aålvwTcc^t) 
advokatorisk (acVnoliatio-rish el. 

advvJkaitö-risk) 
advokatyr {ad'r(o]{afi/-Y el. advo)'- 

Jcafy-r) 
advärb {advccr-b) 
advärbial {ad^vcerhirj^l el. advcer'- 

biv^l) subst. 
advärbial {ad^vcerhirjhl el. advcer'- 

hiv^l) adj. 
aerodynamik (a'Qyådy*nami'k el. 

aeV-) 
aerolit (a'eråliH el. ae*r-) 
aerometer {a'Qråme't3r el. ae'r-) 
aerostatik {a'eräsfaii'k el. ae'r-) 
affekt (afäk't) 
affektera (afäkfc-ra) 
affektion [afäkfw-n) 
afficiera [afisk-ra el. afisie-ra) 
affirmativ -vt (afirmati-v el. 

afir'm' -vt el. -ft) 
affisch (afif-) 
affischera [afife-ra) 
affär (a/ä-r i Svl. -^V) 
aforism [afåris-m) 
aforistisk [afåris-tisk) 
afrikan [afriktj^n el. »/-) 
afrikansk {afrikv-nsk el. «?/-) 
afrikanska {afriktj^nska el. »/-) 
afse (af'S9^), i afse, i går afse 
afton -nar (af'ton^ af'tnar^) 
ag (v-g) en vattenväkst 
aga («:^a*) subst. 
aga (rrga^) värb 
agat {agvH) 



agent [agänH el. ajän-i) 
agentur (agäntm-r el. ajänim-r) 
agera {aje-ra även a ge- ra) 

agg (a^-) 

agga (a^-a^j 

agglomerat [agUaimQrvH äv. agJco'-) 

aggregat (ag'regi>U) 

aggregation {ag^regafco-n el. a^re'- 

el. -tfw-n) 
aggressiv -vt (ag'räsi'V äv. -t).9- -v< 

el. -/O 
agio (tJt-gici) el. »-//w) 
agitation {ag'ifafa)'n el. a//- el. 

agitator -orer [ag^Uvtor^ el. (?//- 

fnior^ -fatw-r9r) 
agitera (agHfe-ra el. afitc-ra) 
agn (a/^-^w) lockbete 
agn (a >y-w) blomfjäll hos gräsväkster 
agnat [ar^nv-t) 
agraff' {agrap) 
agrarisk (agrrj-risk) 
agreé el.agré(a7Vec' vanl.utt./i^rc-^) 
agremang {ag^remarj') 
agrikultur (ag^rikulfiu-r) 
agronom (ag^rånå-m) 
agronomi (ag'rånåmi') • 
agronomisk {ag'rånå-misk) 
aha [vhV' el. a/ea') 
aj («/) ajdjuret 
aj {o>j') utrop 
ajurnera {a^furne-ra) 
ajs (a/'-5) ajs-ton 
akademi {aVademi-] i smns. aÄ*a- 

de"mi- el. ak*ademv-) 
akademiker [akadc-mikor även 

-C'iw/Ä5r^) 



akademisk {aktade- ni i si) 
akademist (ak'adenns'f) 
akasia (akvsia^ el. akv-sia) 
akcelerera {ak'selere-ra) 
akceleration {ak'seleraf(x)^v el. 

-ffW'fl) 

akcent [aksän-t) 

akcentuera {ah^sänfuu-rn el. ak- 

sän'tiuC'rä) 
akcentuation (aVsänfiuafco-n el. 

aksän'- el. -ffw-ft) 
akcept {aksäjp-^ty 
akceptabel {aksäplv-bol) 
akceptant {ak-säpfan-f) 
akceptera [ak^säptt-ra) 
akcessit (aksåsHt) 
akcessoar {ak'säsåv-'r el. aksäs*- el. 

'(jOV-t) 

akcidens [ak' si dån- s) 

akcidentell {akfsidåntäV el. -djn- 

indiv. -l\'l) 
akcis [aksi'S) 
akleja [akläj-a^) el. ackläja iak'- 

läfa med försvenskad akc. i 

analogi med formellt smns. ord) 
akrobat [ak^råhvH även ak'ro)lv-f) 
akrobatisk {ak'råbv-fisk även ak'- 

ro)bV'tisk) 
akromatisk {ak'råmv-tisk) 
akrostikon (akros-tikon) 
aks {ak'S) 



akt (al-t) uppmärksamhet, syfte; 
iakt- (vakt- el. mk*t-)'j i akt 

akt (ak-t) skriftlig handling, för- 
rättning, avdelning i skadespel 

akt (ak-t) bann, landsförvisning 

akta {ak'ta^) 

akter [ak-tdr) subst. 

akter {ak- tor) adv. ; akter ut, a. om 

akterlig -gt [uk-tdrlig^. -gt el. -kt) 

aktre -erst [ak-ird ak-tdvst säll. 
ak-tjv^st) 

aktsie el. aksie (ak-sid nägon gäng 
noggrannt ak- 1 sid) 

-aktig -gt{-ak^tig -gt el,-kt) använd- 
es endast i sammansättningar 

aktion (akfoj^ft) 

aktionera {ak^/itme-rä) 

aktionär [ak*fo)nå'V i Svl. -ce-v) 

aktiv [akti-v el. ak-tiv) subst. 

aktiv -vt [akti-v el. ak-tiv -vt el. 
-//) adj. 

aktivitet [ak'iivite-t) 

aktör -orer [ak-tor el. ak'tor\ ak- 
tfo^ror) 

aktris [aktri-s) 

aktualitet [a k'tma V ite-t) 

aktuarie [ak'imo-ri9^) 

aktuell [aVtmäV indiv. -ä-7) 

aktör [aktChT i Svl. -och) 

akustik [ak'vsti-k) 

akustisk [akus-tisk) 

akut [akuÅ-i) adj. 



aksel [ak-S9l säll. aksjl^) skuldra 

aksel [ahsoV säll. ak-sal) pä hjul akut [aktuU) subst. 

aksiom J[ak*siå^m) akvarell [ak var ål-) 



\ 



aksiomatisk [ak*siåmr)-tisk) 

aksla [ak'8la^) 

-akslad -at [-a¥slad -at) i smns.j 



akvarium [akvvrium^ el. -v^rinm) 
akvedukt [ak'reduk-i stund. vlcvQ- 

duk-t) 



akvisition {ak'visi/(ju'n el. aJcvi'- 

el. -ffco-n) 
al (v-l) 

alabaster {aVahasHor) 
aladåb [aVadå-h) 
alarm [alar-m) 
alarmera {aV arme- ra) 
albatross [aVhairos- el. aVha-tros'' 

med försvenskad akc. i analogi 

med formellt smns. ord) 
albit (alhi-t) ett mineral 
album (aVbum) 
aldrig [aVdrig^) 

aleksandrin [aVäJcsandri-nel. alåh'-) 
aleksandrinsk [aVäksandri-nsh el. 

alåh!') 
alf [nVf] mytol. 
alfabet {aVfaheH) * 
alfabetisk (aVfaheUish) 
alfenid (aVfeni-d) 
alfågel {v'l-få^gr>l) 
alibi {vUbi^ el. vHihi) 
2l\^Yot(rj'lihvcoHe\,wU1cv(ji)HdLY.al'-) 
alisarin [aVisari-n) 
alj el. alg [aV-j även al- g) 
aljebra (ahjyhra^ el. al-jdhra) 
aljebraisk (aVjehrt)-^isJi) 
alka (aHca^) 
alkali -er (al- kali el. al'kali^ alkv-l- 

i)r el. -vUor^) 
alkalimeter [aVkalime-tdr) 
alkalisation (aVkalisafto-n el. -tfw-n) 
alkalisera [aVkaliseh'a) 
alkalisk (alkvUisk) 
alkaloid [aVkalåi-d el. aVkalwi-d) 
alkanna (alkan-a^ el. alkan-a) 
alkemi («Z'/e*;//') 



alkemist ( aVxe m is- 1) 
alkemistisk {al'xemis-tisk) 
alkohol [nl-kåhåH el. i n. Gtl. 

ahkohöH) 
alkoholism [aVkåhålis-vo) 
alkov (alkå-v el. i n. Gtl. alkö-v) 
all [aV)] allt för stor, allt som 
oftast; allt emellanåt, allt fort, 
jämt, mer, nog, redan, sedany 
väl; allt ifrån, igenom, intill, 
omkring; allt efter som; öfver 
allt; gamla former: i allo, med 
allo (aZ*w'), allom, i allom {al'oni^)^ 
allan [aVan'') 
alla [al'a'') ett tärningkast 
allaredan [al-a-re^dan) el. alla re- 
dan 
alldeles [al-dcHd^ el. al'd9los^) 
alldenstund {al-dänstun'd) el. all 

den stund 
allé (alc-) 

allegori (aVegåri- även aVegiori-) 
allegorisera [al* Qg år i se- ra äv. -gcor-) 
allegorisk [aVegå-risk äv. -gw-r-) 
allena [ale-na^ el. ale-na förkortat 

aJe-n) 
allenast [ale^nasH el. alt-nast) 
aller- [aVor-) t. e. a.-nådigst 
allians [aVlaif-s) 
alliera [aVie-ra) 

alligation [aVigafw-n el. -tfio-n) 
alligator -orer [aV i g t)' tor'' aViga- 

tco-rdr) 

allihopa [al'ihw'pa^) el. allihop (al"i^ 

hco-p) smnskr. på grund av aam- 

mandr. av alle i hop ; allt i hop 

alliteration [aViterafw^n el. -tfio-n) 



6 



allmoge (aV-mio^g^) 

allmosa (aV-mw^sa) 

allmänn [al'~män^) 

allmännelig -gt [aV-mån^9lig även 

almån'9lig^ ^gt el. -ki) 
allmänneligen {al''män^9Ugan) 
allmänning {al'-mänHrj) 
allo {alcO') larm 

allonsch {alor/f) t. e. allonschperuk 
allopat {aVåpvH även aVwp-) 
allopati (aVåpati- även aVcop-) 
allopatisk {aVåpv^tish äv. aVcop-) 
allra el. aldra (al'ra^ säll. äldra^) ; 

allra bäst, allra hälst 
alls (aVs)] alls ingen, alls intet, 

alls icke 
allshärjarting {nl's-hwrjar-tii]^ äv. 

älshcerj-) 
allsköns [aV-föns el. aV-fön^s) 
allsmäktig {al'S-mä¥tig el. a?5- 

mak'tig) 
allsvåldig {al'S-voVdig el. a7s- 

roVdig) 
alltid [al'4i^d äv. al- tid) 
allt (aZ-7) subst. 
allting [dlHirj) el. all ting 
alltså (a?-75d) 
alludera (a?'uic7e-Va) 
allusion (aZ'm/w-/^) 
allusorisk [aVvjiSto-rislc) 
alluvial [aVmviv^l el. alm!-) 
alluvium {altwvium^ el. ahu-vium) 
allvar {al--vo^T) 

allvarlig -gt {al'-vvh'lig -g^el. -Jet) 
all var ligen [al'-vt>^rJigdn) 
alm [al-m) 
almanacka [aJ-ma-nal^a el. -naJc-a 



hvardagl. aVm-na^a) även alma- 
nack {al"ma-na¥ el. -nak') 

aln (»-7^) 

aloe {'D^lioo^) 

alp (a?'^) 

alpacka (alpaJca^) 

alpinsk (alpi-nsk) 

alster (aVstdr) 

alstra {al'sfra^) 

alt (aZ-7) röst 

altan [altn-n) 

altare el. altar {al'tar9^ el. aVtar^ 
även al'-far^d) 

alteration (aVferafio^n el. -ffco-n) 

alterera (aliere-ra) 

alternatvinkel el. -tär- {aU9i^nv'f- 
virj^kdl el. -^öpr«-) 

alternativ el. -tär- [aVtdrnaii-v el. 

alternativ el. -tär- -vt (aVtdrnati-v 

el. -icern- -vt el. -/i^) 
alternera el. -tär- [aVtdrne-ra el. 

-teer 11-) 
aluminium (aVmmvmmn^ el. «Z'ui- 

mi-nium) 
alumn (aJum-n) 
alumnat {aVnmnvH) 
alun («?7ww*) 
alv [aVr] jordbotten 
amalgani [am*algV'm) 
amalgamera [ämfalgame-ra ^1. 

amaVgame-ra) 
amandemang (amarfd&marj') 
amanuens [am^anmån-s el. aman*-) 
amarant [am^aran-t el. -ar/f) 
amason (am'asa)^n) 
amatris [am^atri-s) 



amatör {am'atö^T i Svl. -ö?-r) 
amb {am-b) 
ambassad {am!bast)'d) 
ambassadör (a»»'6a5arfö-'r i Svl. -ce-r) 
ambition (am'hifw^n el. -tjciihn) 
ambitiös {am'bi/0'S) 
ambra {am-bra) 

ambrosia {ambno'sia^ el. -co^siä) 
ambulans {am'bmiar/s) 
ambulatorisk {amfbmlaico^risk) 
ambult el. ambolt {am-bult el. 

am-boU av. am'boVt) 
amerikan {atnferiJcv-n)] även formen 

amerikanare användes 
amerikansk {am'erikv-nsJc) 
amerikanska {am^erikv^nska) 
ametist {amfetis-t) 
amfibie {amfi-bh el. -i'bi9^) 
amfibisk (amfi-bisk) 
amfid {amfi'd) 

amfiteater {am'fi'tev^'f9r av. amfi'-) 
amfiteatralisk (am'fiteatrt)^lisk) 
ami (ami') 
amiral (am'irv-l) 
amiralska (amUrv-lska) 
amiralitet {amHraViteH) 
amma (am'a^) subst. 
amma [am'a^) värb; amning 
ammen [am-dn'' el. am^dn) 
ammoniak el. -iack -jack {amio'n- 

ia¥ el. amkoniak- el. -jak^) 
ammoniakalisk (am'a)ni'akv-lisk) 
ammonit {am'coni't) 
ammonium [amwnium^ el. -w^nium) 
ammonshorn [am'ons-ho}^rn) 
ammunition [am^mwfto-n el. amtu*- 

el. -ffco^n) 



amnesti (am'n9Sti' även am^nåsW) 

amor {v^mor) 

amorf {amor-f) 

amorfi [am'oTfi') 

amorfisk (amov-fisk) 

amorfism [am^orfis-m) 

amorin [am^cori-n) 

amortera (am^rte-ra) 

ampel {am^pgV) subst. 

ampel (am-pd) adj. 

amper (am-pjr) 

amplitud el. -tyd {am^plitm-del, -ty-d) 

amputation {am'puJifafco^n el. am2nu*- 

el. -t/co^n) 
amputera {am'pmfe-ra) 
amt (am-t) 
amtmanska (am't'nian^ska el. awr/- 

manska^) 
amulett [atWvilåi') 
amykos [arnfykå-s även amy-kos) 
an (an-) t. e. det går an 
an [an-) i räkenskaper 
an- (aw-) 
ana [vna'') 

anagramm [an^agram-) 
anakolut [aWakålm-t el. anfakcoltuH) 
anakolutisk [an^akålwHisk el. an^a- 

kcohuHisk) 
anakoret {an^akåreH el. -ktore-t) 
anakoretisk {an'akår€-tisk el. -kco- 

re-tisk) 
anakronism (an^akrånis-m) 
anakronistisk (an'akrånis-ti8k) 
analog -gt [an*aWg -gt el. -kt) 
analogi (an'alågi' i Svl. stund, -oji 
analys (an^aly-s) 
analysera {anUtJysc-ra) 



8 



analytik (anfalyfi-k) 
analytiker {wnfalyHildr 'é,v ,-y*tik9r^) 
analytisk {ah^äly-tisTc) 
anamma [anam-a) 
anammansvärd(awfl!m'an5-rd5*rrf el. 

anammelig -gt [anam-dlig -gt el. 
-kf) 

anammelse {anamhls^) 

ananas {v^^nanas el. vnanas^) 

anapest {an'apäS't) 

anarki (an^arki-) 

anarkisk {anar-kisk) 

anarkist {an' ar k is- 1) 

anatäm el. -em {an'atä'm el. -é-m 
el. -L-m) anatema (anfate-ma) 

anatom {an'aiå'm) 

anatomi {an^atåmi-) 

anatomisera (an'atå'm ise-ra ) 

anatomisk (an^atå-misk) 

anbelanga {an- -hel ar^^ a) . 

anbrott (aff-hrol^.) 

anbåren (an'-hå^r9n -äv. i n. Gtl. 
-hö^rQfij stundom indiv. vn-bå^ren 
förmodligen pS, grund av förtyd- 
ning med anslutning till anor) 

anciennitet {an'siän'ife't"é:v. at/-) 

and änder [an-d ån-ddr) 

and [an-d) slotter-and, hö-and, 
and-tid 

anda [an'da^)^ t. e. god anda, 
tidens anda; gammal form: i 
andanom (an'danom^) 

anda el. ande {an'da^ -d*) ande- 
dräkt 

andakt {an'dakH el. an'-da¥t 
an-daki9n^ el. an'-dak^f9n) 



andante (andan'fd^ el. -dan-td) 

andas (an^das^) 

ande {an'd9^) 

andfådd -ått (an'd-fod^ -fot'') 

andlig -gt (an-dlig^ -gH el. -kH) 

andligen [an'dlig9n*' el. an'dli^g9n) 

andorn {an'dor^n) 

andra se annan 

andrake {an'-drv^kd\ även andrik 

(an-drik) 
andäktig -gt (an'-däk^iig -gt el. -kt 

äv. andåk-tig) 
anekdot {an'äkdå-t även an!dkdåH) 
anekdotisk [an^åkdåHisk äv. an'dk-) 
anemi [anemi-) 
anemisk {ane-misk) 
aneroid (an^ercoi-d el. -åi-d) 
anfäkta {an'-fäkHa även anfäkHa) 
anfåktelse .{an'-fåkHdls^ även aw- 

fäh'tolso) 
anförvant {an'-fcervanH) 
ängel [arf.dl^) 
angelägen {an'-JGWgdn i n. ö. 

Svl. -e^.) 
a>ngen&m{an'-jenå^m in. ö. Svl. -é^m) 
anglicism {ar/gli sis-m) 
anglikansk {ar/glikv^nsk) 
angläs [aif]glä'S i fl. ö. Svl. -é-s) 
anglo-amerikan[are] (arj'glco-d,) 
anhalt-station [ånghalts.) 
anhang (an''har/) 
anhängare {an'-häfj^ar9) 
anhängig [an'-härj^ig -gt el. -kt) 
anilin [anHli-n) 
animal (an-imv-l) 
animalisk {an'imV'lisk) 
animalier {animv'U9r^ el. 'V^lior) 



9 



animera [anHmc-ra) 

animositet {an'im(o'sitt't) 

anis (vnis^) 

anisett {anHsätl) 

anka {arj-ka^j 

ankare eller ankar (arj^kara^ el. 
arj'kar^) fartygsankare 

ankare (arj^kifn/^) rymdmått for 
våtvaror 

ankel (arj'kdV äv. arjkol) 

anklagan {an'-kWgan) 

anklagelse {an''kWgdls9) 

ankomst [an^-kom^-st) 

ankra {arj'kra^) 

anlete {an*-M9 el. säll. an'l9t9^) 

anlita {an'-liHa) 

anmoda {aw-mw^dä) 

anmodan {aw-mco^dan) 

anmäla (an'-mä^la i.n.ö.Svl. -mé^la) 

anmälan {an'-mäHan i n. ö. Svl. 
-mellan) 

annaler {afiD-hr) 

annalist {an'alisH) 

annalistisk {an'alis'tisk) 

annan -nat -dra -dre {an'an'' vul- 
gärt an- an'dra^ andro^ stund. 
an-dr9) 

annanstädes {an- an-stå^ d9S ofta 
an'or'Sfä^d9S i analogi med ann- 
orlunda,! dagl.tal afi'[anystan^s, 
an''Stä^d9S el. arf-sfän^s) 

annars {an'aY^s) 

annbok {ån'-hco^k) även avenbok 
{v'V9n'h,) 

annektera {an'äkte-ra) 

anneks (anäk-s) 

anneksion {anfäkfiu-n) 



annons {anor/s) 
annonsera (anforjSe-ra) 
annorledes (an'or-Je^d9s) 
annorlunda {awor-lun^da) 
annotation (anfwfa/w-n el. -t/w-n) 
annotera {an'a)ic'ra) 
annuell (anfmäV säll. indiv. -ä-l) 
annuitet {anfuiitc-t el*, ama'-) 
annullera [an^ulc-ra] 
anomal {atiåmv-l) 
anomali [anlåmali-) 
anonym [aWåny-m äv. -w«-) 
anonymitet {an'åny'miieH äv. -wn-) 
anor {vnojr^) 
anormal (an'ormV'l) 
ans (an-s) 
ansa (an'sa^) 

2inseenåe{an'-se^9nd9)] i anseende till 
ansenlig -gt [an-sc^nlig -gteh-kt) 
ansenligen {aw-se^nJigdn el.awsen- 

lig9n^) 
ansikte (aw-sik^fa el. an'sikt9^) i 

smns. alltiå-anséVf9 t.e. flick-a,) 
anschovis [anfw-vis ibl. ar^-) 
anstalt [an^-siaVt] 
anstalta (aw-sfaVta). 
anstiftan {aw-stif^tan) 
anstiftelse {an'-stifH9ls9) 
anstränga (an-sirärj^a) 
a>nstB.nåig-gt(an'-stän^dfg -gt el.-kt) 
anstöt {an''Sf0^l) 

anstötlig -gt [an'-st0Hlig -gt el. -kt) 
ansvar [an'-siv''v) 
ansvarig -gt (an''Svvh'fg -gt el. -kt) 
ansvaring {an'-svv^rif^) 
ansökan {an'-S0^kan) 
antaglig -gt [an' -M gli g -gt el. -kt) 



10 



antagligen [an'-tv^glig9n) 
antagonism {an^iagamis-m^.y.-gå') 
antagonist [an^agtonisH äv. -gå-) 
antagonistisk [anHaguynisHisk äv. 

antarktisk {antar-kfisk) 
antasta (nn'-tas^tä) 
antastelse {dn'-iasH9ls9) 
antastlig -gt [an-rtasHlig -gt el. 

-kt) 
antecedentsier -nsier el. -ia [anU^- 

sedän-isior el. -än-sidr el. -sia) 
antedatera [anUddate-ra) 
antediluviansk {aWtddilmvh-nsk) 
anticipation {an^iisipafoj-n el. -ifo^n) 
anticipera {antHsipéra) 
antik (anti-k) subst. 
antik {anti-k) adj. 
antikrist [an^iikrisH el. an-ti-krisH) 
antikristisk (an'Hkris-Hsk) 
antikva (anti-kva) subst. 
antikva (anti-kva) adj. 
antikvariat [anHikvo^rtD-t) 
antikvarie [an^tikvvrid^) 
antikvarisk (an'tikvv-risk) 
antikverad -at (an'tikvc-rad -at) 
antikvitet {an' tikvite- 1) 
antilop {an'tilcu-p) 
antimakassar {anHimakas-ar) 
antimon {an^timco^n äv. -må-n) 
antingen {an'tirjon^ el. an't-irj^9n 

el. an'-tirj^9n) 
antipati {an'tipaii-) 
antipatisk {an'tipv-tisk) eller anti- 

patetisk {an'tfpatc-(isk) 
antipod {an'fipå-d el. -pcD-d) 
antipodisk {an'tipå-disk el. -pw-^d-) 



antirepublikan {aniire'pmUikv^n 

el. -repttb'-) 
antirepublikansk {an'tire'pmhli' 

kv-nsk el. -rept^'-) 
antirevolutionär • {aniirefvwlmfcj' 

nä- T även -tfa)nä-T i Svl. -ce^r) 
antirojalism {aniirofalis-m) 
antirojalist {aniirqj*alis-t) 
antirojalistisk {anHirofalisHisk) 
antiseptisk {anUisåp-tisk) 
antites {an'tite-s) 

antologi {aniålågi- i Svl. äv. -oji-) 
antracit {an'trasi-t) även antrakit 

{an'traki-t) 
antropolog {aWtråpåWg i detta o. 

följ. ord äv. anirco-) 
antropologi {an'tråpålågi- i Svl. 

även 'Oji') 
antropologisk {an'tråpålå-gisk) 
antropomorfism {an'tråpåmoTfis-m) 
antropomorfistisk(awYrdi)<lmor>i5-7- 

isk) 
äntrade {an'-trä^d9 i n. ö. Svl. -^^dd) 
antvarda {an-t-w^rda el. -värjda) 
apa {vpa^) subst. 
apa {vpa^) värb 
apanasch {ap'anv-f) 
apati {ap'aii-) 
apatisk (apt)-tisk) 
apatit {ap*ati-t) mineral 
apelel.appel(«?(p9Zel.»-jp9^*säll.ai?'9Z) 

apel- se appel- 

apelsin {ap'9lsi-n) 

aperi {v'peri-) 

apodiktisk {ap'ådik-tisk el. ap^cod-) 

apokryfisk {ap'åkry-fisk el. ap'o)k-) 

apologet {ap'ålågeH) 



11 



apologetik (ap'älågeii'k) 
^.pologetisk (ap^ålåge-Hsk) 
apologi {ap'ålåffi' i Svl. äv. -oji-) 
apologist [ap*ålågiS't i Svl. även 

-ojisH) 
apoplektisk (ap'åpläk'tisJc) 
apostel {apoS't9l)'j i smns. apostla- 
apostolisk {aposico^lisk) 
apostrof (ap'åsirå'f) 
apostrofera [ap^åstråfe-ra el. apos^-) 
apotek {ap'coiC'k i dagl. tal aptdk 

med eliminering av akcentsvag 

stavelse) 
apotekare [ap^coie-kard i dagl. tal 

apte-kard) 
apote"kerska (apiole-karska el. i 

dagl. tal apic'-) 
apoteos (ap'åteå'S stund, -eco^s) 
apoteosera (ap^åteåsc-ra el. -tas-) 
apparans {ap'arar/s) 
apparat [ap^arvH) 
apparelj {ajitaräVj) 
apparition [ap^arifco^n el. -Ifw-n) 
appelgrå el. apelgrå {ap'dl-grå^ 

utt. även irpdhg,) 
appelkastad el. apélkastad [ap-ol- 

kasHad utt. även vp^l-k.) 
appell [apäl') 
appellant {ap'älan-t) 
appellation [aijålafco-n el. -tfw^n) 
appellativ -vt (ap'älati'V -vt el. -fi) 
appellativ (ap'älati^v el. apäVati^v) 
appellera (ap^äle-ra) 
appendiks (apän-diks) 
applicera [ap^lfse-ra) 
applikation {apHilafw-n el. -tfcohn) 
applåd iapWd) 



applådera [ap^lådt-ra) 
apportéra [ap'ovte-ra) 
apposition {apUosifco^n el. -tfco-n) 
appretera (ap^rete-ra) 
appretyr el. -tur (ap^reiy-r el. 

appretör (ap^retö-r i Svl. -w-t) 
approbation [ap^nabafco-n el,-tfa)^n) 
approbatur (ap'r(ohv'iur^) 
approbera {ap^rtobe-ra) 
approksimativ -vt {ap'roksimati'V, 

el. aprok^s- -vt el. -ft) 
aprikos [apfrikojhs) 
aprill el. april [npril- stund, indiv. 

apri'l) 
apropå [ap^råpå') 
aptera [apie-ra] 
aptit (apti't) 

aptitlig -gt {apti-tlig -gt el. -kf) 
ar (v-r) 
arab (arv-^b) 
arabisk (arrj-bisk) 
arabiska {arf>'biska) 
arabesk [ar^abäs-k] 
arbeta {av-be^fa i smns. -ar-be^(a 

t. e. om' -ar 'be'' ta) 
arbetare [ar'-beHar9 i smns. -ar- 

be^taro t. e. j(B'rn-ar-b&1ard) 
arbete [ar-be^t^ el. säll. arbefo'' 

i smns. alltid -ar-be'' h t e. 

äf'tdr-ar-btUd) 
arbeterska {ar-beHdrska) 
arbiträr [ar'biträ'V i Svl. -ce-r) 
area (v-r^a) 
areal (ar'eo-7) 
arena [are-na) 
areometer [ar^eåme-tor) 



12 



areopag [ar^eåpv-g) 
argument [ar^gvoimänH) 
argumentation {ar^gviimän'iafa)'n el. 

'tfwhi) 
argumentera [ar^gvimänfe-ra) 
aria {v-ria el. ö-na*) 
arisk [v-risTc) 

aristokrat {ar*iståkrv-t el. -stio-) 
aristokrati (ar^isfåkrati- el. -stw- 

säll. -asi' [ibland i Sthlm]) 
aristokratisk {ar' i st åkr v- 1 i sk el. 

-StOJ-) 

aritmetik [ar* itmQti-k) * 
aritmetiker {ar^itme-tikor äv. -^ne/f- 

ikar^) 
aritmetisk [ar* U me- ti sk) 
arj [ar-j) 

arjbigga [arj-hlr/a) 
ark (ar-7i) pappers- 
ark [ar-k) fartyg 
arkad [arkv-d) 
arkaism [aT'kaiS'm) 
arkaistisk {ar'kais-tisk) 
arkebusera [ar'kebvise'ra) 
arkeolog [ar'keålå-g) 
arkeologi [ar'kQålågi' i Svl. även 

-OJI-) 

arkeologisk {ar'kGålå-gisk) 
arkiater [aT!kwHdr säll. ar'//-) 
arkipelag [ar^kipelv-g säll. ar'/?-) 
arkitekt [ar*kHäk-t säll. ar'/«-) 
arkitektonisk [ar'kitäktiO'nisk säll. 

ar'/e-) 
arkitektur [ar^kitäktiu-r säll. ar'//-) 
arkitrav [ar*kifrv-v säll. ar'/i-) 
arkiv [arki-v stundom avxi-v) 
arkivarie [aT'kh'V'rh^ stund, ar'//-) 



arktisk (ar-ktisk) 

arla (»'rZa^) 

arlekin (t?rZt^7i/w*) vanl. barlekin 

(Jivrldkin^) 
arm (ar'w) subst. 
arm (aWw) adj. 
-arma {-ar^ma) t. e. om-a. 
-armad -at [-ar^mad -at) i smns. 
armborst [arm-hov*'St) 
armbåga [ar-m-hå^ga) 
armbågas [arm'-'bå''gas) 
armbåge [ar-m-Wgd] 
armé (arme-) 
armera [armi-ra) 
armod {ar-m(x)^d el. ami-co^d sälL 

indiv. v*r-mco^d) 
arom [arå-m) 

aromatisk [ar*åmvHisk el. ar'o)m-) 
arrak [ar-ak el. nr'a¥ äv. vrak'') 
arrangera [ar^arjfe-ra) 
arrangemang [ai^arjfemat]- även 
, ar ar/ fem ar/) 

arrangör [ar^arjfö-r i Svl. -ö>'r) 
arrendator -orer [a7*ändv'tor^ även 

-rdnd- -datco-r^r) 
arrendatorska [ar^ändatw-rska) 
arrende [arän-da) 
arrendera [ar'ändc'ra även -r^w^-) 
arrest [aräsU) 

arrestant [ar^ästan-t el. -r'55-) 
arrestera [ai^ästt-ra el. -r'd5-) 
arriärgarde [ar*iä'r-gvh^d9 i Svl. 

-««*r-) 
arrogans [nr*ågar/s äv. ar'w-) 
arrendera [ar*or^deWa) 
arsenal (ar'5ew«'Z) 
arsenik (ar'5ew/'Ä') 



13 



art {v^rt säll. ar-V) 

-arta (vrta^) ' 

-artad -at {-v^riad -at) i smns. 

artas {vrtas^) 

arteriell [ar^ieriäV) 

artesisk {arte-sisk) 

a-rtickel (artik-al) 

artificiell {ar^tifisiäl') 

artig -gt [vrtig'' -gH el. -kH) 

artikulation [aTiikmUafw-n el. 
-i/win) 

artikulera (aT^ikmle-ra) 

artilleri [aT'tileri' el. nriiV^ri-) 

artillerist [artilleris- 1 el. avtiVerisH) 

artist [avtisH] 

artistisk [artis-tisk) 

artär (ar/ä'r i Svl. -ce-r) 

arv (ar-v) 

arvinge (avvirjd'' el. av-virj^a i 
smns. ofta med det senare ss. 
utgångsform t. e. brös't-ar-vir]^0y 
me'd-ar-virj^9) 

arvode (ar'-va}^dd) 

as (r/5) 

asa (vsä^) 

åsar (vsar^) 

asbest (as-bast el. as-häsH^ ft-ljudet 
blir i uttalet vanligen klang- 
löst b el. svagt p d. v. s. utan 
aspiration; utt. äv. asbäs-f) 

aschett (a/ät-) se assiett 

asendent el.aschendent (as^ändän-f, 
stundom a'fändänH-'é.Yr-dnd') 

asension (as'äpfa)-'n äv. -an-) 

aseptin (as*åpfi-n) 

aseptisk (asäp-Hsk) 

asfalt (as'falH) 



asiat (as'iv-f äv. v'S') 

asiatisk (as'iv-tisk äv. v's-) 

asimut (as'imm-f el. v-simut) 

ask (as^-k) träd 

ask (as-k) låda 

aska (as-ka'') subst. 

aska (as'ka^) värb 

askes (askt-s) 

asket (o5Ä:c-V) 

asketik (as^keti-k) 

asketisk (aske-tisk) 

askig -gt (as'kig^ -gH el. -ä-7) 

asp (as-p) en fiskart 

asp (a5-|?) ett trädslag 

aspirant (as* pir an- 1) 

aspiration (ab'pirafco-n el. -f/co^n) 

aspirera (as'pir€-ra) 

ass (as-) 

assessor -orer (asäS'or^ as^äsw^rdr) 

assessorat (asas* torv- 1) 

assessorska (as'äsco-Tska) 

assiett el. aschett (asHäi- yeml, afäi-) 

assignant el. assinjant (as'ij]nan-f 

el. as'iiijnn-t) 
assignation el. -inja- (as'ir^nafw-n 

el. -ivja- el. -tfai^n) 
assignera el. -inje- (as'irjne-ra el. 

-inje-ra) 
assimilation (as'imi'lafct)^n eller 

-tfa>'n) 
assimilera (as'i/hilc-ra) 
assistans (a s'isfa r/s) 
assistera (as'istc-ra) 
assistens (as' i si än- s) 
assistent (as^istän-f) 
association (as*åsiafvj-n el. -ifco^n 

även asUos-) 



14 



associera {as' ås le- ra även as'(o- 

sie-ra) 
assonans (as'onar/s äv. as*(a-) 
assyradör {as'yradö^T i Svl. ce-r) 
assyrans (a$'yrarj'S) 
assyrera (as'yrL'ra) 
aster (asHdr) 

asterisk (as'(eriS'k) snbst. 
asterisk (aste-risk) adj. 
asteroid {as*teråi-d el. -lai-d) 
astma [as-tnm) 
astrakan (asiralv^n) 
astral (astrvU) 
astrolog [as^trålå-g)) 

astrologi [as^trålågi- i Svl. äv. -<y«') 

astrologisk (as^tråWgisk) 

astronom [as'trånå'm) 
astronomi {a s'irånåm i-) 
astronomisk {as'irånå'misk) 

asur asurn el. asuren {vsur^ el. 

asm-T^ vsur^n el. asm-rdn) 
asyl {nsyH) 
asymmetri [as^ymetri- el. v's-) 

asymmetrisk {as' i/me- frisk el. »V) 

åsyn ja {ir-si/n^ja el. åsyn- ja el. 

asyn-ja^) 
atavism (a^'ar«Vm) 
ateism (a<'e»s'm) 
ateist (ai'eiS't) 
ateistisk (ai'eiS'ti8k) 
ateljé (aMje-) 
atenienn {afeniän^) 
atlet («^Zc-0 
atletisk (aile-tisk) 
atmosferilier {ai'mosferiHi9r el. 

-i-lior^) 



atmosfär el. -svär {aimosfä-v även 
-5rä'r i Svl. -(B-t) 

atmosfärisk el. -svär- {ai^mosfäW' 
isk även -svå-r- utt. äv. -e-r- i 
Svl. -«?.V-) 

atom {atå-m) 

atoll i;a/oZO 

atropin {ai'råpi-n) 

att (aY' i dagl. tal å-) infinitiv- 
märke 

att (ai-) konj. 

attack (atak-) 

attackera (afake-ra) 

attasché (afaft-) 

attentat {ai'äntf)'t el. -aw-) 

attest {aiåsH) 

attestera {afäste-ra el. -os-) 

attiralj (atUraVj) 

attisk (ai-isk) 

attityd el. -tud {aiHty-d äv. -tiu-d) 

attias {ai-las) kartsamling 

attlas (aiUas) ett slags tyg 

attrahera (ai^rnhe-ra) 

attraktion {afrakfw-n) 

attrapp (afrap-) 

attrappera {ai^rapc-ra) 

attribut {ai^rihiuH) 

attributiv -vt {atrihmti-v -vi el. -ft) 

audiens {vm^diån-s) 

auditorium (f)(o'difCfrrium * el. DOTfdi- 

-tix^rium) 
auditör {vfr)'diiö^r i Svl. -ö?-r) 

augit (vcngiH) 

augment (txogmån-t) 
augusti (vfogus-H uttalas i dagl. 
tal individuellt ogus-ti el. å-) • 



15 



auktion (vmJcfoj-n i å&gl.t^lmåiv. 

okfw-n) 
auktionera {pcnfhftone-ra el. ss frg) 
auktionist {pto^hfoinisH el. ss frg.) 
auktor -orer (v(o-ktor el. v(0'ktoT^ 

v(oM(ji^rdr) 
auktorisation (txo^ktårisafw-n el. 

't/w-n även -tcor-) 
auktorisera {vcfJktårise-ra även 

auktoritet {lomfkfåriteH även -twr-) 

aula (v(o-Ha) 

aurickel (voMkhl) 

auskiiltant {v(o'skultan-f) 

auskultation (vm'skuUafio'n el. 

-tfcoir,), ^ 

auskultera {v(o'skuUe'ra), 

auspicier. (poispi-shr) 

australier {vmstrvHidr el. -vlhr^) 

australisk (voystrv-Usk) 

autentisk el. avt- {vmtänHish el. 

avt-) 
autodidakt el. avt- (v(o*tådidakH 

el. av't-) 
autodafé {vm^tådafe- el. 4W') 

autograf el. avt- {v(o'(ågrV'f el. äv't-) 
autografisk el. avt- {noHågrv-fisk 
el. av't') 

m 

autokrat el. avt- (vm'tåkrv^t el. 

av'i-) 
autokrati el. avt- {vm^tåkraW el. 



autokratisk el. avt- (v(o'iåkrv-tisk 

el. av'f-) 
automat el. avt- {o(nftåmvH el. av^t-) 
automatisk el. avt- {v(o*fåmV'tisk 

el. av't-) 
autonomi el. avt- {voiftånåmi' el. 

autonomisk el. avt- {nmHånå-misk 

el. av't-) 
autopsi el. avt- {vm'topsi' el. av't-) 
autoptisk el. avt- (vniop^tisk el. 

av'f-) 
av (a- v hvardagl. å-v el. å-) 
avans ((tvar^-s) 
avansemang (^avar/setnar/) 
avansera (av'arjS€-ra) 
avantgarde {ava^yl-gn^rdd) 
avdanka (vv-darj^ka) 
avel {V'V9l el. vvqP) 
avenbok (wdn-bio^k) se anhbok 
aveny {av'eny-) 
aversion (av^wr/w-n) 
avertissemang (av'certis'ematj') 
avfärda (o^t-fce^rda) 
avhända -dt (w-hän^da -liåhH) 
avhändlig -gt {vv-7iän^dlig -gt el. 

-kl) avhändelig (vv-hän^delig) 
avhängig -gt (jW-Jiärj^ig -gt el. -kt) 
avi el. avis (avi^ el. avi-s) i 

sammansättn. avis- el. aviso- 

(avvs- el. avi'S(0') 
avig -gt {vvig^ -gH el. -kH) 
aviga (vviga^) 
avisa {avi-sa) 
avisera {av*isvha) 
avita se avvita 
avla {p'vW) 



16 



avlat (vvlat^ el. vv-Wt) 

avlelse (vrlalso^) 

avleva (vv-leU-a) 

avlinge (vvlirjQ^ el. vv-lirj^d) 

avlägse {p-v-lä^sd el. vv-Wgsdi) 

avlägsen {vv-läh^san el. V'v-Wgs9n) 

&Y\Big8n2i(v'v-läk^sfiaeLv'V'Wgsna) 

avmasta {f)*v-masHa) 

avnämare {v'v-nä^ma7'9 i n. ö. Svl. 

avog -gt {v nog'' -cog^t el. -cokU 

säll. vuwg^ äv. vv-co^g) 
avråd (vv-rD^d el. vvrad^) 
avrätta (v'v-rät^a) 



avsides (w-si^dds) el. av sides 
avsikt (vv-sik^t) 

avsiktlig -gt {vv-sik^tUg -gtel^-kt) 
avsiktligen {t)*v-si\ktlig9n el. vv- 

siktligen^) 
avsked (vv-fe^d) 
avskeda (vv-fe^da) 
avskräcka (vv-skräk^a) 
avskräde (vv-skrä^da i n. ö. Svl. 

-€'d9) 

avsky (v'V-/t/^) 

avund (vv-un^d) 

avundas (vv-un^das) 

avvita el. avi t a {p'v-viHa el. vviia 



B 



b (kO 

ba {ht^) 

babbel {hahhl) 

babbla {bah'la^) 

babian {baViv-n) 

babord {hi^biord el. hv-hco^rd) 

babylonisk (haVylwfnisk) 

bacill {hasiV) 

back ihak') subst. 

back {bak') adv. 

backa (bak'a^) fiskeredskap 

backa {bak'a^) värb 

backanal {bak'anv'l) 

backanalier (bak'anv'li9r^ el.-»-7iar) 

backanalisk (bak^anv^lisk) 

backant (bakan-t) 

backantinna (bak'antin'a^) 



backe {bak'd^)] backstuga (bak*- 
stiu^ga el. baksttu^), backstugu- 
hjon (bak''Simg\xi-jaj^n även bak'- 
siwi-jw^n), -stugusittare (-5/m^ui- 
även -stxn-) 

backig -gt {bak'ig^ -gt el. -Ä;^ 

bad (bv-d)] badstuga (jfr bastu) 

bada (bvda^) 

badare {bv'dar9^) 

bädd {bad-) 

b9.dda {bad'a^) 

baddare {bad'ar9^) 

baderska {bt>'d9Tska^) 

bagare {bv'gar9') 

bagascb {bagv-f) 

bagatell {bag^aiäV) 

bageri {bv^geri-) 



17 



bagerska (hvgorska^) 

bagge {bag'9') 

bahytt (hahyt-) 

baj (haj-) 

bajadär (haj'adä-r i Svl. -ce-r) 

bajersk -skt (baj-arsJc -skt mindre 
noggr.-5^) även bajersk (6a^''arsÄj) 

bajonett {hafcjnäi-) 

bajrare (haj'rard^) undantagsvis 
bäjrare (båj^rar»^) 

baS (bv^k) bakning 

bak (bv^k)] till baka {bv-ka el. 
bvka^, det fbi*ra i analogi med 
för ofta, för många o.d.)tillbaka- 
(tilbvka-') t. e. tillbakasätta 

bak (bv^k) adv. och prep.; bakefter 
{bf)'k'äft9r el, bvkäf't9r^), bak- 
fram (bvk-fram^ el. bvkfram-)^ 
baki {bv'k-i^ el. bvki'\ bakifrån, 
bakom (bvk-om^ el. &t?A;ow-'), bak- 
på, baktill, bakut {(bvk-tu^t bv-k- 
ud eller bakuurt)^ bakuti, bakåt 
{bv'k-å't el. bv'k'åt) 

baka {bvka^) 

bakdanta (bvk-dän^ta) 

bakdantare (bvk-dan^tar?) 

bakdanteri (bv^kdanteri- eller 
bvkdanieri' el. bvk-danteri^) 

bakdanterska (bv'k'danH9Tskä) 

bakelse {bvkalsd^) 

baklänges(6o-Ä-?äjy*95 el. bvklärj9S^) 

baksna {bak'sna^) 

bakre -erst {bio^krd bv^kdrst äv. 
bv'k9T^st) 

bakterie {bakte'ri9 el. 'e'ri9^) 

bal (&t^7) dansnöje 

bal (bv-l) varubal 

Lyttkcns och Wulff, Sv. Uttalsordbok 



bala {bf)'W) 

balans {balarfs) 

balansera (baVatjse-ra) 

balanit (baVani-t) 

baldakin el. -äng (baVdaki-nel. -ätf) 

bale (bv'l9^) rede 

balett (balat-) 

balja (baVja^) hylsa 

balja (bal'ja^) tvättbalja 

balk (baVk) 

balka {bal'ka^) 

balkong (balkorf) 

ballad {balv-d) 

ballast (baVas^t även bvlasH) jfr 

barlast 
ballott (balot-) röstkula 
ballottera {baVote-ra äv. -coU) 
ballong {balorj') 
balsam (vanl. bal'sam^ balsv^m9r 

säll. bal'sam^9r, i smns. ss. form. 

enkelt t. e., pe*rMx-baVsamj 

ru)'S9n-) 
balsamera (baVsame-ra) 
balsamin (JbaVsami-n) 
balsamisk -skt (balsv^misk -skt 

mindre noggr. -st) 
baltisk -skt (baVtisk -skt mindre 

noggr. -st) 

balustrad (baVmstrv*d) 

bambu (bam-bm) 

ban (bv-n) 

bana (bvna^) el. ban (bv-n) subst. 

bana (bvna^) värb 

banal (banv^l) 

banan (banv-n) el. 

bananas (bvnanas^ el. bv-nanas) 

band (ban^d vulg. ban-) 

2 



18 



banda (ban'da^) 

bandasch (bandv^f) 

bandaschist (banfda/is-t) 

bandit {bandi-i) 

bandolär {banfdwWr i Svl. -ce-r) 

jfr bantlär 
bane (5ö*«a*); k bane 
bane (bvno^) 
baner (bane-r) ' 
bank (barfk) utfyllning, höjd 
bank (barfk) banko- {bar]'ka)- 

eller barfko)-) 
•bänka {baYj'ka^) bulta 
bankett {barjkät-) 
bankhyvel (barj'k'hy^Vdl) 
bankir {barjki-r) 
banko {baiffkco) 
bankrutt (batjkrut-) undantagsvis 

höres barj-k-ruf^ i analogi med 

ord med framstark akc.) 
bankruttera {barfkruie-ra) 
bankruttör {barfkrutc^v i Svl. -ce-r) 
bankör {bafjkö-^r i Svl. -ce-r) 
bann (ban-) 
banna (ban-a^) 
bannas {ban'as^) 
bannor (ban'(or^) 
bantlär {banttå-v el. ban'tlä% i 

Svl. bantlce-r) även bandolär 
baptism {baptis-m) 
baptist (baptis-t) 
baptistisk -skt (baptisHisk -skt 

mindre noggr. -st) 
bar (bv-r) 
-bar (-6ö*r) avledningsändelse ; 

orden på -bar äro formellt 

sammansatta 



bara (bvra^ ss. undanhållet stund. 

bara) 
barack (barak-) 
barackera (bar'ake*ra) 
barbacka el. barbaka (bvr-bak^a 

sällan bo^r-bv^ka) 
barbar (barbv-r) 
barbari (barbari-) 
barbarisera {bar*barise^ra) 
barbarisk -skt {barbt)-risk -skt 

mindre noggr. -st) 
barbarism (bar^baris-m) 
barbera (barbe-ra) 
barberare (barbe-raro) 
bard (bv-rd) 
barda- {btrrda- sällan bar^dor)^ 

-larm -lek , 
barder (bt)-rd9r) 
bardun (bardm-n) 
barett (baräi-) 
barfota (bvr-fw^ta) 
barium (bv-rium) 
bark (bar-k) skepp 
bark (b ar- k) på träd 
barka (barka^) 
barka (bavka^) rusa 
barkarol el. -roll (bar'karåfl el. 

-roV) 
barkass (barkas-) 
barkig -gt (bavkig^ -gH el. 'kH)\ 
barlast (bvr-lasH) även ballast 
-barlig -gt (-bv^rlig -gt el. -kt) 

t. e. omedel-b. 
-barligen (-bv^rlig9n) t. e. uppen-b. 
barlasta (bvr-las^ia) el. ballasta 
barm (bar-m) 
-barmad -at {-bar^mad -at) i smns. 



19 



barmhärtig -gt (barmhcer-tig el. 

havm-hcevHig -gt el. -ki) 
barn (hn-rn) 
barnmorska "^ {bvrn-mco^Tska el. 

hvrn-mctyt^sTca) 
barnslig -gt (bvrnslig^ -gH el. -kH) 
barock (barok-) 

barometer (bar'åmeH9r el. -r'a/m-) 
barometrisk -skt (bar^åme-trisk el. 

-r^Mm- -skt mindre noggr. -5^) 
baron (barco^n) 
baronessa {bar'ajnäs'a^) 
baroni (bar'a)ni-) 
baronisera {barUonise-ra) ~ 
baronlig -gt (baroj-nlig -gt el. -kt) 
barr (bar-) på träd 
barr (bar-) sandbank 
barr (bar-) skrank 
barr (bar-) giild- el. silver-tacka 
barrig -gt (bar-ig^ -gH el. -¥f) 
barrikad (bar'ikV'd) 
barrikadera {barHkade-ra) 
barriär (barHä-r i Svl. -ce-r) 
barryton {baV-yton el. bar:yton^) 
barrytonist {bar'yiomS't) 
barsk -skt (bar-sk -skt mindre 

noggr. -st) 
baryt (bary-t) 

baräsch (barå-f i n. ö. Svl. -é-f) « 
bas (Ws) 
bas {bV'S) i musik 
bas {bV'S) aga 
basa (bvsa^) aga 
basa (ba'sa') böja 
basa (bvsa^) värma 
basa (bvsa^) springa 
basalt (basaVt sällan ind. bvsaVt) 



basaltisk -skt (basälHisk -skt 
mindre noggr. -st) 

basar basv-r)) 

baschkir (bafki-r) 

baschlik el. -ick (bafli-k el. -ik-) 

basera (base-ra) 

basicitet (bv^sisife-t ibl. bas'-) 

basilika (basi-lika*^ äv. basi-lika) 

basilisk {bas'ilis-k) 

basisk -skt (bv-sisk -skt mindre 
noggr. -st) 

basists (basis- 1) 

basker (bas- kar) 

baskisk -skt (bas-kisk -skt mindre 
noggr. -st) 

basse (bas-d^) 

bast {basH) 

bastå {bas'ta^) värb 

bastå {bas'ia^) ad v. o. in t. 

bastant (bastån- 1) 

bastard* (Jbastv^rd) 

bastion (bas'iiw-n) 

bastonad (bas'ta)nv-d) 

bastu (bas'ttu^) sammandraget av 
badstuga och uttalat ss enkelt 
ord; användes i denna form 
i bemärkelserna: ångbadrumm^ 
samt torj^us, och även i be- 
tydelsen stryk (risbastu -arfs- 
basHm i ledigt tal vanl. -basHa 
plur. -vr). I egentlig bemär- 
kelse av större badrumm eller 
mindre badhus användes formen 
badstuga (bvdstm^ga) 

basun (basturn) 

basuna (bas w^ na) 

basäng (basärf) 



20 



batalj (bataVj) 

bataljon (batfaljw^n) . 

batat (batv-t) 

batavisk -skt (batv-visk -skt mind- 
re noggr. -st) 

batist (batisH indiv. äv. baPisH) 

batong {baiorf) 

battemang {bat'emarf) 

batteri (batteri-) 

bautasten (bv(o'ia-sie^n) 

be, se bedja 

be- {be'- el. be-) oskiljbart prefiks, 
vanl. akcentsvagt. Vid smns. 
med ett enkelt ord få,r dettas 
huvudstavelse buvudtrycket och 
hela ordet enkel akc. (iSvl. få ord 
med tvåstavig effcerled även 
smns.akc.) t. e. be-sltu^t, be-re-da, 
be-klv-ga, bedrä-glig, bedrag- 
eri'. Undantag göres dock av 
ord på -inna, hvilka i riksspr. 
alltid ha smns.akc. t. e. be-skyd^- 

o 

arin'a^. A nyo smns. fk smns. 
el. enkel akc. t. e. behvg-ful^, 
beklvgans-vcB^rdj befä'l-hv^var9, 
bere'd-vilHg (se detta ord), be- 
kym^dr-fri^ eller béhv-g-fuV osv. 
När be- förenas medirforut samm- 
ans, ord, skulle huvudtrycket 
falla på dessa senares förra led: 
beful'mä¥tigaj beled'sv^ga såsom 
ofta sker, men lägges vanligen 
på be-: be^-fulmäkHiga^ be- -led- 
sio^ga^ och alltid så i bc-arbe^t- 
a. Denna senare akcentuering 
känn ha uppkommit såsom är- 
sättning för ett äldre bitryck 



på första och huvudtryck på 
tredje stav., hvilken akcentuer- 
ing ännu någon gång förekomm- 
er t. e. befledsD-g^. Orden på 
-sam, -bar, -skåp, -het £k enkel 
akc. (alltid i Gtl.), men även 
sammans. akc. (ofta i Svl.) t. 
e. bekantskap. 

beak tans värd -rdt {beak'ians-vce'rd 
el. beak'(ans-vce^rd -rf) 

bearbeta (be^-ar-beHa) 

bearbetare {be'-ar-beHard) 

beblandelse (beblan-ddlsd) 

bebo -dde -dd -tt {bebu^ bebcoå^d 
bebcod' bebcot-)] bebos (bebco^s 
stundom hvardagl. bebcos-) 

beboelig -gt (bebco^dlig -gt el. -kt) 

bebåda (bebåfda) 

bebådare (bebå-daré) 

bebådelse (bebå-dalsd) 

beck el. bäck (bek-, uttalas av 
många, särskilt i n.ö. Svl., bäk-) 

becka el. backa (bek'a^, även å 
se under beck) 

beckasin {bäk'asi-n) 

beckig el. backig -gt (bekig^ -gH 
el. -kH även ä, se föreg.) 

bedarra (bedar-a) 

•bedja el. be {be^dja^ be-), beder 
ber {be-ddr be-r), bedjen ben 
(bcdjsn'' be-n), bad bådo både 
{bv^d [vulgärt bv-] bå'do)' bå'- 
dd^), bedt -dd (bet'-d^ i n. ö. Svl. 
bät'-d'), bed (fee'c?hvard.6e-'), bed- 
jande (be-djandd^). Detta värb 
är sålunda på väg att övergå till 
böjningsmönstret: "tro" 



21 



-bedjan (-be^djan) t. e. till-b. 

bedjare (he-djara^) 

bedjerska (be'djdrska^) 

bedrägeri( Je(frä'^en'in. ö. Svl. -e'^-) 

bedräglig -gt (bedrå-glig i n. ö. Svl. 
-^'9' -g^ gI. -Jet) 

bedröva (bGdr0-va) 

bedrövelse (bQdr0'V9ls9) 

bedrövlig -gt ^drp-vlig -gte\.-kt) 

bedrövligen {bQdr0'vUg9n) 

beduin (be^dmi-n el. bed*-) 

bedyra (b^dyWa) 

beediga (bee-digä) 

befalla (befaVa) 

befara (befv-ra) motse en fara 

befara (befv-ra) resa: se fara 

befatta (befai-a) 

befintlig -gt (befin-tlig -gt el. -Jet) 

beflita (befli-ia) 

befläckelse (beflåkhlsa) 

befogad -at (befco-gad -at) 

befogenhet {bQfcOhgdn-hdt) 

befolka (befol-ka) 

beforderlig -gt (befw-rdorlig el- 
ler mindre noggrannt befio-d" 
-gt el. -^0 

befordra (befw-rdra el. mindre nog- 
gr. befco^dra) 

befordran (befco^rdran el. ss. föreg.) 

befordrare (befid-rdrara eller ss. 
föreg.) 

befriarinna fbefri'arin'a^) 

befrielse (befri-9l$9) 

befrukta (befrukHa) 

befrynda (befrt^n-da) * 

befröa (befr0'a) 

befuUmäktiga (beful'-mäkHiga el. 



be'-ful-mäkHiga, även be/uV- 

maktiga [ofta i Götal.] be'ful- 

måk-tiga [t. e. Og.]) 
befäl {befäH i n. ö. Svl. -éH) 
befälhavande (befä'l-hv^vandd el. 

bGfä'l-hv'vandd i n. ö. Svl. -el-) 
befälhavare (befä'l'hv*vat9 el. be- 

fä'l-ht)'var9 el. ss. frg.) • 
befälhavarinna (befä^l-hvvarin^a el. 

befäVivvarin'a'^ el. ss. frg.) 
befängd -ngdt (befärfd -tf-t) 
begabba (begab-a) 
begabbare (begaVar9) 
begabberi (begaVeri-) 
begivenhet (beji'tJ9n-he'i ) 
begrava (begrtf^va) -grov -grovo 

(-gra) 'V -grco-vco), -gråvit el. 

-gravt (-gKD'Vit-grV'Yt el. -gra-ft) 
begrepp (begrepp i n. ö. Svl. -äp^) 
begrundan (begrun-dan) 
begynna (bejyn-a) -nnte -nnt 
begynnare (bejyn'ar9) 
begynnelse (bejynhlsa) 
begåva (begå-va) 
begängelse (bejäijhlsa) 
begär (bejä-r i Svl. -ce-r) 
begära (bejå-ra i Svl. 'Ce-ra) 
begäran (bejå-ran i Svl. -ce-r-) 
begärelse (bejä-r9ls9 i Svl. -ce-r-) 
begärlig -gt (bejcB-rlig -gt el. -kt) 
behag (beht)-g) 
behaga {b^Jivga) 
behaglig -gt (behn-glig -gt el. -kt) 
behjärta (bejcer-ta) 
behjärtansvärd -rdt (bejcertans- 

vm^rd -vt el. -jcer--) 
behjärtenhet {bej(jer'(9n-he't) 



22 



behov (feeÄOi-V) 
behäftad -at (behäf-iad -at) 
behör (hehö^r i Svl. -oe-r) tillbe- 
hör, sybehör 
behörig -gt (hehö^rig i Svl. -of-V- 

-g^ el. -ifcO 
behörigen (behö^rig9n i Svl. -ö?-V-) 
behöva -vt (beh0-va -vt el. -/if), 

behövs -vts (hGh0'VS -yts vulg. 

hehöfs -fös) . 
behövlig -gt (heh0-vUg -gt el. -ä^) 
bekajad -at {beJcaj-ad -at) 
bekajare (Jbokaj-ard) 
bekant {hekanH) 
beklagansvärd -rdt {hMvgans- 

vce^rd el. beklv'ganS'Vee'rd -rt) 
beklaglig -gt {beJclv^glig -gt el. -Jet) 
beklagligen {beklv-gli^^n) 
bekräfta (behräf-ta) 
bekräftelse (beJcrä/'f9ls9) 
bekväm {beJcvä-m i n. ö. Svl. -e-m) 
bekväma (beJcvä-ma i n. ö. Svl. 

'e-m-) 
bekvämlig -gt {pQhvä-mlig i n. ö. 

Svl. 'é-m- -gt el. -M) 
bekvämligen {b^hvä-mligdn i n. ö. 

Svl. -é%-) 
bekymmer (&e;f^w-pr) -mret -mren 
bekymra (b^xym^ra) 
bekyttad -at (bexyt-ad -at) 
bekännelse (bexän-olso) 
belacka (belak-a) 
belackare (belak-arg) 
belamra (belam-ra) 
beledsaga {be'4ed'St)^ga el*ler 

bQle'd'Sv^ga även ibl. be^ledsv-ga 

[t. e. Ög.] 



beledsagare (be^-led-sv^gara eller 
. bele-d-sv^garg äv. ss. fi-g.) 
belemnit {beflåmniH) 
belevenhet {bele'V9n'he'f) 
belgier {båVgidr) el. helger {bål-gdr) 
belgisk -skt (bäVgisk -skt mindre 

noggr. -st) 
beiletrist (bäPetris-t) 
belopp (belop-) * 
belvedär (MVvedå-r i Svl. -ee-r) 
belåten {hélåftdn) 

belägen {b^lå-gdn i n. ö. Svl. -é-g-) 
belägg (beläg-) 

belägra (belä-gra i n. ö. Svl. -é-g-) 
belägrare {bélå-grard i n. ö. Svl. 

beläna (belä-na i n. ö. Svl. -éhi') 

beläsen (belä-S9n i n. ö. Svl. -é-s-) 
el. beläst (belä-st i n. ö. Svl. 
-Wst) 

jbeläte (belä-to, mycket ofta be'-Wt9, 
i smns. belä't9- el. belä^fo- all- 
tid Gut'S'beWtd, i n. ö. Svl. -le-) 

belöpa (beJ0'pa) 

bemanna (beman-a) 

bemantla (beman-fla) 

bemyndiga {bemyn-diga) 

bemäktiga (bemäk-tigä) 

bemäld -It (bemä-ld -It i n. ö. Svl. 
-é-l") även bemält -It (bemärlt -It) 

ben (be-n) 

bena {bcna^) värb 

bena (be^na^) subst., härbena 

bena (be-na^) värb, bena håret 

benefis (be^^efi-s) 

bengalisk -skt {bärjgv-lisk -5Ä;^mind- 
re noggr. -st) 



23 



benig -gt (be'nig^ -gH el. -¥t) 

hemkeinQ.sk[be'nik9'mas^k) el. binn- 

benling (he"nlirj^) 

benrangel (be'n-rarj^9l) 

bensin (bänsi-n) 

-bent (-be^nt) i smns. t. e. bar-b. 

benåda (benårda) 

benägen {b^nä-gdn i n. ö. Svl. -é-g-) 

beordra (beå-rära i n. Gtl även 
beöWdra i s. G-tl. stund, -or-d-) 

beprövelse {bepr0-v^ls9) 

berama (berv^mä) 

bereda -dde -dt -dd (bere-da be- 
reda berei' bered- i n. ö. Svl. 
beräd'9 -ät- -äd-) 

beredelse {berc-ddlsd) 

beredvillig -gt (Jbere'd-vilHg -gt 
el. 'Tctj sällan be*-red-viVig i ana- 
logi med ord som hefullmäJctiga^ 
indiv. förekommer utt. bered*-) 

bergamott {bcer^gamot-) 

beriktiga (berik-tiga) 

berlock (bcerlok-) 

bero -dde -tt {bertof berwdh be- 
ro)t') 

berså {bcersåf) 

berykta (berykHa) 

beryll (beryl-) 

beryllium {bergMUm^ el. -ylHum) 

beråd (berörd) vara \ beråd 

berådt (beröt-) end. i uttr.: med 
berå-dt • mod 

berätta (beräi-ä) 

berättare (berät-ard) 

berättarinna (ber ät' ar in' a*") 

berättelse (berät-olso) 

berättiga (berätHgä) 



berömlig -gt (beröm-lig -gt el. -kt) 

berömligen (beröm-ligon) 

berömm (berömd) 

berömma -mde -mt -md (beröm-a) 

berömmare (beröm-ard) 

berömmelse (beröm-dis») 

besiktiga (besikHiga) 

besinna (besin-a) 

besjäla (befä-la i n. ö. Svl. -é-la) 

besk el. bäsk -skt (bes-k, uttalas 

' ofta i synnerhet i n. ö. Svl. 

bäs-kj -s-kt eller mindre nog- 

grannt -s-t) adj. 
besk el. bäsk {bes-k, även ss föreg.) 

subst., malörtssup 
beska el. bäska (bes'ka^ även ss 

föreg.) beskhet 
beska el. bäska {bes'ka^ även ss 

föreg.) värb, taga en besk 
beskaffad -at (beskaf-ad -at) 
beskaffenhet (beskaf-dn-heH) 
besked (befe-d) 

beskedlig -gt (befe-dlig -gt el*--Ä^) 
beskna el. bäskna (bes-kna^ även 

med ä ss besk) 
beskyddare {befgd-arj) 
beskyddarinna (be/g d' ar in' a^) 
beskäftig -gt (befäptig -gt el. -kt) 
beskällare^(&e/äZ'ara) • 
beskänkt (hefärfkt mindre noggr. 

. befär/t) 
beskära (befordra i Svl. -ce-ra) 
beskärm (befcer-m) 
beskärma (befcer-ma) 
beskärmare (befcer-mard) 
beskärmelse (befcer-mdlsd) 
beslag (beslv-g) 



24 



beslagare (heslv-gar?) 

beslut (besltuH) 

beslöja (besläj-ä) 

besmittelse {besmii-ols») 

besolda (besoVda) 

bespotta (bespotta) 

bespottare {bGspot'ar9) 

bespottelse (bespothlso) 

bessman (fees^wlan* ibland utt. ss 

form. smns.: 6cs*-fwaw* i smns. 

vanligen -bessman t. e. j<B'rn- 

bes^man Iwd-bes^man; i n. ö. 

Svl. 'äs-') 
best (bes-t el. be-st i n. ö. Svl. be^st 

el. bäS't) 

bestialisk -skt {bås'tit3hlis1c -skt 
mindre noggr. -st) 

bestialitet (Jbås^tiaViteH) 

besticklig -gt {bestWUg- gtel. -ht) 

bestyr (&e5^^'r) 

bestyra (besty-ra) 

bestyrelse (Jbesty-rdlsd) 

bestemma -mde -mt -md {be- 
stäm-a) 

bestämmelse (bestäm-dlsd) 

bestört (bestwr-t) 

bestörtning (bestcerHnir]) 

besuddla (besudfla) även besudla 
{besm-dla) • 

besv&grad -at (besvårgrad -at) 

besvär {besvä-v i Svl. -cb-t) 

besvära (&esvä-Va i Svl. -ce-rä) 

besvärjelse {besv{er'J9ls9) 

besvärlig -gt (besvce-rlig -gt el. -kf) 

besynnerlig -gt {b^syn-drlig -gt 
el. -U) 

besök {bes0'k) 



besöka {b^s0'ka) 

besökare (bes0-kar9) 

bet (bc'i) bete, i uttrycket 

g& i bet 
bet (be-l) i kortspel 
-bet {'be^t) t. e. en-bet 
beta {be'ta^)y t. e. en beta bröd, 

efter den betan, minnesbeta 
beta (be'ta^) foderbeta, hvitbeta, 

rödbeta 
beta (be'ta^) bétningsämne 
beta (bcta^) värb, om boskap 
beta {be'ta^) värb, sönderstycka i 

munnsbitar 
beta (bcta^) värb, i garverier och 

fårjerier 
beta (betv-) sammandr. för betaga, 

se taga 
betala (bet v^ la) 
betalare (Jbetv-lard) 
bete {be't9^) större tand, vanligast 

i flertal 
bete (Jbe'td^) agn vid fiske 
bete (bctd^) gräsbete 
bete (bete-) 

betel {be-tdV el. beHdl) . 
beting (be^tirf) pä fartyg 
beting {betirj^^ avtal 
betinga (betirfa) 
betingelse {betirfdlsd) 
betittla (betit-la) 
betjena el. betjäna (bexe^na el. -é-na 

el. bexä-nai) 
betjent el. betjänt (&e/e'w^, bexé-nt 
. el. bexän-t) subst., uppassare; be- 

tjente el. betjänte (bex^'^^^ -é-ntd 

el. bexä'nt9, urspr. bestämd form 



25 



sing. o. plur., användes nu om 

vissa tjänstemänn 
betona (bet(o^nä) 

betong el. beton (hetorf säll. hetcj^n) 
betrakta (betrah-ta) 
betraktare (betraJc-tar9) 
betraktelse (betrak-tBlso) 
bets {bet'S i n. ö. Svl. bät-s) 
betsa (betsa*^ i n. ö. Svl. bäPsa^) 
betsel {bet'S9l i n. ö. Svl. bät^Sdl] 

utt. beS'9l är vulg.) 
betsla (betsla' i n. Ö. Svl. båt'sW\ 

bes'la^ är vulg.) 
bett- {bet- i n. ö. Svl. böi0) 
bettla el. bättla (bet-la' el. bätla' 

i n. ö. Svl. båt'la') 
bettlare el. bättlare (betlard' el. 

b(U'lar9^ i n. ö. Svl. bätlard^) 
betunga {be^urjfa) 
betvinglig -gt (betvirflig -gt el. -M) 
betyda -dde -dt {b&ty-da bety&% 

b&ty0) 
betydelse (b^ty-ddlsd) 
betydenhet (bety-dgn-he^t) 
betydlig -gt (bety-dlig -gt el. -Jet) 
betydligen (bety-dligon) 
betyg (bety-g) 
betyga [bety-ga) 
betygelse (bety-gglsd) 
betänka {betärj-kä) se tänka 
betänklig -gt (betärfklig -gt el. -kt) 
beundra (beun-drä) 
beundran (6eww-wa«) 
beundrare {b^un^drar^) 
beundrarinna {b^un^drarin-a'^ 
bevaka {b^vio^ka) 
bevakare {be^vo^kard) 



bevandrad -at (bevan-drad -at) 

bevara (bevv-rd) ^ 

bevars (bevar-s el. -v-rs) utrop 

beveka (beve-ka) 

bevekelse (beve-kolsQ) 

beveklig -gt (beve-klig -gt el. -kt) 

bevekligen {beve-kligBn) 

bevilja (bevil-ja) 

bevillning (beviVniij) 

bevinga (bevir/a) 

bevis (bevi'S) 

bevisa (bevi^sa) 

bevislig -gt {bevi-sUg -gt el. -kt) 

bevisligen (b&vifsligdn) 

bevista (yb^visHa) 

bevåg (bevå^g), i uttr. på eget 

bevåg 
bevågen (bevå-gBn) 
bevändt (bevän-t) 
bevara (bevä^ra i Svl. -ce-rd) 
bevärdiga (bevce-rdiga) 
bi (&»•') subst. 
bi (bi^) ad v., även oskiljaktig par- 

tickel (bi--) 
bibel (bi^bol) 
bibliotek (bWliwte-k) 
bibliotekarie {bib^Uiotekvrid') 
biblisk -skt (bi-blisk -skt mindre 

noggr. -st) 
biblist {bibUs't) 
biblistik (bmisti^k) 
bicyckelel. -cyké[{bisgk-9l el.-sy-k-) 
bida (bi-da') 
bidan. (bi-dan') 
biddevind el. bidevind (bid^evin-d 

el. bid'9-vin'd el. bvd9-vin'd) 
biff {UP) 



26 



bigarå (bi^arå^ el. big-a-rå' i ana- 
logi med fofm. smns. ord med 
framstark akc.) 

bigga (big-a') arj-bigga 

bigott (higot-) 

bigotteri (higoif^ri^ äv. big^ot-) 

bihang (bv-harf) 

bijuteri (bi^fmteri- el. bif-) 

bikarbonat (br-karbjconv^t el. biJcar'- 
bionio^t) 

bikonkav -vt (bv-konkv^v el. bi'kon- 
kv'V 'Vt el. -ft) 

bikonveks ibv-konväk*s el. bi'kon- 
väk'S) 

bikt (bikH) 

bikta (bik-ta') 

bila (bi-la^) subst. 

bila (bvW\Véi.Th 

bilaga (bv-Wga) 

bilboké (bWboke-) 

bilbrev (bvl-br&v) 

bild (biV-d) bilder- (bil-ddr- ger- 
manism i smns. bilder-bok och 
b-galleri m. fl. i st. för bild-)] 
bildhuggare (bil'd-h utt. av en 
och annan oegentligt biH-h-) 

bilda (bil'da') 

biide {biM9') i Gtl. 

bildlig -gt (bil-dlig' -g't el. -kH) 

biljard (biljv-rd) 

biljett {biljät-) 

biljettör (biVjätö^r i Svl. -ce^r äv.-9^-) 

bill (biV) engelskt lagförslag, 

bill (biV) t. e. plogbill 

billig -gt (bilig' -gH el. -kH) 

billiga (biHga^) värb 

billion {biVicofn stund. biljc&'n) . 



biltog -gt (biHoyg el. bilUog' -g^t 
el. -k't stundom bil-tog'] ut- 
talet bil'4o)'gj bil''ta)'ga före- 
kommer även, så ock bi'l-) 

bind (bin-d vulg. bin-) 

binda (bin-da') subst. 

binda (bin-da' vulg. bin-a') band 
(ban-d hvardagl. hart^) bundo -e 
(bun'dit/-d')hunåit(bun'dU')\mnå'' 
en (bun-d^n' hvardagl. bun-jn^) 
bundna (bun-dna' ledigt bun-a') 
bindning (bin-dniif ledigt bin-irf) 

bindare (bin-dc^ra') 

bindel (bin-dal^) 

-bindelse (-bin^dalsa) i smns. t. e. 
för-bindelse {fcerbin-ddlsd) 

-binderi (-binderi- el. -eri^) i smns. 
t. e. -bok-b. 

bindsle (bin-dsh' el. hin'sh') 

bingbång {birf-borj säll. birf-bofj') 

binge (birj-d^) säll. binga (i fig. 
bet.: oordnad hög) 

binnikemask eller benikemask 
(bin-ikd-mas^k även bin-ika-mas^k 
eller ben- detta senare uttal möj- 
ligen uppkommet genom miss- 
tydning till ben) 

binockel (binok-dl) 

binär (binä^r i Svl. -cb-t) 

biograf (bi'a)grv-f) 

biografi {biwgrafif) 

biografisk -skt (bi'a}grv-fisk -skt el. 
mindre noggr. -st) 

biologi (bi'ålågi' i Svl. även -oji-) 

biologisk -skt (bi^ålå-gisk -skt mindre 
noggr. -st) 

bikvadrat {bi--kvadrvH) 



27 



bir {bi^r) • 

birfilare (hvv-plard) 

bisam (pinsam' el. bi^sam) 

bisarr (bisar-) 

bisarreri (bisar'eri^) 

bigchof {bij^of) 

bisittare (bi-sWaro) 

biskop (bis-Jcop'] uttalet bis'-hop% 
hvilket skulle ha med sig utt. 
bis'-Jcop'ar i st. för bis'Jcopar' samt 
starkt Ä;-ljud, är sällsynt, sä ock 
utt. brskop^] i smns. uttalas 
-bis^kop t, e. cerkg-bis^Jcop ; ordet 
biskop är således vanl. icke for- 
mellt sammansatt) 

biskopinna (bisfkopin-a') 

biskoplig -gt {bis'koplig^ eller också 
biskopHig -g^t el. -W) 

biskvi (biskvir) 

bislag {bV'Slv'g) 

bison (bi-son) 

bisp (biS'p) hvardaglig form för 
biskop 

biss (bis^) 

bissera (biseWa) 

bister {bisHdr) 

bit {UH) 

bita (bi'ta^) bet (be-t) beto -e (be-- 
to)^ -9^) bits ijbi-ts ofta ledigt bit-s 
vulg. bis-) 

bitare {bi-tard') 

bitter {bit-dr) 

bitterligen {bitdrWgdn) 

bitterligt (bit-drligH el. -kH) 

bittersta {bithrsta sall. biHrsta^), 
förekommer i uttrycket: inte det 
bittersta 



bittida el. bitti (bitida' el. bit'i') 

bitumen {bUtufm9n el. bi^tmm9n) 

bituminös (bitm'min0^s) 

bivista (bv-vis^ia) 

bivuak el. bivuack {bi*vmt)-k el. 
bi'vmak- hvardagl. bivakf) 

bivuakera {pivtuake-ra hvardagligt 
bi^vake-ra el. W-) 

bjuda (bjm-da') bjöd {bj0-d) bjödo -e 
{bj0'do)' -9') säll. böd bödo -e {b0-d 
b0'd(i}' '9') bjuden säll. buden 
-et -it {biu'd9n^ -9t^ -U^)] vulgär 
är förkortn. bjiur bjud'9^ bjut^ 

bjudare {bjm-dar9') 

bjäbb (bjäb-) 

bjäbba (bjäb-a^) 

bjäfs (bjäfs) 

bjälke {bjäl'k9*) 

bjälla (bjäl-a^) 

bjälle ibjål'9') fotabjälle 

bjällra (bjäl-ra'); i sammans. bjäl- 
ler (bjäl'9r') 

bjärt (bjcevH) 

bjässe {bjäs'9') 

björk (bjcer-k) 

björkna (bjoeT'kna^) 

björn (bjm-rn) 

björna {bj(B'rna^) 

bjöminna {bjoernin-a') vanl. björn- 
hona 

black (blak-) fängselredskap 

black (blak-) adj. 

black {blak-) subst. häst; blacken 
även vulgärt bläckan (blak-an') 

bläcka (blak-a^) t. e natt-bl. 

blackig -gt (blak'ig^ -gH el. -kH) 



28 



blackna (blaJcna') 

blad {blv'd vulgärt blv^ i plur. 

ofta hvardagl. hlv-n blv-na för 

blv'd bltj^ddn) 
bladig -gt (bit)' dig' -gH el. -'ht) 
blaggam (blag-ar^n) tyg av bl&n- 

garn (jfr detta ord) 
bland {blan-d hvardagl. blan-) . 
blanda (blan-da' vulg. blan'a^) 

blandning {blan-dnirf ledigt 

blan-ifj') 
blank -nkt (blar/k -rf ht mindre nog- 

gr. -rft) 
blanka {blarfha') 
blankett (blarjkät-) 
blanko (blarfku)) t. e. fullmakt in 

blanko 
blanksäj {blarfh-säj') 
blar {blv'Y säll. blar^) 
blaserad -at {blase-rad -dt) 
blast (blas-t) t. e. potatisblast, kål- 
blast 
blek (ble^k) 
bleka (ble-ka') 
bleke (ble-kd^) 
blekeri (blék^ri-) 
blekerska (blerkdrska') 
blekna (bl&kna') 
blemma el, blämma (blem'a* äv. 

bläm-a' indiv. ble-ma^ ; i n. ö. Svl. 

bläm-a^ i Gbg äv. blim-a^) 
blemmig el. blämmig -gt (blem^ig' 

-gH el. 'kH el. ss foreg.) 
blessera {bläse-ra) 
blessyr (bläsg-r) 
bli se bliva 
blick {blik^) 



blicka (blik-a*) 

blid -dt (blUd blifi) 

blidka {blvdka' vanl. bli^'ka^ stund- 
om blitka^ med klangförlust 
framfor klanglöst medljud) 

bliga (bli-ga^) 

blikst (blik^st) 

blikstra {blihstra') 

blind -ndt {blin-d -n-t hvardagligt 
blini) 

blink iblirfk) 

blinka (blirj-ka') 

bliva {blvva') el. bli {bli^\ bliver 
(bWv9r) el. blir (6Zi-'r), bliven 
el. blin {blvvdn' el. bU-n\ blev 
{ble-v vulg. bU') blevo -e (ble-vo)* 
-aO blivit (blvvU') bliv (bli^v) 
el. bli (bli-) bliven -et {blvvdn' 
'9t^), I dagligt tal användas van- 
ligen de kortare formerna pä 
grund av benägenheten att l&ta 
hjälpvärb bli sä reducerade som 
möjligt, enär de i allmännhet före- 
komma i undanhällen ställning. 
I supinum håller sig den osamm- 
andragna formen blvvW" och 
den sammandr. blU- är vulgär, 
ehuru den gynnas av analogi 
med böjn. "tro") 

block {blok'-) 

blockad (blokv-d) 

blockera (bloke-ra) 

blod (blw^d vulg. bho-) 

bloda (blarda' vulg. bko'a^) 

blodig -gt (bko'dig' -g^t el. -k^t) 

blodsförvant {blwds-fcervanH el. 
blw'dS'f(ervan't) 



29 



blomm (hlomi-) i blomm 

blomma (hliotwa') subst.; blom- 
(pkom'') 

blomma {bloymra') värb; blomning 

blommera {bloymeWd) 

blommig -gt {hlwm-ig' -gH el. -kH) 

blommist {hlcmiisH) 

blomster (bliom-stdr ofta [t. e. 
Sthm] blom-st^r; det förra behåll- 
er io med anslutn. till blconfa^) 

blomstra {hlomrstra' el. -om-- ss 
fbreg.) 

-blomstrig -gt (-blcom^strig -gt el. 
'-kt el. 'Om^- SS frg) 

blond -dt {blorj-d bloTfft el. blon-d) 

blonder (blor/dor él. blon-ddr) 

blondin {blorjdi-n el. blondi-n) 

bloss (filos-) 

blossa iblos-a') 

blöt {blcj^t) 

blota {blwta') 

blott (blöt-) adj. 

blott (blot^) adv. 

blotta (blot-a') värb 

blotta (blotra^) subst. 

blund (blun-d hvard. blun-) 

blunda iplun-da' vulg. blun-a^) 

blunder (blun-ddr) 

blus (bluffs) " 

bly (%0 
blya (blya') 

blyerts (bly^ov^ts el. blyhrts mind- 
re noggr. -9r*s äv. bly-cevHs) 

Wyg -gt (^^^-^ -g^ el. .-^0 
blygas (blygast) blygs (bly-gs hvar- 

dagl. blykfs) blygts (blygHs hvar- 

dagl. blyk'ts) 



blygd (&Z:^^.'e? säll. &Z/^e?) 
blygsel {bly-gsdl vanl. blyg-Sdl el. 

blå. blått (6Zå-' ftZo^O 
blåa (blå-a') 
blåelse (blå-éisd') 

blåholts (blå''hol'is mindre nog- 
grannt -Vs) 

m 

bl&kuUa (blå'-kuVä) 

blåna (blå-na^ Sthm ofta blon-a^) 

h\kn9.å{blä'nad' Sthm ofta blon-ad^) 

blånor (for blåner) el. blår (blå-noyr^ 
el. bWv av hvilka former den sen- 
are numera anses vulgär); 
blångarn (blå'n-gv'rn ofta bion-- 
gv^rn men blåntott alltid blå-n- 
tot') garn av blånor jfr blag- 
garn 

blåsa (blå-sa') subst. 

blåsa (blåsa') värb 

blåsare (blå'sard') 

blåsig -gt (blåsig' -gH el. -kH) 

blåst (bWst ofta 6W^ det förra 
med anslutning' till blåsa'') 

bläck (bläk-) metall 

bläck (bläk-) skrivvätska 

bläcka (blåkra') 

bläckert (blähhrt) ett slags vin 

bläckig -gt (bläkig' -gH el. -kH) 

blada (blä'da' i n. ö. Svl. bl&da') 

bläddra (bläd'ra') värb 

bläddra (bläddra') subst. 

biäddrig -gt {bläd-rig' -g't el. -kH) 

blända (blän-da') värb 

blända (blän-da') subst. 

blände (blän-dd') 

blänga (blärfa') 



30 



blänka {hlärj'ka^) blänkte blänkt 
{blär]'kt9^ hlärfkt mindre noggr. 
bläi]'t9^ blärft) 

blankare {blärfkard^) 

blänke {hlårfkd') 

bläs {hWs i n. ö. Svl. hle-s) 

blåsig -gt (blä'sig' i n. ö. Svl. blås- 
ig' -g't el. 'k't) 

bläster {bläsHdr stund, blä-stdr) 

blästra {blås-tra') 

blöda blödde blödt^ blödd {hl0'da' 
blöd'd' blöt' blöd^) 

blödig -gt (bl0'dig' -g't el. -¥1) 

blöja {blöj-a') 

blöt (bl0't) subst. 

blöt blött {bl0't blöt') adj. 

blöta {bl0'ta') blötte {blötd') blött 

ipm) 

blöta {bl0'ta') t. e. rotblöta 

blötna {bl0'tna') 

bo (bo)') bodde {bcod'9') bott {bwt-) 

.-bodd (-ftwe^O 
bo (bo)^) subst. 
-bo (-bo)^) i snms* t.e.landtbo, åbo; 

med enk. akc: stadsbo, bärjsbo 
boa (Wa äv. ba)'a') 
boasera (bäase-ra äv. bw'-) 
bobba (bob-a') 
bobin (bwbi-n) 
bobina {bwbi-na) 
bock {bok^) getbanne 
bock (bok-) bugning 
bocka (bok-a') 
bod (boy^d vulg. bco^) 
bodmeri (bio'dmeri' el. bod'meri-) 
boett (bcoät-) 
bofink {bo}'-firj'k) 



bog (6w.'^) 

bogen {bco-ggn') 

bogna el. b&gna se bugna 

bogsera (biogse-ra biokse-ra el. bok-) 

bogserare {biogse-rard bwk- el. bok-) 

bohag (bw''hv'g) bohags- (bwhvgs- 

el. btifhags-) 
bqhusläning el. -länning (bwhuts- 

länHrj i anal. med andra ord på 

'lånHrj säll. i noggr. tal -Wnirj) 
bohuslänsk -skt {bwhtus-län^sk -skt 

mindre noggr. -st) 
bohvete (bta-^ve^td) 
boj {bof-) 
boja (boj-a') 
bojert (boj'9Tt) 
bok (bw^k) träd 
bok (bW'k) böcker (bökhr) skrift; 

till boks {bco^ks äv. biok-s) 
boka (bwka') 
bokare (bio-karg') 
boken (bco-kgn') 

boklig -gt {b(o-klig' -gH el. -kH) 
bokna {bco-kna') 
boks (bok-s) t. e. k&l-boks 
boksare (bcohsard' el. bok--) 
boksas (bwk-sas' el. bok--) 
bokstav (b(jt)-k-stv'v hvardagl. bo)k-- 

stv'v) bokstäver (ba)-k-stä'V9r) 
bokstavera (bcofkstave-ra vanl. 

bwJf^stave-ra) 
bokstavlig -gt (ba)-k-stv'vlig -gt el. 

. -kt el. bwkstv-vUg) 
bokstavligen (bco-k-stv^vliggn el. 
• bwkstv-vligen) 
bol (6ft^7) t. e. klockare-b. 
bola (bcorla') 



31 



bolag {bw4v'g) u«sinns. bolags- 

{b€[}'lt>gS' el. -ags-) 
bolare (hto-lard') 

böld el. båld -Idt {hoV-d&X. hand -It) 
bolde (hoVdd') jfr böld 
boleri (b(a'leri-) 

bolina el. -in (hwli-na el. -i-n) 
•boll ihoV) 
bolma {hol-ma') 
bolmare (hol-mard^) 
bolmört {höl-m-cerH) 
bolster {hoVstdr) . 
bomb {hoym-h stund, bom-b) 
bombardera {buymfbarde-ra el. bom'-) 
bombardemang (brnmfbardemarf el. 

bom'-) 
bombasäng el. -sin {poymfbasärj' el. 

bom'", utt. även -basi-n) 
bombast {bcombas-t el. bo-) 
bombastisk -skt (bwmbas-tisk el" bo- 

-skt mindre noggr. -st) 
bombert (btom-bdrt säll. bom-bort) 
bomm (bcjm-) barriär 
bomm (bwm-) skott som ej träffar 
bomma (bum-a^) stänga 
bomma (bwm-a') skjuta och ej träffa 
bommolja {bo)m'-oPja) 
bommuU (bcum--ul') 
bona (bco'na') 
bonad (baynad*) 

bonbonjär {borfionjä^r i Svl. -ce-v) 
bonde {bcoffdd' vulg. bwffo^; i 

Sthm ofta bion- for bwnddn^), 

bönder (bön-dor) 
bondsk -skt (bam-dsk ledigt bwn^sk 

-skt mindre noggf. -st) 
bondska {bwn-dska' led. bion'ska') 



boning (btj^nirj^) 

bonjur {borjfrn-r) 

bonn {bon-) 

bor {bå^r ibland bto-r stund, bor-) 

boraks (bio-raks) 

bord (bojhrd); till bords 

bord (boi^rd) på fartyg; om bord 
över bord 

borde se böra 

bordell (bordäV) 

-horas (-b(a^rds hvard. -rs) t.e.inom- 

borduna (bordtu^na) 

bore {bo^'r9') 

Hboricka (bco'-rik'a el. bco-rika säll. 
(i Sk. alltid:) bwrik-a, det först 
nämnda utt. pä grund av akcen- 
tuering i enlighet med form. 
smns. ord, det andra genom 
analogi med andra ord -^k-ika) 

borj {bor-j) 

börja {bor- ja') 

borjare (bor'jar9') ; borjersmann 
(bor'J9rs-m.) 

-borjarinna(-6or;arm-a*) t. e. med-b. 

borjen (bor-jdn)] borjensmann el. 
• -es- {borjdfis-mun' el. -dS- el. 
bor-j-) 

borjenär (bor'J9-nä'r stund. bor'J9- 
nä-r i Svl. -ce^r el. -ce-r) 

borjerlig -gt {bor'J9rUg' -g^t el. -k^t) 

borjerskap {bor-j 9r-skt>'p) 

bomera (borne-ra) 

borr (bor-) 

-borr (-bor^) näs-b. 

borra (hora') 

borre (hor*9') 

borst (hor-st) 



32 



borsta {borsta') 

borstare {borstard') 

borste (borst»') 

borstig -gt {borstig* -gH el. -kH) 

bort se böra 

bort {bov't) bortifr&n (bort-ifrå^n) 
bortom {bort-oni^ el. ftor^om-') bort- 
åt {bort-åH)'j bort efter, bort 
emot, bort ifrån, bort åt; dit bort 

borta {borta')] där borta 

borterst se bortre 

bortovaro {b0'rt(o-^v'r<a) 

bortre borterst {bov-tro bor-torst 
säll. bortdT^st) 

borup {bto^rup) 

boskap {biO''Skt>'p) 

boské {boske-) 

boss {bos- i n. Gtl. äv. bö^s) halm 
e. dyl. Il varmed strös till kreatur 

bössa {bos-a' i Gtl. äv. bö-sa') 

boston {bosHon) 

bot {bo)^t) böter {b0't9r äv. b0't9r^ 
botes- {b0'tds-) i smns. \ 

bota {bayta') 

botanik (Jbwtiani-k) 

, botaniker {ba)tv-nik9r äv. -tvnikor') 

botanisera {biofanise-ra) 

botanisk -skt {bwtv-nisk -skt mind- 
re noggr. -st) 

botanist {bwtanisH) 

botfärdig -gt {b(jiyt'f(B'rdig eller 
biotfceWdig -gt el. -kt) 

botlig -gt {bto-tlig' -gH el. -k^t) 

botten {bot-9n) 

bottfor {botfåir) 

bottin {boti-n) 

bottna {bot-na') 



bov {bto^v) 

bra {brv^) 

bräcka {brak-a') 

bragd {brag-d) 

brak (brv-k) 

braka {bro-ka') subst. 

braka {brvka') värb 

braksen {brak- sm) 

bräkt bräkte se bringa 

brakteat {brak'tev't) 

bramm- {bräm-- el. bräm-') i smns. 
t. e. bram-rå, -segel 

bräma {brv-ma) 

bramaism el. bramanism {brv'ma- 
«Vm el. -anis-m) 

bramin el. -an {br^mi-n el. -»•'») 

brand {bran-d vulg. bran-) bränd- 
er {bråvirddr) ; brandmästare 
{bran-d-m, i Sk. ofta bran't-m,) 

brandärts {bran-d-cei^ts) 

brandstod {br an-d-st a/ d) 

branglera (brarjle-ra) 

bransch {brarj-f el. bran-f) 

brant {bran-t) adj. 

brant {branH) subst. 

brasa {brvsa') subst. 

brasa {brvsa') värb 

brasiliansk -skt {bras^ilw-nsk .-skt 
mindre noggr. -st) 

braska {bras-ka') 

brass {brås-) 

brassa {bras-a') 

bravad {bravv-d) 

bravera {brave-ra) 

bravissimo {brvvis-imo)' el. brv- 

• visHnuo el. bra-) 

bravo {bra-vco) 



38 



bravur (bravm-r) 

bred bredt (bre-d bret- i n. ö. Svl. 

brät' vulg. bre-) 
breda (ftre-dfa^ hvardagl. 6re') bredde 

bredd bredt {bred'9' bred- breti 
/ i n. ö. Svl. brå-) 
bredd {bred- i n. ö. Svl. bröd-) 
bredvid (bredvi-d hvardagl. brevi-d 

viilg. brevet, säll, brcd-vi^d vulg. 

brc-vd' [Sthm]) 
brekcia (utt. vanl. brak-sia) 
bresilja {bresil-ja Sthm och annan- 

städes t. e. Og. även bres''SiVja 

eller bräs'- äv. indiv. bräs-ilja') 
brev (bre-v) 
bricka (brikra^) 
bridong (bridor/) 
brigad (brigv-d) 

brigadjär {brig^adjä-T i Svl. -m-r) 
brigantin' {brig'anti-n) 
brigg {brig'-)' 
brikoll {brikoV) 
briljant (brUjarjU) 
briljantera (briVjarjte-ra) 
briljera (brilje-ra) 
brillor (bril*(nr^) glasögon 
bringa {brirj-a') bräkte (brahtd') 

bräkt (brak-t) 
bringare (brirfard^) 
brink {brirfk) 
brinna (brin-a') brann (bran-) 

brunno -e (brun-w' -d') brunnit 

(bruwW) brunnen -et {brun-dn^ 

-9t'). 

bris {bri'S) • 

brissling Q)ris-liifj') 
brist (bris-i) 

Lyttkens och Wulff, Sv. Uttalaordbok. 



brista (brisia') brast (brasH) brusto 
-e ibrus-td)' -9') brustit {brus'tiP) 
brusten -et {brus-tdn' -9t') 

brits (brit-s) 

britt (briti) 

brittisk -skt (brii^isk -skt mindre 
noggr. -st) 

bro (brco'^) 

broa (brwa^) 

broek (brok-) 

brockfågel {broh-få^gdl) 

brodd (bröd-) 

brodda {brod'a') 

broder el. bror (br(ju'd9r' el. brw^r) 
bröder (br0'd9r)] bror-dotter, -son, 
-skål (eg. brors-s.); brorsbarn, 
-dotter, -lott; broderskap el. bror- 
skap; annars broder-; i en del 
smns. nyttjas brödra- {br0-dra') 
t. e. brödra-skap, -förbund; far- 
broder el. -bror, morbroder el. 
-broT; pl. bröder smndrages icke; 
smns. med bror- ha endast smns. 
akcent; de med urspr. brors- ha 
enkel eller smns. akc. 

brodera (brode-ra) 

broderare (brode'rar9) 

broderi {broderi-) 

broderlig -gt (brwd9rlig' -gH el. -¥t) 

broderligen (bra)'d9rli^g9n) 

brodös {brod0'S) 

brokad (brwkv-d) 

brok (brW'k)] maken till broken 
(utt. oftast brw'k9n' med akc- 
härmning efter mv'k9n^) 

brokig -gt (brwkig' -gH el. -kH) 

brom (brå-m el. indiv. brom-) 

3 



34 



broms {br&m^s) insekt, även broms 
(brömis) 

broms (brom-s säll. indiv. briom^s) 
pS, järnvägsvagnar 

bromsa (Jbrom'sa^ sällan individ. 
bromvsa^) 

bromsare {bromsar d^) säll. indiv. 
brtom-sard^) 

bronkit {bronki^t) 

brons (brorfs även bron^s) 

bronsera Jibror^se-ra av. bron-) 

broschyr {brofy-v) 

brosk (bro8'k även brws-k) 

brott {bröt') 

brottare (broParo^) 

brottas (brotas^) 

brottslig -gt {brotsUg^ -gH el. -¥t) 

brottsling (brotslirj^) 

brud (brm-d) 

brudgumm eller brudgum (uttalas 
brmd-gum^ el. Irmdgum^ men 
även [Sthm] brugum^) säll. brud- 
gumme (brtwd-gum^d) 

bruk (brm-k)] bruks- (brm-ks- utt. i 
smns. ofta bruks- i synn. i Svl. 
t. e. brukspatron, brukspredi- 
kant, bruksägare, -drift, -egen- 
dom, -folk, -förvaltare, -inspek- 
tor, -kontor) 

bruka (briwka^) 

brukare (br m-kar 9^) 

bruklig -gt {bnu-klig' -gH el. -k^t) 

bruljera (brulje-ra) 

bruljerj (JbruVj^ri-) 

brumma (brum-a^)] brumning 

brummare {brum-ard^) 

brun {briu^n) 



brunell (brvinäV) 

brunett {br\Uinät-) subst. 

brunett {firvinåi') adj. 

brunn {brun^) 

brunst {brun-st) 

brunstig -gt {brunstig'' -gH el. -¥t) 

brunte (brun-td^) 

brus {brwrs) 

brusa {brmsa^) 

-brusig -gt {'brtu'sig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. rödbrusig 
brutal {brmtV'l) 
brutalitet {brm'talite-t) 
bruten se bryta 
brutto (bruto)'' el. brut-co) 
bry {bry-) subst. huvudbry 
bry {bry-) brydde {bryd-9^) brytt 

{bryt') brydd {bryd-) brys {bry-s 

hvardagl. brys-) 
bryderi {bry' der i- även bryd'-) 
brydsam (bryd sam^må. bryd'-) 
brygd {bryg-d) 
trygg {bryg-) 

trygga i^^ysf'^^) subst. 

Wgga ipryg-a^) bryggt {bryg-t el. 

brykH) 
bryggare {bryg*ar9^) 
bryggeri {bry g' er i-) 
bryggerska {bryg-dxska^) 
brylépudding {bryle'-pudHr<) 
brylling {bryl'irj^) 
brylå {bryW) 
bryn (bry-n) 

bryna {bryna^) göra brun 
bryna {bryna^) göra hvass» 
bryne {brynd^) 
brynja {bryn'ja^) 



86 



brysk -skt {hrys-lc -slt eller mind- 
re noggr, -st) 

bryta (hryta^) bröt {hr0H) bröto 
{br0'to)') bröte (br0*t9^) brutit 
hrtwtit^) bruten -et (brtwton^ -9f) 

brytare (hrytard^) 

-bryterska {'hryHdvsha) i smns. t. 
e. lag-br. 

brå, se brårS 

bråd -dt (brå^d brot^; i bråd-djup 
och bråd-död blir -d i brådxiitB. 
outtalat); brådtom (brot-om^ el. 
brot-^om) 

brådska (utt. vanl. brosrha^ säll. 
brodi-éka^) subst. 

brådska (utt. vanl. brosrka'' säll. 
broå'8Tca^) värb 

brådstört {brå-d-stcerH) för bråd- 
. störtat 

bråk {bråJ^k) 

bråka (brå'ka^) subst. 

bråka {brå'ka^) värb ' 

bråkig -gt (brå'kig^ -gH el. -kH) 

brånad {brå^nad^) 

brås {brå^s eller bro^) bråddes 
(brod'dS^) bråtts {brot-s)] aktiva 
formen brå [brå^) mindre vanlig 

bråsch (fer^/ indlV. bro/-) 

bråte {brå-tg' i n. Gtl. av. brH9') 

bra {brä^' i n. ö. Svl. bré-) isbrä 

bräck (bräk^) 

-bräck {-bräk^) i smns. av-br. 

bräcka . (fträÄ-a*) värb 

bräcka {bräk'a^) subst. 

-bräckare (-bräk^ara) i smns. t. e. 
ben-b. 

bräcklig -gt {brählig' -g't el. -k^f) 



bräda {brädda'' i n. ö. Svl. bré'-) 
plur. brädor {f>rä'd(m'*') kollekt, 
bräder {bräfddr) 

brädd {bråd}) 

brädda {bråd'a^) 

bräde {brä'd9^ i n. ö. Svl. bré'-)] 
brädspel {brä'dspe^l ofta brå'- 
spe^l) 

bräka {brä'ka^ i n. ö. Svl. bré'-) 

braken {brä'k9n^ i n. ö. Svl. bré'-) 

bräm (brä^m i n. ö. Svl. bré-m) 

bräma {brä"ma^ i n. ö. Svl. bré*wa^) 

bränn [brän^) 

bränna {brän'a^) brännde brännd 
brännt; brännvin-et (utt. oftast ss. 
form. enk. brän-vin^ hrän'vin9P 
osv., sädesbrännvin, ciderbränn- 
vin : sä'd9S-brän^vin svddr-h,) 

bränna (brän^a^) subst. t. e. hals- 
bränna, sol-br. 

brännare {brän^ard^) 

bränne (fträwa*) flerestädes i st. f 
bränsle 

bränneri (fträfe'eri') 

bränsle (brån^sh^) 

bräsch {brä-f indiv. bräf- i n. ö. 
Stl. bréif) 

bräss (brås-) ktilvbräss 

brässma (bräs-ma^) 

brätt (brät-') el. brätte {bråt'9') 

bröd {})r0'd hvardjigl. br0' även 
br0't br0'n bre-na) 

brödra- {brö'dra-) se broder 

bröllop {bröl'op^ behandlas numera 
vanl. SS enkelt ord t. e. bond- 
bröVop) 

broms (bröm-e) se broms, insekt 



36 



bröst (bröS't) 

brösta {brös*ta^) 

-bröstad -at {-hrÖsHad -at) i smns. t. 
e. l|rång-br. 

bröstgänges (brö$'t-jäfj^9s) 

bubbla (huh'W) subst. 

bubbla {huh'la^) värb 

buckla {huTcW) 

bucklig -gt {huk'lig^ -g^^el. 'k^t) 

bud {bm-d ålderdoml. bå-d); till 
buds 

buda {biwda^) ^ 

buddaism {pud*ais-m) 

budget {bud-jdt även hudjät- el. 
hudje-t i analogi med andra 
främmande slut starka ord, någon 
gäng btwd-jeH i analogi med for- 
mellt smns. ord och gen. misstyd- 
ning) 

buding el. budding se pudding 

budkafle {bm'd-Wvh) 

budoar [bud'åv-r eller -cov-r även 
biwdå-v^T el. -to- genom övergång 
till akcentuering i' enlighet med 
formellt sammansatta ord) 

buffa (bupa) opera 

buffel {bufhl) 

buffert {bupdrt) 

buga ihiwga') 

bugna (bm'gna^) el. bågna {bå'g. 
na') 

buk (6w*-'Ä;) 

buka {btwha'') 

bukett [bmkät') 

bukig -gt [biwkig' -gH el. -kH) 

buksbom (buk-sbwm eller sällan 
buk's-bwm'j det senare uttalet 



skulle i skriften återges med 
buksbomm) 

bukt (buk't) 

bukta (bukta^) 

buktig -gt (buk-tig' -gH el. -kH) 

bula [bm-la') 

bulb (buVb) 

buldan (buldv^n) 

bulevard (bufevv-rd) 

bulgar (bulgo^r) 

bulgarisk- skt [bulgv^risk -skt mind- 
re noggr. -5^) 

buljong (buljot^) 

bulla (bul-a') subst. påvlig 

bulla {bul'a') värb 

bulldogg {bul'-dog') 

bulle (bul-d' äv. bul-a' [Sthm] pl.-ar) 

buller {buVdr) 

bulletin el. buUetäng (buVeti-n el. 
buVetär/ vulg. bul'd-tärf) 

bullra {puWa') 

bulna (bm-lnW) 

bulnad {biwlnad') 

bult [buVt) 

bulta ibuHa') 

bulvan {bulvv^n) 

bums (burnas) 

bunden se binda 

bundsförvant {bun -ds-fcervan H el . 
bun-ds-fcervanH ledigt bun'S-) 

bunke {burfkd') 

bunt [bun-t) 

bunta [bun-ta') 

buntläder {bunt-Wddr) 

buntmakare {bun-Umv^kard) 

buntmakeri (bun'tmvkeri-) 

bur [biu^r) 



37 



burbrev (btwr-hre^v) 

burdus {burdut^s) 

burjen eller burgen (bur'J9n^ eller 

burg9n^) 
burk {buT'k) 
burlesk -skt (burläs-k -skt mindre 

noggr. st) 
burnus (bur-nus) 
burschikos {bur^fikvohS) 
burskap {btu^r-skv^p) 
burspråk {biwv-språ^k) 
bus {biufs)] bus bas 
busa ipmsa^) 

buschmänn [buf-^män! el. buf--) 
buse {bm'S9^) 
buske (bus'k9^) 

buskig -gt {bus'kig^ -gH el. -k^t\ 
buss ipus^) krigare 
buss {bus-) av tobak 
bussarong {busfarot]-) 
but {btuft) 
butelj (bmtäVj) 

buteljera (btu'tälje'ra el. buf-) 
buteljör(&t«Yäyö-'reL&w^- iSvl. -ce-V) 
butik {bmm) 
butta (btU-a^) 
butter (biä^ar) 
by (by-) byn (by-n i Ög. ofta byn-') 

till bys (utt. vanl. bys-) 
by (by-) oväder 

byfé el. bufett (byfe- el. bmfät-) 
bygd (byg-d) 
bygel {bygdl' säll. by-gol [Sk.]) el. 

bögel {b0'goP) 
bygga (ft^^-a*) byggt (&^g-^ el. byk-t) 
byggare {byyar?^) 
bygge («>i^^-9*) 



byggeri {byg^eri-) 

byggnad (byg-nad^j vårdslöst är 

, byrfnad^ liksom byifni^^ for byy- 
nirj') . - 

byig -gt {pyig' -gH el. -k^t) 

byk (by^k) 

byka {byka') 

byke (bykd^) 

bykerska (bykdvska^) 

byks el. byksa pl. byksor (6yÄ-'5 el. 
byk' sa'' byk-sojr^), användes mast 
i plur.; formen byk-sa^ mindre 
vanlig t. e. beckbyksa (uttalet 
böhscor^ anses vulgärt) 

bylta (byVta^) 

bylte [byltd') 

byrå {by-rå el. byrå'' i bet. av möb- 
el; i bet. ekspeditionslokal även 
ofta byrå-) 

byråkrat' {byfråkrv-i) 

byråkrati {byfråkrati-) 

byråkratisk -skt {by'råkrt)-tisk -skt 
mindre noggr. -st) 

byråkratism {by'råkratis-m) 

-bys {'by^s även -bys^) i snms. t. 
e. utom-bys 

bysantinsk -skt {bi/santinsk -skt 
mindre noggr. -st) 

byst (pys-t) 

bysätta {by-sät^a) 

bjrta (byta^) bytte (byt-9') bytt (byt-) 

bytare {bytard^) 

byte {bytd'') 

byting (bytit/) 

-bytlig -gt {'by'tlig -gt el. -kt) i 
smns. om-b. 

bytta {byt- a'') 



38 



b&d {bård) t. e. nppb&d 

båda (bå'da^) 

båda {bå'da' i n. Gtl. säll. b&da') 
värb 

både (bå'd9^) förkortas stimdom 
(i vars) till båd' (bå^d) 

båge (bå'g9^ i n. Gtl. säll. b&gd^) 

b^gig -gt (bå'gig^ -gH el. -IcH) 

bågna {bå'gna') el. bijgna (btwgna^) 

,båk (båfk) 

bål {bå^l) vedbål; å båle {bå-h') 

bål (6d.7) vinbål 

bål (bå^l) kroppsbår 

bål (bå^l) adj.; t. *e. det var balt, 
bålstor; eg. samma ord som båld 

båld se böld jfr bål. 

bål- el. boll-värk (&d'Z- é[.bol'-vcBT^k) 

bång {bor/} buller och bång 

bångstyrig -gt(6oj^--s^^*n^-g< el.-Ä^) 

bår {bå^r) 

bård {bå^rd i n. Gtl. även bö^rd; 
i s. Gtl. framför tungrots-r 
stundom bor^d) 

båren (ftå-r^w* el. i n. Gtl. bö-ran^) 
t. e. båren adelsmann, fribåren, 
högbåren, valbaren, anbåren 

bås (bå^s) avbalkning i ladugård 

båt {bår't)] båtshake {bots-hn^Tcd el. 
bosr-hv^hd äv. bos-^h, noggr. och 
vård. bå*tS'h,) båtsmann (vård. 
o. noggr. bå-ts-man^ vanl. bot-s- 
man' el. bos-man även bå^s-] hög- 
båtsman {h0*g-bos-man^) 

båta {bå'ta') 

båtnad {bå-inad^) 

bä (ftö-') 

bäck (bäk-) 



bäck se beck 

bäcken {bakfgn äv. bäk'dn^) 

bädd (&ä#) 

bädda [bäd-a^) 

bägare (bä'gar9^ i n. ö. Svl. fte--) 

bägge (bäg-9^) 

bäj (6ä/ Gtl. äv. 5ä/) 

bajersk se bajersk 

bäjrare se bajrare 

bälj (bäVj) 

balja {bål'ja^) 

bälta (bäl-ta^) 

bälte (bäH9^) 

bända (bän-da^) bändt (&ä«'^) 

bändsel {bän-dsal^ el. bän'sal^) 

bängel {bät]'9l^) 

bänk (öäj/Ä) 

bär (6ä-'r i Svl. ft^'r); smns. med 
-öar få smns. akcent, dock 
uttalas körsbär nästan alltid 
XOST-sbäVj och andra med enstav- 
ig förled få på flere orter (i 
synn. Og. och äv. Vg. men icke i 
Hall. och Sk.), hälst om de ofta 
användas i dagl. tal, enkel akc. 
t. e. blåbär, vinbär, krusbär, 
rönnbär, björnbär, häggbär 

bära (bä-ra^ i Svl. bce-ra^) bar 
(bv-r) buro -e {btwrco^-d^) burit 
(bm-rit^) buren -et {bmrdn^ -gf}) 

bärare (bärarg^' i Svl. bce*-) 

bärarinna (bä'rarin'a^ i Svl. bee'-) 

bärber (bcer-bdr) 

bärerska {bä-rgrska^ i Svl. bcB--) 

bärig -gt {bä-rig^ i Svl. bcB'- -gH 
el. '¥t) 

bärj (bcer-j) 



N 



39 



bärja (b(sr'ja^) 

bärjare (bcer-jara^) 

bäfjig -gt (hérjig^ -g^t el. -JcH) 

bärling (hce^rliri^) 

bärm {bcer-m) 

bänna (hcRirma^) 

bärnsten {hce^rn-st&n säll. JbcB-rn- 

sten i s. Gtl. äv. btsrn-ste^n) 
h'éxs&Tk(b(BT'-scer^k även bcB'r'S€er^k) 
bäsk se besk 
bäss (bäs-) prisfall 
bäst se bättre 
bättla se bettla 
bättra (bäi-ra^) 
bättre (pät-rd) bäst (bäsH)] dess 

bättre 
bäva (bä-va^ i n. ö. Svl. bé'va^) 
bävan (bäwan^ i n. ö. Svl. bé'van^) 
bäver {bä^vdr i n. ö. Svl. bé-vor) 
böcker se bok 
böckling (bök-Urj^) 
bödel (b0'ddl säll. b0'dal' [Ög.]) 
bögel se bygel 
böja (böj-a^) 
böjelse (böj-dlsj^) 
böjlig -gt (börlig^ -gH -¥t) 
böjtla {böftla') 
bökg, (b0'lca^) 
böla {b0'la^) 



böld (böVd) 

bölja (bölja^) 

bömare {b0irnard^) 

bömisk -skt (b0'misk -skt el. mind- 
re noggr. -st) * 

bön (be^n äv. 6/9f-n) 

böna (bo-na^ äv. &j0fna*) 

bönder se bonde 

bönfallan {ba-n-faVan äv. -0-) 

bönhas (b0'n-hv^s äv. -/0f-) 

bönhaseri {b0'nhnsGri' äv. -j0f-) 

böra (bö-ra^ i Svl. bce-ra^) borde 
{bo)'rd9^) bort {bco-rt) 

börd {ba^rd) 

-börd {-bm^rd) t. e. upp-b. 

börda (bwrda^) subst. 

börda (boe-rda^) värb 

bördig -gt {bwrdig^ -g^t el. -Ä'^) 

börja {boer'ja') 

början {bmvjan^) 

börs (6ö?r-'Ä) 

börting {boexiirf) 

bössa {bös'a^) 

bösta {bös'ta^) bulta 

böste {bös't9^) 

bota (ft^-^a*) botte (&ö<-a*) bott (ftö^.^) 

böter se bot; bötfälla (ftjflf-^/.) 

bövel [b0'VdP) 



C. 



c (5cO 

ceder (se-d^r) 
cedera (see^e-Va) 



cedilj {sediVj) 

cedrbolja (scdrco-oVja) 

celeber (séle^bdr) el.celäber(5e?ä-'&ar) 



1 



40 



celebritet {seflebrife-t sel'- el. sele'-) 

celestin (se'ldsti^n el. sel'- el. se'lä-) 

celibat (se*libv^t el. sel'-) 

cell (säV) 

cellulosa (säVmlco-sa^) 

cellulär (säl'mWT i Svl. -ceh) 

cellulös {säl'm.l0'S) 

celt {säVt) gammal yksa 

celter^, se kälter ■ 

cement (semän-t) 

cementera (jsefmånteWa el. sem*- el. 

se'mdnte'ra) 
cendré [sar^dre-) 
censera [sänse-ra) 
censor -orer (sän-sor el. sän'Sor^ 

sånst^rdr) 
censorat (sän'sfr)rv't el. -sor-) 
censur (^sänsm-r) 
censurera [sänfsmre-ra) 
census (sän'sus^) 
centaur (säntvm^r) 
center [sänHdr) 

centesimal (sän'tesimV'l el. sänfef-) 
centigramm [sän'tigram^) 
centiliter [sänHiUHdr) 
centimeter [sän*timeHdr) 
centner [sänHridr) 
central (säntrn-l) 
centralisation {sän^tralisafcu-n el. 

-tfwhi) 
centralisera [sänHralise-ra] 
centrifug {sän'trifm-g) 
centrifugal {sän'irifmgV'l) 
centripetal {sän'fripefv'l) 
centrum {sän-trum el. sänfrum^) 
cer (se-r) el. cerium {se-rium) kem. 

ämne 



cerat (serv-t) 

cereal (sefrev-l) 

cerealier {sefrev^liar^ el. -vUhr) 

ceremoni (ser^emomi^) 

ceremoniallag {ser'emwhiv'l'lv^g) 

ceremoniell (ser^emconiäV el. in- 

div.^-ä-7) 
ceremoniös {ser'em(ani0'S) 
cerium, se cer 
cernera (scerne-ra) 
cert {stBT-t) 

certeparti (sceT^teparti-) 
certifikat (sceriifikv-t) 
ceTtifika,tion{8cer'tifikafw'nel,-tfw'n) 
cesium {se-sium) kem. ämne 
cess (^säs-) 

cession {säfoj^n el. sefofn) 
cessionant {säftonan-t el. se/-) 
cesur {sesm-r) 

chef {fä{f i n. ö. Svl. fé^f) 
ciceron {si'sera)'n eller si'serå'n 

el. sis*-) 
ciceroniansk -skt {si'sera)niv-nsk 

el. sis"' -skt mindre noggr. -st) 
cider {si^ddr) 
cigarr [sigar-) 
cigarett (sigiarät-) 
cikoria {sikco-ria' el. -lo-ria) 
cimbrer, se kimbrer 
cinders (sin-dgrs) 
cinober (sinw-bQr) 
cirka {sir-ka el. sir-ka') ^ 

cirkassier {skkasHdr) 
cirkel {sir'k9V) 
cirkla {sivkW) 

cirkulation (sir'kmlafw'n el. -tfw-n) 
cirkulera (siT'kmle'ra) 



41 



cirkulär (sir^kviWr i Svl. -ae-r) 
cirkumfleks [siv^kumflåk-s även 

sivkum-fläk^s i analogi med 

formellt smns. ord med fram- 

stark akc.) 
cirkus (sir-kus) 
cisalpinsk -skt [sis^älpi^nsk -skt 

mindre noggr. ^st) 
ciselera (sisfele-ra) 
ciselör (sisfeWr i Svl. -oe-r) 
piss (sis-) 
cistäm (sistcB-rn stundom indiv. 

[Skåne] sistcer-n) 
citadell (sitfadäV) 
citat (sitv-t) 

citation {sitafoj^n el. -tfcj-n) 
citera (site-rd) 
citron {sitrto^n) 
cittra {sU'ra^)] i smnsättn. cifcter- 

civil (sivi-l) 
civilisabel (si'vilisD'b9l) 
. civilisation (sMlisafco^n el. -tfw-n) 



civilisera (si'vilise-ra) 
civilist {si'vilisH) 
cyan [syv-n) 

cykel el. cyckel {sy-kdl el. sykhl) 

cyklisk el. cycklisk -skt (sy-klisk 

el. syk-lisk -skt mindre noggr. 

cykloid (sykUi-d el. -o)i'd) 
cyklon {sykho-n el. syklå-n) 
cyklop (sykWp) 
cyklopisk -skt (syklå-pisk -skt 

mindre noggr. -st) 
cylinder {sylifirddr) 
cylindrisk -skt {sylin-drisk -skt 

mindre noggr. -st) 
cymbal (symbv-l) 
cyniker {sy-nikdv) 
cynisk -skt (sy-nisk -skt mindre 

noggr. -st) 
cynism (synis-m) 
cypress (sypräs-) 
cyprisk -skt (sy-prisk -skt mindre 

noggr. -st) 



D. 



d (efeO 

dabba (dab'a^) 

dadda (dad'a^) 

daddel el. dadel (dadhl el. dad-dl' 
ibland dn-ddl el. dvddV) 

dag {dv-g hvardagl. dt)^)^ dagar 
(dvgar^) smndr. led. dar (dv-r), 
dagen (f?ö'^9«)smndr. hvard. dan 



(dv-n); i dag, här om dagen ; god 
dag (uttalas vanl. gco dv-) ; daga 
(dvga^) t. e. taga av daga, 
lägga å daga; avdaga- (i smns. 
vvdvga- el. wdvga-)] åidaga- 
(i smns. å-dvga- el. ådvga-); 
åB,ga,-(dv'ga-) i smns.; dags (dag-s 
n. alltid dak-s) i advärbiala glos- 



42 



or t. e.huru dags, s& dags, daglig 
dags; dags- (dag'S- vanl. daks- 
el.dak'S-) i srnns. t. e. dagsljus, 
dagsresa, dagsvärke; dagsens 
(dak-SQfis) t. e. dagsens sanning, 
dags. ljus. — I dagamas namn 
sammansmälta dels på, grund av 
ordens vanlighet och ständiga 
bruk dels genom analogisamman- 
sättningslederna till ett formellt 
enkelt ord med enkel akcent och 
i ledigare tal bortfaller g och 
sammandragning sker, näml. 
söndag (sön-da)^ måndag (mon-- 
da)^ tisdag (ti- sta el. tis- fa), ons- 
dag (co-nsta el. wn^sta)^ torsdag 
(ico-rsta eller tcor-sta), fredag 
(fre- da säll.fred-ä), lördag (teV- 
da), och pä samma sätt: middag 
(mid-ä), häljdag (hvardagl. häV- 
*da)j hvardag (vv-rda), riksdag 
(rik-sta), namnsdag {nafn^sta\ 
de trestaviga däremot: socken - 
dag {sök'dn'dv^), annandag (aw- 
aw-(?»', men an-da). I bestämd 
form få nämnda ord i detta fall 
hvardagl. -dan, i flertal -dar, 
-darna, t. e. sön-dan, sön-dar, 
sön-darfia, rik-sfan, vulgärt 
rik'- står; sammandragn. är dock 
mindre vanlig i de längre former- 
na (söndagarna söndagar) än i 
kortare. På s. sätt iadvärbiala ut- 
tryck, t. e. i söndags (sön-das), 
I högtidligare och mera nog- 
grannt tal ske icke dylika samm- 
andragningar och även samm- 



ansatt akc. känn. användas. I 
smns. behåller huvudtrycket 
sitt läge och senare lederna upp- 
träda således ss. formellt enkla 
t.e. h0'n-sön^dqj pos'k-mon^da, 
pos-k-loB^rda, fe*t'ti^sta, fäs't- 
mid^ayfö-T-mid^a (dessa tre sista 
även SS. formellt enkla: fe-tista^, 
forntida'), fas-tlags-mon^da^ få'V' 
Jco^rsta^ lorj-fre^da, de tre sista 
dock vanl. med huvudtryck- 
et på senare leden t. e. lorjfre-' 
da. Det i senare sammansäUt- 
ningsleden begynnande ^-ljudet 
överföres genom inryckning till 
den föregående vokalens akc.-om- 
råde, och om det föregående med- 
Ijudet är 5, förändras genom 
klangförlust d till t, hvarigenom 
en såsom slutljud lätt utöägbar 
ljudförbindelse (st) uppammor : 
jfr t. e. utt. i ti^sfa medför vi- sta j 
förli-sta o. d. 

daga dagas {dvga'' dvgas') ^ 

-dagad -at {-dv^gad -at) i smns. 
t. e. upp-d. 

dager (dv-ggr) 

dagg (dag-) fuktighet 

dagg (dag-) tågända 

dagga (dag-a^) 

daggert (dag-dvt) 

daggig -gt {dag-ig' -gH el. -¥t) 

daglig -gt (dvglig^ ~gH el. -k^f) 

dagligen {dv*glig9n^) 

-dags (-c?ag'5 el. -da¥s) i smns. t. 
e. gammal- d., fordom-d. 

dagtinga (dvg-tirj^a) 



43 



dagtingan {åva-tirfan) 

dagtingare (dvg-iirj^arB) 

dakapo (dakv-pw) 

daktyl (daky-l) 

daktylisk -skt (daktyHisJe -skt mind- 
re noggr. -st) 

dal (dvn) 

dala (dvla^) 

daler (dv'l9r^ sällan dv-hr) 

dalk (daVk) 

dalkig -gt {dal'kig^ -gH el. -kH) 

dallra {daVra^)] daller- {dal-dr-) 

dam {do-m) fruntimmer 

dam el. damm {dv-m el. dam^) spel 

damaschera el. -skera (damlafe-ra 
el. ske-rd) 

damaschener- (dam'afe'n9r-) t. e. 
d.-klinga, d.-stål 

damask {damas-k) 

damast n^. dammast (damasH utt. 
även dam'asH el. dam-ast) 

damm (dam-) vattenstängsel, vatt- 
ensamling 

damm {dam-) stoft 

damma {dam'a^); damning 

dammig -gt {dam'ig^ -gH el. -kH) 
' damschann el., dammeschan ((iaw- 
fan- el. damldfohn) svavelsyre- 
flaska ^ 

dwia {dt)"na^) 

dana- {dv^na-) t. e. danaarv 

dandy {dan- dy) 

dangla (darfW). 

danisera (danHse-ra) 

danism (danis-m) 

dank {darfk) ljus 

dank (dar/k) t. e. slä dank 



dann el. dan (dan- el. do-n) t. e. 
huru dann, så dannt, for dannt; 
användes mast i smns. t. e. så- 
dan -ana {så^dan så^dana säll. 
så'-dan'' el. 5å*-dfo*w) hurdan 
I {hiu-rdan säll. hmr-dan^ el. hmr- 
dv^ n)hurudan-aim(Ä«if Tm-c?an*el. 
'dv^n 'dan^a el. -dto^wa), likadan 
råna {li'ka-dan'^ el. -dv^n -dan^a 
el. -dv^na), i hvilka ord, om 
förleden är enstavig, uttalet är 
* SS. i formellt smns. ord eller 
vanl. SS. i formellt enkla, men 
när förleden är tvåstavig är 
smns. akc; den rådande 

dannebrog (dan^o-brå^g el. -brog^) 

dannemann -männ {dan'9'man^ 
-män^) 

dans (dan-s) 

dansa (dan*sa^) 

w 

dansare (dan'sard^) 

-danseri (-danseri'^ el. -eri-) i smns. 

t. e. lin-d. 
danserska (dan'sorska^) 
dansk -skt (dan-sk -skt mindre 

noggr. -50 
danska (dan'ska^) 
dansör (dansöar i Svl. -os-r) 
dansös (dans0-s) 
darra (dara^) 

dåsa (dvsa^) el. dåsa {då'sa^) 
dask (das-k) 
daska (das-ka^) 

daskig -gt (das-kig^ -gH el. -kH) 
dat (dv-t) 
datera (dafe-ra) 
dativ (dati-v dv'ti''v el. dv-tiv) 



44 



dato {dvta)^) 

datt (dat-) i uttr. ditt och datt 

datum (dvtum^) 

de, se den 

debarkera (de^bavJce-ra) 

debatt (dehaf-) 

debattera (de^bé^e-ra) 

debattör (defbatö-r i Svl. -ce-r) 

debet (de-bdt) 

debitera (débiteWa) 

debitor -orer {de'biior^ de^bita^rdr) 

debut el. deby {debutft el. deby-) 

debutant (de^brntan-t) 

debutera (de^bmie-ra) 

decedera {de^sQde-ra) ' 

december (desåm-bar) 

decennium {desån'ium^ el. 'ån-ium) 

decentralisation {de'säniraVisafw^n 

el. desänftralis^afco-n el. -tfco-n) 
decentralisera {de^säntraVise-ra el. 

desän'tral') 
decidera {defside-ra el. desf-) 
decigramm {de'sigram-) 
deciliter (de'siliH9r) 
decimal {de'simvH) 
decimera (de' sime-ra) 
decimeter {de' sime-tdr) 
decitonn {defsiton-) 
dedicera {de^dise-ra el. ded'-) 
dedikation {de'dikafuj'n el. ded'- 

el. -tfco-n) 
deducera (de^dmse-ra) 
deduktion (d&dukfw-n) 
defekt (defäk-i) adj. 
defekt (defäkH) subst. 
defektiv -vt (de'fäkii'V -vt el. -//) 
defensiv (de'fänsi'V el. de-fänsi^v) 



defensiv -vt (de'fä^8i'V -vt el. -ft) 
defensor -er (defänsor^ de'fån- 

sw'r9r) 
deficit (de-fisW el. de-Jisit) 
defilé (de'fil€') 
defilera [dt'file'ra) 
definiera {de^finie-rd) 
definit (de'fini't) 
definition (de'finifiO'n el. -tfojfn) 
definitiv -vt (de'finiti'V el. de-fini- 

ti'v -Yt el. -ft) 
deg (de-ff) 
dega (de-ga^) 
degel {de'gdV säll. de'g9l) även 

digel (dvgdV) 
degeneration (de'jenerafio^n el. 

-tfw^n) 
degenerera (de'jenere'ra) 
degig -gt (degiga -g*^el. -¥t) 
degradation (de'gradafll^n el. 

-tfw-n) 
degradera {de^grade-ra) 
deism (d^is^m) 
deist {dQtsH) 
deistisk -skt (dmsHisk -skt mindre 

noggr. -st) 
dekad (dekv-d) 
dekadans el. -ens {de^kadarfs el. 

-an- 8) 
dekalog {de'kaWg) 
dekan (dekv-n) 
dekanat {de'kanv^t) 
dekantera {de!kante-ra) 
dekatera {defkate-ra) 
dekaterare {de'kate'rar9) 
deklamation ((?eÄ:7ama/aj'« el. -tfcj^n 

el. deklam'-) 



45 



deklamator -orer (dek*lanw'for^ 

-matto-rdr) 
deklamatorisk -skt {deJc^lamaUo-r- 

isk el. deklam'- -skt mindre nog- 

gr. -st) 
deklamator {dek'lamatö-T el. 6?e- 

klam'" i Svl. -or-v) 
deklamera {dek'lam€'ra) 
deklaration {dek'laraf(0'n eller 

-tfw^-n) 
deklarera (dek^lard-ra) 
deklinabel (jdek'linr)^'hdl) 
deklination (dek'Unafco-n el.-tfw-n) 
deklinera (dekUine-ra) 
dekokt (dekok't) 

dekolletera (dekoVete-ra el. de'kol') 
dekomponera {de'kompcone-ra el. 

dekom'-) 
dekomposition (de'kompiosif(jo^n el. 

dekom*' el. -tfuj-n) 
dekonfityr (d&konfify-r el. dekon'-^ 
dekontenans {de'kontenarj'S eller 

dekorf') 
dekontenansera (d^kontenarjse-ra 

el. dekovj'-) 
dekoration {de^korafco-n 'kår- el. 

'kmr- el. -tfco^n) 
dekorativ -vt {de'korati'V -kår- el. 

-kar- 'Yt el. -ft) 
dekoratör {de'korat^T -kår- el. 

-Ä^for- i Svl. '(B-r) 
dekorera (eZe^Äorc-Va -kår- el. -Äwr-) 
dekorum (dekiwrum^) 
dekreditera (de'kredit€'ra eller 

dekre'dite'ra) 
dekreschendo {de^krefän-do) eller 



dekret (dekre-t) 

dekretera {dekrete-ra) 

dekstrin (däkstri-n) 

del (deH)] i delo {dcho') 

dela {dcW) 

delare {de'lar9^) 

delegation {dél^gaftJn el. -tjuyn) 

delegerad (deUege-rad) 

delfin (dälfi-n) 

deliberation (deUiberafio^n el. de- 

Z«'- el. -tfw^n) 
deliberera {de^libere-ra el. deZ*'-) 
delikat {de'likv-i) 
delikatess {de'lika(äS') 
delinkvent {de'linkvånH) . ^ 
delikvescliera(e?c7«Ät;ä/!?-Va el. -Ä;t;e-) 
delirant (deUiran-t) 
delirium {delrrium*^ el. -i-rium) 
delis (deli-s) 

delisiös {de'lif0's'el. -sie-s) 
dels (É?e-75) 
-dels {-de^ls) i smns. t. e. endels, 

mästadels, merendels 
-delt {-dent) t. e. in-d. 
demagog [de^magå-g el. -gto'g) 
demagogi [de^magågi- el. -^w-) 
demagogisk -skt {de'magå^gisk ,eh 

-giO'- -skt mindre noggr. -st) 
demant se diamant 
demarkation {de^markafio-n eller 

demar'- el. -tfu^n) 
demaskera (de^maske-ra) 
dementera {de'mänte-ra) 
dementi (d&mänti-elÅnå, de^marjW) 
demission (de' mif(x)^n) 
demobilisera (^de'moJbi'Use'rd) 
demokrat (de'måkrV't el. de'ma)-) 



46 



demokrati (^de'måkra(i* el. de^mw") 

demokratisk -skt (de'fnåkrv^tisk el. 
de'mcO' -skt mindre noggr. -st) " 

demon el. dämon (demå^n eller 
dä-mon) 

demonisk el. däm- -skt (demå^nisk 
el. dä' -skt mindre noggr. -st) 

demonstration (de'fnonstrafco-n el. 

• demon'- el. -Ifio-n) 

demonstrativ {demoifstraWv eller 
demon-) subst. ^ 

demonstrativ -vt {de'monsiraWv 
el. dempn'- -v^ el. -/^ 

demonstrator -orer (dt'monstrv*tor*' 
-atiu-ror) 

demonstrera (de'monsfre'ra) 

demoralisation (de^mioraVisafw-n 
el. dem^'rali'- el. -ffw-n) 

demoralisera {éWmcoraVise-ra) 

den [dån-) det (då- 1 el. dé-i i n. 
ö. Svl. déH; umgängl. de-) de {de- 
ledigt di') best. art.; den samme, 
den där, den här, i det hela, 
på det hela 

den (^dän-) det {då-t el. déH i n. ö. 
Svl. déH umgängl. de- hvardagl. 
SS. obj. '9t) dens {dän^s) dess {dås-) 
de [de- ledigt, di-) deras {de'r- 
as^, dé'rus^ el. dä-ras^) dem {däm- 
ledigt och hvardagl. användes 
ofta i synn. i Svl. dom- ; av mänga 
användes denna senare form 
vid allt ledigt tal även säsom 
subjekt och de- (?äm-' endast i hög- 
tidl. tal) pron.; innan dess, 
sedan dess, utom dess (jfr utom), 
till dess; dem emällan; dess emäll- 



an, dess förinnan, dess förutan, 

dess utom; dess bättre, flere, 

hällre, mindre, större, sämre, 

värre; icke dess mindre; dess 

likes; i det att, pä det att, 

under det att 
denne, denna, detta, desse, dessa 
. (dän'9' -a* dät'a^ däsd' -a')] före 

detta, för detta 
dental (dåntvH) 
dentist (däntisH) 

denudation {de^nxndaftj^n el. -tfco^n) 
denudera [de^nvxde-rd] 
departement el. -mang {de^pavfe- 

månH el. * depar'- el. stundom 

-marj') . 
departemental (de^parfemänfvH el. 

depar'-) 
depens el. depåns (éfepäw-'5 el. -arj-s^ 
depensera el. depansera (de^pän- 

se-ra ' el. de'parjse'ra) 
depensiv el. depansiv -Yt (de^pån- 

si-v el. de'parjsi'V -yt el. -ft) 
deplacement el. -mang (de'plase- 

mänft el. -marf^ 
deponens (depto-nåns) deponentier 

[de'p(jjnånHsi9r e\, -än-tsidr^) 
deponent (de'ptonänH) 
deponera (de^pwne-ra) 
deportation {de' pari af to- n el. -tfco-n) 
deportera {de'porte'ra) 
deposition (de'pcosifco'n el. -ffw-n) 
depositum (depio^situm el. <o'situm^) 
depravation {de'pravafcO'n eller 

deprat^- el. -ffco-n) 
depravera {de'j>rate'ra) 
depression {de'präfco'n) 



47 



deprimera {de'primeWa) 

deputation (de'pmfaji0'n el. dep'- 
el. -ffoj-n) 

deputerad {de'pmie-rad el. dep'-) 

depå -ot {depå- el. -å^t) 

dcpäsch {depä'f i n. ö. Svl. -é-f) 

-dera (-e?c^ra -eZeVa el. -dä^ra) i for- 
mellt smns. ord t. e. en-dera 
ett-d., någon-d., något-d., ingen- 
d., intet-d., hvilken-d., hvilket- 
d., hvar-d., h vart-d., bägge -d., 
båda-d.; de med enstavig förled 
(en- d., hvar-d.) utt. ofta med enk- 
el akc: en-dera el. e-ndera i 
n. ö. Svl. än-dera] vv-rdera vanl. 
var- dera vårdsl. var- dra 

derangera {dt'ranft-ra) 

deras se den 

derivat {de'rivt)^t) 

derivation {de'rivafw-n el. -tfto-n) 

derivera (de'rive-ra) 

dervisch {dcervif-) 

desavuera [dcs^aviue-ra) 

desendens el. deschendens {de' san- 
dän-s el. de'fändän-s) 

desendent el. deschendent {de'sän- 
dän-t el. de'fändän-t) 

descharsch (defax-f) 

desertera {dt'8(Bvte-ra el. des'-) 

desertion {de' scevtfco-n el. des^-) 

desertör {de's<Brtö-r el. des'- i Svl. 
-ce^T) 

designera el. desinjera {de'sirin€-ra 
äv. de'sinj€-ra) 

desinfektion {d€s'infäJcfco^n) 

desinfektera {des'infähte-ra) el. des 
inficiera {des'infisie-ra) 



deskiffrera {de'fifre-ra) 
deskriptiv -vt {de*skripfi-v äv. de'- 

skripWv -v^el. -ft) 
desorganisation {des'organisafco-n 

el. -ffu)-n) 
desorganisera {des' organise- ra) 
desperat {des'pGrv-() 
desperation {des'perafia^n eller 

-ffioin) 
despot {despå-t) 
despotisk -skt {despå-thsk -skt 

mindre npggr. -st) 
despotism {d€s'påtis-m) 
dess, se den 
dessa, se denna 
dess {däs-) adv. 
destillat {des'tilv^t) 
destination {des'Hlafco-n el. -tfco-n) 
destillator -latorer {dcs'filD'for^ 

-lako-rdr) 
destillator {des'(ilatö^T i Svl. -é-r) 
destillera {des'tile-ra) 
destillerare {des'tile-rar9) 
destination {des'tinafuj-n) eller 

-tfcij^n) * • 

destinera {des'lint-ra) 
desär el. dessert {desä-r i Svl.^ 

-(B-r, el. descer-t) 
det, se den 
detta, se denna 
detalj {detaVj) 
detaljera {de'ta1je-ra) 
detaljist {de'taljis-t) 
detaljör {de'iälj6^T i Svl. -ce-r) 
detaschement {de'tafemän-f) 
detaschera {de'tafe-ra) 
detektiv {de'täkti-v) 



48 



determinativ -vt {delteer minaW v el. 

detar'- el, dctoKrminati^v el. de- 

t(Br'' 'Vt el. -ft) 
de terminera (de^tcermine-ra el. de- 

determinism {de't(Brmini8'rxL el. <7e- 

determinist {de'UBrminisU el. Je- 

detonation {de'l(anafa)'n el. efe/co'- 

el. -tfio-n) 
detonera (deiwne-ra) 
detronisation (deirwnisafw-n el. de- 

trco'- el. -tfio-n) 
detronisera (de'trct)nise-ra el. e?e- 

devalvation {de^valvafayn el. e?e- 
«;a^'- el. -ijojhn) 

devalvera (dévalv^-rä) 

devonisk -skt (d^vuj^nisk -skt mind- 
re noggr. -st) 

devis (devi-s) 

di (di) 

dia (dra') el. di (di-) didde (did'9^) 
ditt (e?«YO 

diabas (di'abv'S) 

diabolisk -skt (e?i'a&(l%sÄ -sä;^ mind- 
re noggr. -st) 

diadäm el. diadem (di'adäfm el» 
di'adé-m el. -e-m) 

diagnos (di'agnå^s) 

diagnosera el. -osticera (di'agnå- 
se-ra el. -ostise-ra) 

diagnostik (di'agnosti^k) 

diagnostisk -skt (di'agnosHisk -skt 
mindre noggr. -st) 

diagonal (di'agionv^l el. -gån-) tyg 



diagonal (di'agwnV'l el. -gån) 
genomskärningslinje 

diakon (dVakå-n) 

diakonissa (di'akconis'a^ el. diak'- 
el. -kå') 

diakritisk -skt (di'akri'tisk -skt 
mindre noggr. st) 

dialekt (dValäk-t) 

dialektik (di'aläkti'k) 

dialektiker (dValäk-tikdr -äk-tikdr^) 

dialektisk -skt (di'aläk'tisk skt 
mindre noggr. -st) 

dialog (di'aWg) * 

dialogisera (di'alå'giseWa) 

dialogisk 'Q\i(di'alå'gisk'Skt mind- 
re noggr. -st) 

diamant (di'aman-t) el. i poesi 
stund, demant (deman-t) 

diameter (ditj^mdtdr även di^ame-tdr) 

diametral (di'ametrv'l) 

diarré (di'are-) 

diarium (divrium^ el. -v-rium)] i 
smns. diarie- (divrid-) 

diastas (di'astv^s) 

diatonisk- skt (dVatå-nisk -skt mind- 
re noggr. -st) 

didaktik (di^dakti^k) 

didaktisk -skt (didak-tisk-skt mind- 
re noggr. -st) 

diet (dieU) 

dietisk -skt (die-tisk -skt mindre 
noggr. -st) 

dietetik (di'eteti'k) 

dietetisk - skt (dMe-tisk -skt mind- 
re noggr. -st) 

differens el. differans (diferän-s 
el. diferar^-s) 



49 



different (diferänH) 

differentsial el. -ensial {diferän'tsi- 
zh^l el. 'än'si-) 

differentsiera el. -nsiera {di'ferän't' 
sie-ra el. -än' si-) 

differera (difere-ra) 

diffds (difvu^s) 

difftision (difvifco^n) 

difteri el. difterit {difteri- el. -ri^t) 

diftoDg {diftorf) 

diftongisk -skt (difiorfisk el. dif- 
torfgish -sM mindre noggr. -st) 

dig {di- g umgängl. (^ä/ el. däj-)^ 
se du 

digel (di-ggP) el. degel {derggl') 

diger (di^gdr) 

digerera (di'jere'ra) 

digestion {di^gästfco^n el. di'jästfa)^n 
i ledigt tal di'jäfwhny efter be- 
teckn. utt. stundom di'gästi€t)^n 
i analogi med andra ord med 
ordslutet -tiwin efter s) 

digestiv -vt {di'jästi^v -vt el. -ft) 

digna (dit]' na' stundom drgna') 

dignitet [dirlnite-t) ' 

dignitär [dirfnitä-v i Svl. ~(B-r) 

digression [di^gräfu^n el. dig'- el. -a/-) 

dika (di-ha') 

dikare (di-Tcard^) 

dike (dvkd') 

clikt (dikH) 

dikt (dik^t) adv. srjötärm 

dikta (dik'ta') 

dikta (e?«Ä;-^a*) täta 

diktal, se dykdalb 

diktamen -mina (diktv*m9n^ el. dik^ 
tv-mdn diMv*mina^) 

Lyttkens ocb "Wulff, Sv. Uttalsordbok, 



diktat (dikM) 

diktan {dikrtan^) 

diktare {dik'tard') 

diktator -er (diktwtor^ dikfiatio^r^r) 

diktatorisk -skt (dik/tatcofrisk -skt 

mindre noggr. -st) 
diktatur (dik^tattu^r) 
diktera (dikte-rä) 
diktion (dikfco^n) 
dilämma (dUäm^a el. -äwa*) 
dilettant {di'lätai^t el. diVdtai^t det 

senare pä grund av förkortning 

i akcentsvag mällanstavelse) 
dilettantism (di^lätantis-m el. diVg-) 
diligens (di'lifarfs el, dU*-) 
dill {diV) 

dille (dil'9') förkort, av delirium 
diluvial (di'lmviV'l) 
diluviahsk -skt (di^lmviv^nsk -skt 

mindre noggr. -st) 
diluvium (diltwvium^ el. -tufvium) 
dimension (dim*änf(&'n el. dim'9n-) 
diminuendo (dimHmuän'dco^ el. 'n^da>) 
diminutiv (dinfinmti^v el. dimin*-) 

subst. 
diminutiv -vt (diniUnviti^v -vt el. 

-ft) adj. 
dimission (dim'ifo)^n) 
dimittera (dim'ite-ra) 
dimma {dim^a^) 

dimmig -gt (dim-ig^ -g't el. -i^t) 
dimpa (dim'pa^) damp (dam-p) 

dumpo -e (dum-po)^ -a*) dumpit 

(dum'pit') dumpen -et (dum'pdn^ 

-dt') 
din (din- säll. di-n) ditt (ditf) dina 

di-na') 

4 



50 



diné {dine-) 
dinera [dine-rä) 
dingdang (ditj-daij^ el. dirj-dar]) 
dingelidang {diiff^dli-darf) 
dingla [dirj-W) 
diopter {diop-tgr) 
diorama {di^årvma^) 
diorit (di*åri^t el. di'o)ri't) ett mi- 
neral 
diplom {dipWm) 
diplomat [dip^låmvH el. -lo)-) 
diplomati (dipUmati- el. -lia- i 

Sthm äv. -asi') 
diplomatiker {dip'låmv-tik9r el. -Iw- 

el. -V'tik9r^) 
diplomatisk -skt {dipUmv^tisk el. 

-Iw- -skt mindre noggr. st) 
direkt (diräkH) 
direkte {diräk't9^) 
direktion ((^»VäÄ/w-^w äv. stund, -rek- 

el. -rik- jfr direktör) 
direktor -er [diräk-tor'' diräktw-rdr) 
direktris (dUräktri-s) 
direktor (di'räktö^T i Svl. -ce-r^ äv. 

genom vokalutjämning och möjl. 

misstydning till riktig: -rek- 

eller -rik-) 
direktörska (di'r åkteer- ska el. även 

SS. frg.) 
dirigent {di'rigän-t el. di'rijän^t el. 

säll. -fän-t) 
dirigera (di^rige-ra diWije-ra el. säll. 

di^rife-rä) 
disippel el. dischippel {disip^Ql el. 

ibland difiphV) 
disiplin el. dischiplin [disfipli-n el. 

ibland difipli-n) 



disiplinarisk el.dischiplinarisk -skt 

(di$'iplinv^ri$k eller ibland dif- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
disiplinera el. dischiplinera {dis^i- 

pline-ra el. ibland dif) 
disiplinär el. dischiplinär {disfipli- 

närT el. ibl. dif- i Svl. -a-r) 
disharmoni (dis'harmct)ni-) 
disharmoniera (dis^harmcofiie-ra) 
disharmonisk -skt (disfharmio-nisk 

-skt mindre noggr. -st) 
disig -gt [di-sig'' -gH el. -k't) 
disjunktiv -vt (di^jurjkti-v även 

dis'jurjkti'v mindre noggr. -urjt- 

-Yt el. -ft) 
disk (dis-k) 
diska {dis'ka^) 
diskant [diskan^t) 
diskar [dis'kar^) plur. 
diskont [diskon-t) 
diskontera (disfkonte-ra) 
diskonto [diskon^tw) 
diskontör {disfkontq^T i Svl. -c^r) 
diskret (diskre-t) 

diskretion {dis'krefo)^n el. -tfco^n) 
diskurs (diskur-s) 
diskussion [disfkmfcj-^) 
diskutera (disfkmte-rä) 
dispasch (dispt)-/) 
dispaschera (disfpafe-ra) 
dispaschör [disfpaför i Svl. -oe-r) 
dispens el. diöpans [dispän-s el. 

disparfs) 
dispensera el. dispansera [disfpän- 

se-ra el. disfparjse-ra) 
disponent (disfpianånft) 
disponera {dis*p(jt)ne-ra) 



Bl 



disponibel (disfpami^bQl) 
disposition [disfpoysifw^n el. -tfco^n) 
disputabel (diÉ'pmtV'b9l) 
disputation (dis^prntafco^n el. 4/w^n) 
disputera (disfpmte-ra) 
dispyt [dispyH) 
diss [dis^) 

dissekera {di^eike-ra) 
dissektion (disfakfw-n) 
dissektor -er (disäJctor^ dis/ak- 

tu^rdr) 
dissensus {disän'sus^) 
dissenter [disän^tdr) 
dissident (disfidän^'t) 
dissonans [dis^onat^s äv. disfio-) 
distans [distarj-s) 
distansera [disltatjse-ra) 
distikon [disHikon) 
distingvera el. distingera {disltiif}- 
ve-ra el. -gveWa di^tirjge-ra el. 
disftinje-ra det sista utt. i ana- 
logi med andra på -njeWa) 
distinkt (distirfM el. mindre noggr. 

distirft) 
distinktion [disfUrjkfco^n el. mindre 

noggr, disftirjfw-n) 
distinktiv -vt {disftirjkti^v el. mindre 

iioggr. dis*tirjWv -vt el. -ft) 
distrahera (disfirahe-ra) 
distraktion [diätrakfoj^n) 
distribuent {disftrihtmn-t) 
distribuera [dis^tribme-fo) 
distribution [disftrihmfbj^n eller 

-tfw^n) 
distrikt {distrik^t) 
disträ el. -ätt (disträf i n. ö. Svl. 
-e-, el. -äti) 



dit {di'ty, dittills (drt-tiVs), ditintills 

(dH-intiVs), ditåt [dvt-åH eller 

ditå^t el. di-tåt)] dit bort, fram, in, 

intill, ned, ner, bän, upp, ut, över 

dito [ditco^ sällan diHo^ 

ditt och datt [dU- å dat^) 

dityramb [di^tyravn^h) 

dityrambisk -skt {di'tyram^bisk 
'Skt mindre noggr. -st) 

divan {divv^nf 

divergens {di*vcergän^s el. -jän-s) 

divergent (di'v(ergän-t el. -jän-t) 

divergera (di*vcBrge^ra el. -je^rä) 

diverse (divtjer-Sd^) 

diversion {divcerfiQ^n) 

divertisseTnent el. -ang {di^vcertis^e- 
mån^t el. -marf) 

dividend (di'vidän^d) 

dividera (di^vide^rä) 

divination [dMnafcj^n el. -tfuj^n) 

divinatorisk -skt (di'vin(Uo)^risk 
skt mindre noggr. -5^) 

divisibel [di^visi-hdl) 

division {di'vifo>'n) 

divisor -er {divi'Sor^ di^vifojfrdr) 

dj-; ord tecknade med stumt d 
framfor j slås upp under j 

dobbel {doUdl) 

dobbla [d6b'W) 

dobblare (dob'lar9^) 

dobbsko, se doppsko 

docent (dcosän^t) A 

åocentuT{d(o'sänttufT el. d(o$''éi, -aw-) 

docera [dtose-ra] 

dock [doJ^) 

docka (dok'a^) 

doddra, se dådra 



52 



dodekaeder [dtc/dokae-ddr) 

dofFel (dop9l) 

doft {dof't) 

dofta {dof-ta') 

dog, se dö 

dogg {dog') 

dogm [dog-m) 

dogmatik, [dotfmati^k) 

dogmatiker {dogmv-^tikQrel. ••v'Hk9r^) 

dogmatisk -skt (dogmf)^iisk -skt 
mindre noggr. ^st) 

dogmatisera (do^maiise-ra) 

dogmatism {doc^maiis^vD) 

dogse, se dågse 

dok [dia^k) . 

doktor -rer (dökftor el. d&k-tor^ dok- 
tcjhrgr) 

doktorat {dokltorv^t el. -toh-) 

doktorinna {dokftorin'a^ el. -Uo*) 

doktrin [doMri^n) 

doktrinär [dokHrinäfr i Svl. -(B-t) 

dokument {doy^kmmånH el. dmkf-) 

dokumentera (dcJkvimånte-ra el. 
dwk!- el. -nidn-) 

dold -e, se dölja 

dolk {doVk) 

dolma (doVma*' stund, även doV-m) 
kåldolmar 

dolman -er [dol'man'' doVman el. 
dolmvhfi dolmth'n9r) även dolma 
-or [doVma -arr el. dolma^ -or' 
• best. forft doVman^y dessa senare 
former antagl. uppkomna däri- 
genom att den första uppfattats 
såsom bestämd form) 

dolsk -skt {doVsk säll. dåflsk det 
senare möjl. genom påvärkan 



av dold och dolt med stundom 

lång vokal 'Skt mindre noggr. -«f) 
dolt, se dölja 
-dom -domen (-dfwm* säll. -dca^m 

■dwmdn*^ el. vanl. -doym^dn säll. 

-dia^mgn) avledningsändelse; 

orden uttalas vanl. ss. formellt 

sammansatta; några, särsk. de 

med enstavig förled, även så- 
som formellt enkla 
domesticera {du)mäs'tise-ra el. doMnf- 

el. -as^-) 
domestik [dwwldsti^k el. -ås- säll. 

dom'-) tjenare 
domestik [dwfn'98ti^k el. -ä«- säll. 

dom'-) bommuUstyg 
domestikation (dwmåsiikafai^n el. 

diom'äs- el. -9^^ el. -tfujhn) 
-domlig -gt {-dtom^lig -gt el. -kt) i 

formellt smns. ord t. e. egen-d. 
dominera (da}'mine'ra el. dom*-) 
dominikan {d€o*minikt)''n el. dom'-) 

dominikaner- [doi^minikvndr^ el. 

dom'-) 
domino el. dommiao (dåfminå el. 

dammina även -nio el. damt^inco) 
domm (doym^' ibl. högtidl. da>'m) 
dommare (e^ttwwara* el. ss.frg. dio-m- 

ard^) 
domm- [diam'- genom misstydning 

av då-m till duym'- föranledd av 

beteckningen) -prost, -kyrka 
dommsaga (dami-sv^ga) 
dommvärjo {do}m'^är'ja}) 
domna {dom'na^) 
domän {diomä^n el. då- in. ö. Svl. 

-é^n) 



53 



don {duj^n) 

dona {da)'na^) 

donation {d(o*na/a>'nel. då'-é[* -tfco-n) 

donator -er (damvtor^ eller då- 

d(o'naUfj^r9r el. då'-) 
donera [dione-ra q\. då-) 
donkischott {don*Mfo1f el. doij^ki- 

'fot^ det senare utt. med fram- 

stark ako. i enl. med formellt 

sammansatta ord) 
dop {da)''p) 
dopp {dop-) 
doppa {dop'a^) 
dopping (dop'i7j^) 
döppsko eller dobbsko (dop-sko)^ 

sällan doh'-sko}'' el. (?ob*- även 

dop^sko)) 
dorisk -ökt {dcu^risk skt mindre 

noggr. -st) 
dos {dw^s) 
dosa (duysa^) 

dosera (dåse-ra el. dmse-ra) slutta 
dosis [da^sis) 
dosta [do^ta^) 
dotal (dwtio^l) 

dotation . {dtaltajixfn el. -tfuj^n) 
dotera (dcote^ra) 
dotter (dot-dr'' hvardagl.ofta du)'t9r*) 

döttrar {döt'rar') 
dotterlig -gt {dot'9rlig'' -gH el. -k^t) 
draback (drv''ba¥ eller drv^bak) 
drabant (draban^f) 
drabba (drab'a^) 
drag (drv-g) 
draga smndr. dra {drvga* drv^) 

drager strmår. år str {dr v- g9r drv-r) 

dragen smndr. dran {drv^gdn^ 



drt^n) drog (dra>'g hvard. drto^) 

drogo -e (droj^gio* -a*) dragas -es 

smndr. dras {drvgas*^ -as* smndr. 

dri>'s ofta hvardagl. dras-) drogs 

{drco^gs el. -gs stund, hvard. 

dr(og'3) dragit dragen och draget 

sammandragas icke: drat^ för 

drvgit^ är vulgärt 
dragant (dragan-t) 
dragare (drvgar^^) 
-dragarinna (-drvgarin'a el. ^in^a^) 

i smns. t. e. kors-d., bamvagns-d. 
dragg {drag') 
dragga (drag'a') 

dragig -gt {drvgig^ -gH eL -kH) 
dragoman- {drag'uyim)'n el. drt>'gå') 
dragon {dragco^n) 
drake {drv'k9^) 
drakonisk -skt {drakoj^nisk -skt 

mindre noggr. -st) 
dram {drtj^m) el. drama {drv-ma) 
dramatik {dram'atp'k) 
dramatiker {dramtj^tikdr el. -vti- 

kdr') 
dramatisk -skt {dramnHisk -skt 

mindre noggr. -st) 
dramatisera {drarn/atise^ra) 
dramaturg el. -urj {dram'atur*g i 

Svl. även ehuru sällan .-ur-j) 
dramaturgi el. -rji {dram'aturg^ 

säll. -ji' SS. frg.) . 
dramaturgik el. -jik {dram'aturgi^k 

säll. -ji^k SS. föreg.) 
dramaturgisk eller -urjisk -skt 

{dram'atuv.-gisk säll. -ur-jisk ss. 

föreg. -skt mindre noggr. -st) 
dramm {dram^) 



54 



dränk (drarfk) 

dräpa el. dr&pa {drvpa^ säll. drå-pa*) 

drapera (drape-ra) 

draperi {drap*eri^) 

drapp {drap^) 

drastisk -skt {dras-tisk skt mindre 

noggr. -st) 
drav {drv'V) 

dravel [drv^Vdl säll. drvvdP) 
dregel el. dräggel (dre-gdl el. 

dråg-dl i n. ö. Svl. dré^g^l eller 

dräg-dl) 
dregla el. dräggla {drergW eller 

dräg-la^ i n. ö. Svl. dré-gW eller 

dräg-la^) 
dreglig el. drägglig -gt [drerglig^ el. 

dräg'lig' -g^t el. -Ä*^ i n. ö. Svl. 

SS. fbreg.) 
dressera (dräse-rä) 
dressyr [dräsy-v) 
drev [dre-v) 
dreva ((fre-t?a^) 
drick (e^riÄ*) 
dricka (drilca^) drack (dfraÄ') drucko 

-e {druk*io^ -a*) druckit (c^rwH^*) 

drucken -et {druhdn'' -df) vårb 
dricka {driha') subst. 
drift (e^n/^^) 

driftig -gt (driftig' -gH el. -Ä;*^) 
driksle (drihsW) 
driU (dWZO 
drilla (driPa^) 
drinkare [drirfhard^) 
drinkerska {drirj-hdrska^) 
drista [dris^ta^) ** 

dristeligen {dris't9li'gdn) 
dristig -gt {dris'tig^ -g^t el. -k^t) 



drittel [drit-dl el. drU*dl') smörkärl 
driva {drrva') drev (dre-v) drevo -e 

(drcvia^ -a*) 
driva (e?rr«;a') subst. 
drivare {drvvard^) 
driveri {dri'verir) 
-driverska ['dri^VQVska) i smns. 

t. e. lös-dr. 
dromedar (€?raww'ee?»-V) 
dropp {dröp') 
droppa (drop'a^) 
droppe {drop'9^) 
droska {dros^ka') 
drossa -e^ se dräsa -e 
drots {drot'S) el-, arkaist. drotset 

(drot'S9t) 
drott (drot-)- 
drottning el. dronning {drot^nitj^ i 

Svl. oftast dron'irj^) 
druid (drtui^d) 
druidisk -skt [drmi-disk -skt mindre 

noggr. -st) 
drul (drtu^l) 

drulig -gt (drtwlig^ -gH el. -k^t) 
drumla {drum-W) 
drumlig -gt (drum-lig^ -gH el. -kH) 
drummel {drwmfdl)^ drumlar 
drunkna {drurj'kna^) 
drus (drtufs) 
druser {drtufsor) 

drusig -gt [driwsig^ -g^t el. -k^t) 
druva (drtwva^) 
dryad {dryo-d) 
dryck [drykf) i smns. dryckes- 

{dryk'ds-); dryckjom {dryk'jom^) 
dryckenskap {dryk'9nskv^p) 
dryfta (dryf'ta*) 



55 



dryg -gt.{dry'g -gt el. -kt) 
drygsel (dry^-sii el. dryh-Sdl säll. 

dry-gsdl) 
drypa [drypa^) dröp {dr0-p) dröpo 

-e {dr0'pco' -a*) drupit [drm-pit^) 

drupen -et [drmpdn^ -9t^) 
drag (drå^g) apoteksvara 
drå-gist (drågis-t) 
dråp {drå^p) 
dr&pa, se dräpa 
dråpare {drå'par9^) 
dråplig -gt (drå-plig' -g't el. -TcH) 
dråsa el. drossa {dråsa^ i n. Gtl. 

av. dr0'sa^ säll. dr&sa\ någon 

gång drosra^) 
dråse el. drosse {drås^^ i n. Gtl. 

säll. dr6'Sd'^ någon gång dros'd') 
drägg [drag-) 

dräggig -gt [dräglig'' -gH el. -hH) 
dräggla -lig, se dregla -lig 
dräglig -gt [drå-glig^ i n. ö. Svl. 

drt' -gH el. -M) 
dräja (dré.ya'' el. -äy-) 
dräjare [dmyard^ el.' -^•-) 
dräkt [dråkft) 

-dräkt [-dräJcH) i smns. t. e. tve-d. 
dräktig -gt (dräk'tig^ -gH el. -hH) 
-dräktig -gt [-drakHig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. en-dr. 
dräll {dräV) 
drän {dräfn) täckdike 
dränera {dräne-ra) 
dräng [drärf) 
dränka (drärj-ka^) dränkte -nkt 

{drärf'kt9^ -rj-kt mindre noggr. 

drär]'t9' -rft) 
dräpa (drä'pa'^ i n. ö. Svl. dre*-) 



dräsin (dräsi-n el. drd-) 

drätsel {drälrSdT) 

drog {dr0'g). 

dröja (dröj-a^) 

-dröjlig -gt {-dröflig -gt el. -kt) 
i smns. oför-dr. 

-dröjligen (-dröfUggn) i smnsättn. 
oför-dr. _ 

drömm (dröm-) 

drömma (dröm-a^), drömde, drömd, 
drömt 

drömmare {drönfaro') > 

drömmeri (dröm'eri^) 

drömmerska {drim^dxska') 

dröna {dr0'na' el. dr&'na') 

drönare {dr0*nar9^ el. ss. frg.) 

drönig -gt (dr0'nig' -g't el. '-¥t) 

dii (diu^) dig (dp'g umgängl. déji 
el. däj') I (i-*) eder (e'd9r el. 
€rd9r'') el. er {e-v el. é-v säll. ö-^r) 

dua {dm'a') 

dualism {dm'aliS'm) 

dualistisk -skt {duCalisHisk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

dubb {dub^) 

dubba {dub'a') 

dubbel (dub^9l) 

dubbla [duMa') 

dubble idubU) 

dubblera (duble-ra) 

dubblett el. duplett {dublät- el. 
dvaplåt')^ i betydelsen två lika 
eksemplar begagnas oftare du- 
plett^ i bet. två sammanhängande 
rumm oftare dubblett 

dubiös {dm'bi0'S) 

duell {dtmV) 



56 



duellant [dtutålanH) 

duellera [dwlåle-ra) 

duenna el. duenja(e?w«äwa' el. -n'ja^) 

duett {dmä0) 

duga [dm-ga') dugde el. dög {d0'g) 

dugt {dui^gt el. dturkt) 
dugg (dug-) 
dugga (dug^a^) 

duglig -gt (dtu-glig* -g't el. -k^t) 
-dugling ('dui^glit]) i smns. t. e. o-d. 
duk (dtu^k) 
duka (dm'ka') 
dukat (duikt)^t) 

duktig -gt {duhtig^ -gH el. -kH) 
dumbe, se dumme 
dumm (dum-), dumt 
dumma (dum'a') 
dummbomm el. dumbom (dunf-bcam^ 

-homi^dn el. dum'b(om' dunfbw- 

dumme eller dumbe {dmn-d*' eller 

duwrhd^) 
dummerjöns {dunvdr-jön^s el. 

dumfdrjöns) 
dun {dtufn) 
duna {diwna') 
dunder {dunfddr) 
dundra (duwdra') 
dundrare {dundrard^) 
dunge (duTj^d') 

dunig -gt {dm* nig' -g^t el. -k^t) 
dunka {durfka') 
dunkel (durfkdl) subst. 
dunkel {dmfkdl) adj. 
duns {dun-s) 
dunsa {dun-sa') • 
dunst {dun-st) 



dunsta {dun'sta^) 

duo {diur'a}) 

chiodes {dtufiode-s) 

dupera {dmpe-rä) el. dypera {d^- 
pe-ra) 

duplett, se dubblett 

duplicera {dup'li8e-ra) 

duplik {dupli-k el. dui-) 

duplikant {dup^likan-t) 

dupplo {dup^lw) i.uttr. in dupplo 

dur {dm-r) 

durabel {dmrv-h9l) 

durk {diir-k) adv.; durkdriven utt* 
med Ä-ljud; i durklopp -marsch, 
-slag, -snitt utt. oftast dur/-] 
duT'f-slt/g utt. oft. duT-S'Slv'g vare 
sig genom assim. b.v f^s eller 
genom överg&ng av supraden- 
talt rf till supradentalt rs; duvf- 
-snif utt. genom assim. ofta dfwr/- 
-fnit' 

durk {dur-k) subst. 

durka {duT'ka^) 

durra {dur-a) sädesslag 

dursch, se under durk . 

dus {dm-s) adj. 

dus {dm-s) subst; sus och dus 

dusch {duf) 

duscha {duf-a') 

dusk {dus-k) 

duskig -gt {dus'kig' -g^t el. -k^t) 

dussin {dussin' särll. dusHn) 

dust {dus-t) 

dusör {dmsö^T i Svl. -ce^r) 

duva {dm'va') snhst^] å\ivo-{dm'vw-) 

duva {dm'va^) värb 

duven {dm'Vdn') 



57 



duvna {dm'vna') 
dvala {dwla') 
dvärj {dv(Br-j) 
dvärjinna {dvcerjinra') 
dväljas (dväl*jas') dväljdes el. dval- 
des {dvvldds^) dväljts el. dvalts 

{dvD-Us) 
dy {dyi) 
dy {dy-) i uttr. dy vät {dy^ vå^t) el. 

dyvät {dy-våH el. di^våt) 
dygd {dyg-d) 

dygdig -gt (dyg^dig' -gH el. -Ic^t) 
dygn (dyyfn) dygns {dyrfns mindre 

noggr. dyrfs) 
dyig -gt (dyig" -g't el. -m) 
dyka (dy*ka') dök (c?j0f-'Ä;) döko -e 

{d0'kw' -9') dukit (dm-kif) 
dykare {dyhard') 
dykdalb (dyJcdaVb vulgärt även 

diktv^l) 
dykeri {dy'kQrii) 

dylik {dy-Wk -U*ka el. dylik^ -ika^) 
dymedelst {dy*-me^ddlst) 
dymling (dymrlii]^) 
dymmel (dym'dl-) t. e. d.-onsdag 

d.-vecka 
dyna (dyna^) 
dynamisk -skt {dynv^misk -skt 

mindre noggr. -st) 
dynamit [dy^namiH el. dyn!-) 
dynasti {dy'na8tif el. dyn'-) 
dynastisk -skt (dynas-tisk -skt 

mindre noggr. st) 
dyner ldy^n9r) plur. 
dynga (dyrj-a') 

dyngig -gt {dyq-ig" -^t el. -k^t) 
djming {dynirf) 



dynt (dyn-t) 

dyntig -gt {dyn-tig* -gH el. -k^t) 

dypera, se dupera 

dyr {dy-r) 

dyrd (dyr-d säll. dy-rd) 

dyrk (dyr-k) 

dyrka {dyr 'ka*) av dyrk 

dyrka {dyrka') av dyr 

dyrkan {dyrkan*) 

dyrkare {dyrkard') 

dysenteri {dysän'teri^ el. dys'-) 

dyster {dys-tor) 

dyvelsträck {dyvdls-tråkf uttalas 

gen. misstydn. även dyvdl'Strä¥ 
-dyvla {'dy via) i smns. t. e. pä-d. 
dä {då^)] dämera {då^me*ra)\ dä för 

tiden 
däb {då^h) maträtt jfr. aladäb 
däd {då^d) 

-dädare {-då^darg) i smns. miss-d. 
-däderska {'då*d9Tska) i smns. 

miss-d. 
dådra el. doddra {dårdra' el.dod-ra^) 
dägse el. -en {då'g89' -9n^ standom 

utt. dog'S9^ el. dok'S9^) 
dälig -gt [dålig* vulg. [Sk.] doVig* 

-g*t eller -k^t), sämre {säin^r9)y 

sämst (säm^st) 
däm {då^m) kyrka 
dän (dåfn i n. Qt\. äv. dö-n)] stund- 
om användes dön, i nägra smns. 

ensamt t. e. tordön 
dåna (då'na* i n. Gtil. äv. d&na') 

även döna, bullra 
dana [då^na^) svimma 
därå (då'ra*) 
däre {då'r9^) 



68 



d&rlig -gt {då-rlig^ -gH el. -hH) 
då-rn [då^rn i n. Gtl. äv. dö-^rn) i lå-s 
dåsa^ se dåsa 
d&sig -gt (då'sig' i n. Gtl. indi v. 

d&sig' 'gH el. -hH) ^ 

då-v -vt [då^v i n. Gtl. även do^v 

-vt el. -ft) 
då vig -gt [då^vig' el. ss. frg. -^t 

el. -m) 

då-vhjort, -hind [då'V'jix)'rt, -hin^d i 

n. Gtl. äv. dd'V') 
dävna {då'vna' i n. Gtl. äv. dd'V- 

na'), jfr. duvna 
däck {däk^) 
däcka {dak-a') 
däckel (däk'dl) 
däcker {dakfdr) 
dädan el. dän {dä'dan' el. vanl- 

däfn i n. ö. Svl. de-)] däntaga, 

dängängen^ .dädanefter 
dägga {däg-a') 
däja (dä,j'a^ el. dä-) 
däjlig -gt {dkj'lig^ eller -äj'- el. 

-dlig^ -g'( eller -M utt. då'g' 

är arkaistiskt) 
däjsa (ddi,j'sa' el. dåj--) 
däka (däka' i n. ö. Svl. dé'-) 
däksel {däUsdl el. dahsdP) 
däld (6?äM) 

dalta (däVta el. dfö?-to*) 
dämma {däm-a'), dämde, dämd, 

dämt; dämning 
dämmare {däm'ar9^) 
dämoii, se demon 
dämpa (däm-pa') 

dämpare (däm-para') 
däng (där/) 



dänga (därj'a') 

där (dä-r i Svl. dcs-r); däran (daer- 
an-) därav {dä^rw el. dterv-v) 
därefter [däfräft^r el dceräf't9r') 
däremällan {däfremäVan el. dä'r- 
Qmäl-an') däremot (dä^remo}*t el. 
dä^revMiJht) därför (dtBr-fizr el. 
dcerföv) därfore [dcer-fard) dår- 
fbrutan (dä^rfcertiultan el. dter'- 
fcerwtan') därforutom [dä^rfosr^ 
witom el. d(Br'f(Brm'tom^) därhän 
[däfrhän el. dcerhä^n) där- 
hos {dä^rliMS el. dcerhtJs) däri 
^ö-Vi el. e?<:5ri-') däribland (e^ö-V- 
ihlan'd el. dä'riblan'd) därifrån 
{däfrifrå'n el. dä*rifråfn) däri- 
genom (dä^rije'nom el. dä'rije'n' 
om) därintill (däfrintiV el. e?a'r- 
m^«7-') därinvid {dä^rinvi'd el. e^äV- 
m«;f-'c?) därjämte {däfrjimltd el. 
c^e^r^am*^^') därmed (däfrmed el. 
dcerme-d) därmedelst {däfrmefd- 
dlst el. ^é:Brmc'df9?s^) därnäst (e^ÖT- 
-nä*Ä# el. därrnäst el. e?«rnäs'^) 
därom {då^rom el. daron^) där- 
omkring [då-romkrirf el. dWrom- 
krirf) därpå {dä^rpå el. dcerpå^) 
därtill (dä-rtil el. dcertiV) där- 
under (dä^runddr el. (?«erww*e?- 
pr) däruppå {därrupå* el. däV- 
wpd-') därur {där'rm'r el. dcertufv) 
därutav {där'rmtv'v el. (?äVm^- 
»•'i;) däruti (dä^rmW el. (^äVm^a') 
därutinnan (dä'rmtin'an el. e?äV- 
m^iwaw*) därutmed {där'rmtme'd 
el. dä'rmt9ne'd) därutom (dfö-Vui^- 
W el. dä'rmtom^) därutur (^ö-V- 



59 



mtm'T el. dWrmttu^r) därutöver 
(dä^rm.t0'v9r el. dä'rmt0'Vdr) där- 
vid (däfrvid el. dmrvi-d) därå, 
{da^rå el. dcerå-) däråt {däfråt 
el. dcerå^t) däröver \då-r0'v9r 
el. dcer0'V9r)] de slutakcentuerade 
formerna av dessa ord användas 
endast i slutet av pästäende 
mening, annars de framstarka; 
där inifrån, innanföre, inom, 
inuti, nedanför, nerifrån, uppi- 
från, utanför; utifrån, samma- 
städes; där borta, framme, 
hemma, inne, nere, uppe, ute, 
åvan, nedan; där och hvar; där 
vid lag; den där; så där 
därb (daer-b) därht (dcer-ht i hvar- 

dagl. tal d(BT'pt) 
därest (dä-räs^t eller dä'r9S't säll. 
döfrdst även ehuru ovanl. dceråsH) 
däsman {dås-man) 
dass {däs^) musiktärm 
dast {däfst i n. ö. SvL de- st) 
dästo {däs't(o' även däs-tco) * 
däven (dä'V9n^ i n. ö. SvL dé'-) 
dävert (dä:^V9Tt i n. ö. SvL de'-) 
dävna (dä'vna' i n. ö. SvL dé*-) 
dö {d0') dog {dwhg) dogo -e (dwgco' 
-9') död {d0'd vulg. d0') dött (döt-) 
döbattang {d0'batarf el. döb'-) 



död {d0-d)] till döds {döåis el. döt^s)] 

döds- (d0'ds- i åtskilliga smns. 

t?M'5- el. c?ö^5- el. döt'S-) 
döda {d0'da^) 

dödlig -gt {d0'dUg' -g't el. -Ä'^) 
dödligen {d0'dUg9n') 
dölja {döl'ja') dolde (då'ld9^ el. säll. 

e?oZ-d!a' i n. Gtl. ^^-^e^a*) dold dolt 

(e?<i.7e? d^7^ el. säll. -o?-'- i n. 

G-tl. -^7.) 
-dömmeel. -döme(-döM'9 el. -d0'm9, 

i omdömme är utt. vanl. -'döm'9 

stund. äv. 'döm9^) i form. smns. ord 
-dömmelse el. -dömelse {-döm'9ls9 

el. '■d0'm9ls9) i smns. för-d. 
-dömlig -gt {-döm'Ug el. -d0'mlig 

-gH el. -Ä*^) i smns. t. e. före-d. 
dömma (döm^a*), dömde dömd dömt 
dön {d0'n el. do^n), se dån 
döna {d0'na' el. d&'.na''), se dåna 
döpa {d0'pa') 
döpare {d0'par9^) 
döpelse {d0'p9ls9^) 
dörj {dcRr-j) 
dörja {dcer'ja^) 
dörr (dcer-) dörren (dcerhn eller 

dfcer^w äv. dw-rn) 
dös (^j0f's) 

döv -vt (d^/er^t; -v^ el. -/i^) 
döva {d0'va') 



60 



E. 



e (eO 

ebenholts {e'h9n-hoHs el. e^hdnhoVts 

mindre noggr. "hoVs) 
ecklesiastik {ek'lQSiasti^k äv. äJ^-) 
ecklesiastisk -skt [eJcflesiasHisIc äv. 

åk^- -skt mindre noggr. -st) 
eckorre, se ekorre 
ed (e-d) näs 
ed (e-d) bekräftelse 
-edare (-e^darg) i smns. men-e. 
eden (e-ddn) 
eder el. er [e-ddr é-r el. vanl. e-r äv. 

cdar' i Skåne och v. GFtl. äv. ö-^r), 

eders el. ers t. e. ers n&d, se 

du, pron. pers. 
eder el. er {e-d9r é-r el. e'r äv. e'd9r' 

i Skåne och v. Ötl. även ä^r) 

edert el. ert, edra i friare stil 

äv. era, pron. poss. 
-edig -gt (-e^dig -gt el. -kt) i smns. 

men-e. 
edikt (edikit) 
eåH (edin) 

edition {e'dif(o*n el. ed'- el. 4fojhn) 
edlig -gt (e-dlig^ -gH el. -k^t) 
edsöre' {e'd-sö^rd utt. vanl. genom 

misstydn. e'ds-ö''rd el. '0^rd el. äv. 

e-dsörg i Svl. -ceV^) 
educera [e'dvise'ra) 
edukation (e'dmkafco'n el. -tfco^n) 
^femerider (éf^tm^ri-ddr) 



efemer el. -är {tffeme^r, el. -a^r i 

Svl. -«.'r) 
efemerisk el. -är- -skt [effeme-risk^ 

eller -ö-V- i Svl. -ä-V- -sä^ eller 

mindre noggr. -st) 
effekt {efäk-t el. åfåkH) 
effektiv -vt {effäkti^v el. åfåkti^v 

-vt el. -/if) 
effektuera {^fåktiueWa el. ö/*-) 
eforal {éfiorvhl el. effårv^l) 
eforat {éfixyrtht el. éfårv^t) 
eforus el. efor (c(/(lrw5 även e(/a^- 

rws efwrus^ el. e/or*) flert. efor- 

er (e/co^rar) 
efter (isj/'-^^* el. i Sk. åf49r, utt. 

ä^9r' är mycket vulgärt); efter 

som, allt efber som; efteråt 
efterst [afH^xst äv. qf't3T^st)j eftre 

{äftr9' el. ö/^^ra) 
ega, se äga 
egare, se ägare 
egal (egv^l) 
egalitet [e^gdlUeH) 
egard el. egar {egv-rd el. e^»'r) 
egen (e'g9n^ i n. ö. Svl. stund. é'g9n^] 

egendom utt. -stund, å-gdn-duym*^ 

med anslutning till äga) 
egentlig -gt (ejän-tlig -gt -ktj i 

Sthm även ejän'tUg^) 
egentligen (ejän-tligQfi el. ss. frg.) 
egid (egi'd i Svl. även eji^d) 
egna, se ägna 



61 



ego, se ägo 

egoism (e'gaHS'm el. -går-) 

egoist {e'gmS't el. -gå-) 

egoistisk -skt (^gansHisk el. -gå- 

•^kt mindre noggr. -st) 
egyptsier {QJyjp^iMdr el. -jp-^Ätar) el. 

egypter {(djy!p^t9r) 
egyptisk -skt {^jypHisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
eho (eÄw*) 
ehuru (eÄwriu*); ehuruväl (eÄw- 

rvi-vå^l el. eÄmriut;ä-7) 
ehv-, se under ev 
ek (c.'Ä) 
eka {ckä*" i SvL och stundom i 

n. Gtl. även 0*ha^) ekstock el. 

ök- [e-k-stok^ el. B^k- i denna 

smns. är 0'k^ vanl. än e^k-) 
ekartera (efkavte-ra) 
ekcellens (åVsälånfs äv. "Sdl-) 
ekcellera (äÄ;'s«ile«Va äv. -Sdl-) 
ekcentricitet {åksånHrisiteH) 
ekcenter [åksån''t9r-) -skiva osv. 
ekcentrisk -skt {aksånitrisk 'Skt 

mindre noggr. -st) 
ekceptionell {äkfsäpfamåV) 
ekcerpera {äk^säTpe-rä) 
ekoess {äksåé^) 
eke [e'k9') ekvirke 
eker el. ecker [e-kdr, säll. ekf^r i 

n. ö. Svl. åk^dr) 
ekipasch {ékUpn^f) 
ekipera {eVipeWa) 
ekivok {ekfivårk) 
ekla (éklv^) 
eklatt {Ma^) 
eklatant (ekllixtarft) 



eklatera {ekllate-fa) 

eklekticism {eklåkftisis^m äv. äkf-) 

eklektiker {eklåk-tikor el. -åk-tikdr'' 
äv. äk-) 

eklektisk -skt {eklåh^isk äv. åk- 
-skt mindre noggr. -st) 

ekliptika (eklip^tika) 

eklog {eklåSg) 

eklärera [eVlåre-ra) 

eko {e-kio) 

ekonom {eUånå^m) 

ekonomi (eklånåmi^) 

ekonomisera {ek'ånåmiseWa) 

ekonomisk -skt {eVånå^misk -skt 
mindre noggr. -st) 

ekorre el. eckorre (ek'-or^d ek'or9' 
el. ek-ard äv. e'-kor^9 el. e'k-or*9y 
den sista formen med miss- 
tydning till ek och orre) 

eksakt (äksak-t) 

eksaktityd {åVsaktUy-d el. äksak'-) 

eksaltation {åJf'saltafu)^n el. åksaV- 
el. 4faj^n) 

eksaltera (åk^saUe-ra) 

eksamen -mina {åksvmdn^ eller 
åksv^mdn -mina^) 

eksaminand (äk' saminan' d eller 
äkst>'- el. äksam'-) 

eksamination (pbksaminafidn el. 
akst^'^ el. äksam'- el. 4fa)^n) 

eksaminator {äk'saminv'tor' eller 
äksf}'- el. äksam'- -natw^r^r) 

eksaminera [äk^samine-ra el. äksv'- 
el. äksam'-) 

ekseges (äk^sege-s i Svl. äv. -je-s) 

ekseget (åVsege-t el. -je^t ss. frg.) 

eksegetik {äk'segetfk el. -e^e-) 



62 



eksegetisk -skt (åk^sege-tisk el. -je-t- 

ss. frg. skt mindre noggr. -st) 
eksekution {åk'sekuifw^n el. äkse'- 

el. -tfco^n) 
eksekutiv -vt {åk'sekviitp^v eller 

äksef' -vt el. -ft) 
eksekutor -orer {äk'sektu'tor^ -km.- 

t(Jrdr) , . 

eksekutör [åVsékmtähT el. äksef- 

i Svl: -«.'r) 
eksekutorisk -skt (ak^seikvitio^risk 

-skt mindre noggr. -st) 
eksekvatur {äk^SQkvvtur^) 
eksekvera [åk^s^ikve-ra) 
eksempel (äksårnfpdl) 
eksemplar [äk*såmplt)^T) 
eksemplarisk -skt {cMsåmplti^risk 

-skt mindre noggr. -st) 
eksemplificera el. -iera {åk'såmpli- 

fise-ra el. -ie-ra el. åksåm'-) 
eksemplifikation (äk'sämplifikafo)^n 

el. åksäm'- el. -tfw^n) 
eksercera {äk^sarse-ra el. -S9t-) 
eksercis (åk^scersp^s el. -S9r-) 
eksickat {åkfsikv^t) 
eksil (äksi'l) 
eksistens (åkfsisiån-s) 
eksistera (äkfsiste-ra) 
eksklusiv -vt (äkfsklmsi^v -vt el. -ft) 
ekskommunikation (äkfskommnika- 

•fw-n el. äkskom'- el. -tfcj-n) 
ekskommunicera (äkfskomvinise-ra 

el. äkskom/-) 
ekskrement (äk/skremän-t) 
ekskret (äkskre-t) 
ekskretion (äkfskrofw-n el. -t/oh'n) 
^kskurs (^åkskur-s) 



ekskursion (åkfskurfuj^n) 
eksotisk -skt (åksc&tisk -skt mindre 

noggr. -st) 
ekspandera (akfspande-ra el. -ar^-) 
ekspansibel {äk'spansi'b9l el. -arj-) 
ekspansion (äkfspanfupn el. -arj-) 
ekspansiv -vt {äkfspansifv el. -arj- 

-vt el. -ft) 
ekspediera {åk'spedi€-ra) 
ekspedit {åk'speMt) 
ekspedition (äk*spQdif(o^n el. -tfo)^n) 
ekspeditör {åk^speditöir i Svl. -ö?-r) 
ekspektans (åk/späktan^s el. -ajy-'^) 
ekspektant {akfspåktafift) 
ekspektera {åkfspåkte-ra) 
ekspenser {åkspåfifs^r) plur. 
ekspensiv -vt [åklspånsfv -vt el. -ft) 
eksperiment (äkfsp^rimån^t eller 

äksper*-) 
eksperimental {åkfsp&rimåntvhl el. 

äksper'- el. -wan-) 
eksperimentell [äkfsp%rimåntäV el. 

äksper^- el. -m9n-) 
eksperimentera {äkfsp^rimänte-ra 

el. äksper^- el. -mon-) 
ekspirera {akfspire-ra) 
ekspiration {äVspirafio-n el. -tfio^n) 
ekspiratorisk -skt (äkfspircUw^risk 

-skt mindre noggr. -st) 
eksplicejra (äk/splise-ra) 
eksplikation [äklsplihafctj^n el.-^/Jw-^w) 
eksploa (äkfsplåv^ el. -cov^) 
eksploatera(äÄ'si?Z(!la<e-Va- el. -pl(o-) 
eksplodera {äkfsplwde-ra el. akfsplå- 

de-ra) 
eksplosion (äkfsplcofco^n el. äkfsplå- 

fuj^n) 



es 



eksplosiv -vt {akfsplojsi-v el. -å- -Yt 

el. -ft) 
eksponent (äkfspwnän-t el. äk'spå- 

nän-t) 
eksponera (äkispame-ra el. åk^spå- 

ne-ra) 
eksport (äkspov-t) 
eksportation (äk'sportafw^n el. 

äkspOT'- el. -tfojhn) 
eksportera {äkfsporte-ra) 
eksportör (äk'spoTtö^T i Svl. -(B-r) 
eksposé (akfspåse-) 
eksposition (äkfspwsifw^n el. -tfco-^n 

el. äklspå') 
ekspress (aksprås-) subst. 
ekspresse {äksprä8'9') el. eksprä 

{äksprär' i n. ö. Svl. -re') adv. 
ekspression {äk'spräf(o^n el. -jjra-) 
ekspressiv -vt (äkfspräsi-v -vt el. 

'ft el. -ra&-) 
eksprimera {äklsprime-ra) 
ekspropriera (äkfsprcoprie-ra eller 

äksprw'- el. -prop'-) 
ekspropriation {äk'spr(opriafw^n el. 

åksprcof- el. -prop'- el. -tfw^n) 
ekstas {äkstv^s) 

ekstatisk -skt (äkstv-tisk -skt mind- 
re noggr. -5^) 
ekstemporera {akfstämpoyreWa el. 

ekstemporal -alier {äkfstämpwrz}^! 

-v^lior el. -v*Udr^ el. -j>^r-) 
ekstension (äkfstänfca^n) 
ekstensiv -vt [äk'8tänsp% -yt el. -/if) 
eksteriör {äk'steriö^T i Svl. -(B-'r) 
ekstinktör (äkfstirjktö^T mindre nog- 
gr. äkfstir]0T i Svl, -oe-r) 



ekstra {äk*stra^ el. äk-sfra) 
ekstrakt (äkstrak-t) 
ekstraktion {äkfstrakftj^n) 
ekstraktiv- {äkfstrakti-v-) e.-ämne 
ekstravagans (äkfstravagan^s el. 

-at^s) 
ekstravagant [äkfstravagai^t) 
ekstravagera (äkfstravage-ra i Svl. 

av. -vaje-ra) 
ekstremitet (äkfstremiteH eLäkstre'-) 
eksträm [äksträfm i n. ö. Svl. 

-e-m) 
ekstam (äksta-rn) 
ekstärnat {äk'st{Brnt)^té[, äk^stdrnv^t) 
eksudat [åkfsmdio^t) 
ekumenisk -skt (e^kmme-nisk eller 

ek!- skt mindre noggr. -st) 
ekvation [ékvafia-n eller ek'- eller 

-tfo^n) 
ekvator (okwior^) 
ekvatorial {e'kvat(orit)^l el. ek^-) 
ekvilibrist {e'kvilibris-t el. cifc'-) 
ekvilibristisk -skt (e'kmlibris-tisk 

el. cÄ^- -skt mindre noggr. -st) 
ekvivalent {e'kvivalän-t el. ek"-) 
elak {e-lak^ el. e'-lv'k den förra 

formen vanligare i s. och v. Gtl. 

den senare vanligare i Svl., ingår 

i smns. vanl. ss. formellt enkelt 



-e^lak t. e. cBT'k9-e^lak) 
elasticitet {elasftisite-t el. e^las-) 
elastisk -skt (elas-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
eld {el'd Yulg, eV\ i n. Svl. äVd) 
elda {eVda^ vulgärt e^a' i n. ö. Svl. 

al'da^) 
eldare {el'dard' i n. ö, Svl. åVdard^) 



64 



eldig -gt {eVdig' i n. ö. Svl. äl*dig'^ 

'g^t el. 'k't) 
eldorado {äl'dårv^d(o stund, el'- i 

n. ö. Svl. äVdå-) 
elefant {e'lefan-t el. eV-) 
elegans (eflegar/s eller él^ganfs 

el. eV-) 
elegant (e%gafjH el. e'leganft el. eV-) 
elegi (e'legi' el. e'lefi^) 
elegisk -skt {ele-gisk skt mindre 

noggr. -st) 
elektorf-er {eläk'tor' €'läkt(0^r9r) 
elektricitet {olåkfirisUeH el. eflak-) 
elektrisera (elåkHrise-ra el. e'läk-) 
elektrisk -skt [eläk-trisk -skt mind- 
re noggr. -st) 
elektro- {eläk-trw' el. -trå-) 
elektrof&r (eläkftrwfå^r el. -trå-) 
elektroskop (eläkftrwskå^p el. 4rå') 
element {e%män't el. el'-) 
elementar (eflemäntv^r el. el'- äv. 

-m^n-) 
elementär {efl&mäntäfr el. eV- äv. 

-mgn- i Svl. -ce-V) 
elev (eZe'«?) 

elevation (efl^vaftJ^n el. cZ'' el. -tfw-n) 
elevator" -er (e^hwior^ eller el'- 

elevera {éle^ve-ra el. el'-) 

elidera {e'Ude'ra) 

elimination (e'limi'na/w-n el. -tfcd^n) 

eliminera (e'liinine'rä) 

elision {e'Ufoi^n) 

elit {eUt) 

eliksir {efliksi-r) 

eller {alhr) 

ellips (eZ»2?-'s * utt. äv, indiv. öl-) 



ellipsoid {Mp'8åi^d el. -ioid el. 

SS. frg.) 
elliptisk -skt (elip-^tisk el. ss. frg, 

-skt eller mindre noggr. ■^) 
elosch {eWf) 
elritsa {erl-rWsa) 
eludera ^(c7me?e-ra) 
elusion (e'lmfw^n) 
elysé {e'lyse-) 
elyseisk -skt [eflyse-isk stund, i 

Svl. ef ly säj' sk skt mindre nog- 
gr; -st) 
elysisk -skt (ely-sisk -skt el. mindre 

noggr -se) 
elända (elånida el. e''län^da) i uttr. 

de elända 
elände {e'-län'd9 el. elän-dd indiv. 

ä*'län'd9) 
eländig -gt {e'-län'dig el. olän-dig 

-gt ej. -kt) 
emalj (emaVj) 
emaljera {em'alje'ra) 
emaljör (emfaljÖ^T i Svl. -ob^t) 
emanation [efmanafitShn el. -tfto^n) 
emancipation [e'mansi'pafo]fn el. 

-tfct^n e\, eman's-) 
emancipera {e'mansipe'ra el. eman'S') 
emanera [e'mane'ra) 
emballera {arihale^ra) 
embalasck (arfhälv-J') 
embargo {ämhar'gct}) 
embarkera {aTi)'havk^ra el. öm'-) 
embarra {arfharv') 
embellera {arfhåle-ra) 
embläm el. -em {arjbWm -é-m el. 

-e-m i n. ö. Svl. -é'iw, även öm-) 
embryo {äm-hryw) 



65 



emedan (eme-dan* el. emrdan* säU. 
indiv. Bmä'dan') 

emellan, se emällan 

emellertid, se emällertid 

emendatiojL (emän'dafoj'n el. -tfiofn) 

emendera {e'mände-ra) 

emeritus {eme-rittis el. -erifus') 

emfas (ämfv-s) 

emfatisk -skt {ämfv-tisk -skt mind- 
re noggr. -st) 

emigrant (e'migran-t el. em'-) 

emigration {e^migrafcu^n el. em'- 

el. -t/co^n) 
emigrera (e^migre-ra el. em'-) 
eminens (e'minän-s el. em'-) 
eminent (e'minånH el. em'-) 
emir (emi-'r) 
emissarie {e'misf)-ri9') 
emission (efmifa^n) 
emot {emvu^t)] emot- {e"miot- el. 

emw^-) t. e. emottaga, emotse 
empiri ((äm'piri^) 

empiriker {ämpi^rikdr el. -vrikor^) 
empirisk -skt [åmpVrish skt mind- 
re noggr. -st) 
empirism {äm'piriS'm) 
empirist {äm-piris-t) 
emploj [åmploj') 
emplojera el. -oaj- {åmfploje-ra el. 

arfplåaje-ra) 
emulsion (e*mulft^n) 
emällan eL emellan (emäl-an' säll. 

emehan')]emB,lla,nkt{emäl'an'å^t)] 

allt emällan&t 
emällertid el. emellertid {emäVdr- 

Wd el. emäl'9r-ti^d säll. -me- 

el. indiv. -mi-) 

Lyttkens och Wnlff, Sr. Vttalaordbok. 



emot {em0'f) 

en (e-n) enbuske 

en ett (e-n vanl. en- det senare gen. 
kvantitetsförflyttn.i följd av und- 
anhållsfbrkortning, i n. ö. Svl. 
än-; etf i n. ö. Svl. ät^-) räkne- 
ord; i smns. vanl. em-, dock 
oftast efr-d&ra el. en-dera ock 
vackl. mällan en- och en'- i en- 
dels, ef\fald, ensam, envig, envis, 
alla dessa i n. ö. Svl. ofta än'-; 
ens, se d. ord. 

en ett (e-n vanl. cw-\ et-, i n. ö. Svl. 
än-' ät') obest. pron., dän e-ne^ 
dån €rna\ gen. e-ns el. en-s, plur. 
erna^ en'a^, gammal form : enom 
(enom^j] en hvar, en och hvar 
hvar och en, hvad för en 

en ett {en- et-, i n. ö. Svl. än- 
ät- vanl. undanhällsförkortat en 
et) obest. art. 

-en {-dn) -n -na -et (-gt) 4 användas 
hvardagligt säsom suffiks i st. f. 
honom, hanne, det 

ena (e-na') värb 

enahanda {e-na-han^da) 

encyklopedi {ar/si/klop'edi- el. -st- 
el. än'syklop'edi-) 

encyklopedisk -skt (ar)'syklope-disk 
el. 'Si' el. än*sy- -skt mindre 
noggr. -st) 

encyklopedi«t (afj'si/klop'edi8-t eller 
-si- el. än'sy-) 

enda -e {en-da^ -a* i n. ö. Svl. än--)] 
hvar enda, hvar enda en 

endast (en-das^t i n. ö. Svl. än--) 

endemi (än'demi-) 

5 



66 



endemisk -skt (ände-misk -skt 

mindre noggr. st) 
endera, se -dera 
endosmos (än'dosmår's) 
endossemang el. -ent {ar/dosemärj' 

el. än'do8emän^t) 
endossent {arfdosän^t el. än^dosän-t) 
endossera {arfdose-ra el. än^dose-ra) 
energi (efncerfi- säll. ind. -rgi^ eller 

energisk -akt (efKertgisk B&lh-r-jisk 
-skt mindre noggr. -st) 

engasckemang el. -ent (arfgaf^marf 
el. -ånft) ^ 

engasckera {arfgafe^-ra) 

engelsk -skt (ärfdlsk skt mindre 
noggr. st) 

engelska {ärfdlBka) 

engelsmann {ärfdls-man') 

enig -gt {ernig' -g't el. -kH) 

enkannerlig el.-elig -gt^enkanhrUg 
'gt el. 'kt äv. enkan-elig utt. stund. 
SS. form. smns. en-kan^ Mg) 

enkannerligen el. -eligen (enkan^dr- 
ligdn el. si- el. ss. frg. en-k,) 

enkel el. ankel {eifkdl el. ärj-kdl 
i n. ö. Svf. årfkdl) 

-enkla el. -änkla {-erfkla el. -ö- ss. 
frg.) i smns. for-e. 

enklav (atjklv-v el. änklv-v el. ärj-) 

enklitisk -skt (änkli^tisk el. ärj- 
indiv. en- skt mindre noggr. st) 

enkom el. ankom (enkom' en'kom' 
erj'kom^ el. är/kom^ de förra oft- 
are i GHil. det sist nämnda uttalet 
oftare i Svl.) \ 

enlevera (arfleve-ra) 



enlig -gt {enlig* -g^t el. -k^t) 

enorm (enor-m) 

enrollera {arfrole-ra) 

ens [e-ns el. en^s i n. ö. Svl. än's); 

med ens, över ens: överens- 

{0'V9rQn8- el. 0V9re'n8-) t. e. 

överens-komma 
ense {e'ns9' el. en^Sd' i n. ö. Svl. 

äns9^) * 

enslig -gt {e'nslig^ el. stundom 

en'sUg' -gH- el. -k^t i n. ö. Svl. 

än-S') 
ensling {ernslirf el. stund, ewsliif i 

n. ö. Svl. ån-s-) 
enstaka (€'nstv^ka el. en'- i n. ö. 

Svl. än--) 
enständig -gt (cn-stän^dig -gt el. 

-kt) 
enstörig -gt (e-nstö^rig -gt el. -kt 

i Svl. -(B^r-) 
enstöring (e-nstö^rirj i Svl. -(B^r-) 
entersol (ar/t9rså^l el. soV) 
enterpris el. -tre- {atftdrpri-s el. 

indiv. ö/nltrQ-) 
entita {ern-tiHa) 
entré (atjtre-) 

entreprenad {afj'treprenv^d el. in- 
div. änire-) 
entreprenera (ar/treprene-ra el. än'- 

SS. frg.) 
entreprenör (ai]'trepren&*r el. än'- 

ss. frg. i Svl. -(B-t) 
entänning (e'n4änHrj) 
entusiasm (arj^tmsias-jn el. än't-) 
entusiasmera (arftmsiasmeWa el. 

än'-) 
entusiast (arftmsiasH el. än't-) 



67 



entusiastisk -skt {arftmsiasHisk el. 

än!t' ^skt el. mindre noggr. -st) 
envig (erfirm^g^ el. etf-vi^g i n. ö. 

Svl. än''V,) i smns. enviges- (en- 

vig9S-) 
environg (ar/viror/) 
envoajé el. enrojé (av[våa^é el. -t^o)- 

el. ån^voje^) 
enär (ewä-'r i SvR -<c'r) 
enärvera (efncerve-ra) 
eolsharpa {e-ols-har^pa el. e-ols-) 
eon (Qw-n) plur. 
epakter {epakftdr) plur. 
epidemi (efpidemi^ el. ejp'-) 
epidemisk -skt (e^pide-misk el. Ci?'- 

-5A;^ el.mindre noggr. -5<) 
epigon {e^pigw^n el. ejp'- el. -(I'w) 
epigramm (efpigram^ el. ej?'-) 
epigrammatisk -skt {épigramtj^tisk 

el. cy- -ÄÄ;^ el. mindre noggr. -st) 
epik (epi^k) 
epiker (e-pikor) 
epikuré (e'pikmre^) 
epikureisk -skt (efpikmre-isk i Svl. 

stnndom e'pik\aräj'Sk -skt el. 

mindre noggr -st) 
epikurism (e'pikmris-m) 
epilepsi (efpiläpsi^) 
epileptisk -skt (e^piläp^tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
epilog {e'piWg el. ep*-) 
episk -skt (e-pisk -skt el. mindre 

noggr. .^0 
episkopal {epis'kåpi9''l el. e^as-) 
episkopat {epis'kåpv^t el. cj?'»s-) 
episod {efpisåfd eller cp'- även 



episodisk -skt (e'pisåfdi8k el. ep'- 

äv. -sco^d- -skt mindre noggr. 'St) 
epistel (epiS't9l) 
epistolarisk -skt (epi8'tåMrisk el. 

^pis- el. -col- skt el. mindre 

noggr. -5^) 
epistolär {episftåWr eller efpis- el. 

-w^ i Svl. -{»'r) 
epistyl {e'pisty'l el. éJp'-) 
epitaf el. epitafium [e^pitn^f eller 

e'pitf>'fium'^ el. -o{/iwm el. ep'-) 
epitet {e'pUe't el. cp'-) 
epod (ejpd-'ei el. -tt*'e?) 
epok {idpå^k) 
eponym [e^påny-m) 
epopé {efpåpe- el. -j?o-) 
epos (e-pos) 

ep&lett (e'pålät' el. 6^- el. -po-) 
er (e'r el. e'r stundom o-^r) for eder 
er-, se är- 
erektion {eWäkfto^n) 
eremit (e'remi't el. er'-) 
eremitasch (e'remitv'f el. er'-) 
ergo (cer-gco) 
eriksgata (e-riks-gv^ta) 
erj erja erjig, se ärj ärja ärjig 
erotik (e'riLti^k) 

erotiker (erw-tikor el. erwtikgr^) 
erotisk -skt (er(t)^tisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
erratisk -skt {mrv^tisk el. stundom 

erv-tisk -skt mindre noggr. -st) 
eruption {e'rupfiO'n) ^ 

eruptiv -vt {e'rupti'V -vt el. -ff) 
esckappera (e^fapc-ra) 
esch&fera {e'JåfeWa el. -/o/-) 
eskader (Qskn-ddr el. ös-) 



68 



eskamotera {esfhamiote-ra eller äs'- 

el. -må-) 
eskamotör (esfJcamcotih^r el. äs'- el. 

-må' i Svl. -ce^r) 
eskimå {esfkimå^ el. ös'-) 
eskiss {eskis- el. ä^-), se skiss 
eskort (eskor-t el. äskorH) 
eskortera (esfkorfe-ra el. äs'-) 
eskulap (äs'kmlv'P el. es'Ä;ui?övp) 
esomoftast (efsomof-tasH) 
espaljé, se spaljé 
esplanad {e^plania^d el. äs'-) 
espri (espri* el. äs-) 
essens^ el. essans (esän-s el. esat/s 

el. äs-) 
essentsiell el. -nsiell (e'säntsiäl' e\. 

es'- el. äs'- el. esäw'- el. -nsiäV) 
estetik (äs'teti'k) 

estetiker {äste-tikdr el. äste-tikdr^) 
estetisk -skt (äsfe-fisk -skt el. 

mindre noggr. st) 
estimabel {äs'timv^b9l) 
estim (ästi-m) 
estimera (äsHme-rä) 
estnisk -skt {äsHnisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
estrad (estrv-d el. ästrt^d) 
etablera (e'table-ra el. ef-) 
etablissement el. -ang (eiablise- 

män-t el. ef- el. -ai/) 
etalong {eftalorf) 
etapp (etap-) 
etasch [etn-f) 

etaschär [eiafå-T i Svl. -{B-y) 
et cetera (et se-tdra el. ät sät--) 
eternell (efcernäV el. -pr- i n. ö. 

Svl. äf-) 



eter (e-t9r) 

eterisk -skt (ete-risk skt mindre 

noggr. -st) 
etik (eti^k) 
etiker [eHikdr) 
etikett [etikåt' el. e'^) 
etikettera (efikäte-ra el. cV-) 
etiopisk -skt {e'tia)'pisk -skt eller 

mindre noggr. -s^) 
etisk -skt {e-tisk skt el. mindre 

noggr. -st) 
etnograf (etfnågrv-f i n. ö. Svl. äf-) 
etnografi {etfnågrap el. ss. frg.) 
etnografisk -skt {etfnågrv^fisk eller 

SS. frg. -skt el. mindre noggr. -st) 
etnolog {etfnåWg el. ss. frg.) 
etnologi (efnålågi- el. ss. frg. i 

Svl. stundom -oloji-) 
etnologisk -skt (etnåWgisk eller 

SS. frg. 'Skt 'mindre noggr. -sf) 
etruskisk -skt (etrus-kisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
etsa (ePsa*^ i n. ö. Svl. ät*sa^) 
etsare {et-sard' i n. ö. Svl. ä/--) 
ett, se en 

etta (e^a* i n. ö. Svl. ät'a^) 
ettdera, se -dera 
etter {ethr i n. ö. Svl. åt-dr) 
ettrig -gt (et-rig' i n. ö. Svl. ät-- 

rig^ -g't' el. -k^t) 
etui (e'tmi-) 
etyd {&ty'd) 

etymolog (e^tymåWg el. etf-) 
etymologi {eftymålågi- el. eV- el. i 

Svl. äv. 'Oloji') 
etymologisera {e^tymålågise-ra el. 

et- el. -oloji- ss. föreg.) 



69 



etymologisk -skt (e'tymåWgisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
eudemoni (äm'demoni' el. äv'-) 

eudemonism (äuifdemonis-m el. äv"-) 

eudemonistisk -skt (ätu'demoniS'tisk 

el., äv'- -skt mindre noggr. -st) 
' eudiometer {åtuldiåmeHdr öm'- även 

eufemism {åm^f^mis-m. el. öm'- även 

eufemistisk -skt (Jmlf&misHish el. 

öm'- eller. ät;'- -skt eller mindre 

noggr. -s^) 
eufoni (ätulfånif el. öm'- även ä«;'- 

el. -/(W-) 
eufonisk -skt (äu/^å'nisk el. öm- 

äv. äV' el. -/ca'- -sA?^ el. mindre 
noggr. -5^ 
eunuck (ämnuk- el. öm- även äv-) 

europé {äm'riope' el. öm'- även ä«;'- 

el. e^mrojpe-) 
europeisk -skt {ätulriopeHsk stund. 

i Svl. 'päj'Sk el. öm'- även äv^- 

eller e'm- -ää;^ eller mindre 

noggr. -st) 
ehvad, se ehvem 
evakuera {dvakiue-ra) 
evalvation (é välva f to- n el. -tfcu-n) 
evalvera {efvalvc-ra) 



evangelisk -skt (e'vanje-lisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
evangelist (e'vanJQliS't el. evan'-) 
evangelium (e'vanje'liufn^ el. -e-li- 

um)] i smns. e'vanje'U9- 
ekvar (et^o-r) 
ekvarest {evvräsH el. evv-rgst) 

ehvars, se ehvem 

ehvart (evavH) 

evasion (efvafco^n) 

evasiv -vt {e'vasi^v -vt el. -ft) 

ehvem (evem-) ehvai(et;t?'(f ) ehvars 

(evar-s) 
evenemang (e^venemar/) 
eventualitet (eväniiuaWe-f) 
eventualiter (evån'tmv'lit9r eller 

-vlitor') 
eventuell (evänimäV el. e'v) 
evertuera {QV(jeT'tme'ra el. e'v-) 
evidens (e'vidän-s el. ev'-) 
evident {efvidänH el. ev*-) 
evig -gt {evig^ indiv. ä*«;*^' -g*^ el. 

-kH) ■ 
-eviga {-e-viga el. ss. frg.) i smns. 

för-e. 
evinnerlig el. evinnelig -gt (evin-- 

drlig el. -dlig -gt el. -kt) 
evinnerligen (evinhrligsn el. -9l-) 
evolution {e'vwlmfio-n el. -tfw-n) 
evolvera {efvolve-ra) 
evärdlig el. evärdelig -gt (e^ö?-rc?- 

lig el. -ddlig -gt el. -kt) 
evärdligen (evce-rdligan) 



70 



R 



fabel {Mhdl) 

fabricera (faVrise-rä) 

fabrik (fabrik k), fabriks- (fabrrks- 
äv. fabrik'8' el. fabrik^s-) 

fabrikant {fäb'rikanH) 

fabrikat {/aVrikt^i) ' 

fabrikation {faVrikafa^n el. -tfto-^n) 

fabrikör (/ab'rikö'T i Svl. -a2*r) 

fabulös {fab'ml0'S) 

facil (fasi'l) 

fack (fak-) 

fackla (fak la')] fackel- (fak' 91-) 

faksimil (fak'simi-l) 

fadd -dt (fad- fat-) detform föga 
bruklig 

fadder (fadhr säll. indiv. /ae?*ar') 

fader el. far (fvddr'' el. fv-r) fäd- 
er (fä'ddr in. ö. Svl. fé-ddr) 
farfar el. -fader (far-far el. /ar*- 
' /ar*) farmor (far-mior el. /ar*- 
mcor') farbror -bröder ( far-brtjr 
eLfarbrior^ -&ri0fe?dr) farföräldrar 
(fvr-foeräVdrar el. far-foeråVd- 
rar) farsgubbe (fvrs- ehfv^TS-) 
Vid uttalen far-far, far-mwr, 
far-brwr, far-br0d9r behandlas 
orden såsom formellt enkla lik- 
som fas-tdr; något mindre vid 
den t. e. i Sthm förekommande 

• akc. farfar' farmior' farbrtor' 
far'br0'ddr\ jfr. moder 

faderlig -gt (fvddrlig' -g^t -k^t) 



faderligen (ft>'ddrWg9n) 

fadäs (fadär*s i n. ö. Svl. -é-s) 

fager (fv^gdr) 

faggor (fag-mr^) 

fagott (fagot-) 

fagottist (fag^otisH) 

fajans (fajatfs) 

fakir (faki-r) 

faktisk -skt (fak-tisk -skt eller, 

mindre noggr. -st) • 
faktor -orer (fak-tor el. fak'tor' 

fakt(a^r9r) 
faktori (fakfUarif el. 4å-) 
faktotum (faktwtum') 
faktum (fak'tum') 
faktura (faktvurra') 
fakultativ -vt (fak'uUati^v eller 

fak'ultati^v -vt el. -ft) 
fakultet (fakfulte-t) 
fal (fvH) 
falang (fålar/) 
falaska (fvl-as^ka) 
-fald (-faVd) i smns. subst. t. e. 

mång-f., en-f. 
-fald -dt (-faPd 4) i smns. adj. t. 

e. hundrafald, tusenfaldt 
-faldeligen (-faVddligdn el. -faldd- 

li^ggn el. -fal-d-) i smns. adv. 

t. e. en-faldeligen 
-faldig -gt ('faVdig el. -faVdig -gt 

-kt) i smns. t. e. fler-f., mång-f. 
-faldiga (-faVdiga) i smns. t. e. 

mång-f. 



71 



Mk (faVk) 

falka {fal'ka^) 

falkener el. falkenerare {faVkene-r 

el. faVkene-rard) 
■fall {fal')] i fall, i det fall, i så- 
dant, annat, alla fall, i ty fall, 
falla {fala') föll {föP) M\o{föl'0)') 

folie {föVd') 
fallera {fåle- ra) 
fallera {fal'erD') utrop 
fallissement el. fallissemang {faVi- 

semän^t el. falis'- el. -marj') 
fallit el. -itt {faliH äv. -it-) 
falna el. i^Xhiz, {f vina' q\, fal' na^) 
fals {faVs) 
falsa {falsa') 
falsare {falsard^) 
falsarium {falsvrium^ el. -v-rium) 
falsett {falsat') 

falsk -skt {fal- sk -skt el. mindre 
. noggr. -st) 
falskas {falskas') 
falskeligen el. falskligen {falskd- 

li'g9n el> falskligdn^) 
familj {famiVj) 

familjär {fam'iljä'V i Svl. -(B-t) 
famla {fam'W) 
famn {fam-n) 
famna {fam'na') 
famös {famå'S) 
famös {fam0'S) 
fan (/o'^ vulgärt fvon^ el. /»-w* 

det sista uttalet med stavelse - 

bildande n) 
fan {fv-n) pä fjäder 
fana {fvna") 
fanatiker (J^anV'tik9r el. -vtikdr^) 



fanatisera {fan^atiseWa q\. fanat-) 
fanatisk -skt {fanv-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
fanatism {fan'atis'm) 
faner {fane-r) 
fanera {fane-ra) • 
fanerare {fane-rarj) 
fanerogam {fan'erågv^m) 
fanfar {fanfv-r) 
fantasi {fan'tasi') 
fantast {fantas-t) 
fantasteri {faniasteri- el. f antas'-) 
fantastisk -skt {fantas-tisk -skt el, 

mindre noggr. st) 
fantisera {faniise-ra) 
fantom {fantåfm) 
far, se fader 
fara {fvra') for {fco-r) foro {fio-rM^) 

före (/wra*); far väl!; men: farväl 

{farvä^l) subst. 
fara {fvra') subst. • 
faral {farv-l) 
farao {fvrao)' el. fv-roM) 
-farare {-fr)'rar9) i smns. t. e. 

kors-f. 
-faren {-fv'rdn) i smns. t. e. är-f., 

oför-f., lag-f., med-f. 
farisé {far'ise') 
fariseisk -skt {far^iseHsk el. i Svl. 

säll.-5ä;'sÄ; -5^^ mindre noggr. -5^) 
fariseism {far^iseis-m) 
farlig -gt {fvrlig^ 'g't el. -k^t) 
farm {far-m) 

farmaceut el. -cevt {far'masäm't 
eller -söm.- 1 även -säv-t och dä 
stund. gen. klangförlust -säY-t) 



72 



farmaceutisk el. -evtisk -skt (/ar'- 
masämHisJc el. ss. frg. -skt el. 

mindre noggr. -st) 
farmaci {far'masi') 
farmakologi (far'ma%ålågi' el. -kol- 

i Svl. även -oloji-) 
farmakopé (/ar'maJiåpe' el. -ko)-) 
farmer {far-mdr el. stund. ft)Wm9r) 

vanl. farmare {farmard^) 
fars {far's) 

farstu (favstm), se förstuga 
farsor {farsö-r i Svl. -«'r) 
fart (/d-tI även /ar'^) ^ 

-fart (-fv^rt) i smns. t. e. lag-f. 
fartyg {f'D'v4y'g) 
. fas {fV'S) 
fasa {ft)'sa')] fasans- (fvsans-) 
fasad {fasv-d) 
fasan (fasv-n) 
fasaneri {fasv'neri^) 
faschin (fafi-n) 

faschickel (fafik-dl indi v. -i'ÄaZ) 
fasett {fasat') 

fasettera {fas^äte-ra äv. -a^-) 
fasit (fV'Sit) 

faslig -gt (fo-slig^ -gt el. -ä;*0 
.fason (fasco-n) 
fasonera {fas^ioneWa) 
-fasonlig -gt ( -fasto^nlig -gt el. -H) 

i smns. t. e. of. 
fast (faS't) adj. 
fast (faS't) adv.; fast hällre, mer, 

mera, mindre 
fast (fas- 1) konj. 
fasta (fas'ta^) subst. 
fasta {fas'ta*) värb 
fasta (fas'ta^) subst. lagtärm 



fastasch (fastV'f) 

faster (fas-tar säll. [Sthm] fas*t^) 

fastighet (fas-tig-he^t) 

fasting (fas'tirf) 

fastlag (fas't'lv'g misstydn. till 

lag) 
fastna (fas'tna^) 
fastän (fast-än' även fastän-) 

sammanskrives pä grund av 

smns. akc. 
fat (fv-t) 
fatal (fatt)^l) 

fatalier (fatv-liar el. fatwUdr') 
fatalism (fafalis-m) 
fatalist (fatalis-t) 
fatalistisk -skt (fafalis-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
fatalitet (fafalite-t el. fatal'-) 
fatigera (fafige-ra säll. -je-ra)^ 
fatt (fat-) beskaifad 
fatt (fat-) taga f. 
fatta (fat'a') 
fattas (fat-as^) 

fattig -gt (fat-ig" -gH el. -kH) 
fattlig -gt (faPlig' -gH el. -Ä^O 
faun (fv(o-n) 

fauna (fvm^na) 

faunist (fvomis-t) 

favorabel (fav'mrf)-hdl el. -^r-) 
favorisera (fa^i^nwiseWa el. favio*- 

el. -dr-) 
favorit (fav^cori^t -el. -dr-) 
favör (favö-r i Svl. -a'r) 
fe (/eO 
feber (fe-bar) 
febril (/eftri-V) 



73 



februari {^féhrmxfTi eller /c6'-, vid 

uppräkning eller i motsats ofta 

fe'hrmti'ri el. feh- el. féb--) 
federativ -vt {fe'derati-v el. fed!- 

fe'derati^v el. /ed'- -vt el. -ft) 
federation {fe^de>rafiO'n eh/ed'- el. 

'tfco-n) 
federerad -at {fe'dere'rad eller 

fed'- -at) 
feeri (fe'eri') 
feg -gt (/e'^. -g< el. -kt) 
fel (/e.7) . 
fela Ife-la') 
felas (fe-las') 
feminin {fe'mini^n) adj. 
feminin (fe'mini'n el. /ew'- femi- 

ni'n el. /em*- el. fewf-) 
fena {fe'na') 
-fenig -gt {-fe^nig -gt el. -Äi) i 

smns. t. e. mjuk-f. 
fenier ,eller fännier (fe-ni^r eller 

feniks (fe-niks) 

fenisk el. fannisk -skt (fe-nisk 

eller fänfish -skt eller mindre 

noggr. -st) 
fQnomQn(fe'nåme-n äv. -wo-el.-ww-) 
fenomenell {fe'nånmnäV även -wo- 

el. -ww- indiv. -äfl) 
feodal {fe*U)dv'l el. -de?-) 
feodalism {fe'iodaUs-m el. -åe?-) 
ferier (fe-ridr) 
fermat (fcermv-t) 
ferment (fcermän-t) 
fernissa el. färnissa {fcernis-a el. 

f(B'r-nis*a8t\må.f(e'rnisa^ i smns. 

% 

-fcernis^a t.e. lak'-f,,gum'i-f,kco- 



pvl-fcrrnis^a] ntt fce-r-nis' a med 
framstark akcentuering är i 
analogi med formellt samman- 
satta ord; i utt. f(Brnisa' har 
ordet övergått till formellt enk- 
elt) subst. och värb 

fertil {/(BTtin) 

fertilitet (fceriilite-t) 

feston el. festong (fästw-n el. fa- 
stor/) 

fet -tt (feH fet^ i n. ö. Svl. fäf^) 

fetisch {feitif') ^ ^ 

fetischism {fe'tifiS'm) 

fetna el. fettna {Je'tna^ el. fetma^ 
och då, i n. ö. Svl. fät*-) 

fett {fet- i n. ö. Svl. fät^) 

fettma {fePmq' i n. ö. Svl./ä^ma*) 

fiacker el. fiaker (fiakhr el. -v-k-) 

fial (fivH) 

fiasko (fiaS'kå el. hvard. fjas-kio) 

fibel (fi^bdl) 

fiber {fi-hdr) / 

fibla {fi'Ua') 

fibrin {fihri-n) 

fibrös (fibr0'S) 

fick, se få,* 

ficka (fik' a') 

fideikommiss (fi'däikomis- el. -c?ei- 
hvardagl. fi'd9komiS' el. ^<i'-) 

fideikommissarie ( fi'däikomiso'ri9'' 
el. -<?ei- hvardagl. ^'e?a- el. fid'd-) 

fidibus (fi'dibus ibland fi' di-hus^) 

fiende (fi'9nd9') 

fiendskap (fi'änd-skv'p el. -snd- 
mindre noggr. fi'dn-skr)'p) 

fientlig -gt (fiän-tlig -gt el. -Åt in- 
div. äv. fi'äntUg^) 



74 



fientligen (fiän-tliggn) 

fiffa (fif-a^ 

fiffig -gt {fifig^ -gH el. -Vt) 

fiffikus {fif^ikus el. fif'i'kus^) 

figur {figwfr) 

figurant (fig^mran^t) 

figurantska (fig'mran'tska) 

figurera {ficfmre-ra) 

figurlig -gt {figw^rlig -gt el. -kt) 

figurligen (figtu-rligan) 

fika (fi'ka') 

fiken {fi'kdn') 

fikon {fi*kon') 

fiks (^Ä:.'5) 

fiksera (fikse-ra) 

fiktion (fikfco^n) 

fiktiv -vt (fikti'V -vt el. -/i^) 

fil {pl) rasp 

fil (^.7) rad 

fila C^-ZaO 

filantrop {fiVantrå^p) 

filantropi {fiVantråpi- el. filan'-) 

filantropisk -skt {fiVantrå-pisk -skt 

el. mindre noggr. 75^) 
filare {fi'lar9') 
filbunke {fi'l-hurj^kd hvardagl. in- 

div. fil'-)^ filbytta, filmjölk 
filé {file^) 
filfras (fi-l-fro^s) 
filharmonisk -skt {fil'harmiO'nisk 

-skt eller mindre noggr. -5^) 
filial (fi'Uvn el. fil'-) 
filigramm el. -ms {fiVigram- el. 

-m-s) 
filipin (fifipi-n) 
filipik IfiVipi^k) 
fiHsté {fiViste^) 



filolog (fiVåWg) 

filologi (fiVålågi- i Svl. äv. -oloji-) 
filologie {fiVålågrd^ el. ss. frg.) 
filologisk -skt {fiVåWgisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
filosof (fiUså^f) 
filosofäm el. -fem (fiMsåfäfm -é-m 

el. -e-m) 
filosofera {fiVåsåfe-ra) 
filosofi (fiVåsåfi-) 
filosofie (fil'åsåfi'9^) 
filosofisk -skt {fil'åså'fisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
filt (fiVt) 
filta {fil'ta') 
filtare {fiHard') 

filter {fil't9r) äv. filtrum (fiVtrum) 
filtrera (filtre-ra) 
filur (filtu-r) ' 
fimmelst&ng eller fimmerst&ng 

(fimgl- el. fim'9r-storf) • 
fin {fi-n) 
final (finv'l) 
finanser {finarfsdr) 
finansiell {finarj'siäV indiv. -äfl) 
finansiär {finarfsiä^v i Svl. -ce-v) 
finess (finas-) 
finger (firjhr) 

fingera {firjgeWa el. finje-ra) 
fingerborg {firj^dr-hor^j hvardagl. 

genom misstydning -hor^) 
fingo, se f& 
fingra (firj-ra') 
-fingrad -at ( -fii]'rad -at) i smns. 

t. e. lång-f^ 
-fingrig -gt {'firj'rig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. kl&-f., lång;-f. 



75 



fink (fifjik) 

finka {firj^ka*) • 

finkel {firfhdl) 

finna {fin* a') fann {fan-) funno 
{fun-io') funne {fun'9') funnit 
{fun'if) funnen -et {fun'dn' -qP) 

finne. (y^^'^0 folk 
finne {fin-d') hudutslag 
finnig -gt {fin'ig^ -g^t el. -k^t) 
finsk -skt {fin-^k -skt el. mindre 

noggr. -st) 
finska {fin'ska^) 
fint {finH) 

fintlig -gt {fin-tlig' -g^t el. -k^t) 
finurlig -gt {fimurrlig ^gt el. -kt) 
fiol {fiijJ^V) instrument 
fiol, blomma, se viol 
fiolin el. vi- {fi'(oU'n el. vi'-) 
fiolinist el. vi- {fi^wUnis-t el vi'-) 
fiolist {fi'ialisH) 

fioloncell el. vi- {fi'ålorjSäV el. vi'-) 
fira {fi'ra^) sänka 
fira {fi'ra') högtidligh&Ua 
firma {fir-ma el. firma*") 
firmament {fir^mamänH) 
firman el. ferman {firmv^n el. feer- 

mv^n) 
fisch {fij^) 
fischy {fify'-) 
fisk {fis^k) 
fiska {fis'ka^) 
fiskal {fiskv-l) 
fiskalisera {fisfkaliseWa) 
fiskalisk -skt {fiskv-lisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
fiskare {fis'kar9^) 
fiske {fié-kd') 



fiskeri {fis'keri') 

fiskjuse {fis'k'jm^sd) 

fiss (^0 

fissur {fism-v) 

fistel {fi^'tdV el.fis-tdl) 

fjol el. fjor {fjiii-l el. vanl. i s. 

Gtl. fjw^v) 
fjolla' {fjol-a^) 
fjollas {fjol' as') 
fjoller {fjolhr) 
fjoUeri {fjoVeri-) 
fjollig -gt {fjol-ig' 'g't el. -Ä'0 
fjor, se fjol 
fjord {fjco-rd) 

fjorton {fjwrton' stund, fjwvton') 
fjortonde {fj(0'riond9^ eller fjcoT'- 

el. -on^e^d i snms. framf. d-ljud 

fjco-rton- t. e. /-de?) 
fjoskig -gt {fjos'kig^ -g't eller 

fjun {fjuifn) 

fjunig -gt {fjm-nig^ -gH el. -ä*^) 
fjäder {fjäfddr i n. ö. Svl. jOe*-) 
fjädra {fjä'dra' i n. ö. Svl. fjé*-) 
fjädrig -gt {fjä'drig' -g^t el. -kH i 

n. ö. Svl. fjé'drig^) 
fjäll (/iä?0 fiskfj. 
fjäll {fjäV) bärj . 
fjälla {fjäl-a^) 

fjäUig -gt (/iäZ-»(7^ ^g't el. -Ä^O 
fjälster el. fjäster {fjäVstor el. 

fjär {fjä^T i Svl. /;<s*r) 
fjärd {fj(e^rd) 

fjärde {fj(B'rdd^)] fjärdedel {fj(B'r- 
dd-d&l) el. fjärndel {fjcR-rn-de'!) 
fjärding {fj(B'rd%if) 



76 



fjäril {fjä'ril'' i Svl. ^*«B'-) fjärilar 

el. fjärlar (fjce-rlar^) 
fjärma (fjar-ma') 
fjärmare (fjar-mard^) fjärmast 

{fjter-mas^t) 
fjärran {fjcerafi^)] i smns. fjärr- 

t. e. fjärrglas, fjärrseende 
fjärsing (fjcersirj^) 
fjärt ifjcerit) 

fjäs {fjä^s i n. ö. Svl. fje^s) 
fjäsa {fjä-sa* i n. ö. Svl. fjé'sa^) 
fjäsk (fjäs-k) 
fjäska (fjäs'ka^) 
fjäsker (fjäs-kgr) 
^äskig -gt {fjås'kig^ -gH el. -kH) 
fjät {fjä^t i n. ö. Svl. fjéH) 
fjätter '{fjäthr) 
fjättra {fjät'ra') 
fjol (/>7) 
fjösbent {fJ0'S'b&nt) 

flabb (;/Za&0 

flabbig -gt (flab-ig" -gH el. -ä;*0 

flack {flak') adj. 

flack {flak') subst. 

flacka {flak* a') 

fladder {flad-dr) 

fladdra (flad'ra^) 

fladdrig -gt {flad'rig' -gH el. -kH) 

flaga {ftvga') subst. 

flaga ( j^iT^a') värb 

flagga el. flagg {flag^a^ el. ^a^Q 

flagga {flag'a') värb 

flagig -gt {flv-gig' -gH el. -ä;*^) 

flagna {flvgna') 

flak (^«?.'Ä;) 

flake {flvkd') 

flaks {flak'S) 



flaksa {flak' sa') 

flaksig -gt {ftaksig' -gH el. -ä;'^) 

flamingo {flamir/co el. -»/;-Vw el. -d) 

flamma {flamma') subst. 

flamma {flarå'a') värb 

flammig -gt {flanfig* -gH el. -ä*<) 

flandrisk -skt {flan-drisk -skt 

mindre noggr. -s^) 
flanell {flanäV) 
flanera {flane-ra) 
öank (;?a»y-Ä;) « 
flankera {flarjke-ra) 
flankonad {flarj'kwnV'd) 
flankör {flarjkö^r i Svl. -os-r) 
flanör {flanö^r i Svl. -a'r) 
flarn {flv-rn) 
flaska {flas'ka') 
flat -tt (^0-7 /a^') 
flata {flvta') 

flatna {flvtna' indiv. flai-na') 
flau {flv(0') 

fleksibel {fläksi-hdl) 

fleksion {fläk/ca^n) 

flektera (fläkte- ra) 

flen (^e-w) väkst 

flen (fle-n) sjukdom 

flep (;?e(p) 

flepa (fle'pa') 

fleper {fle-pdr) 

flepig -gt (fle'ptg^ -g*t el. -A;*^) 

flera eller -re {flera' eller ^era* 
även ^e-Va förkort. ^c'r); fläste 
-a {fläsHd -a el. fläsHd') 

flicka (^iÄ;-a') subst. 

flicka [flik' a') värb 

-flickare ( -flik^arg) i smns. sko-f. 

-flickerska(-^iA;^ars/a) i smins. sko-f. 



77 



flik (/«) 

flikig -gt (fti-Mg'' -gH el. -Ä;*^ 

flin {fli^n) 

flina J(^rwrt') 

flinga (flit^'a') 

flinig -gt (fii-nig' -gH el. -h^t) 

flink -kt {flir/k -rfkf el. mindre 

noggr. 'r^H) 
flint (/m.'^) 
flinta {flin^ta') 
flis (^i-s) stenskärvor till maka- 

damisering 
flisa el. flis (flrsa' el. fli-s) subst. 
flisa (flrsa^) värb, makadamisera 
flisig -gt (flrsig^ -gH el. -ä^^) 
flissa {flis* a') 
flit (^i-'^) 

fliteligen {flvtdWgdn) 
flitig -gt (^r%' -g*f el. -kH) 
flitter (^tY'ar) 
flo (>^cu-) 
flock [flok^ 
flocka {flok'a') subst. 
flocka {flok'a') värb 
flod (j^w-c?) 
flolägrig -gt [fl(i}'-Jä^giig -gt el. 

-kt) 
flor (flw^v) tygsort 
flor {flco^r) blomstring 
flora (j^wra*) 
florera {flwre-ra) 
florett (flor ät') 
florist {fltoris-t) 
floskel [floS'kdl) 
floskulera (flos'kmle'ra) 
floökulös (flosfkml0'S) 
floss {flos') 



flott (^0^') djurfett 

flott {flöt-) spindeldjur 

flott iflot') adj. flytande 

flotta (JM' a') subst. 

flotta (flot-a') värb 

flottare [flöt' ar d') 

flotte {/0/-9') el. fl&te (/aVa* n. 

Gtl. äv. ^0--) 
flottig -gt [floHg'' 'gH el. -Vi) 
flottilj (/o«;(;) 
flottist (ftotisH) 
flottyr (jloty-r) 
fluga (flwga') 
fluidum iflmHdum) 
fluks (^t*/r-Ä) 

fluktuation {Jluk*ttuaf(0'fi el. -tfio-n) 
fluktuera ( ftuk't'iu€'ra) 
flundra (^wwéfra*) 
flunsa (flun'sa^) 

flunsig -gt (fluffsig^ -gH el. -ä;^0 
fluor [flmå-r) 
fluss (flus-) 

flussig -gt (flus'ig' -gH el. -Ä;'f) 
fluster (fiusHdr) 
fly (J^^) subst. 
fly W') fly^ide (j^^e?-a') flytt (^^^') 

flydd (flyd-) flys (^^'5 hvardagl. 

flys-^ t. e. und-f.) 
flyga (flygO'') flög (/ie^-^) flögo-e 

{fl0'gw^ -d') flugit iflvwgitU flugen 

-et {fltwgdn' -dP) 

flygel {fly'g9l') 

flykt (flyk-t) flygande 

flykt (^^Ä-^) flyende 

flykta {flykta') 

flyktig -gt (flyk'tig^ -g*^ el. -A^/) , 

-flyktiga {-flyk-tiga) i smns. fbr-fl. 



78 



flykting (flifMirj^) 
flyta iftr^a^) flöt {fl0't) flöto -e 
(fl0*(^' -5') fliitit (flm^tiP) fluten 

-flytelse ( 'flyHdlso) i smns. t. e. 

in-fl. 
flytta {flyta') 
flå {fiå^) flådde (/(wi-9^)fl&tt(>?o^'j 

flådd (;?o#) flås [flå''S- vulg. 

flåsa (flå*sa' i n. Qttl. äv. ft6'sa^) 

.flåte, se flotte 

fläck (;?äitO 

fläcka {fläica') 

fläcka, se fläka 

fläckig -gt (fläk'ig' -gH el. -k^t) 

fläder (flä-ddr i n. ö. Svl. ^é-6?dr) 

flädermus ( flä'd9r'imu^s i n. ö. Svl. 

y?e*-) lånad el. egen misstydning 

till fläder 
flägma {flåg-ma säll. indi v. fleg^ma) 
flägmatiker (flägmvHikdr el. 'Wivt- 

ikdr^ säll. indiv. fleg-) 
flägmatisk -skt {flågmv-tisk säll. 

indiv. fleg- -skt mindre noggr. -5^) 
fläka el. fläcka ( flä'ka' i n. ö. Svl. 

flé' även fläk'a^) t. e. fläkt el. 

flackt örn, hästarna fläka el. 

fläcka 
fläkt (fläkH) 
fläkta {fläk'ta^) 
flämta [fläm^ta') 
fläng (flärf) 
flänga {flåfj^a') 
fläns (flän-s) 
flänsa {flåffsa') 
flärd (fla-rd) 



fläsk (ftäsik) 

fläste, se flera 

fläta {flä'ta' i n. ö. Svl. flé'ta') 

subst. 
fläta {flä'ta' i n. ö. Svl. flé'-) värb 
-flatare {-fläktar» i n. ö. Svl. -flé'-) 

i smns. t. e. korj-fl. 
-fläterska {-flä^tarska el. ss. frg*) i 

smns. t. e. korj-fl. 
-flod (-fl0'd) i smns. t. e. överflöd 
flöda {fl0'da') 
flöde (fl0'd9') 
flöja ( flora') 
flöjel {flör9l') 
flöjt (flöjH) 
flöjtist iflöjtisH) 
flörist {flcdHsH) 
flöte (>?i0-fa') 
flöts (;?ö^'s) 
fiias (fnv^s) 
fnasa (/w»-5a*) 

fnasig -gt (fnvsig^ -gH el. -Ä*/) 
fnask (fnas-k) 
fhaska (fnas-ka') 
fiiasker (fnas-kdr) 
fiiaskig -gt {fnas'kig' -g^t el. -k^t) 
fiiassel {fnaS'9l) 

fnasslig -gt {fnas'lig' -gH el. -kH) 
fnissa [fnis-a') 
fnitter {fnit-^r) 
fnittra [fnilrra') * 
^T^^gg ifnug-) 
fiiurra (fnura^) 

fnurrig -gt {fnurig^ ^gH el. -k^t) 
fiiyk (fny-k) grand 
fnysa {fnysa^) fiiös {fn0'S) fiiösö -e 

{fn0'S(o^ ^-9^) fausit {fmwsif) 



79 



fnöske [fnös^kd') 

foajé, se fojé 

fock (/oäO 

foder [ftj-ddr) föda 

foder (fi0'd9r) tyg 

fodermarsk [fwddr-mar^slc utt. 

hvardagl. -mas^k) 
fodra (fo)'dra^) 
fodral [ftodrV'l) 
fog (/w-V) hopfogning 
fog (/w-V) skäl 
foga {fco-ga') 
fogat {fwgv^t) 
fogde {fcog'd9*) 

foglig -gt {fco-glig' -g't el. -ä'/) 
fojé el. foajé (/o;V el. få'aje' el. 

fokal {f(jt)kt>'l) 

fokus {fio-kus) 

fola el. fora {fwW i s. Gtl. äv. 

ftj-ra^) t. e. folkfolor 
foliant [fto'liai^t el. /wZ-) 
foliera {foAie-ra el. /wZ'-) 
folio (fco-liio) 

foliiun {f(i)-Uum) el. folia {fco^li9) 
folk (/oZ.'*). 

folklig -gt {fol'klig' -gH el. -Ä^f) 
fond [forfd) 
fondera {forjde-ra) 
fonetik {fa)'ne0k) 
fonetisk -skt {fameHisk -skt el 

mindre noggr. -s^) 
fonograf {ft&vuogrv-f ehfå'någrv-f) 
fontanell [fonltanåV) 
fontän {forjtäfn el. fontäfn i n. ö. 

Svl. -é.'n) 
fora (/wra^) 



fordom {fwr-dcom* mycket säJl. 

fco-rdom* det förra utt. genom 

misstydn. till -dwm^) 
fordra (/wrdfra^ utt. hvardagl. och 

mindre noggrannt fco'dra') 
fordran {fwrdran' eller ss. frg. 

fco'dran^) 
forell (fioröl- el. få-) 
foreiisisk -skt {fcorän-sisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
form [for^m) 
forma [for 'ma') subst., del av 

smältugn 
forma {for 'ma*) värb 
forma {for-ma) i uttr. pro forma 
formål- (formvl-) 
formalisera {for^malise-ra) 
formalism {for'maUS'm) 
formalist {for'malis-t) 
formalitet {for^m^lUe-t) 
format [formv^t) 

formation [fof^maf co-n el. -tj lo^n) 
formel [for-mdl el. for^mdV) 
formell {formåV el. indiv. -ärl) 
formera [forme*ra) 
-formig -gt {-for^mig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. klot-f., lik-f. 
formlig -gt {formliga -gH el. -k^t) 
formligen {for'mlig9n') 
formulera {for^mmle^ra) 
formulär [for^mvoiWT i Svl. -«'r) 
forn {fco-rn) forna [fco^rna', stund. 

höres fco^rdna' trol. genom på- 

värkan av fo}'rdaim')\ av fomo 

forna {fio^rna') värb 
fors {foT-s) vattenfall 



80 



fors (foT-s) styrka 

forsa {forsa*) 

forsera {forse'ra) 

forska (forsJca^) 

forskare (for^skard^) 

forsla {forsW ibland individ. 

fcovsla*); forsel- (for '891- el. fcor'-) 
fort {fiO'Tt av. fu)T't) 
fort {forH) fäste 
fort- {fco'Tt- el. fwrt') i smns. t. 

e. fort-komst 
forte {foT't9^) 
fortepiano {fÖT^tepiv-mo) 
fortifikation {foriifikafuj-n eller 

-t/co''n) 
fortissimo {fortisHmco el. 'is'ifnco^) 
fortyn [forty-n) 
forum {fwrum') 
fosfat (fosfv^t) 
fosfor {f os-for el. fosfor^) 
fosforeschens {fosfforefän-s) 
fosforeschera [fosforefe-ra) 
fosforist [fosfforisH el. -rar-) 
fosforistisk -skt {fosfforis-tisk el. 

-pjr- 'Skt el. mindre noggr. -st\ 
fossil (fosi-l) adj. 
fossil -ier {fosiU -igr) subst. 
foster [f(i)sHdr) 
fostra [ftjs^tra^) 
fostrare {fcos'trar9') 
fostrarinna {fwsftrariffa') 
fot {fwH) fötter (/ö^'9r); till. fots, 

till fota 
fota {fto*ta^) 
-fota {-fio^tä) i smns. subst. t. e. 

fyrfota 
-fota {'fco*fa)i smns. adj. t. e. bar-f. 



-fotad -at {-f(o*tad -at) i smns. t. 

e. snabb- f. 
-foting {'fioHivj) i smns. t. e. 

tusen-f. 
fotogen {fioHiofe-n ibland få*tå' 

el. fota' indiv. -je-n) 
fotograf {fioHiogrv-f el. fåiå- el. 

foU') 
fotografera el. -fiera [fiotcografe-ra 

el. 'fie-ra el. ss. frg.) 
fotografi [fiolfcografif el. ss. frg.) 
fotografisk skt {fcofiogn/fisk el. 

SS. frg. - skt el. mindre noggr. -si) ' 
fotogramm {fiotftogram^ eller ss, 

frg) 

fotometer {fwfiome-ter el. få^tå-' 

el. /o^d-) 
frack {frak') 
fradga el. fragga {frad'ga* vanl. 

fiag^a^) subst. 
fradga el. fragga [fradga^ vanl. 

fråga') värb 
fradgig el. fraggig -gt {frad-gig' 

vanl. frag-ig^ -g^t el. -Ä^/) 
fragment {fragmän-t) 
fragmentarisk -skt {frag^månté^r- 

isk eller -W9«- -5/.^ mindre 

noggr. -s^) 
frakt (/raA;-^) 
frakta (frak'ta*) 
fraktion {frakfco^n) 
fraktur (fraktm-r) 
fram {fram') framfor -e {fram*' 

'fö^r -9 el. fran\fö'T el. -/öT9* el. 

fram-för), framifrån {fram*- 

-i/r(i*w),frami (fram-i^), framom 

{franr-om* e\, framom*), frampå 



81 



fram-^på^), framtill {fram*4il''\ 
framuti ( fram' -vodV) , framåt 
[fram'-åH el. frarn^åt el. fram- 
å't); rätt fram, fram emot, ända 
fram, framför allt 

framdeles {fram''deH9S sällan 
fram'ddlds^) 

framfus [fram''fm^s) 

framfusig -gt [frQm'-fm^sig -gt el. 
-M) 

framgent ( fram' -je^nt) 

-framm -mt [-fram^ -mH) i smns. 
rätt-framii 

framme {fram'9^)] framme hos, 
vid, på 

framt [framåt); så framt 

frank {frarfh) frankt [frarfkt el. 
mindre noggr. frarft) 

frank el. -er [frarfh el. -pr) folkslag 

frankera [frarike-ra) 

franko [frarfku)) 

frankisk -skt [frarfkish -skt el. 
mindre noggr. -5^) 

frans {francs) 

-fransad -at ( -fran^sad -at) i smns. 
t. e. lång-fr. 

fransig -gt {fran'sig^ -g'^ el. -kH) 

fransk -skt {fran^sk -skt el. mind- 
re noggr. -st) 

franska (fran^ska^) 

fransmann -inänn { frän- s -man' 
-män' vanl. fran-sman -än) 

fransos (fransw^s) 

fransysk -skt [fransys-k 'S'kt el. 
mindre noggr. -sH) 

fransyska [fransys'ka^) 

fransäs {frarjSä^s i n. ö. Svl. -é-s) 

Lyttkens och Wulff, Sv. Uttalsordbok. 



frappant {fraparft) ' 

frappera {frape-ra) 

fras {frV'S) talesätt • 

fras (frt>'S) ljud 

fräsa {frvsa') 

fraseologi [fras^eålågi- el. /r»'s- 
i Svl. äv. -oloji^) 

ffat ifrv-t) 

fraternisera [fratcer^nise-ra eller 
fra1f(Br-) 

fred {fre-d vulg. fre- t. e. * fre-] 
i smns. m^di freds- behålles van- 
ligen vokallängden); till freds 
{freå'S elrfret-s); tillfredsställa 
(tilfreåS' säll. WfreåS") 

freda {fre'da*)' 

fredag {fre- dag ledigt fre- da el. 
säll. fred-a^ i smns -fre^da t. 
e. lor]''fre^da; jfr under dag) 

fredlig -gt (fre'dlig^ -gH el. -¥f) 

fregatt (fregatt) 

frekvens {frekvän^s) 
frekvent (frekvänH) 

frekventativ -vt (frekvän'tati'V el. 

/re'- eller fre'kvåntaWv eller 

frokvån'- -vt el. -ft) 
frekventera (frefkvänte-ra) . 
frenetisk -skt {frene-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
frenolog {frénåWg) 
frenologi [fre'nålågi- i Svl. även 

-oloji') 
fresta eller frästa {fres'ta^ eller 

fräs'ta^ det förra allmännast 

i Gtl.; i n. ö, Svl. fräs-ta^) 
frestare el. frästare {fres'tar9'' el. 

frä- SS. frg.) 

6 



82 



frestelse el. frästelse {fres-tdlsd* el.. 
frå' SS. föreg.) 

fri fritt (/ri-' frit^) 

fria {fri-a^) frikänna 

fria [frva^) 

friare {frvard^) 

fribytare (frv-byHard el. fri--) 

fribyteri {frihi/teri- el. fri'bpteri') 

frid [fri^d] i smns. jneå frids- he- 
hålles vanl. vokallängden) 

-frielse {-fri^^lsd) i smns. t. e. in-f. 

frieri {fri'eri') 

frihärre {frr-hcer^9) 

frihärrinna {frili€Brin'a^) 

frihärrlig -gt [frv-hcerHig -gt el. 
' -U) 

frikadell {frihfadåV) 

frikassé {frik'ase*) 

frikassera [friKaseWa) 

friktion (frikfw-n) 

frilla {fril-a^) 

fris (fri-s) tyg 

fris {fri^s) list 

fris el. -er {fri-s el. -ar) folkslag 

frisel el. frissel (fri'S9l 'é>Y.friS'9l) 

frisera [/rise-ra] 

frisisk -skt {fri^sisJc -sTct el. mind- 
re noggr. -st) 

frisk -skt {fris- k -s-kt el.* mindre 
noggr. -sH) 

friska {fris^ka') 

friskna {fris'kna^) 

frist {fris- 1) 

frisyr [frisy-r) 

frisör {frisö'T i Svl. -(b-t) 

frisörska {frisce-rska) 

frivol (frivå'1) 



frivolisera {fri^vålise-ra frivå% el. 

frivol'-) 
frivolitet {fri*våliteH eller frivWl- 

el. frivoV-) 
frodas {frio-das^) 
frodig -gt (friO'dig^ -g't el. -hH) 
fromleri {friomUeri-) 
fromm {frarm-), fromt 
fromma {friom'a')] till fromma 
frond (fror/d) 
frondera {frorjde-ra) 
frondör (froijdö^r i Svl. -oe-r) 
front {fronH stundom f ro rf t) 
frontespis (fron'tespi'S el. frorj%- 

spi-s) 
fronten eller -ong [frontc^n eller 

frotjtorj') 
frossa (fros'a^) värb 
frossa {fros'a') subst. 
frossare (fros^ars^) 
frosseri (fros'eri-) 
frost {frosH) 

frostig -gt (fros'Ug^ -gH el. -¥t) 
frottera (frote-ra) 
frottör (frotö^r i Svl. -oe-r) 
fru (frm-) frun (friu-n, ofta i synn. 

i n. Gtl. frmn^ el. frun-) 
fruckost {fruk'OsH el.fruk-ost, utt. 

såsom formellt enkelt ord t. e. 

fruk'0st9n^ el. fruk'0st9n'^ re*s- 

-fru¥ost) 
fruckostera [fruk^oste-ra) 
frugal (fruigv-l) 

frugalitet (frw)galiteH él.frmgal'-) 
frukt (fruk-t) 
frukta (frukta^) 
fruktan {fruk'tan^) 



83 



fruntimmer {fruff-tim^or el. ibland 
form. enk. frun'timdr*) 

frusa {frm'sa^) 

frusta {frus'ta^) 

frygisk -skt [fry-gish -sht el. mind- 
re noggr. -st) 

fryntlig -gt {fryn'tlig^ -gH el. -¥t) 

frysa {frysa^) frös {fr0'S) fröso -e 
{fr0Sii)^ -d*) frusit (frufsit^) 
frusen -et {frmsgn' -9^ i viss 
betydelse stundom frus'dn^) 

fråga ( frå-ga^) subst. ; frågo- ( frå'g- 
w-); i fråga; ifråga- [ifrå^ga- 
el. i-fråga-) t. e. ifrågasätta 

fråga {frå'ga^)'y vid användning 
av de hvardagl. förekommande 
formerna på -te och -t förlorar g 
sin klang: frågtefrågt {frå'Tctd^ 
frankt vulg. froWtd^ frohH) 

-frågan ( -fradgan) i smns. t. e. 
efter-fr. 

frågare {frå'gard^) 

från [frå-n^ stundom frofi^ genom 
kvantitetsförflyttning i följd av 
undanhållsförkortning) 

fräck (fräk-) 

fräjd {Mj^d el. fräj^ 

fräjda {fréj-da* el. -äj*-) 

fräken el. -ne (frä'kdn' äv. -n9* el. 
fräfkdn^ i n. ö. Svl./re--)väkstart 

fräkne el. -na el. -en {-frå-knd*" el. 
-na^ äv. -dn^^ i n. ö. Svl./rc'-, 
hvard. äv. fräk'n9'') 

fräknig -gt (frä-knig^ i n. 6. Svl. 
fri'- -g*^'el. 'k% hvard. även 
fräk-nig') 

frälsa (frälsa^) 



frälsare {fräl'sar9^ säll. [högtidl.] 

-sar^d) 
■frälse (fräl'S9') 
främja {främ-ja'' el. främja^) 
främjan {främ-jan^ oi. fr ä'mjan^) 
främling [främ-lirf) 
främmad -at {fråm'ad^ -at^) 
främmande (fråm-and^'') 
främre (främ-r9), främst (främ^st) 
frän {frä^n i n. ö. Svl. fré-n) 
frände {frän'd9^); frändskap 

{frän'd'Skv^p mindre noggr. 

från-'S,) 
franka {frärj-ka^) 
fräs (frä^s i n. ö. Svl. fre-s) 
fräsa {frä'sa*^ i n. ö. Svl. frésa^) 
fräsch (frä^f. i n. ö. Svl. fré^f) 
fräsk {fräs- k); fräskomålning 
frästa -are -else, se fresta -are 

-else 
fräta (fräta'' i n. ö. Svl. fré'ta') 

frätte {frät'9') frätt {frät^) 
frö {fr0'') 
fröa {fr0a^) 
fröjd (fröj-d) 
fröjda (f röj 'da') 
fröken {fr0'k9n) 
fiibbel ( fuh-dl) jfr fummel 
fubbla [fuh-M] 

fubblig -gt (fub'lig' -gH el. -kH) 
fufiens (fufhns) 
fuga {fwiga el. fmga') 
fuks (fuk-s) 
fakt (fuk-t) 
fukta {fuk'ta^) 
fiiktel (fuk't9V el. fukH9l) 
fukter {fuk't9r') plur. 



84 



fuktig -gt {fuJctig^ -gH el. -k^t) 
faktla {fuJc-tW) 

ful {Ml) 

faling {fwlirf) 

full {fuV)] till fallo {ful'co% lika 

fttUt, fullt ut 
fullborda (ful^-bo^rda el. stundom 

fulhw-rda) 
fullbordan {ful--bco^rdan el. stund. 

fulbco-rdan) 
fuUbordare (ful'-bco^rdar9 el. stund. 

fulbto^rdaro) 
fuUeligen {fuVdli^gdn) 
fullkomlig -gt {fulkorn^lig -gt el. 

'M utt. någon gång ss. form. 

smns. ful''lcomHig) 
fallkomligen [fulkom-Ugdn el. ss. 

föreg.) 
fallkomna [ful -komina el. stund. 
' fulkom^na) 
fiillkomnare (ful-kom^nara eller 

stund, fulkom^nard) 
fallkomnelig -gt [fulkomfndlig ^gt 

el. 'kt eller någon gång ful'- 

kom^-) 
fulslag (fm'l-sWg), f.-sår 
fumla {fum'la^) 

fumlig -gt {fum'Ug^ -gH el. '¥t) 
fummel [fumhl) 
fund [fun-d)] komma under fund 

med 
fandament [fun'damän't) 
fundamental {fun'damäntV'l el. 

fander [fun-ddr el. fun^ddr^) 
fundera {fundeWa i Västml. och 
Dal. stundom vulg. fund^ra^) 



-fandig -gt (-fun^dig -gt el. -kt) 
t. e. ill-f. 

fungera (furjge-ra) 

fungibel [furjgi-bdl) 

funktion {furjkfw-n el. mindre 
noggr. fuYjfw-n) 

funktionera [furfkfcone-ra el. mind- 
re noggr. furffwne-ra) 

funktionär {furfkftonä-T el. mind- 
re noggr. furffconä^T^ i Svl. -cb-t) 

funt (fun-t) dopfunt 

fura el. fur {fmra^ el. fm-r)] furu- 
(fm'rm-)'j av furu (/m*rui') 

furasch (fmrv-f) 

furaschera [fiudrafe-rd) 

furaschör [fmlrafö^r i Svl. -(b-t) 

furie {fm'ri9) 

furir (/uiri-'r) 

fumera (furne-ra) 

furnisör {fur'nisö^T i Svl. -o^r) 

furor (/mrå-r) el. 

furore (/mrå-Vd) 

furste {fuT'st9^)] framför namn 
furst {fur- st eller undanhållet 
furst) 

furstendömme el. -döme (fuvstdn- 
-döm^9 el/-d0^m9) 

furstinna {fuTStin'a^) 

furstlig -gt (furstliga -gH el. -kH) 

fusel {futfs9l) 

fusiljera el. fys- [ftulsilje-ra el. 

fys'-) 

fusk (fus-k) 

fuska {fus'ka^) 

fuskare (fuskaro^) 

fuskeri (fus'keri') 

futtig -gt (futig^ -gH el. -kH) 



85 



filtur eller fiituruin (fmtiu^T eller 
fmtiwrum^) 

fy im 

fylaks {fyHaIcs) 

fylka {fyl'lca') 

fylke IfyVkd') 

fylking {fyVkirj^) 

fylla {fyl'a^) subst. ; i fyllan 

fylla ifyl-a') värb 

fyUe {fyl9^) 

fyUeri {fyVeri^) 

fyllest {fyVdst eller fyl-dsH)] till 
fyllest; tillfyllestgöra {fibfyldst- 
jö^ra el. vanl. tijfyl-dst-jö^ra) 

fyllig -gt (/^Z-i(7* -g*^ el. -hH) 

fyllnad (fyl-nad^ i Sthm höres ofta 
fyl-nan^ iör fyVnad^n^ ^äkerl. ut- 
gånget ur fyl-nad^dfi) 

fynd {fyn^d) . 

fyndig -gt {fywdig^ -gH el. -kH) 

fyr {fy^^r) ge fyr, fyrbåk 

fyr (/3/-r) glad fyr 

fyra [fyra^) elda, fyra av 

fyra (/^-mO räkneord 

fyra (fyra^) subst., siffra 

fyrk (fyr- k) 

fyrling {fyrlirj^) 

fyrtia el. förtia [feer-tia säll. fyr-- 
tia) 

fyrtio eller förti (uttalas allmänn- 
ast fo5T'ti och endast undan- 
tagsvis vid noggr. tal och i 
högtidligare tal fyvHio) el. ar- 
kaistiskt fyra-ti^co] jfr tio) 

fyrtionde el. förtionde [fyvtiondd^ 
vanl. foer-tiondd'' eller fosv- 
tion^dd el. fcBiHion/dd el. -ondd'^ 



i smns. framför e?-lj. -tion- t. e. 

fyrtiondel) 
fysik (fysi-k) 
fysikalisk -skt {fy'sikV'lisk ehfyd- 

-sktel. mindre noggr. -st) 
fysiker {fy-sikdr) 
fysiolog {fys*iåWg) 
fysiologi (fys'iålågp' i Svl. även 

'Oloji') 
fysiologisk -skt [fysHålå-gisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
fysionom el. fyschonom {fys'iånå^m 

el. fyfånå-m) 
fysionomi el. fyschonomi {fys^iå- 

nåmi- el. fyfånåmi-) 
fysionomist el. fyscho- (fys'iånå- 

mis-t el. fyf-) 
fysisk' -skt {fy-sisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
m (/åO fick {fik') fingo {firj-fo') 

finge {fir]'9^) iktt (fot-) fången 

{fotj'9n^) fås (få^s hvardagl./os') 
få {få-)y fårre (feer- 9 äv. fcer-d^) 
-fadd -dt {'fod^ -fot^) i smns. and-f. 
fåfång {få'-färj' el. fåfärj') 
fåfånga {få'-fär]^a indiv. få-färja') 
fåfänglig -gt {fd^-fårflig eller 

fåfärj-lig -g< el. -kt) 
fågel {få-ggl) 

fåle (/å-Z9^ i n. Gtl. äv. fö-h') 
fåll {foV) 

fålla {foVa^) värb, invika 
fålla {fol'a^) värb, instänga 
fålla [fol'a^) subst., inhägnad 
fån [få-n) 
fåneri (/(ä'wer»-') 
fåne (/(ä-wd*) 



86 



fång (for/)] fångesmann, omfång, 

malm-f. 
fånga (fofja^) värb 
fånge {forj'9^)j till fånga {for]'a^)] 

tillfånga- {tilfoiya' el. til'for]a-) 
fången (for]'dn^) 
fångst [for]' st) 

fånig -gt [få-nig^ -g^t el. -Ä*^) 
får {få^T). 
fåra {få'ra^) 
fåt (fåft) 
fåtölj ifåtöVj) 
fåvitsk -itskt {få'-vit^sJc el. få-vitsk 

även genom assimil. få-vis^k el- 

få^visk, säll. -it^skt vanligen -is^Ä:^ 

el. mindre noggr. -isH) 
fåvitska [få--viPska få-vitska^ el. 

fårvitska även ss. frg, få'viska^)] 

i fåvitsko 
fä {fä- i n. ö. Svl. /e-) 
fäderne {/ä*cZarwa* el. få-ddrnd^ i n. 

ö. Svl. /e.-) 
fägna (färj-na^ säll. högt. /ä-^wa*) 
fägnad {fårj'nad'' el. ss. frg.) 
fägring {fä'gritj' i n. ö. Svl. /e*-) 
fäja {f'é,j'a^ el. /ä-) 
fäjare {/'Åj-aird^ el. /ä-) 
fäjd (/ä/c? el. fä-) 
fäjda {f'éj'da^ el. /ä-) 
fäkka (fäk'ta^) 
fäktare (fäk'tar9^) 
fälad {fä'lad') i Gtl. 
fälb (fäVb, hvardagl. individ. /ä^^) 
fäll (/ä?0 

fälla (fäl-a^) subst. 
fälla (fäl-a^) värb 
fälle (/ä?-9^) 



-fälle ( -fäV9) i smns. t. e. från-f. 
-fällig -gt {'fälHg -g^ el. -kt) i smns. 

t. e. till-f., bo-f.. av-f., brist- f. 
-fälling {-fälHrf) i smns. t. e. av-f. 
fält [fälH) 

-fält {-fäVt) i smns. t. e. sam-f. 
fältskär ( fäH-fä^v i n. ö. Svl. -«-r) 
fäm {fäm-); fämte {fämtd^) 
fämma (fäm'a^) 
fämtia {fäm^tia) 
fämtio el. fämti (fämHiio eLfäm^- 

ti, jfr. tio) 
fämtionde [fånftiondd^ el. -on^dd 

fämHiondd^ eller -on^dd, i smns. 

framfor e^-ljud vanl. fäwrtion- 

t. e. f.-del) 
ftlmton {fäm*t(m^)\ fämtonde(/am'- 

tondd^ el. 'On^d9, i smns. framför 

eZ-ljud vanl. fäm'ton- t. e. f.-del) 
fånad {fä'nad^ i n. ö. Svl. fé-nad') 
-fängare ( -fäfj^ar9) i smns. t. e. 

få,gel-f. 
-fangeri ('fätjeri- el. -er**) i smns. 

t. e. fågel-f. 
-fängd -dt ('färjad -rft i smns. t. e. 

eld-f. 
fänge {fäti'9^) 

fängelse {fårj-dlso^ säll. -dVsd) 
fänghål {fätj''hå^l el. färj-hål, jfr 

hål) -krut, -nål, -panna, -rör 
fängsel [färj^Sdl) 
fängsla (fär]'sW) 

fängslig -gt {fårj-sUg'' -gH el. -k^t) . 
fänkål el. f ängkål {fän-^kå^l eller 

färj''kå''l även fårfkål, jfr kål, 

det senare allmännare på grund 

av platsfbrflyttning av w- till 



87 



Ä-ljudets artik.-ställe; utt. ss. 

formellt smns. genom misstydn. 

till kål; känn därför tecknas 

även f ängkål) 
fännrik (fän- rik) 
lärd {f(B-rd)] k färde {f(B'rdd% på 

fårde, i färd 
färdas [fce^rdas^) 
färdig -gt (fco'rdig^ -g^t el. -k^t) 
-färdiga {-fce^rdiga el. -fce-rdiga) 

i smns. t. e. rätt-f. 
-färdsel {-fce^rds9l hvardagligt 

-/(Br^Sdl) i smns. t. e. sam-f. 
färj (/e^r.y) 
färja (fcerja^) värb 
förja {f(Br*ja^) överföra 
färja {fcBrja^) subst. - ^ 
färjare [faer-jard^) 
färjeri (f(Br'jeri') 
färjerska (fcRrjovska^) 
färjig -gt {fmrjig^ -gH el. -kH) 
färla {f(B'rW) 
farm (/cer-m) . 
färmitet [fcer^mite-t) el. färmeté 

{fcer*md;e-) 
färnbock [f(B'rn-hok^ q\, fce-rnhok' 
utt. SS. formellt sammansatt gen- 
om misstydning till hock) 
farnissa, se fernissa 
färre, se fä 
färs {fcer-s) 
färsk -skt [fcerhk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
färska (fcerska^) 
fäst {fäs- 1) 

fästa (fäs'ta^) göra fast 
fästa {fäs'ta^) göra fäst 



fäste (fäs't9') 

-fästelse [-fäsHdlsd äv. [älderdoml.] 

-fäs-tdlsd) i smns. t. e. kors-f., 

stad-f. 
fästing (fäs-tirj^) 
fäetivitet (fäsiivite-t) 
fästlig -gf ifäs-tlig' -gH el. -¥t) 
fästning [fäs'tnirf) 
fät {fäH i n. ö. Svl. feH) fäst 
fätera {fäte-ra i n. ö. Svl. fe-) 
föda {/0'da') subst.; födo- {f^-do)-) 
föda (f0'da' vulgärt f0') födde 

{föd'9') födt (föt^) född (/öf?0 
födelse {f0'ddls9^ säll. -9?*sa) 
-föding {-f0^diri) i smns. t. e. in-f. 
födsel {föå-sdl säll. /i0r.'d[. hvardagl. 

föt'Sdl)] födslo-(/öd'5Z£0- Q\,f0'd') 

^öga {f0'ga^)] till föga 
fögderi el. föjderi {fögfd^ri- el. 
/öy'(?eri') 

föl (/i0f-'O * 

föla \f0'W) 

följa (/öZ-ia*) 

-följan- {"följan-) t. e. efterföljans- 

värd 
-följare(-/ö^yar9)i smns.t.e. efter- f. 
följaktligen {föPj-akHligdn el. följ- 

akHligdn) 
följd {föVjd)] till följd av, i följd 

av 
följe (föl-jd^y 
-följelig -gt {'föVjdlig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. efter-f. 
-följelse {'föVjdlsd) i smns. t. e. 

efter-f. 
följeslagare el. -slage (utt. vanl. 

föVjd-sWgard genom misstyd- 



88 



ning, men genom återforning 
även föl*J9S-Wg9 el. föVjd-sWgd) 

följeslagarinna ( föVJQ-slvgarin-a^) 

följeslagerska ( föl-jd-sWgdvska) 

följetong {föVjetor/ även med fram- 
stark akc. i analogi med for- 
mellt smns. ord och genom miss- 
tydning till följa: föVjd-torj^) 

fbljetonist ( föVjetonis-t) 

fönster [fön-stor) 

för (/ö.'r äv. f0h, i Svl. fce^r) adj., 
vanl. i smns. t. e. tal-f., van-f., 
domm-f. 

för (för, i Svl. fo^-r) aubst.; för 
ut, för om 

för {fövy i Svl. foB-r) adv.; när 
detta ord användes ss. förstärk- 
ningsord framför fett adj. el. adv 
med smns. akc, utbytes denna 
mot enkel t. e. för gam-al, 
för rv-sandd; för när, for sent, 
för stor, for svår, for gammal, 
for liten, för länge, för mycket, 
ibr ofta, för tidig; allt för stor, 
allt för mycket osv. 

för (/ö'r, i Svl. /6B'r) prep.; för 
hand (jfr subst. förhand), för 
handen (men förhanden varande), 
för händer, för detta, för mer, 
för härvarande, för rätta, för 
rasten, för visso, för Övrigt; då 
för tiden, nu för tiden; hvad för 
en, hvad för någon, hvad för 
slag; för länge sedan, för ord- 
ningens skull, för ro(s) skull, 
för min skull, för den skull, 
för det masta, för så vidt, i 



stället för, for ty, icke för ty, 
för att 
för (/ö-r, i Svl./02'r) oskiljbart pre- 
fiks, vanligen akcentsvagt. Vid 
smns. med ett enkelt ord f^r 
detta senare huvudtryck på den 
stavelse, som utanför förenifigen 
skulle få dylikt, och ordet ut- 
talas med enkel akc. (utbildad) 
t. e. fceråriDhg, f(Brdrt)^ga, fcsr- 
svv^rlig, fosrå^deri-] dock får 
ordet smns. akc. (utbildad), om 
det slutar på -inna t. e. feer- 
faifarwa' ; å nyo smns. få smns. 
eller enkel akc. t. e. förlustbring- 
and9j förstörelsemedelj förtjänst- 
fullt, förtroendepost^ försvarstal, 
förvärvsbegär, för slag smemng, 
försoningsoffer ; * förenas för 
med ord, som förut äro värkligt 
eller blott formellt smns., så får 
ordet smns. akc. med huvud- 
tryck på för- och bitryck på 
sista leden, t. e,fö'r'anle'da,fÖ'r- 
almänHiga, fö-r-arheHa, fö^r-an- 
Wta, fö^r-anstaPta, fö-r-here^da, 
fö'r'f(Brde^la,fÖ'r'0)TSv^kaJ'ö'r-a)- 
ly¥as, fö'r-0dmjm^ka. Några 
kunna alternativt- få huvud- 
trycket på sista leden t. e. fosral- 
märkliga, fodr0dmjwt'ka, men att 
lägga huvudtrycket på andra 
stavelsen torde icke förekomma 
annat än artificiellt t. e. fcer0'd- 
. mjm^ka; ord på -sam, -bar, -skåp, 
-het få vanligen utbildad enkel 



89 



akc. t. e. fördragsam, förnimm- 
bar, förvantskap, förakflighet 

föra (fö-ra^ él,/0'ra'j i Svl. fce-ra^) 

förakt (fosrak^t) 

förakta {foerak-ta) 

föraktare {fceraUtaro) 

föraktlig -gt ( fceralfiUg -gt el. -kt) 

förallmännliga (fö'r-al-män^liga i 
Svl. /«-r-, el. fceralmän-liga) 

förandliga {fodran-dligd) 

föranleda (fö'r-an-le^da i SvI./cbt- 
jfr. leda) 

föranlåtta {fö^r-an-Wta i Svl. f(B'r- 
jfr. l&ta) 

förare (/öTar^' el. /i0f'r-, i Svl. f(B'rr) 

-förarinna ( -f&rarina' el. -ff^r-^ i 
Svl. -f(B'r-) 

förär ja {feer ar- ja) 

förarjelse ( foerar-jdlsd) 

förarjlig -gt ( fmrar-jlig -gt el. -kt) 

förbannelse {fcerban-dlsd) 

förbarma (fcerbar-ma) 

förbarmare {fcerbar-mara) 

förbenas {fosrbe-nas) 

förbi {fcerbif)] förbi- (fcerbv- el. 
fö'rbi' denna senare akc. i ana- 
logi med ord smns. av för och 
sammans. efterled) t. e. förbise, 
förbigå, förbifara 

förbindlig -gt (fosrbin-dlig -gt el. 
-kt) 

förbistra (fcerbis-tra) 

förbittra (fosrbit-ra) 

förblinda (foerblin-da) 

förblindelse {farblii^ddlsd) 

förblommera ( f&rbliame-ra) 

förbluffa {fcerbluf-a) 



förborja {fcerbor-ja) 

förbrylla {fmrbryVa) 

förbryllelse ( fcerbryVdlsd) 
förbrytare (fcerbry-tara) 

förbrytelse {fcdrbryHdlsd) 

förbrännelig -gt {fcerbränhiig -gt 

el. -kt) 
förbrödra {fo^rbr0-dra) 
förbund (fcerbun-d) 
fördetting (fosrdät-irj^ med akc. i 

analogi med för dät*a') 
fördevind {fö'rd9-vin^d el. fö'rde- 

vin-d, i Svl. fce-r-) 
fördom {fö'r-d(om' i Svl. f€S'r-) 
fördrag (fcerdrv-g) 
fördubbla {fcerdub-la) 
förSunkla {fcerdurfkla) 
fördyra {fwrdy-ra) 
fördystra {fcerdysHra) 
fördärv (fosrdcer-v) 
fördärva (fosrdcer-va) 
fördärvlig -gt {fcerdcur^vlig -^t el. 

-kt) 
före {förd^ el. f0'rd^, i Svl. /«-rp*) 

subst. 
före {fö-rd' i Svl. foerrd^) prep. ; 

före detta, för detta 
-före (-/öVa el. -/^V9, i Svl. -f(B'rd) 

i smns. t. e. mäl-f. 
förebrå ( fö-rd-brå') förebrådde 

(föTd-brod^d) förebrått (/öra- 

-brot') förebrådd ( fö'r9-brod') 

förebrås {fö'r9-brå^s hvardagl. 

'bros') ' 
förebråelse ( fö-ro-brå^olsd) 
'r6re\se{-fö'r9ls9 eh-f0'',i Svl.-/«^-) 

i smns. t. e. bän-f., jäm-f. 



90 



förem&l (fö'r9-måH) -* 

förene {fö'rdnd'' el. fördn9, i Svl. 

fm-; med enkel akc. genom 

analogi^ genom smndragn. även 

fm-rnd) i uttr. till fbrene 
-fbrerska ( -fö^r^rsha eller -/j0*-, i 

Svl. -/ö?*-) i smns. t. e. an-f. 
företeelse {förd-te^dls») 
förfall (fcerfaV)] förfallo- (/(»/•. 

fäl'io- el. 'faV') 
förfalska {/(BrfaVska) 
förfalskare ( foRvfaVslcar9) 
förfaren {/(Brfv-rdn) 
förfasa (^fmvfv^sa) f. sig 
förfaslig -gt ( fcerfv-slig -gt el. -kt) 
författa {/oerfat-a) 
författare (^foex fattar i) 
författarinna {fcerfatariffa^) 
förfina {foeupna) 
förfång (/(Brfor/) 
förfåa (foerfä-a i n. ö. Svl. -fé-a) 
förfära {foerfä-ra i Svl. -ce-ra) 
förfäran ( fcerfä-ran i Svl. -cB-ran) 
förfärdiga (foerfce-rdiga) 
förfärdigare (fcerfce-rdigaro) 
förfärelse {fmvfäfr^lsd i Svl. -ee«V-) 
förfärlig -gt ( fosrfce-rlig -gt el. -kt) 
förföljelse {foerföVjdls?) 
förfördela ( fÖ'r-f(BrdeHa) . 
förförisk -skt [fcerföiisk el. '0-r-, i 

Svl.-ö?-V- -skt mindre noggr. -st) 
förgylla {fcerjyVa) 
förgyllare {/(BrjyV-ard) 
förgä, se gä; förgås {feer gå- s hvar- 

dagl. f(BrgoS') 
förgängelse [fcerjärfdlsd) 
förgänglig -gt(fcRrjårflig -gt eL-kt) 



förgäta (fosrjä'ta i n. ö. Svl. -jé^ ) 

förgät (fmrgv^t) förgäto {f(Br- 

gå^tui) förgäte {fcergåHd) 
förgätenhet {fcerjå-tdn-heft i n. ö. 

Svl. 0-) 
-förgätlig -gt ( -fcsrjäHlig i n. ö. 

Svl. 'jé^- -^ el. -kt) i smns. t. 

e. oför-g. 
förgäves (fcerjä-v iS i n. Ö. Svl. -jé-) 
förhatlig -gt (fcerhu^tlig-gtel.-kt) 
förhyda (fwrhy-da) förhydde (/cer- 

hyd-d) förhydt {/(Bthyt-) 
förhäksa {/(Brhåkfsa) 
förhärdelse {fcerh(B-rddlsd) 
förhör (foerhö^T i Svl. -o^-r) 
förinta {fxrinHa) 
förintelse (foerin^tdlsd) 
förklara (fcerklv-ra) 
förklarlig -gt (fcsvklv-rlig -gt el. 

-kt) 
förklena (fosrkle-na) 
förklenare ( f(Brkle-nard) 
förklenlig -gt{f(£rkle-nlig-gt el. -kt) 
förkläde ( fö'r-kWdd i Svl. /ö5t-, i 

dagl. tal fcdvkW el. fxT-kld) 
förknippa (fcBrknip^a) 
förkroppsliga (fcerkrop^sliga) 
förkunna [fcRvkun-a) 
förkunnare {fcerkun-ard) 
förkunnelse {f(Bvkun'dls9) g 

förkävra {fcerkåfvra i n. Gtl./ö?r- 

ko^vra) 
förkävran {fo&rkå-vran el. -d- ss. 

frg.) 

förkättra {fceTxälfra) 
förleden el. -Ii- {fxrle-ddn el. l^-)] 
här förleden 



91 



förlig -gt (f(B'rUg^ -g^t el. -JcH) 
-förlig -gt ('/(B^rlig -gt el. -kt) i 

snins. t. e. ut-f., jäm-f. 
förlika ( foerWka) förliks ( fcerli^ks 

el. hvardagl. fcerlUk-s) 
förlisa (fosrli'Sä) 
förlora {fxrUo^ra) 
förlust {fcerlusH) 
förlustig -gt {f(Brlus'fig -gt el. -kt) 
förlåt {fö'r-Wt i Svl. f(B'r-) 
förlåta (fosrlå-ta) förlät -o {fosr- 

löft -w i n. ö. Svl. -é-t) 
förlåtelse {fosrlåHdlsd) 
förlåtlig -gt [fcerlåHlig -gt el. -It) 
iörl&geiL{f(BrWg9n i n. ö. Svl. -le--) 
förläna (fosrWna i n. ö. Svl. -le--) 
förlånare {fcsrlä-nara i n. ö. Svl. 

förlöjliga {./(Brlöj-liga) 
förmak {för-mv^k i Svl. fo5'r') 
förmera {fmrme-ra) öka 
förmjnidare (^f(xr-myn'dar9 el. fcBr- 

myn-dard) 
förmynderska ( fö^r-myWddvska el. 

fcermyn-ddvskäj 
förinynderskap ( fö r-mynddr-skv^p 

el. feer myn- ddr-skv^p) 
förmå {fcBrmå') förmådde {foer- 

mod^9)^öTmktt{foermot-) förmådd 

(f(ermod') förmås {fmrmåfs 

hvard. fcRrmos-) 
förmåga {fcermå^ga)] i förmågo av 

{/(Brmåfgu)) 
förmån {fö^r-må^n i Svl. fce-r-) 
förmånlig jgt (fö-r-må^nlig i Svl. 

f(B'r-, äv. fcermå^nlig -gt el. -kt) 
förmäla (/ö?rmä-7a i n.;ö. Svl. -mé'-) 



förmäten (/(ermä-ton i n. ö. Svl. 
-mé-tdn) 

förmögen {f(erm0-g9n) 

förnickla ( fcernik-la) 

förnimma (/ö?rw«Wa)förnamm(/ö5r- 
fiam-) förnummo ( /(Brnuvn^to) för- 
nummit {foernum-it) förnummen 
-et (fosrnuni^9n -dt) förnumna 
{fmrnuwfna) 

förnimmelse {f(Brnimhlsi) 

förnuft {/(BrnufH) 

förnuftig -gt {farnufUig -gt el. -kt) 

förnumstig -gt (fcBrnum-stig -gt el. 
-kt) 

förnäm ( fxrnä^m i n. ö. Svl. -é-m) 
förnämast {/(Brnä^mast) el. i 
annan bemärkelse : fömämst 
(fcernäm-st säll. -ä-mst) 

förnämitet (^ feerna' mite- 1 i n. ö. 
Svl. -né'm-) 

förnämlig -gt (foirnäm-ligGhfoer- 
när^ntlig, i n. ö. Svl. -né-m- -gt 
el. -kt) 

fömämligen ( fosrnäm-Ugsn eller 
SS. frg.) 

förnärma (fo^rncer-ma) 

förnärmelse {fcerncBr-mdlsd) 

förnödenhet (f(ern0'd9n-h&t) 

förpakta (fosrpak-ta) 

förpaktare {foRrpak-tard) 

förpassa (foBrpas-a) 

förplikta ( fcBrplik-ta) 

förpligtelse ( fcerplik-hlsd) 

förpläga {fcsrpWga i n. ö. Svl. 
-plé^ga) 

förpästa {f(BYpäsHa) 

förr (foer-); förr än 



92 



förre -a {f(Br'9' -a*) 

förrfjor el. -ol (/ä3r-//w*f el. fcdr-- 
fj(or, i senare fallet utt. ss. 
formellt enkelt ord, i Svl. o. n. 
Gtl. vanl.-w'Z) 

föTTgkr (feer '-gå^T él, feer- går, i sen- 
are fallet utt. SS. formellt enk- 
elt ord) 

förringa (fcerirfa) 

förråd {/(Brå-d) 

förråda {/(Brådda) förrådde förrådt 
förrådd (fcerodh fosrot- foerod^) 

förrädare (foerä-dard i n. ö. Svl. 
-réid') 

förräderska {fodrä-dBvsIca i n. ö. 
Svl. -ré^d') 

förräderi {fcRrä^dQri- i n. ö. Svl. 
-red') 

förrädisk -skt [fcerä^disk i n. ö, 
Svl. -ré-d' -skt el. mindre nog- 
gr. -st) 

förrätta (/(Brät-a) 

försaka (foersv^ka) 

försakelse {fcsTSV^kglsa) 

-försel (-fosr^SQl) i snms. t. e. in-f. 
ut-f. 

försiktig -gt ( fcevsikHig -gt el. -kt) 

förskott (fosrskot- även föv-skot^) 

förskottera ( f&rskote-ra) 

förskräcka ( foevskråk-a) 

förskräckelse {fosrskräk'9ls9) 

förskräcklig -gt {fmrskräkflig -gt 
el. -kt) 

försmå (/ä^rsmå-') försmådde {fcex- 
smod'd) försmått (fosTsmot-) för- 
smådd (foersmod-) försmås (fcsr- 
små^s hvardagl. fcdrsmos-) 



försoffa {/(BTSOpa) 

försona (fcerscD-na) 

försonare {/(Bvsui-nard) 

försonlig -gt {fosrsco^nlig -gt el. -kt) 

först {f(BX'S$j 

förste (fosrsta') subst. 

förstling {fcerstlirj^) 

förstone {/(BrsUan?^ el. far' stond^)] 
i förstone 

förstu {fö-r-stm' el. fmrstm' förkort. 
B.yfö'r'Stm'ga, ofta gen. hänför- 
ning till fara: farstm') förstun 
(föT-stm^n hvardagl. fcerstun^); 
förstuga- el. förstu- 

förstumma (fcerstufn^a); föfstum- 
ning 

förstå (/ä?r5/(l') förstod (fcBTStai^d) 
förstodo (fosrstio-do)) förstode 
{f(Bvsto}'d9) förstått, (fosrsiot-) 
förstådd {fcdTstod') förstås (/ö5r- 
stå^s hvardagl. fceistos-)] så till 
förståendes 

förstånd {fcersioi^d) 

förståndig -gt {fcerstofifdig -gt 
el. -U) 

förståsigpåare (f(Brstå'sigpå'ar9*) 

förständiga (foerstän-diga) 

förstöra (frnrstö^ra i Svl. -ce-ra) 

förstörare {fcerstö^rard i Svl. -a?-V-) 

förstörelse {fcerstö^rdlsd i Svl. -m-r-) 

försumlig -gt(f(BTSum'lig -gt el. -kt) 

försumma (foersunh^ä)' 

försummelse (foevsumhlsd) 

försvinna (fosrsvin-a) försvann 
(f(Brsvan')-£ör3yu.nno(f(BTSvufir(o) 
-e, -it, -en 

försyn (foersy-n) 



93 



forsat {fmså^t) 

försåtlig -gt (fcsTså^tUg -gt eller 

-ht) 
försåtligen {frnrsåftligdn) 
försäkra {foersä-kra i n. ö. Svl. 

foetsé-Jcra) 
försäkran ( faersä-kran inö. Svl. 

försäkrare (f(ersä-krar9 i n. ö- 

Svl. 'é^k') 
förti, se fyrti 
förtret (fcertre-t) 
förtreta {foertre-td) 
förtretlig -gt {fcertre-tlig -gt el. -kt) 
förtrolfg -gt ( f(Bvtr(jt)'Ug -gt el. -kt) 
förtruten {fcertrtuftdn) 
förtrytelse {fcRrtryUdlsd) 
förträfflig -gt {fcRrträf-lig -g/ el. 

-kt) 
förtöma {fcertce-rna) 
förtörnelse {f(BTt(B-rndls9) 



förut {fö'r'mH eller f(Brtuft); förut- 

{fö'rmt' el. /(erm^t-) 
förutan (ftbriwtan') 
förutpm {fcertwtom^) 
förvalta (/(ervaVfa) 
förvaltare {fcervalHard) 
förvandla ( fcervafi^dla) 
förvant {fmrvan-i) 
förvilla (foerviVä) 
förvillelse {fcervilhlso) 
förvirra (faervir-a) 
förvåna ( fcervå-na) 
förvägen {f(Brvä-g9n in. ö. ^YX.-e-g-) 
förvärra {fcervcer-a) 
föräldrar ( foeräVdrar) 
förödmjuka ( fö'r-Öd-mjm^ ka) 
fösa {f0'sa^) 
fösare {f0'sar9^) 
fötter, se fot * 
-föttes el. -ers ( -föt^9s ibl. -ars) i 

smns. t. e. jäm-f. 



G. 



g (ge- uttalas även je-) 

gabbro {gah-rco el. gab'rci)^) 

gadd (gad-) 

gadda {gad-a') 

gaffel (gafhl) 

gagat {gagvH) 

gagn {garfn)] till gagns {garfns 
vanl. mindre noggr. garj-s) 

gagna (garj'na') 

gagnelig -gt {garj"n9Ug^ -gH el. -k't) 

gala el. galla (gvla' el. gaVa^) fäst- 
dräkt 



gala (gvla') galde el. gol (gco-l) 

golo (gorlu/) 
galant (galan-t) 
galanteri {galan'teri') 
galantin (gaVanti-n) 
galeas el. galjas (gaVev-s el. galjv^s) 
galeja (galåj-a^ el. -äj-) 
galen (gvhn^) 
galilé (gaVile-) 
galileisk -skt (gaVile-isk, i Svl. 

stund, -laj-sk el. -ä- -skt el- 

mindre noggr. -st) ' 



94 



galion el. galjon {gaVio>n el. gal- 

galje {galj9') 
gäll {gaV) 
galla, se gala 
galla el. -e [gal-a' el. -9*) 
galler {galhr) stängsel 
galler {galhr) folkslag 
galleri (gaVeri^) 
gallimatias (gaVimatras^) 
gallisk -skt (gaVisk -sJä el. mind- 
re noggr. -st) 
gallicism (gaVisis-m) 

gallra (jgaVra^) 

gallskrik (gal''Skri'k) 

gallskrika (gal-skri' ka) ^ se skrika 

galmeja (galtmj-a* el. -mäj-) 

galnas (gvlnas^) 

galning {gvlnirf) . 

galon (galcQ-n) 

galonera (gaVione-ra) 

galopp (galop-) 

galoppad (gal'opV'd) 

galoppera {gaVope-ra) 

galosch (jgalop) 

galoschera (jgaVofe-ra) 

galt (gaVt) 

galvanisera (gaVvanise-ra) 

galvanisk -skt (galvv-nisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
galvanism (gal'vanis-m) 
galvano- {galvvnw- eller gaV- 

vano)-) 
gSilö.T(galä'T i 8 vi. -ce-r, indi v. gale-i 

beror antagl. på avläsning efter 

beteckningen galer) 
gam (gv-m) 



gamäng el. gamin (gamärf el. ga~ 

mi^n) 
gammal {gam-aV) gamla -e {gam-- 

gamman {gam- an') 

ganglion -ier (garj-lion -idr); gang- 

lie- 

ganjera (ganje-ra) 

ganjör (ganjö^r i Svl. -oe-r) 

gans {garj-s el. gan-s) 
garfeka (ganska^) 

gap {gv'p) 

gapa {gv-pa') 

gaper (gv-pdr) 

gapig -gt (gv-pig' -^t el. wkH) 

gara el. gåra [gvra'- el. gorra^ 

n. Gtl. äv. gö-ra^) 
garant el. -ang (garan-t el. gararf) 
garantera [gar^ariiéra el. gar^an- 

te-ra) 
garanti {gar'arjtp^ el. gar^anti-) 
garde {gr^rdd el. gv-rdd^ äv. gar-dd) 
gardera (garde-ra) 
garderob (gar'dQrå'b) 
gardin (gardi-n) 
gardist (gardisH) 
garn (gv-rn) 
garnera (garne-ra) 
garnison (gar^nisw-n) 
garnityr {gar^nity-r) 
garsong (garsorj-) 
garva (gar-va^) 
garvare (garvara^) 
garveri {gar'veri') 
gas {gV'S) luftformig kropp 
gas (gv-s) flor 
gasch (gv-f) 



95 



gasell (gasåV) 

gask (gas-k) 

gaska (gas'Jea') 

gasometer [gas'åme'tdr el. -(om-) 

gäss {gas-) 

gassa (gas'a') 

gasse {gasrd') 

gast (gas-t) 

gästa (gas'ta^) 

gastera {gaste-ro) 

gastrisk -skt (gas-trisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
gastronom (gas'irånå^m) 
gastronomi (gas^trånåmi-) 
gastronomisk -skt (gas'trånå'misk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
gata {gvta^ i v. delen av n. Gtl. 

ga-ta^); gatu- (gvtm-) 
gått {gat') 
gav, se giva 
gavel {gv'Vdl) 
ge, se giva 
gebit (jebi^t) 
gedigen (jedi-gsn) 
gehäjme- (JeMj-md- el. -äy- el. 

jehéLJ-m- aven^e-) 
gehäng* {jéhätf) 
gehör (jehö^T i Svl. -ce-r) 
gelatin {fe^lati-n el. je^-) 
gelé (/eZeO • 
gelike {jeli^k9) 
gemak (jemv^k) 
gemen (jeme-n) 
gemenligen (jeme-nliggn) 
gemyt {jemyH även gemy-t) 
gemytlig -gt {jemy-tUg även ge- 

myHlig -gt el. -kt) 



gemäl {JemåfV) 

gen el. gin {je-n el. ji-n) i betyd- 
elsen av närmast el. lättast 
förande till målet ; genväg, fram- 
gent (endast -je^nt)] gent emot, 
ögen 

gen- {je-n- indiv. jän--) oskilj, 
prefiks, i betydelsen emot t. e. 
gendriva, gengäva, genågngare, 
gengäld, genklang, genkärlek, . 
genljud, genmäla, gensaga, gen- 
skjuta, gensträvig, gensvar 

genant {fenarft] 

genast (je-nas^t) 

gendarm {far^dar-m) 

gendarmeri ( farfdarmeri- eller 
farjdar*') 

genealog {je'neaWg el. jen'-) 

genealogi {je'nealågi' el. jen'- i 
Svl. även -oj i-) 

genealogisk -skt {je^neaWgisk el. 
jen*- -skt el. mindre noggr. -st) 

genera {feneWa) 

general {je'nerv-l el. jen'-) adj. 

general {je^nerv-H el. jen'-) subst. 

generalisera (^VweraZ»5C-Va el. -jen'-) 

generalitet {je'neralite-t el. jen'-) 

generalska {je'nerv'lska el. jen'-) 

generation {je^nerafio-n eller jen'- 
el. -tfcj^n) 

generell {fe'neräV eller fen'- säll. 
ind. -äfl) 

generera {je'nereWa el. jen'-) 

generositet {fe'nerio'site't el. fen'-) 

generös {fe'ner0'S el. fen'-) 

genäver {fenär^vor i n. ö. Svl. fe- 
né'V9r) 



96 



genetisk -skt . (jene-tisk -sJct, el. 

mindre noggr. -st) 
geni ifeni') 
genial {j%'nw'l) 
genialisk -skt {je'nW'Usk el. jen^- 

-sM el. mindre noggr. -$t) 
genialitet (je'nialUe't el. jen'-) 
genitiv {jemUi^v el. je'niti'V) 
genitiv -vt {je^niti-v -yt el. -fl) 
genius (je-nius) 
genom {je-nom el. jernom^) 
genre {fcbrihr) 

gentil (yaiy^*-7),teckn. ofta schangtil 
genuin [je^nmi-n) 
genus -era (je-nus -dra) 
geodesi (j^ådesi- el. je'a)-) 
geodetisk -skt {j&åde-tisk el. je'a)- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
geognosi {je'ågnosi' el. je'(o-) 
geognost (je'ågnoS't el. je'a)-) 
geograf [je'ågrt}\f el. je'cO') 
geografi {jdågrafi- el. je'o}-) 
geografisk -skt {je'ågr v- fisk Gl,je'a)- 

-skt el. mindre noggr. -st)^ 
geolog (je'åWg äv. je'<o-) 
geologi {jefålågi- äv. je'o)- i Svl. 

även -oji^) 
geologisk -skt (JéåWgisk äv. je'o)- 

-skt el. mindre noggr. -5^) 
geometer {je[åme-t9r el. je'w-) 
geometri {je'åmQtri' el. je^io-) 
geometrisk -skt (je'åme'trisk el. 

je'o)- -skt el. mindre noggr. -st) 
georgin {je^orji-n) 
gerad (jerv-d el. gerv-d även ofta 

grv'd) 
geridon el. -ong (ge'rido)^n el. -dot]-) 



gerilja el. gerilla(^en7-^'a' el.^er«7'a*) 

german (jcefmv^n) 

germanisera (jcer'manise'ra eller 
-jcermt)'-) 

germansk el. germanisk -skt {jcer- 
mv-nsk el. jcermv-nisk -skt el. 
mindre noggr. . -st) 

germanism {jcer' manis-m) 

gers, se gärs 

gesant (jesan-t) 

geschäft (gefc^t äv. ^e-) 

gesims (jesim-s) 

gest (fäs-t) 

gestalt (jestaVt) 

gestalta (jestaVfä) 

gestikulation (fä^tikmlafw-n äv. 
jäs'- el. -tfco-n) 

gestikulera {fäs^tikmle-ra äv. jä^-) 

gesvind -dt {jesvin-d -nH) 

gesäll {jesäV) 

get (je-t) getter (jet-gr i n. ö. Svl. 
jåthr) 

geting {je-tit]') 

gevaldiger (JevaVdigBr) 

gevalt (jeval-t äv. ^e-) 

gevär (jevå-T i Svl. -(B-t) 

gick, se gä 

gift {jif't) subst. 

-gift (-jiflt) i smns. t. e. hemm-g. 

gifta (jif-ia') ^ 

-giffca {-jif'ta) i smns. för-g. 

-giftare (-^*ey'/ar9) i smns. för-g. 

giite {jif'td% gifto- [jiflto)-)] gifter- 
mål {jif'tdr-må'l) 

giftig -gt {jif-tig' -gH el. -Ä^if) • 

giga (jvga^) instrument 

giga (ji-ga^) värb 



97 



gigant {jiganH indiv. gi-) 
gigantisk -s'kt (jigan-tisJc indiv. gi- 

'Skt el. mindre noggr. -st) 
gigg iJ¥) äkdon 

gigg U¥) ^^^ 
gikt (jikH) 

gilja (jil'ja') 

giljare {jiPjard^) 

giljotin {gWjåti-n -jo- el. -jo)-) 

gi[jotiD.eT&{gil'jåtine-ra -jo- el. -jcj-) 

gill ijil') 
gilla {jil'a*) 

gille {jil'9') 

giller (JiVdr) 

gillra (jil-ra') 

giltig -gt (iaKi>* -g^< el. -Ä^/) 

gin, se gen 

gingo, se gå 

ginst (jin-st) 

gippa (^'ip-fl^O 

gips (iii?-5) 

gipsa {jip-sa') 

gir (^'».'r) 

gira (jrra^) 

giraff {jiraf- el. firaf-) 

girig -gt (Ji-rig^ -gH el. -Ä'^ hyard. 

gir land {girlarj-d U. -w'e? äv. ^ir-) 

giro (Ji-Vct) ävi ji-rco') 

giss (^«s-) 

gissa (jis'a') .* 

gissel (jis-d) 

gissla {jis*W) 

gisslan (jis'lan^) 

gissug -gt (jis-ug^ el. jis-mg' även 

jis''m'g 'gH el. -Ä'^) 
gisten {jis'tdn') 

Lyttkens och Wulff, ^v. Uttalsordbok. 



gistna {jis'tna' hvardagl. mindre 
noggr. jis'na^) 

gitarr (gitar- el. jitar-) 

gitta {jit'a^) gat '(^ö'^) 

giva (ji-va^) el. ge (^'c') giver el. 
ger {ji'V9r el. ^'e'r) gav (gv^v, 
hvardagl. o. ,vulg. gv-) gåvo 
-e {ga'Vco^ -9') giv el. ge {ji-v 
©!• 3^) given el. gen {jvvdn*" 
el. ie'w) givit (jrvif, hvardagl. 
jet- i n. ö» Svl. jät-) given -et 
{ji-vdn^' -9P sammandragas icke) 
gives el. givs (Ji-vs hvardagl. 

■ 

jiW'S el. jif-s) el. ges [je-s stund. 

hvardagl. jes^\ jfr. hava, bliva 
givare {ji-vard^) 
givarinna (ji'varin'a^) 
-givelse {-ji^vdlsd) i smns. t. e. in-g. 
given iji-vm) subst. best. form 
-giveri (-jiveri^) i smns. t. e. gäst-g. 
-giver ska (-ji^vorska) t. e. gäst-g. 
-givlig -gt {'ji^vlig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. efter-g. 
gj-, ord tecknade med gj återfinnas 

bland ord på j 
glacé- (glasc- eller -se--) t. e. 

g.- handske 
glacial (glas'w-1) 
glaciär (jglasHäfv i Svl. -(B-y) 
glacis (glasi-s) 

glad -dt (glv'd vulg. giv-, glat-) 
glada (glvda^) 
gladde, se glädja 
gladelig el. gladlig -gt {glvddlig' 
^ el. glvdlig' -gH el. -kH) 
gladiator -orer (glad'w'tor^ -aUo^rdr) 
gläfs, se gläfs 

7 



98 



glamm (glam-) 

glamma {glam'a^) 

glandel {gla n-dd 

glandiilös (glan'dml0'S) 

glans (glänts) 

-glj^ns (-glänts) mineral 

glänsa (glänsa^) . . 

glansk -skt (glan-sk -stst mindre 

noggr. -st) 
glanska (glan'8ka^) 
glapp (glapi) 
glappa (glap-a^) 
glas {glv'S) 
glasera (glase-rä) 
glasig -gt (glvsig' -gH el. -k^t) 
glass (glas-) 
glasyr {glasy-v) 
glasärts {glvs-cer^ts) 
glatt [glalf) 
glaubersalt(^?t?w69r-5aZ*^el.^Z4?«-) 

glav el. glaven {glv-v el. glv-V9n) 

gled, se glida 

gles {gUs) 

glesna {glesna^) 

glete {gleid') 

gli {gU) 

glida {glida') gled {gle-d) gledo -e 

(gle'd(o^ -9^) 
glimmia {glimra^) 
glimmer (glim-i}r), glimret 
glimra {glim'ra') 

glimrig -gt (glim-rig^ -g^t el. -k^t) 
glimt (glim-t) 
glimta (glim-ta^) 
glinder {glin-ddr) 
glindra {glin-dra^) 
gliring {glvrirj') 



glitt {gW) 

glitter (glithr) 

glittra {gUt'ra') 

glittrig -gt [glH-rig' -g^t el. -k^t) 

glo {ghO') glodde {glo)d'/) glott 

(glcoi^) 

glob {gl(0'b) 
glop (gko-^p) 
glopp ijgloph) snöglopp 
gloppa {glop'a^) 
gloria (glw-ria) 
glos- {glco'8-) t. e. gl.-ögd 
glosa (glco'sa^) 
glufsa (glufsa') 

glugg {glyg-) 

glunk {glurfk) 

glunka {glutj-ka') 

glunt (glun-t) 

glupa {gltwpa^) 

glupsk -skt (glup'Sk -skt el. mind- 
re noggr. -5/) 

gluttS {glut'a^) 

glycerin [glt/s^ri-n el. glys^-) 

glåmig -gt {glå'mig^ -gH el, -kU) 

glåpord {gWp-oy^rd) 

glädja el. glada (glä-dja^ el. glå'da^ 
vulg. glä' i n. ö.Svl. gle-dja^ osv.) 
gläder (glä-ddr vulgärt gWr) 
gladde el. gladde {gladd' äv. 
gläd'9^) gladt eller glädt {glat^' 
ä\5. glcU') gläd {gWd hvardagl. 
o. vulg. gläf) 

glädje {glä'dj9^.i n. ö. Syl. glé'dj9') 

gläfs el. gläfs {gläfs el. gläfs) 

gläfsa {gläfsa^) 

glänsa {glänsa^) 

glänt {glän-t) 



99 



glänta (glän'ta^) 

glätscher {glät-f9r) 

glätta {glätta') 

glattare {gJät^ard') 

glättig -gt {giät'ig^ -gH el. -TcH) 

glöd {gl0''d) 

glöda (^Zj0^-(?a*) glödde (glöd-9^) glödt 

{gm. 

glödga (glöd-ga') 

glögg (glög-) 

glömma (glöm'a'), glömde -mt -md 

glömsk -skt {glöm^ék -skt el. mind- 
re noggr. -st) 

glömska (glöm^ska^) 

gnabb (gnab-) 

gnabbas' (gnab-as') 

gnag (gno-g) 

gnaga {gnt>'ga^) gnB.gt(gnv'gt el. -kt) 

gnagare [gnvgard^) 

gnat (gnv-t) 

gnata (gnvta^) 

gnatig -gt (gnvtig' -gH el. ^k't) 

gnet (gne-t) gnetter {gnei^dt i n. ö. 
Svl. gnåt-dr) 

gneta {gncla') 

gnetig -gt (gne-iig^ -gH el. -kH) 

gnida {gnvda' vulg. gni*) gned 
[gne-d vulgärt ^wc-) gnedo -e 
(gne-do)' -9*) 

gnidare (gnvdar9^) 

gnideri {gnMeri-) 

gnissel (gnishl) 

gnissla {gnis'W) 

gnista {gnis'ta^)] gnistsläckare oft. 
gnistersl. 

gnistra {gnis'ira^) 

gnistrig -gt (gnis'irig' -g^t el. -k^t) 



gno (gnio-') gnodde {gncod'9') gnodd 
(gnwd-) gnott {gnot-) gnos (gnw^s 
hvardagl. gncos-) 

gnola (gnwla^) 

gnu (gnia-) 

gnugga (gnug-a^) 

gny (gny-) gnydde {gnyd-d') gnytt 
{gny() 

gny {gny-) subst. 

giiägg (<7«a^0 

gnägga (gnäg-a') 

gnäjs (gn'éj'S el. -ä-) 

gnäll {gnåV) 

gnälla (gnäl-a^) 

gnällig -gt {gnål'ig^ -gH el. -Ä*^) 

gnola [gn0'W) 

gobeläng eller -in {gob'elärf eller 
g(i}'beli'n äv. ^å'-) 

god (gco-^d hvard. gco-, i den undan- 
hällna ställningen i hälsnings- 
uttr. god dag^ god morgon, god 
middag, god afton, god natt osv. 
gto gco eller gå) godt {got-); 
godan (gwdan^) med godo, till 
godo {ga)'da}^) tillgodo- {tilgca-dco- 
el. tiVgtJdw-) t. e. t.-göra; sä 
godt som, lika godt, for godt, 
förgodt- (fwrgot'-) t. e. för- 
godtfinnande. 

gods {gwt-s el. gcjå-s) 

goffrera, se gäffrera 

golf (goVf) 

golv {goVv) 

gomm (gam^) 

gona (gtO'na') 

gondoljär (gon'doljä^T äv. gorfdå- 
i Svl. -^-x) 



100 



gondol [gondå^l av. gorj-) 
gonggong {gorjgorf el. gorj-^gorj') 
gordisk -skt {gå^rdisTc el. ^ö-V- -skt 

el. mindre noggr. -5^) 
gorilla {ga)rU'a'' el. gårila') 
gorm (gor-m) 
gorma {govma') 

gormig -gt (gormig^ -g^t el. -Ä*^) 
gorS, {gor-^å' el. gw'rå) 

gosse (,<705'9*) 

got (^w-'^) jfr göt 

gotik (g(oti'k) 

gotisk -skt [gcoUish -sJct el. mind- 
re noggr. -st) jfr götisk 

gotta {got-a^) 

grabb (grab^) 

grabba (grab^a') 

grad {grv^d) 

gradera (grade-ra) 

-gradig -gt {-grv^dig -gt el. -kf) i 
smns. t. e. fam-g. 

gradual- (grad'mv'1') t. e. g.-dispu- 
tation, g.-salm 

graduera {grad^me-rd) 

grafisk -skt (grv^fisk -skt el. mind- 
re noggr. -st) 

grafit [grafi-t) 

gramm {gram^), förkort, gr, 

grammatik {gram'ati-k) 

grammatika (gramaPika^) 

grammatikalisk -skt {gramatfiktj^l- 
isk el. gram'at- -skt el. mindre 
noggr. -st) 

grammatiker [gramatHk^r el. -at'i- 
kdr') 

grammatisk -skt (gramat-isk -skt 
el. mindre noggr. -st) 



gramse {gram-Sd^) 

gran [grv-n) träd 

gränadör (granfadö^r i Svl. -a-r) 

granat {grantj^t) 

grand {gran-d ledigt gran-) 

grandissimo (grandis-imw el. grarjd- 

el. -is'im(ji}^) 
granit [granit) 
grann {gran-) 

-grann {-gran^) i smns. orda-gr., 
. nog-gr., lag-gr., mann-gr. 
granne {gran'9') 
granneligen [gran^dli^gdn) 
grannlaga {graw-Wga) 
grannlagenhet [gran'-lvg9n-heH el. 

-Wgdnhdt) 
grannlåt [gran'-låH) 
granska [gran' ska') 

■ 

granskare [granskard') 

granulera [gran'vilg^ra) 

gräs [grv-s) 

grasiös [gras'i0-s) eller gratsiös 

[grafsi0-s) 
grassera [grase-ra) 
gratificera [gratifise^ra) 
gratifikation [grat'ifikafio-n eller 

-tfa)-n) 
gratis [grvtis*) 
gratist [gratis- 1) 
gratsial [grafsith'l) 
gratsialist [grafsialis-t) 
gratsie [grat-si9 äv. grt)-t-) 
gratsiös, se grasiös 
gratulant [gra^mlan^t) 
gratulation [grat^mlafco-n el. -tfco-n) 
gratulera [grafmle-ra) 
grav -vt [gr v- v -vt el. -ft) adj. 






• • • 



• • • • 






• ■ 
• -» 



• • « 



101 



a • a 



•> i: 



« 






grav {grt)'V) subst. 

gravamen -ina {gravo-mdn eller 
-vmdn' -ina) 

gravation (grav'afcO'n el. -tfco-n) 

gravera (grave-ra) 

gravis (grv^vis) 

gravitation (grav^itafw-n el. -tfw-n) 

gravitet (grav'it€'t) 

gravitetisk -skt {jgravHteHish -skf 
el. mindre noggr. -st) 
' gravstickel (grvv-stik^dl) 

gravyr [gravy-r) 

gravör (gravö-r i Svl. -ce-r) 

grecism (gresis-m) 

gredelin, se gridelin 

gregarin {gre'gari'n) 

grek (gre-k) 

grekinna (grekin-a^) 

grekisk -skt (gre-kisk -skt el. mind- 
re noggr. -st) • 

grekiska (gre'kiska) 

gren {gre-n) 

grena [grena') 

grenadjär {gre'nadjä^v äv. gren!- 
i Svl. -ce^v) 

grenig -gt [grcnig' -g^t el. -¥t) 

grensle, se gränsle 

grep (gre-p) subst. 

grepe (gre'p9') 

grepp (grep- i n. ö. Svl. gräp-) 

gret, se gråta 

greve (gre'V9^) . 

grevinna (greviffa^) 

grevlig -gt {gre'vUg' -gH el. -kH) 

gridelin el. gredelin {griäeWn el. 
vanl. gredfeli-n) 

griffel [gripdl äv. grif^dV) 



•i 



grift {grifH) 

griljera (grilje-ra) 

grill (griV) 

grimas (grimv-s vulg. grimv-f i 

analogi med ord på -»(/") 
grimasera {gri*masdWa) 
grimma {grim'a^) 
grin {gri-n) 
grina (grvna^) 
grinare (grrnare^) 
grind (grinad hvardagl. grin-) 
grinig -gt {grrnig' rg't el. -k^t) 
grip (gri^p) 
gripa {gripa') grep {gre-p) grepo 

-e {grt-po)' -a*) 
-gripelse {-gri-pdlsd) i smns. for-gr. 
-griplig -gt {-gri'pUg -gt el. -kt) i 

smns. t. e. obe-gr. • 
-gripligen {-gri'pUgdn) i smns. 

t. e. hand-gr. 
gris {gri'S) 
grisa {grvsa^) 
grisett {grisäi') 
grissel {grishl) el. grissla {gris^la') 

brödspade 
grissla {gris'la') simmfågel 
gro {gro)') grodde {gr(od'd') grott 
■ {grcDif) grodd {groyd-) 
grobian {grMiv-n el. grioh'-) 
groda {grwda^) 
grodd {grcod') 
grogg (grogi) 
groll {groV) 
grondera {grorjde-ra) 
grondör (grorjdö-r i Svl. -ce-r) 
grop (grw^p) 
gropig -gt {grcopig' -g't el. -¥t) 



% • • 






• • • 



• 






■ • • 



* • • • • 



« • 



• • 



102 



gross (gros-) 
grossess (grosäs-) 
grosshandlare [gros-^han^dlard) 
grossör {grosö^T i Svl. -or-t) 
grotesk -skt (grotäs-k el. -åt- äv. 
-wt- -skt el. mindre noggr. -stf 

grotta [groi-a^) 

grov >vt {grw-v -\t el. -ft i dag- 
ligt tal ofta griof4) grövre 
{gr0'Vrd) grövst {gr0'YSt el. -fst) 

grubbel [grubhl) 

grubbla [grub'la^) 

grubblare {grub'lard^) 

grubbleri {grub'leri^) 

grumla {grum'W) 

grumlig -gt {grumliga -gH el. -kH) 

grummel {gtumhl), grumlet 

grums (grjum-s) 

grumsa {grum'sa') 

grumsig -gt (grunfsig' -gH el. -kH) 

grund (grun-d vulgärt grun-^j 
mask.; på grund av 

grund (grun^d vulg. grun-) neutr. 

grund -dt {grun-d vulg. grun-, -nH) 

grunda {grun'da^) 

grunda {grun^da' hvardagligt 
grun'a^) eftertänka 

grundlig -gt [grunrdlig^ -gH el. -kH) 

-grundlig -gt (-grun^dlig -gt el. 
-kt) i smns. out-g. 

grundval (grund-vv^l) 

grupp {grup^) 

gruppera {grupeWa) 

grus (grtu^s) 

grusa (grm-sa^) 

grusig -gt (grmsig' -g^t el. -kH) 

gruva (grm'va^) värb 



gruva (grfu*va') subst. 

gruvlig -gt (grtu-vlig^ -gH Ql.-h^t) 

gry {gry-) grydde {gryd'9^) grytt 

gry (gry-) subst. 

grymm {grywf), grymt 

-grymma {^grym-d) i smns. for-gr. 

grymta {grym'ta^) • 

grymtan (gryni^tan^) 

gryn (gry-n) 

gryna (gryna^) 

grynig -gt {grynig'' -g't el. -kH) 

gryt {gry-t) 

gryta (gryta^) 

grä gr&tt {grå^ gyot-) 

gr&Ue {groVd^) 

gråna [grå-na^ i Sthm offca growa^) 

gråt {gråft) 

gråta {grå'ta^) grät el. gret gräto -e 

el. gre- {gräft äv. gre-t gräico' 

-d* även grC' i n. ö. Svl. gré-t 

gr&io}^ '9') 
-gråten (-gråffdn) t. e. be-gr.,för-gr. 
gråtig -gt {grå'tig^ -gH el. -k^t) 
gråvacka (grå''Vak^a) 
gräck {gråkf) prydnad 
grädda {gråd'a^) 
grädde el. -a {gräd'9^ el. -a*) 
gräl (grär^l i n. ö. Svl. gré-l) 
gräla {grå*W i n. ö. Svl. grérla'') 
grälare {grä'lar9^ i n. ö. Svl. gré--) 
grälig -gt (grä'lig'^ i n. ö. Svl. 

gré'lig^ -gH el. -kH) 
gräma {grå*ma^ i n. ö. Svl. gré'ma^) 
grämelse (grä"mdls9^ i n. ö. Svl. 

gré^mdlsd^) 
gränd {grä/n^d) 



103 



gräns (grån-s) 

gränsa (gränsa^) 

gränsle el. grensle (grän'sh^ el. 
'gren'sl9% det förra utt. får öv- 
erhand dels i följd av vokalför- 
kortning, dels därigenom att 
samhörigheten med gren för- 
dunklas vid förlängning av n 
och inryckning av s) jfr ränsa 

gräs (gräfs i n. ö. Svl. gré-s) 

gräshoppa (grå'S'hop*a) 

gräsa {grä'sa' i n. ö. Svl. gresa^) 

gräslig -gt (grä'slig^ i n. ö. Svl. 
gré'sUg^ -gH el. -k^t) 

grät, se gråta 

grätten (grät'9n^) 

gräva grävt {grä'va^ gräfyt el. 
grä^ft, i n. ö. Svl. gré-) 

grävling {grä-vlirj^ i n. ö. Svl. 
gré'vUrj^) 

gravare (grä'var9^ in. ö. Svl. 
gré-') 

gröda {gr0'da^) 

gröe (gr0'9^) 

grön (gr0'n el. gr0-n) 

-gröna {-grui^na el. -0^-) i smns. 
mur-g. 

gröning {gr0"nifj^ el. gr0'') 

grönska (grönska^) subst. 

grönska (grönska^) värb 

gröpa (gr0'pa^) urholka 

gröpa (gr0'pa^) grovmala 

gröpe {gr0'p9^) 

gröpp {gröp-) 

gröppig -gt {gropiga -gH el. -k^t) 

gröt {gre^t el. gr0't) 

gröta {gr0'ta' el. gr0'-) 



grötig -gt (gr0*tig^ el. gr0'' -gH 
el. -kft) 

grötmyndig -gt {gr0't'myn^dig el. 
gr0't' 'gt el. -kt) 

grövre grövst, se grov 

guano (gmv-nco) 

gubbe (giib'9^) 

gubevars {guVevar-s el. gta'-) 

gud (gtu-d) guds (utt. vanl. gtiå-s 
el. gu('Sj men en guds utt. gtufds); 
guds- {guå'S- el. gut-s- guds- 
el. gui'S'); gudi [gtwdi^); gudi 
nog 

-guda {-gm^da) i smns. t. e. av- 
guda 

gudaktig -gt {gm-d-akHig oftast 
gmdak-tig -gt el. -A;^) 

guddom {giu'd-da)m' 'd(om^9n el. 
gtwdcom^ -mdn') 

guddomlig -gt (gmdcom-lig -gt el. -Ä^) 

guddotter {gtwd-dot^dr el. ^m«-- äv. 
någon gång gud^-dot^dr) guddött- 
rar (gm'd' döttrar el. ^«a*-) 

-guderi (-gmderi^ el. .-^mt/er»*) i 
smns. t. e. av-g., mång-g. 

gudfader el. gudfar el.guffar (giwd- 
-fo^dgr gm'd'fv^r oftast assimi- 
ler. g%(/'v^r eller guf'ar^) gud- 
fäder (giu'd-fä*d9r) 

gudfruktig -gt (giwd-fruk^tig stund. 
gmdfruk'tig -gt el. -kt) 

gudinna (gwLdin'a^ i smns. endast 
-gmdin^a t. e. sång-g.) 

-gudisk -skt (-gm^disk -skt el. mind- 
re noggr. -st) i smns. t. e. av- 
gudisk 

gudlig -gt (gta-dlig^ -gH el. -kH) 



104 



gudmoder el. gudmor el. gummor 
{gtu'd'm(o^d9r gtwä-niWr oftast 
assimiler. gm*mw^v el. gum-wr^) 
gudmödrar {gm'd-m0^drar) 

gudson (gtwd-så^n oftast assimil. 
gtw-så^n el. gtis'å^n el. -sö^n el. 
-so»' jfr son) g-söner (gm'd-S0'n9r) 

gudsjämmerlig (gutsjäm'9rlig^) 

gudBiiåd(e)lig -gt {gutsnå-d{e)lig^ 
eller -nå-dlig -gt el. -ht) 

gul (giu-l) 

gula {gm'W) 

guld el. gull (gul-d el. ledigt guV 
det senare i synnerhet i samm- 
ansättningar med bildlig be- 
märkelse t. e. gullgosse, gull- 
bröllopj gullhönä) 

gulden, se gälda 

guling {gm-lirj^) 

gullviva {guV-vi^vd) 

gulna {gm'lna^) 

gumma (gunra^) 

gumma el. gummera (gum'a^ el. 
gume-ra) 

gummi {gum'i^) 

gummigutta (gum'igut'a^) 

gummilacka (gumHlaJca^) 

gump (gum-p) 

gumrik {guvnfrih) sädesart 

gumse (gumsd^) 

gunga {gurj'a*) subst. 

gunga {gurj'a^) värb 

gunst (gun-st) 

gunstig -gt (guffstig^ -gH el. -W) 

gunstling (gtmsfUrj^) 

gunås (gmnår^s) 

guppa (gup-a') 



gprgel (gur'g9l) 

gurgla (gurgla^) gräla 

gurgla [gur-gW) skölja halsen; 

gurgel- {gur-gil') 
gurka {gur-ka^) 
gurkmeja el. gurkmäja(^MrÄ:wä^**a*) 

nägon gäng ss. formellt smns. 

gurh-fimj^a el. -ö-) 
gurmand {gurmarj-d) 
gutera (gmte^ra) 
guttaperka {gutapcer-ka) 
guttural [guitmriil^l) 
gutår {gvitå^r) 

guvernant (gmv'9rnaf]-t ibl. -nan-t) 
guvernement el. -mang (^mt;öJr'we- 

mänft -aif el. g\si'd9r-) 
guvernör (jgynv^tBrn^x el. -«;'a/"- el. 

gwi' el. guvf' i Svl. -a?'r) 
gyckel {jykhl) 
gyckla (jyk'la') 
gycklare (Jpk'lar9^) 
gyckleri (JyVleri-) 
gyllene gyldene el. gyllne {jyVdtid 

jgl'9no^ el. jyVnd^ äv. jyVddtid) 
gyllen {jyl-dn) subst. 
gyllenlack {jyV9n-la¥ el. jyVdn- 
. lak!) 

gylling {iyVirj') 
^ylta [gyUa^) 
gymnasial (jym'nasiv'l) 
gymnasist (jym'nasi$-t) 
gymnasium (Jymnvsium' eller 

-nv'Siim) gynma,&ie'{jymnv'si9') 
gymnast {jymnasH) 
gymnastik (jywlnastifk) 
gymnastisera [jymlnastiseWa eller 

jymnasf-) 



105 



gymnastisk -skt [jymnas-tisk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

gynna (jyn-a^) 

gynnare (ji/n'ar9^) 

gynnarinna {jyn'arin*a^) 

gyttja {jyt-ja' jyt-^a el. jy^ia') 

gyttjig -gt {iytiig^ -gH el. -TcH el. 
SS. frg.) 

gyttra {jyt-ra^) 

gå, (^å-') gick (yiÄ') gingo [jirfco^) 
ginge y»jyaO gått {goif) gånge 
{gorj'9^) gången (^oi/*9W') gäck 
(gaJc^) -gås (-^(l's hvardagl. -gos' 
i smns. t. e. genomgås) 

gåffrera el. goffrera ( gofrérd) 

gång [gorf) t. e. två gånger, 
någon gång, mången gång, 
ingen gång, en gång 

gång {goifY, i gång; igång- (igoYf- 
el. vgot]-) t. e. igångsätta 

gångare {goif)'ar9^) 

gåpåare {gåpå-ard^) 

går (gåfv)] i går, i går afton 

går el. gorr {gå'x stund, i n. Gtl. 
gö'Vy el. gor-) 

gåra, se gara 

gård {gåfrd i s. Gtl. ofta gor-d) 
gårds- (gä-rds- eller gå'TS- eller 
i s. Gi;l. hvardagl, gor^ds- el. 
görs-)] i garde (gå'rd9^)] ord 
sammans. med -gård få ibland 
enkel akc. ock utt. då ss. formellt 
enkla t. e. Jcungs-g,^ gärds-g,^ 
träd-g., platt-g., körr-g. (men 
TcyrTco-g. med smns. akc.) 

gårdfarihandel -handlare -hand- 
lande {gå'rdfvri-han^d9l osv.) 



gårdvar {gå'rd'Vv'T) 

gårig -gt (gå-rig^ n. Gtl. äv. gö'- 

-gH el. '¥t) 
-gårds {-gå^rds i s. Gtl. hvardagl. 

-gå*Ts) i smns. t. e. inom-g., 

utom-g. 
gås (går's) gäss (jäs-) 
gåse (gå'S9^) 
gåta (gå'ta^) 

gåva (<7<l'va*); gåvo- {gå'vio-) 
gåvo, se giva 
gäck (Jäk-) 
gäcka (jäk'a^) 
gäckeri (jäk^eri-) 
gädda (jäd-a^) 
gäl {jä'l i n. ö. Svl. jé-l) 
gala {jä'W i n. ö. Svl. jé'-) 
gälbgjutare (JäVh-jmHard) 
gäld [jäVd) 

gälda (jäl'da^) gulden {guVddn^) 
gäldenär (JäVdd-nä^v el. jäVdenäfr 

i Svl. -éC-^r) 
-gälig -gt {-jäklig i n. ö. Svl. -^e*- 

-gt el. -Ä^) i smns. t. e. fri-g. 
gäll (jäV) subst. präst-g. , 
gäll {jäl') subst. hanegäll 
gäll {jäl') adj. ^ 

gälla {jäl'a^) 
gämm (Jäm^ även gäm-) 
gäms (gäm-s äv. jäm^s) 
gänga (järj'a^) subst. 
gänga {järj'a^) värb 
-gängare (-jär^^ar9) i smns. t. e. 

fot-g. 
-gängelse {-järfdlsd) i smns. t. e. 

um-g. 
-gänge {-järfd) i smns. t. e. um-g. 



106 



gärna (jcB^a^) adv. 
gärning ^%d'rnir]^) 



-gänges {'järfds) i smns. t. e. 

bröst-g. 
-gänglig -gt {'jätjnig -g< el. -U) 

smns. t. e. oigid-g.^ till-g. 
gänglig -gt {järflig^ -gH el. -kH) 
gängse (jär]'$9^) 
gärd (jce-rd) 
gärda (jcB'rda^) 
gärde {j(B'rd9')\ gärdsgård eller 

gärdes- {jce-rds-gå^rd [om akc. 

se gärd] el. j<B'rd9S' hvardagl. 

jcer-ds- el. jcer-sgård genom 

klangfbrlust jcer-sgård) 
gärdsel {jae-rdsdl hvardagl. ^'(cry^^Z 

mindre noggr. jcbt-ssI) 

gärs el. gers {jcsr-s säll. jer'S) 

gäspa (jäs'pa^) 

gäss, se jg&s 

gässling {jås'Urj^) 

gäst (jäs-t) 

gästa (jäs'ta^) 

gästgivare -erska -giveri [gäs-U 

-ji^vg,r9 -9Tska -jiveri- hvardagl. 

och vulg. jäfi*var9 eller jäfi-- 

osv.) 
göda {j0'da^) gödde (jöd-g^) gödd 

(jöd^) gödt (jöti) 
gödsel (jöå'Sdl eller jöt-sgl vnlg. 

jöshl) 
gödsla {jöå'sla^ el. jöirsW vulg. 

jöHa') 
göjemånad {jöyd-må^nad) 
gök {j0'h) 



göktyta [je^h-ty^ta) 

göi U0n) 

gömma {jöm-a^\ gömde -md -mt 
gömma (jöm'a^) subst. 
gömme {jöm'9^) t. e. frögömme 
gömsle (jömsh^) 
göpen el. göppen {j0'P9n jöp^9n 

även J0'p9n') 
göra (j&ra^ i Svl. o. stund, i Gtl. 

j(B'ra^) gjorde {jo)'rd9^) gjort 

[joj-it sällan ^'wr'^) gjord [jtj^rd) 

görs {jÖ'VS hvardagl. jodrs)] m& 

göra 
göra {jö-ra^ el. ss. frg. j(B'ra^) 

subst. 
görare {jö'rar9*^ el. ss. frg. JCR'-) 
-görerska {-jö^r9Tska el. ss. frg. 

j(B'') i smns. 
-görelse ( •■jö^r9ls9 el. ss. frg. -jce^-) 

i smns. t. e. godt-g. 
gördel (j(B'rd9V) 

görlig -gt (jcd-rlig^ -g*< el. -k^t) 
gös {J0'S) fisk 
gös (j0-s) tackjämsstycke 
göt, se gjuta 
göt {j0't) folk, jfr. got ' 
göt el. göte {j0't el,j0't9*) gjutjärn 
göte (J0't9^) gjutform 
göte (J0't9^) i smns. öst- väst-göte 

{ös-t-j0H9y väs't'j0H9 hvardagl. 

öf0H9 Väf0't9 äv. Öf0t9^ Väf0t9^) 

göta {j0'ta') göta artilleri, älv, 
kanal, hävrätt, 
götisk -skt ( j0'tisk -slet el. mindre 
noggr. -st)j jfr gotisk 



107 



H. 



ha, se hava 

ha (ÄoO 

habil (habi-l) 

habilitet {häb^iliteH) 

habit {hahi-t) 

habitué {kab'ittue' av. habi'-) 

habituell {hab'ittuäV äv. habi'-) 

hack {hah^), i hack och häl 

hack^ se hak 

hacka (haJca^) subst. redskap 

hacka {haJca^) lågt kort, ringa 

pänning 
hacka (haJca^) värb 
hackelse {hakdlsd'') 
hackig -gt {haMg'' -g^t el. -k^t) 
hafertsäl {hvfdvt-sä^l) 
hafs {haf-s) 
hafsa {hafsa') 
hafser {haf-Sdr) 

hafsig -gt (haf*sig^ -g^t el. -k^t) 
-häftig -gt {'hafHig -gt el. -kt) i 

smns. mann-h. 
hage (hvgQ^); hagtom (utt. vanL 

hak''ta)^rn i vård. o. noggr. tal 

hag'-to)^rn el. även hvg-t) 
hagel (hv-gdl) 
hagla (hvgW) 
haj {haj') fisk 
haj (haj-) adj. 
haja (haj' a') 
hak el. hack (hn-k i s, Gtl. även 

hak-) 
haka (hvka^) subst. 



haka (hvka^) värb 

-hakad -at {-hn^kad -at) i smns. 

t. e. spets-h. 
hake (hvkd') krok 
hake {hv'k9^) mäss-h., 
hal (hv^l) 
hala {hvW) 
halare {hvlard^) 
halka {haVka^) subst. 
halka {haVka^) värb 
halkig -gt (häl-kig^ -gH el. -Ä*^) 
hall (ÄaZO 

halleluja (haleflvajv^) 
hallon {hal'on^) 
hallucination {haVmsi'nafo^n eller. 

4f(a^n) 
hallucinera {haVyxxsine-ra) 
halm (haVm) 
haloid {haVåifd el. -c«>i'(?) 
halp, se hjälpa 
hals {haVs) 
-halsad -at {-haPsad -at) i smns. 

t. e. lång-h. 
-halsig -gt {-haVsig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. smal-h. 
halsstarrig eller hallstarrig -gt 

(hals-starHg el. hal'-s, -gt eller 

-kt) 
halster (haVstdr) 
halstra QiaVstra^) 
halt (haVt) innehåll 
halt (haVt) uppehåll 
halt (haVt) adj. 
halta (halta^) 



108 



-haltig -gt {-haVtig -gt el. -kt) i 
smns. t. e. under-h., rik-h. 

halv -vt (haVv -vt el. -ft, utt haVt 
är vulgärt); halv annan, halv 
tredje osv. 

halva {hal'va^) 

halvera {hdlveWa) 

hala {haW) 

hambopolska {ham-hta-poVsha eller 
ham-hw-p.) 

hammare {hanvard^) 

hammel (hamhl), hamlar 

hamn (ham^n) skepnad 

hamn (ham^n) for fartyg; hamn- 
buse uttalas i hvardagl. tal 
ham'-bm^S9, emedan n elimi- 
neras mällan de lika belägna 
m b, hvilka sammandragas 

hampa (hanfpa') subst. 

hampa (ham-pa^) värb, h. sig 

hamra (ham'ra^) 

hams (ham^s) 

hamsa {ham'sa^^ 

hamsig -gt (hamsig^ -g^t el. -k^t) 

hamster (ham-stdr) 

han (han-), honom (uttalas både 
hoffom^ och h(o'nom^ ofta om- 
väkalande av samma personer; 
i Svl. ofta hå-nom^) 

hand (han-d hvardagl. han^) händer 
{hän-ddr)] efter hand (jfr subst. 
efterhand^, för hand (jfr subst. 
förhand), för handen, för händer, 
i hand, i händer, om hand, om 
händer, under hand, till hands 
[han- ds vanl. mindre 'uoggr. 
han-s)] till hända (han'da^)\ 



i handom [han-dam^); förhanden- 
varande {förhawddn- el. -Äaw'-) 
tillhanda- (tilhan'dar- eller tiP- 
handa-) omdändertaga \^omhän'- 
ddr4. el. -aw-) 

-hända {-hängda) avledningsändelse 
i formellt smns. ord t.e.m&nga-h. 
ena-h., alla-h., alle-h., flere-h., 
hvarje-h , tvägge-h., trägge-h. 

handel (han^ddl) 

handla {han'dla^) 

-handlare (-han'dlar9) i smns. t. 
e. gross-h. 

handskas (han^dskas^ eller vanl. 
mindre noggr. han'skas^) 

handske (han^dskd^ el. vanl. mindre 
noggr. han-skd^) 

handsöl (han'd'S0^l ofta han'-) 

hane (hvnd^) i betydelsen av tupp 
i motsats till höna, t. e. orr- 
hane, väderhane 

hane (äö'W9*) del av gevärslås 

-hang(-Äaiy^)i smns. t. e. samman-h. 

hank (harfk) 

hanka (Jiarfka^) 

hanker (harfkdr) 

hankig -gt {hatjkig^ -gH el. -kH) 

hanne {han'9^ uttalas även hvnd 
gen. förväksling med hane) mot- 
sats till hona, t. e. läjonhanne 

hantera (hante-ra skrivningen 
handiera beror pä anslutning 
till hand) 

hanterlig -gt (hante-rlig -gt el. -M) 

hantlanga {han*t4arfa) 

hantlangare -erska {han^t-latfard 
-dTska) 



109 



tantvärk (hän't'V(Br^k) 
liaiitvärkare {han-t-vcet^Tcard) 
hantvärkeri (hcm^tvarkeri^ eller 

hantvcBT^keri') 
harang (Jiararf) 
harangera {har^atjge-ra) 
hardiess (har'diäS') 
hare (hv'r9^) 

harem (hv-räm -em el. hv*räm^) 
harka (harka^) subst. 
harka (Jiavka^) värb 
'harkla {har 'kW) 
harskla {Jiarskla') ^ 

harkrank [hvr-krarj^k) 
harlekin [hvrlekin^) 
harm (har-m) 
harmas {harmas^) 
harmlig -gt (harmlig^ -gH el. -kH) 
harmoni {har'mami') 
harmoniera {har^momie-ra) 
harmönika {harmw-nika eller 

harmonisk -skt [harmio^nisk -skt 

el. mindre noggr. -5^) 
harmsen (havmsdn^) 
harnesk (hv-rnäsk -ésk eller -dsk 

även hvr-näs^ky i smns. alltid 

så-som form. enkelt t. e. jtB-rn- 

hv^rnäsk, knä''h.) 
harpa (havpa^) subst.; harpo- 

(havpw-) 
harpa (harpa^) värb 
harpun (harpturn) 
harpunera (haT'pmne'rä) 
harpunerare (haT*pviine-rar9) 
harr (har-) 
härska {härska^) harkla 



hart {JiavH stundom hv-vt)] hart 



nar 



harts (har-ts) 

hartsa {hartsa^) 

hartsig -gt (hartsig^ -gH el. -kH) 

harv (har-v) 

harva {harva^) 

has (hV'S) 

hasa (hvsa^) 

hasard (hasv^rd) 

hasardera (hasfarde-ra) 

haschisch {liafip el. haf-if) 

hasp {haS'p) 

haspel (has-pal^ el. has'p9l) 

haspla (has'pW) 

hassel (hashl) 

hast (haS't) 

hasta (has'ta^) 

hasteligen {has't9li^g9n) 

hastig -gt (has-tig^ -gH el. -kH) 

hat (hv^t) 

hata {hvta^) 

hatare {hvtarg^} 

hatt (hat-) 

hatta (hat'a^) t. e. sädesskylar 

haubits {hvm^bits f^v(0'bit^s eller 
ht)ft}bit'S) 

hav (hv^v) havsens {JiapSdns)] till 
havs (haf'S) havs- (haf-s- eller 
Äa/-5- säll. hv^YS') 

hava eller ha (hvva^ el. Ä»-) hår 
el. haver (hv-r högtidl. stund. 
hv'Vdr) hade {JiD-dd^ el. vanligen 
Äac?*a^ ofta omyäkslande hos 
samma personer) hav el. ha (liv-v 
el. hvard. hx)-) haven el. han 



110 



(hv'V9n^ eller hv^n) haft {hdfH) 
havd {hav^d el. hv^vd) -has (-hv^s 
hvard. -has^ t. e. före-h.); mycket 
vulg. är hat- för haf-t) alltid 
utt. hv'vand9% Äo*t;9*, Äwt^ow*. 
Genom de förkortade formerna 
{htjh hv-T had'9^) är värbet hava 
pä väg till böjningsmönstret 
"bo, bodde, bott" 

-havare {-hv^vars) t. e. inne-h. 

-havarinna {-hmarinra^) i smns. 
t. e. iime-h. 

-haveri {-hnveri- el. -rV') i snms. 
t. e. rätt-h. 

haveri (Äo'i7er«-') 

havre (hvvrd^) 

hebré (hehre-) 

hebräisk -skt (hebrä^isk el. i Svl. 
stund, -éj-sk el. -ä-; -5Ä;^ el. 
mindre noggr. -st) 

hebräiska (hebrä^iska el. ss. frg.) 

hed {he^d) 

heden (he'd9n') 

heder (he-dgr) 

hederlig -gt {he-ddrlig" -^t el. -Ä*^) 

hederligen {herddrli^gdn) 

hedning {he^dnirf') 

hednisk -skt (he-dnisk -skt eller 
mindre noggr. -5^) 

hedra (he-dra^) 

hegemoni {he'gema)ni^ el. -måni^) 

hekatomb (hefkatom^b) 

heksaeder (häkfsad^ddr) 

heksameter {häksvmdt^r^- -tj^mdt^r 
äv. håkfsame-tdr) 

hektar (ÄäÄ;to'r) förkortad teck- 
ning: har bättre hr 



hektik {håJctifk) 

hektiker (håhHikQr) 

hektisk -skt {hakftisk -akt eller 
mindre noggr. -st) • 

hektograf (häl^tågrv^f el. -tco-) 

hektogramm. {häkftågram- el. -t^-) 
förkort, hg 

hektoliter (häkftåUHdr eller -toy-) 
förkort, hl 

hektometer {håVtåme-tdr el. -to)-) 
förk. hm 

hel {he-l); i det hela, på det hela, 
helt visst 

hela (he-W) subst. 

hela {he'la*) värb 

helbrägda hel- el. hällbräjda(i hög- 
tidligare stil och noggrannt 
he-l-bräg^da vanl. he-l- el. äö/*- 
'br&fda el. -äj-) 

helga, se hälga 

helge el. hälge (hehgd^ stundom 
hål*gd^ för he'ligd') 

helgelse, se hälgelse 

helgon, se hälgon 

heliofob Qte^Uåfå^b) 

heliofobi {MUåfåbi^) 

heliotrop {he'liåtrå^p) 

helig -gt (he-lig^ -gH el. -kH) 

hellener {hale-n^r) 

hellenist {häV^nisH) 

helna (he-lna') 

hemisfär el. -svär {hémisfa^r eL 
-svä^Ty i Svl. -<b-t) 

hemisfärisk eller -svärisk -skt 
{hefmisfäfrisk eller -sväfrisk i 
Svl. -CB-r- -skt el. mindre nog- 
grannt "St) 



111 



hemlig -gt {hemlig'' i n. ö. SvL 

häm'lig* -gH el. -k^t) 
-hemliga {-hem-liga i n. ö. Svl. 

-härnf^) i smns. for-h., 
hemligen [hemdigdn^ i n. ö. Svl. 

häm*lig9n^) 
hemm (Äew^•' i n. ö. Svl. häm-); 

hemmifrån (hem'-ifrå^n) hemtmåt 

{hem'-å^t el. hen^åt) 
hemma {hem'a^ i n. ö. Svl. 

häm*a^) 
hemman {hem-an^ i n. ö. Svl. 

häm'an^) 
\ieimoro^<diQr''(he'måroj'ddr el. hem'- 

el. -mW') 
hemsk -skt '{hem-sk i n. ö. Svl. 

häm-sh skt el. mindre noggr. -st) 
hemul {he'mul^ även hcmml^ eller 

her-mmH) subst. 
-hemul ['hemm^T) i smns. ohemul 

(w-Äemm*Z) 
hemula (hemtiirla el. hc-mm^la) 
heraldik (he'raldi-k) 
heraldisk -skt (heraVdisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
herh^Tinm (hcerbvrium' el. -v-^rium) 
herde {he-rdd*" indiv. hwrdd^ s. Gtl. 

äv. h(Br'd9^) 
herdinna (herdin'a'^ indiv. härdin'a^) 
heresi {he'resi^) 
heretisk -skt (here-Usk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
herkulisk -skt (hcerkii^lisk -skt el. 

mindre noggr. -5^) 
hermafrodit (hcer*mafrådp^t stund. 

-rio-) 
hermelin (hcBr'meli^n) 



hermetisk -skt {harme-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
heros {he-ros) heråer (herå^9r) 
heråisk -skt {herår^isk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
heråism {hefråis-ni) 
hes (he-s) 

hesitera [he^sUe-ra el. hesf-) 
hesna [he'sna^) 
het (heH) hett {hetf i n. ö. Svl. 

hälf) 
-het {-he^t), avledningsändelse i 
formellt smns. ord; ord på -het, 
som ha enstavig eller slutstark 
förled eller flerstavig förled 
med enkel akc, utt. även, i 
synnerhet i s. och v. Gtl., ss. 
formellt enkla med enkel akc. 
t. e. gcO'dhet, bithrhet; dock ut- 
talas alltid 0'V9r-he^t 
heta (hcta^) hette (het'9^ i n. 
ö. Svl. hät'9^) (pres. heta heter 
uttalas hvardagl. hd-a^ het^9r^ 
vanligen höres het-s för he-ts el. 
he-tds^^ i n. ö. Svl. -ä- när vok. 
är kort) 
heterodoks (heterådok-s el. he'-) 
heterodoksi (heferådoksi^ el. he'-) 
heterogen (he^t^råje-n el. het-) 
-hetlig -gt {-heHlig -gt el. -kt) i 
formellt sammansatta ord t. e. 
en-h. 
hetna (he'tna') 

hefcs (het'S i n. ö. Svl. hät-s) 
hetsa {hetsa^ i n. ö. Svl. hät'sa^) 
hetsig -gt (het'sig^ i n. ö. Svl. 
hät'sig^ -gH el. -¥t) 



112 



hetta {heta^ i n. ö. Svl. hat* a') 

subst. 
hetta {het-a^ i n. ö. Svl. häta^) 

värb 
hetvägg {he't-väg^) 
hetär {hetä-r i Svl. -cb-t) 

heuristisk -skt {hämrisHish eller 
hörn- eller hävrisHisk -sM eller 

mindre noggr. -st) 

hiatus (hivtus^) 

hicka (ÄtA:*a*) subst. 

hicka {hiJra^) värb 

hierark (Merar-k) 

hierarki [Meravki- säll. MQrarxp') 

hierarkisk -skt {Merar-kisk säll. 

hi'eraT'xisk -skt eller mindre 

noggr. -5^) 
hieroglyf {Merågly'/ el. -rw-) 
hieroglyfisk -skt {hi'erågly-fisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
hilka {hil'ka^) 
hillebard el. hällebard {hil'9-Wrd 

el. häl'9-bv^rd säll. hihhtj^rd 

de förra med framstark akc. i 

enlighet med form. sammansatta 

ord) 
hiller {hilhr) 
himla (him'W) 
himmel {him'dP)] himlen, himlar; 

himla- (him-la-) 
himmelsk -skt {him*9Vsk eller 

även hiwfdlsk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
hin (hi^n stundom hin-) 
hind (hin-d) 
hinder [hin-dgr)] till hinders 



hinderlig -gt (hin'd9rlig^ -gH el. 
-kH) 

hindra {hin^dra^) 

hindu {hindwf) 

hinduisk -skt (Jiindtufisk -skt el. 
mindre lioggr. -st) 

hingst (hirj-st) 

hink {hhfk) 

hinka Qiirfka^) 

hinna {hin^a') subst. 

hinna {hin*a^) hann (han^) hunno 
-e {hun'w^ -a') hunnit [huffit^) 
hunnen -et (hun-gn^ -9t^) 

-hinnelig -gt {-kin^glig -gt el. -kt) 
i smns. t. e. upp-h. 

hipp (hip-') 

hippa (hip-a^) 

hippodrom (hip'ådrd^m) 

hirs (hir-s) 

hirschfängare (hirf-färfard) 

hisklig -gt (his'klig' -gH el. rkH) 

hisna el. hissna {hisna^ el. his'na^) 

hiss (Ä«V) 

hissa (his-a^) 

historia {histcj^Ha eller -arria^ 
hvardagl. även -ja) i best. f. 
-idfi', histötie- {histwris-) 

historiett {his't(j)riä(f el. -tår-) 

historik (his'ta)ri-k el. -tår-) 

historiker (histco-rikar el. -wrikdr^) 

historisk -skt (histw-risk -skt el. 
mindre noggr. -st) 

hit (hi^t)] hitintill {JiH-intiV eller 
MHintiV) hitintills {hvt-intiVs 
el. MtintiVs) hittills {hvt-tiVs 
el. hi^tils) hitom (hvt-om^) hitåt 
(Äf^d*^ el. Äi-^M^j hit bort, hit 



113 



fram, hit in, hit intill, hit ned, 
hit upp, hit ut, hit över 
hitre (hi-trd stund, hit-rd) 
hiterst {hiHdrst säll. hvtdr^st stund. 

-hitt {-Jiit^) i smns. t. e. på-h. 

hitta (hit'a^) 

-hittig -gt {'JiUHg -gt el. -kt) t. e. 

ord-h., på-h. 
hiva {hrva^) el. hyva 
ho (ho)') frågeord 
ho (h(o^) subst. 
hoj (hof-) 
hojta {hoj'ta^) 
hokus {hah%us eller -ms) i uttr. 

hokus pokus, eller hokuspokus 

{ha)'kuepu)^kus el. hwk-mspwk^ms 

el. liwkmspoj^kms) 
holk (hoPk) 
holka {hoVka^) 
^hoUänderi [hoV änderi- el. holän'-) 
holma (hoVma^) 
holme {hol-md^) 
-holts [-holHs mindre noggr. -hoVs) 

i smns. t. e. blå.-, gul-, eben-, 

pocken-h.; ofta utt. med enkel 

akc. 
homilia (kcomrlia^ el. -mi-lia äv. 

M-) 
homiletik {hå'mileti-k el. hco'- el. 

-mi'-) 
homiletisk -skt {Jiå^mileHisk eller 

hto*- -skt el. mindre noggr. -5^) 
homogen {JiWmåje-n eller hom'- 

el. hwmfcoje-n) 
homogenitet (hå'nmje'mf€'t el. horn'- 

el. horn'-) 

Lyttkeus och Wulff, ^0. Uttalsordbok. 



homonym (JiWmåny^-m el. honi'-) 
homonymi {hå^månymi' el. horn--) 
homöopat {hå'm0åpv'f el. Jtmn'- el. 

homöopati {hå'm0åp(xti- eller äöi??'- 

el. hwm'-) 
homöopatisk -skt {hå'm0åpv'tisk 

eller horn*- eller hcomf- -skt eller 

mindre noggrannt -5^ 
hon (ÄCOW-* i s. Gtl. även Äw-'w) 

hanne -es {hän'9^ -as*) 
hona (ha)'na^) 
honnett [Tionät-) 
honnettemang {honätemarf) 
honning, se håning 
honnör [honö^r i Svl. -CB-r) 
honom, se han 
honorar el. honorarium {hconftorv-r 

el. hon'å' el. -vrium' el. -v-ritim) 
honoratsiores {hcon'a)ratsiio'r9s'^ el. 

hon'å- el. Äå'wå-) 
honorera (h(an'ior9-ra el. hon'å' el. 

Äd'wå-) 
hop(Äw-^); ihop, till hopa(/«i>*i?a^ el. 

h(jj'pa)] ihop- {ihco'p- el. i-hcop-), 

tillhopa- {tiVhcopa- el. fUhoj-pa-) 
hopa (Äw^a*) 
hopp (Äop') utrop 
hopp (Äop-*) subst., språng 
hopp (Äo^') subst., förhoppning 
hoppa (hop-a^) 
hoppas (hop-as^) 
hoppsan [hop-san) 
hor [hio-r) 
hord (hå^rd i n. Gtl. ävei* //öVc? 

stund, i s. Gtl, //or-^t?) 

horeri {hco'reri-) 

8 



114 



horisont {hcofrison^t eller h&risonH 

el. hor'-) 
horisontal (hcofrisontv^l el. hå'ri- 

el. hor'-) 
horisontell {jKafrisontåV el. hå^ri- 

el. Äor'-) 

horn (hwhrn) 

-homad -at {-hco*rnad -af) i smns. 

t. e. l&ng-h. 
horoskop {hå'råskå-p el. hor'-) 
horribel (horp^b9l) 
horrör (horö^r i Svl. -m-r) 
hortikultur {hor^tikultturT) 
hos (/m(;'5, ofta huDS- på. grund av 
* kvantitetsförflyttning i följd av 

undanhållning) 
hosianna [hc&sian-a^ el. Juos'-) 
hospital {hos^pitV'l) 
hoss, se h&s 
hosta {hiosia') subst. 
hosta {h(as'ta^) värb 
hostia (hosHia) 
hot (W^) 
hota {h(0'ta^) 
hotell (Äo^äZ-) 
hotelse (h€iyt9ls9') 
hottentott {hofontot- el. hotdn^toP 

med framstark akc. i analogi 

med formellt smns. ord) 
hottentotska (hotfgntot-ska el. ss. 

frg. hot-gn-tot^ska) 
hov, se häva 
hov {ha)^v) hästhov 
hov (hcO'v) m&tta 
-hov {-hco'v) i smns. t. e. upp-h. 
-hovad -at {-}i(o'vad -at) i smns. t. 

e. en-h. 



hovera [hc&veWa) 

hoveri eller h&veri (ha}'veri- eller 
Jiå'veri^) 

hu (äW) 

huckle {huk'h^) 

hud {hwfd) 

hudik (htu^dik) 

hug (hui^g) vanl. ää^ ; hug användes 
vanl. endast i en del smns. t. e. 
h.-fåsta, h.-ökott, h.-stor; hug- 
svala {liwg-sw^la el. htugsvv^la 
mindre vårdat huk'-s.) hugsval- 
are -else (hm'g-svv'lard -9ls9 el. 
SS. näst frg.) 

hugad -at (htwgad^ -at^) 

hugg (hug-) 

hugga (hug-a') högg {hög-) höggo 
-e {hög-io*- -9*) 

huggare \lmg'ard^) 

hugna [huYfna^ el. hiwgna') 

hugnad (hurj'nad el. hwgnad') 

hugnelig -gt [hurfndUg'' av. hiu-g- 
nglig^ -gH el. -kH) 

hugneligen {hurj'ndWg9n) 

huj (huj-) 

huk (htu^k) 

huka (Jim'ka^) 

huld -dt [huVd -Vi) 

hulda (hul'da^) 

huldra (hul'dra*) 

hull (ÄwZO 

huller {hulhr) i uttr. huller om 

buller 
huUig -gt [huHg^ -gH el. -¥t) 
huUing {hul'irf) 
hulpo -it -en, se hjälpa 
hult [MIH) 



115 



humm (hum-) 

human (hvixmv-n) 

humaniora {htu'manico'ra^ el. hm- 

mv'n- el. hmman'-) 
humanisera [hm^manise-ra el. Äui- 

mt/n- el. Mmman'-) 
humanism (hwlmanis^m) 
humanist {htulmanisH) 
humanistisk -skt \}iiu'maniS'tisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
humanitet (hm'manit€-t el. hvimv'n- 

el. hmman'-) 
humbug (hum-bug el. hufn-hug^) 
humla (hum'la^) 
humle {hum'l9^) 
hummer (humfgr), humrar 
humor {hiu^mor) 

humoresk {hwImåräs-Tc 'el. -mmr-) 
humorist {hm'mårisH el. hm^mco-) 
humoristisk -skt {htulm&risHisk el. 

hm^vmo- -skt mindre noggr. -st) 
humör (Äuiwö/r el. hu- i Svl. -ce^r) 
hund {hufi^d hvardagl. hun-) 
hundra {Jiui^dra n&gon gång 

hun'dra') räkneord 
hundra (hun^drä) subst. mask. 
hundrade (hun^dradg) subst. neutr. 
hundrade (hun-dradd) ordn.-tal; i 

smns. med ord, som börja med 

c?-ljud, elimineras i dagl. tal 

-dd' t. e. hundradedel {hun^d- 

ra-de^l) 
hunjisa eller hunsa (hun'dsa^ eller 

hun^sa^) 
hundsfott el. hundsvott {hun-dsvot 

el. hun^äsfot äv. hun^dsvot'' el. 

hun^ds-foi} mindre noggr. hun^s-) 



hundsfottera eller hundsvottera 
{hun'dsfote'ra el. hun'dsvot€-ra 
mindre noggr. hun's-) 

hundsk -skt (hund-sk el. hun-sk 
-skt el. mindre noggr. -st) 

hunger (hurf9r) 

hungra (hurj'ra^) 

hungrig -gt (hurj-rig' -g^t el. -k^t) 

hur, se huru 

hurra (hurv-) 

hurra (hur-a') värb 

hurtig -gt (hur'tig' -gH el. -¥t) 

huru eller hur (htwrm!" el. hm-r)] 
huru som el. hurusom (Äwerm- 
som^), huru vida, huru länge 

huruledes [hm^t^yji-le^dds) 

hus i^m-s)] ur huse {hiU'Sd^)\ hus- 
bonde^ i hvilket ord sammansätt- 
ningsbetydelsen är något för- 
ändrad, utt. ofta hus-b(an^dd] 
i orden hushåll^ hushålla och 
därav avledda hushållare -erska, 
hvilka äro förändrade med 
avseende på sammansättnings- 
betydelsen, elimineras Ä-ljudet 
i dagl. tal ofta efter s-ljudet; 
däremot behåUes h i smns., som 
bättre bevara betydelsen t. e. 
hushyra 

-hus {-hm^s) i smns. adv. t. e. 
inom-h., utom-h. 

husar (hmsv^v) 

husbloss {hms-blos'') 

husch {huf') 

husera {huise-ra) 

husgeråd {hm'S-jerå^d; utt. hufd- 
-rå^dr ä vulg.) 



116 



huslig -gt (hfwslig' -g^t el. -k^t) 

hustru (hus'tru' el. hus'trm^) 

hut {htuft) utrop 

huta (hwta^) 

huttia (hut'la*) 

huttleri (Jiut^leri-) 

huttra (hutra')^ 

huv (hm-v) 

huva {hiwva') 

-huvad -at {-hm^vad -at) i smns. t. 
e. bar-h. 

huvud el. -ve {htwvud' -md' eller 
huvtéd* el. '9'), huvuden {hiwr- 
uidgn^ även hm'v\xxn^)'j oks- 
huvud har i flert. äv. -hövden 
(-höv'd9n); över huvud (jämför 
subst. överhuvud) 

hy (%0 

hyacint (hy^asin-t) 

hybble [hyh-W) 

hybrid (hyhrird) 

hybriditet {hy^hriditeH el. hyhri'-) 

hyckel (hyk^gl) 

hyckla {hyk'W) 

hycklare (hyMarQ' säll. [högtidl.] 
4ar'9) 

h.yck\eT8ks.(hyk'l9r8ka' säll. -hr' ska) 

hyckleri (hyk'leri') 

hyde (hydd^) 

hydda (hyd-a^) 

hydra (hy-dra) 

hydrat (Jiydrv-t) 

hydraulisk -skt {hydrvoi-lisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
hyena eller hyäna (hye-na' eller 
hyä-na' i n. ö. Svl. -é'na^) 



hyende Qiydndd^ i s. Gtl. även 

hy'9nd9) 
hyfsa (hyf-sa^) 

iiyggiig -g* iJ^ysrW -g'^ el. -ä^^) # 

hygien {hy'gie'n el. Äj^^'-) 
hygienisk -skt {hy^gie-nisk el. %p'- 

-sA:^ el. mindre noggr. -s^) 
hygrometer (Jiy'gråme't9r el. Z?^^'-) 
hygroskop {hy'gråskå-p el. Ä^^-) 

hyll (Äy?0 

hylla (hyl'a') subst. 

hylla (JiyPa^) värb 

hylle {hyl'9^) 

hylsa (Jiyl-sa^) 

hylster, se hölster 

-hylt i^-hylH) i smns. t. e. grov-h., 

fin-h. • 
hymen {hy'm9n) 
hymn (hym-n) 
hynda (hyn'da^) 
hyperbel (hyp(jBr-b9l) 
hyperbol (hyp'9rbå^l el. -<cr-) 
hyperbolisk -skt {hyp*9rhå^Usk el. 

-^r- -sÄ;^ el. mindre noggr. -st) 

hyperboré {hyp'cerbiore' el. hypcer'-) 

hyperboreisk -skt {}iyp'(BrbwreHsk 

-el. hypcer^- i Svl. även -ä/sÄ el. 

-ä/sÄ; -sÄ;^ el. mindre noggr. -st) 
hypnotisk -skt (hypnåftisk el. -nw- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
hypnotism (hyp'nåtiS'm el. -no)-) 
hypokonder {hyp'åkon'd9r även 

hyp'a)- eller 'Orj^d9r) 
hy^okonåri (hyp'åkondri' äv. hyp'W' 

el. -roj^-) 



117 



hypokondrisk -skt (ht/p'åkon'drisk 

även hyp'(0' el. -ojf- -sM eller 

mindre noggr. -st) 
Lypokondrist {ht/p'åkohdriS't även 

hyp'co- el. -orj-) 
% hypotek (hyp^åte-h el. hyp'co-) 
hypotenusa {hyp'åtenm'sa'^ eller 

hyp'ioi') 
hypotes (hyp^åte-s el. hyp'a)') 
hypotetisk -skt {Jiyp^åte-tisk eller 

hyp'o)' -skt el. mindre noggr. -st) 
hypotisera (hyp'åtise-ra el. hyp'cO' 

tiseWa) 

hyra (hyra') subst. 

hyra (Jiyra^) värb 

hysa (Jiysa^) 

-hyses {-hy'S9s) i smns. t. e. in-h. 

liysja(%/a*), hysjning el. hyssning 

(hyfnirf eller 'hys'nirf)] uttalet 

hysrja^ är konstlat) 
hyska [1iys'ka') 
hyssa {hys-a*) 
hysta {hys'ta') 
hysteri (hysfteri^) 
hysterisk -skt {hyste-risk -skt el. 

mindre noggr. -s^) 
hytt (//y^') 
hytta {hyt-a') subst. 
hytta, se hota 

hyva (hyva') kasta, jfr hiva 
hjrvel (hy-VBl eller hyvdV vulg. 

hyvla (hyvla' vulg. h0'vW) 

hyäna, se hyena 

hå (ÄåO; håhå (håhå^) 

håg (M-^^f) jfr. hug; i håg; ihåg- 



(vhåg- el. tJiå-g-) t. e. ihåg- 

komma 
-håga ('hå'^a) i smns. t. e. far-h. 

o-h., rädd-h., &-h. 
h&gad -at (hå-gad^ -aP) 
h&gas (hå-gas') 
-hågsen el. -se ('hå^gs9n el. -S9 

vanl. 'hog'S9n eller ■•hok'Sdn) i 

smns. tve-h. 
hål (hån i n. Grtl. även ho^l) 
håla (Äd-^a' i n. Gtl. även hHa') 
håle (Äd-^a') hin hSle 
hälig -gt (hå'lig^ * i n. Gtl. även 

hö'- -g^t el. -kH) 
häll (höV) 
-häll (-ÄoZ*) i smns. t. e. inne-h., 

uppe-h., med-h. 
hälla (hola') höll (höV) höUo -e 

(höl'co^ -9') 
-hällan (-hoVan) i smns. t. e. an-h. 
hällare (hol^are') 
-hälleri (-holerv^ el. -holeri') i smns. 

t. e. bok-h. 
-hällerska (-hoVdvska) i smns. t. e. 

hus-h. 
hän (håfn) 
-hällig -gt (-holHg -gt el. -kt) i 

smns. t. e. ord-h. 
häna (hå-na') 
hängel (hor^-^l) 
häning eller honning även -ung 

(hå-nirf el. hon-hf i n. Gtl. äv. 

h6'- även -uri^ det sista i synn- 
erhet i smns. t. e. bröst-h. 
hänlig -gt (hå'nlig^ -gH el. -kH) 
här (håh) 
hära {hå'ra^) 



118 



-hårad -at {-hå*rad -af) i smns. 

t. e. ned-h. 
hård -dt (hå-rd -rt i s. Gtl. indiv. 

hor^d -tH) 
hårdna {hå'rdna' hvardagl. och 

mindre noggr. hå'rna^ i s. Gtl. 

indiv. hor-dna^) 
hårdnad (hå-rdnad' el. ss. frg.) 
hårig -gt [hå-rig' -gH el. -¥t) 
-hårs {-hå^Ys) i smns. t. e. mot-h. 
hås el. hoss [hå-s el. hos-) t. e. 

spekulera på hås 
håv (hå^v) kungligt håv 
håv {Jiå'V) fiskhåv 
håva {hå'va^) • 

håveri eller hoveri (hå^veri- eller 

hco'veri') 
håvor (hå'vo)r^) 

hä (Ää- i n. ö. Svl. he-) el. haj 
häck (häk-) 
häcka (häk' a') 
häckla {häk'W) subst. 
häckla (Jiäk-W) värb 
häcklare {häk^lard') 
häcklerska (häk-hrska^) 
häda (hä'da^ i n. ö. Svl. hé'da^) 

hädd (häd-) ' 
hädan el. hän (hä'dan^ el. hä-n i 

n. ö. Svl. hé'dan^ eller, hé-n) 

sammandrages vanligen icke i 

smns.; hädanefter, hvart hän 
hädare (Ää*6?ara* i n. ö. Svl. htdaro'') 
hädelse {hwddlsd^ i ri. ö. Svl. hé'-) 
hädisk -skt {härdisk i n. ö. Svl. 

hé'- -skt el. mindre noggr. -st) 
häfta [håf'ta^) subst. 
häfta (häf'ta^) värb 



häftare (häf-tard^) 

häfte (häf't9^) 

häftig -gt {häftig' -gH el. -k't) 

-häftig -gt {'häftig -gt el. -kt) i 
smns. t. e. veder-h. 

häger {Jiö^ggr i n. ö. Svl. hé-gdr) j|f 

hägg {häg-) 

hägn {härfn) 

hägna {Jtärfna'') 

hägnad {härj-nad') 

hägra {hä-gra*^ i n. ö. Svl. h&gra') 

häj (Ää/ el. häf') 

häjare {hdij-ard el. häj-) 

häjd (hdi,j'd el. häf-d) 

häjda {hä,j'da' q1. häj-da^) 

häjduk {häj- duk el. häj--) 

häjsan {hÄj-san el. //a/-) 

häksa {häk-sa') 

häkseri {häk'seri^) 

häkta {häk'ta') subst. 

häkta {häk-ta') värb 

häkte {häk-td') 

häktelse {häk'tdls9') 

häl (Ää.7 i n. ö. Svl. hé-l) 

hälft (häl-ft, uttalet Ää?-^^ är vul- 
gärt) 

hälga el. helga {häl'ga' mindre 
ofta heVga') 

-hälgare el. -belgare {-häVgard el. 
-heVgard) i smns. t. e. o-helgare 

hälgedom el. helgedom [häl-gd-dtom'' 
el. heV- säll. håt-jd-) 

hälgelse el. helgelse {häl-gglsQ^ 
mindre ofta hePgdlsd^) 

hälge- eller hälj-dag {häl*gd- eller 
häl'j-dv'g, hvardagligt häVda 
på grund av förträngning vid 



119 



ordets behandling ss. formellt 
enkelt ord; jfr dag) 

hälge- el. hälje-rån {häl-gd- eller 
hal-jd-rå^n) 

hälges- el. häljes-mål [häl'g98- el. 
^ häl'J9S'må^l) 

hälgon eller helgon [häl-gon' eller 
hel'gon^)] allhälgonadag el. -hel- 
(alhälgonordv^^ el. -hel--) 

hälj [håVj) 

häljd- {häVjd säll. indiv. håVgd) 

häljeflundra eller hälleflundra 
{häl'J9-flun^dra uttalas genom 
misstydning till häll även 
häl'9-flun^drä) 

häll {MV) utrop 

häll (häV) subst. 

hälla (häl-a') subst. 

hälla (MZ-a*) värb 

hällbräjda, se helbrägda 
, -hälle ("hål^d) i smns. t. e. sam-h., 
uppe-h. 

hällebard, se hillebard 

häller {häV9r)] icke häller, äj häller 

-hällig ngt {'häVig -g^ el. -M) i 
smns. t. e. sam-h., -miss-h. 

hällre el. häldre [häVrd är vanlig- 
are än häl'dr9), hälst [JiäVst)] 
hälst som, hvilken som hälst, 
hvem (som) hälst, hvad (som) 
hälst, hvar (som) hälst, huru 
(som) hälst, när (som) hälst; 
sä mycket hällre, dess hällre 

hällrägn {häP-rärj^n) 

hällrägna {häl'-räTj^na) 

hälsa iJiäVsa^) substant.; hälso- 
{hälso)-) 



hälsa (hälsa^) värb 
hälsinge {häl'siir]9' äv. häl sirj^s) 
hälst, se hällre ^ 

hälvete (häl*'VeH9 vanl. hälvdtd^ 

i smns. både -häVvdtd och -häl- 

veHd t. e. spel-h.) 
hälvetisk -skt (hälve-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
hämd (häm-d) 
hämma {häiwa^) 
hämna {häm'na^) 
hämnare {häm'nar9^) 
hämnarinna (häm'narin'a^) 
hämpling (hänfplirj^) 
hämta (häm'ta^) 
hämtare (häm^tardt^) 
hän, se hädan 
hän- (hä'n- i n. ö. SvL hen- i 

smns. t. e. hänföra, -else, -lig, 

hängiva, hängivenhet, häns&ven 
-händ -dt el. -hänt {-hän^d -t el. 

-hänH) i smns. t. e. vänster-h., 

härd-h. 
hända [hängda'') händt {häf^t)'^ 

känn hända, mä hända, tör 

hända, torde hända 
händelse (häH'd9ls9' säll. -9^89)] i 

händelse 
händer, se hand 

händig -gt {hän'dig^ -g't el. -k^t) 
-händiga {-hän^digä) i smns. t. e. 

in-h. 
-häng (-Ääi/*) i smns. t. e. pä-h. 
hänea (härj-a^) 
hängare {här]'ar9*) 
-hängare (-Äär/ar?) i smns. t. e. 

an-h. 



X20 



hänge (här^'d^) 

-hänge {-härj^Q) i smns. t. e. om-h. 

-hängi^ -gt {-härfig -gt el. -M) i 
smns. t. e. an-h., av-h. 

hängla (Jiärj-la^) 

hängsel {här/sal) 

-hängsen {-härj'S9n) i smns. t. e. 
efter-h. 

hängsle {härjsh*) 

hanne (hän-d^) hannes {hän'9S^) 

häpen {hä^pdn*^ i n. ö. Svl. hé'p9n') 

häpna (hä-pna^ i n. ö. Svl. hé'-) 

häpnad {hä-pnad^ el. ss. frg.) 

här (Ää-'r i Svl. hcB-v) subst. 

här- (Ää-r- i Svl. hcB-r-) t. e. här- 
flyta, härleda 

här {hä-r i Svl. hce-r) adv.; härav 
(hä-rvv sällan hcerv^v) härefter 
(hä^räftdr eller hceräf-tor^) häre- 
mällan (hä-remäVan eller hä're- 
mäl-an^) häremot {hä^remio't 
hä'rema)'t) härför (här rf är eller 
hcerfö-r) härforutan [hä-rfoermian 
eller hä'Tfceriu'tan^) härforinnan 
(JiäfvfmrMan el. hä^rfoerwan^) 
härhos {häfrhws eller hcerhco-s) 
häri (Äö-V* el. hcEri-) häribiand 
(häfriblan'd el. hä'rihlan'd) här- 
ifrän {Jiä^rifrå'n eller hä'rifrå-n) 
härigenom (hä-rije'nom el. ÄäVi- 
je-noni) härintill [hä-rintW eller 
M'rintil') härjämte (Jiwr-jämHd 
hä^rjämia el. hcerjäm't9^) härmed 
(hä-rmed el. hcerme-d) härmed- 
elst {hä'rme'd9lst el. Iicerme'd9lst) 
härnäst (Jiä-r-näsH el. hä-rnäst 
el. JKertuis-f) härom (hä-rom el. 



Iicerom-) häromkring {hä^romkrirf 
el. hWromhrirf) härpä (Ää-'rpd el. 
heerpå') härtill (Jiö^xtil el. htertiV) 
härunder {1iä^rund9r eller Äe^r- 
un'd9r) härur (häfruir el. Jker- 
m-^r) häruti (7?äVm#»' el. ÄäVui^*-^) 
härutinnan {hä^rmtin'an el. ÄäV- 
m^m*aw*) härutmed (härrmtme^d 
el. härvitme-d) härutom(Ä ä-'ruitom' 
el. hWrmtowr) härutöver (Äö-Vm^- 
j0^«;ar el. hä'rmt0'V9r) härvid (Äö-V- 
t?«c? el. heervi^d) härä (Äö-Vd el. 
Ä^rd-^) häråt {häfråt el. hoiråft) 
häröver {häfr0^v9r el. h(Br0'V9r) ; 
de slutstarka formerna av dessa 
ord användas endast i slutet av 
påst&ende mening, annars de 
framstarka; här om dagen, här 
om aret, här om natten, här om 
kvällen, här om sistens, här 
förleden (i dessa glosor utt. Ää'r 
el. vanl. genom kvantitetsför- 
flyttning pä grund av undan- 
hällning hcer') här^och där, här 
och hvar, här vid lag, här bakom, 
här borta, h. bortåt, h. bredvid, 
h. framför, h. framme, h. förbi, 
h. inne, h. inom, h. invid, h. 
inuti, h. inifrån, h. innanför, h. 
nedanför, h. nere, h. nerifrån, 
h. uppe, h. uppifrån, h. utan- 
för, h. ute, h. utifrån, h. åvan, 
h. åvanför, den här, så här 
härad (härad' i Svl. hcB'-) 
härbärje (h(B'r'bcBr^J9 el. hcer -b.) 
härbärjera (h<jer'b€erJ9^rä) 
härd (hce-rd i s. Gtl. äv. hcer-d) 



121 



härda {h(B'rda^ i s. Gtl äv. hcerda^) 
härdig -gt (harrdig^ -g^^.öl. -^'0 
-härdlig -gt {-hce^rdlig -gt el. -Jet) 

i smns. t. e. out-h. 
härja (hterja^) 
härjare (hcerjar^') 
härjedaling .el. härdaling {h^or-jd- 

-dv^lirj el. hce^r-dv^lirj) 
härlig eller härrlig -gt {h(B*rUg^ 



mindre vanl. hcerlig*' -gH el. zlcH) häst {höi^t)] i hästsko assimileras 



-härliga {-hcB-rliga mindre vanl. 

'har-ligä) i smns. t. e. for-h. 
härma (hcerma^) 
härmare (htjermard') 
-härmlig -gt {-hcer^mlig -gt el. -ht 

i smns. t. e. oefter-h. , 

härnad {hcB*rnad' i s. Gtl. även 

hcernad^) 
härold {hä'r'OVd i Svl. hcB-r-) 
härre {hcer-Q') vid tilltal och adress: 

härr (Jicer-) ; gamla former; härra 

-as -an (hcevan^) härrans, härr- 

anom (hteranom^) 
härs S1icBT'S) i uttr. härs och tvärs 
härsk -skt {hcev-sk -skt el. mindre 

noggr. -st) vanligen härsken 

(härskdn') , 

härska (Jicprska^) 
härskare (hcevskard*) 
härskarinna (hcer^skarwa^) 
härskna (hcerskna^) 
härsknad (hcersknad^) 
härtig {heevtig^ det vulgära utt. 

h(BT*tij/ är en analogibildning 

efter ord på -irj) 
härtiginna {hceriigin-a' i Svl. stund. 

hcoriijina^) 



härtigiig -gt (hcerti^glig el. htBrti-g- 
lig ngn gäng hcertiglig^ -gt el. -kt) 
härva [hcerva^) 
härvel {haervBl') 
härvla {htBvvW) 
härvlare (hcervlara^) 
härvlerska (har-vhrska^) 
häsja (häfa^) subst. 
häsja {häfa') värb 



lätt t och ordet uttalas häs-kco 

hätsk -tskt (hät'Sk -t-skt el. mindre 
nöggr. -t^st) 

hätta {håt-a') 

häva {hä'va^ i n. ö. Svl. hé'ra^) 
hävt (M-v^ el. -ft) hov (hw-v) 

hävd (JiäV'd säll. hä-vd) historia, 
tidböcker 

hävd (häV'd säll. hä-vd) bruk 

hävda {hävda^ säll. hävda^) 

hävel {hä'V9V i n. ö. Svl. hé'Vdl^) 

hävert {Jiå^vdrt i n. ö. Svl. he-VQvt) 

hö {h0') 

höft (höfit) 

höft (höfif)] pä höft 

-höftad -at {-höf^tad -at) i smns. 
t. e. bred-h. 

hög [he-g) subst. 

hög högt högre högst {h0^g hök-t 
he-grd hök-st)] högan {h0'gan^)\ 
högfärd -as -ig (i noggr. tal 
h0'g- men i umgängl. tal hök'-) 
högtid (ss. frg.) högtidlig -en 
{högti-dlig -Qn el. hök- ss. frg. 
n&gon gäng hök'-ti'dUg) - 

höger [h0-gdr) högra -e {h0-gra 
-9 el. h0-gra^) 



122 



högligen el. -gel- {h0'gUgdn^ h0'g- 

li^gdn el. h0'gdli^g9n) 
högmodas {h0'g'mto^das) 
högmögende (h0'g-m0^g9ndd) 
höja {höj' a'') 
höjd (höj'd) 
hök {h0^k) 
hökare {h0'kar9^) 
hölja (höl'ja') 
hölje (höl'J9^) 
hölster {höVstdr) sällan hylster 

{hyVstdr) 
höna (Ä0*wa' eller h0'na^ vulgärt 

hö'-) 
höns (hön-s) 
hönseri (hön'seri') 
hör (Äö-^r) lin 
höra (Äöra* i Svl. hoR'ra') hörs 

{hce-rs hvardagl. ibl. hcex-s) 
hörare (hö'rard\ i Svl. äöj*-) 
-hörarinna (-Äörar*»i*a^ i Svl. -äcb-) 

i snins. t. e. å-h. 
-hörelse {-hö^rdlsd säll. -hö-- i Svl. 

-ÄÖ3*-) i t. e. bön-h. 
-hörerska (-hö^rdvska i Svl. -hcef-) 

i smns. t. e. å-h. 
-hörig -gt {'hö^rig -gt el. -kt i 

Svl. -h(B^-) i smns. t. e. sam-h. 
-hörlig -gt (-hce^rlig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. oupp-h. 



-hörligen (-h(B^rlig9n säll. -hce-r-) i 

smns. t. e. oupp-h. 
hörn (ho^-rn i s. Gtl.' äv. hcRr-n) 
-hörnig -gt (-hce^rnig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. tre-h. 
-hörning {-hceWnirj) i smns. t. e. 

mång-h. 
-hörning (-hö^rnirf) i smns. t. e. 

nos-h. 
hörsamma (hö-r-sam^a) 
hörsamligen (hö^r-sam^ligdn säll. 

hoRTsaw^ligdn) 
hörsel (hav^-sdl) 
-hös (-Äj0f's) i smns. heden-h. 
höst (hösH)] i höstas (hös-tas^) 
hös^ (hös-ta') 

höstlig -gt (hös'tlig' -gH el. -kH) 
hota eller hötta [h0'ta' el. höt'a') 

hötte (Äö^9') hött (Äö^'), äv. hytta 
höva .(Äj0fTa'); över hövan 
hövas (h0-vas^) hövts {h0-yts el. 

-/te) 

-hövdad -at (-höv^dad el. -h0^vdad 

-at) i smns. t. e. m&ng-h. 
hövding (h0'vdiTj' ofta hövdit]') 
hövlig -gt (h0'vlig' -gH el. -Ä*^) 
hövisk -|kt (h0'Visk -skt el. mindre 

noggr. -5^) 
hövitsmann {h0'vUs-man^ el. Äjg^-V 
itsman') 



123 



I. 



i (»o 

I (i^) pers. pron., se du 

i (»•') prep. 

i- (*•-) t. e. istadig 

ihis (i^bis) f&gel 

ibland el. bland [ihlan-d el. blan-d) ; 

' ss. adv. användes endast ibland 

SS. prep. bland el. ibland 
icke {iJc'9^)] visst icke, hvar om 

icke, alls icke 
id (W) fisk 
id (i-d) idégran 
id (i^d) flit 
idas (vdas^) iddes (id'9S^) idts 

{it-s) ides, ids el. iss (rdos^ el. 

«-'(?as i^ås iå'S eller »V; även 

i infinitiv höres is-, hvarigenom 

värbet är på väg att övergå 

till böjningsmönstret "tros'^) 
ide (vda') 
idé (W) 

ideal {i'dev-l el. id'-) 
idealisera (i^deaVise-ra el. -id'-) 
idealisk -skt {i'dev'lisk eller id'- 

-sht eller mindre noggr. -st) 
idealism {i^d^alis-m. el. iof'-) 
idealist {i^dealis-t el. «6?'-) 
idealistisk -skt (i^dealis-tisk el. ^df'- 

-5Ä;^ el. mindre noggr. -st) 
idealitet (id^aVit^t el. id'-) • 
ideell (i^deäl- el. stundom indiv. 

i'dfeä-7) 
idel {i^d9l) 



idelig -gt {vddlig' -g^t el. -Ä;'^) 
ideligen {rd9U^g9n) 
identifiera (idäniifie-ra el. id'än-) 
identisk skt {idänftisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
identitet (idän*tUd^t el. id'än-) 
ideolog {i'dQåWg) 
ideologi (i'deålågi^ i Svl. äv. -oloji^) 
idiom (i^diå-m el. »<?'-) 
idiomatisk -skt (i'diåmt)'*tisk .éi, id'- 

-skt el. mindre noggr. -st) . 
idiot (i'(?*Wf säU. Hdiåit el. «(?'-) 
idiotisk -skt [i^diwHisk säll. -d-^- 

eller id'- -skt el. mindre nog- 

grannt -st) 
idiotism (('dicotis-m säll. -åt- el. «e?'-) 
idissla {id-isHa el. i'-dis^la) 
idisslan (rd-is^lan el. v-disHan) 
idisslare [vd-isHard el. r-disHare) 
idka (i(^-Ä;a* säll. «-e?Äa' gen. klang- 
förlust stundom 4Y-Ä;a^) 
idjiare {id'kar9^ även ss. frg.) 
idkelig -gt [id-kdlig*' äv. ss. frg.) 
idkeligen [id^kdWgdn äv. ss. frg.) 
idog -gt (rdwg' el. i*e?o^* rdoga^ 

-g^t el. -Ä;'^ äv. SS. form. smns. 

r-då'g i'-då'ga eller i'-dco'g 

v-do)'ga) 
idol (»c?(|.7 i n. Gtl. äv. -öH) 
idrott [v-droP) 
idyll (*%?0 
idyllisk -skt (idgVisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 



124 



ifrån {ifrå^n ifro^n el. ifron-) se 

fr&n 
igel {i-gdV äv. i-gdl) 
igelkott (rg9l-kot^) 
igenom (ije*nom^ eller ije-nom) se 

genom; ända igenom, alltigenom, 

tvärs igenom 
igän (ijän-) ; igän- {ijän*- el, vjån-)\ 

om igän, åter igän 
ignorant el. injo- [irfnårai^t eller 

in^jåran^H el. -wr-)' 
ignorera el.» injo- {irfnwre-ra eller 

irfnå' även in^jåre-ra) 
ikosaeder {iTcåsae-d^r) 
il («.7) 
ila (i-Za^) 

ilig -gt {Hig^ -gH el. -Ä;*^) 
illa iil-a') 
illegal (iVegt)^l) 
illegalitet {il%gaVUeH) 
illegitim {iVegittm el. ileg'') 
illegitimitet (WegiWmiteH el. ileg'-) 
iller («7-'9r) el. killer 
illfundig -gt {iV'fun^dig -gt el. -kt) 
illfänas (il*-fä^nas i n. ö. SvLil'- 

-fé^nas) 
illiberal {Wiberv-l el. ilib'-) 
illiberalitet {iViberaVUeH el. ilib'-) 
illiterat (iVitern-t el. ilitf-) 
illmarig el. inmarig -gt (il*-mv^rig 

el. in-- -gt el. -kt) 
illojal (il'pjv'l el. ^Td-) 
illparig -gt (il'-pv^rig -gt el. -Ä^) 
illumination (iVuiminafw-n eller 

«7m«'- el. -tfio-n) 
illuminera (»7'mweme-Va el. ilm'-) 
illusion (ifmfco^n) 



illusorisk -skt (ifmsw-risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
illustration {ilus'traf(0'n iVu- el. 

iVvi- el. -tfco^n) 
illustrera {iVustre-ra el. iVvi-) 
ilska (a7*5A;a*) 
ilsken {U'8kdn^) eller sällan ilsk 

{iVsk) 
ilskna {ilskna') 
imagination {imlafinafw^n stund. 

-ji- el. -tfvj^n) 
imaginera (iwtafineWa stund, -ji-) 
imaginär (mlafinöfr stund, -ji-^ i 

Svl. -«'r) 
imitabel {im'Ur)'bdl el. i'm-) 
imitation [irn!itaf(a^n el. im- el. 

imitatör -rer (imfitvior* -tatco-r9r 

el. i'm-) 
imitatör {imfitatö^r el. i'w- i Svl. 

-ce-r) 
imitera {im/ite-ra el. i'm-) 
imma (twa*) subst. 
imma {im'a^) värb 
immanent (*Wawäw'^) 
immaterialitet {im'ateWiaViteH) 
immateriell {im'ate*riäV) 
immatrikulation (im/atrikfmlafof-n 

el. imaifrik- el. -tfco-n) 
immatrikulera {inf! atrikmle-ra el. 

imatrik-) 
immerfort el. immer fort (utt. vanl. 

i två ord imhr fco^rt, säll. im^Br- 

-fco^rt el. -fuTcH) 
immig -gt [im'ig^ -gH el. -k't) 
immigrant (imfigran-t) 
immigration (im'igrafio-n el. -tfw-n) 



125 



immigrera (imUgre-ra) 

immobil {im/cobi^l) 

immoderat (ifnfwderv-t el. imcod'-) 

immodest (im'o)däS't el. -åd-) 

immoralisk -skt [MtorvHish -skt 

el. mindre noggr. -5^) 
immoralitet (im'coraVite-t) 
immortell {Mortäl-) 
immunitet (im'mnite-t el. imm'-) 
impediment (m'^eeZimä«-*^ el. impe'-) 
imperativ {im'pGrati'V eller im-po- 

rati^v el. im'pcer-) 
imperator-er {im*perv't07'^ -ratcj-ror) 
imperfekt [imycBrfäM säll. im-- 

pcDTfäk't) subst. ^ 

imperfekt (itnfpcerfäk-t) adj. 
imperial- {ifnfperivl-) 
imperialist (im'perialiS't el. impe'-) 
• impersonell (im'p<Brsa)näV eller 

impecT''-) 
impertinens (imfpcertinän-s eller 

impcer'-) 
impertinent {imfpcertinänH eller 

impmv'-) 
imponera («Wj?wwe-Va) 
impopulär itet {im'pa)pviilarite-f el. 

impco'-) 
impopulär (itnfpcopmlä-r el. impoy'- 

i Svl. -^-r) 
import ifmpOT-t) 
importera (imlporte-ra) 
importör (im'por0r i Svl. -oe-r) 
imposant (im'påsaYjH el. -pio-) 
impotens {Mpcotän-s) 
impotent {MpcotånH) 
impraktikabel [MprakUhv-hdl el. 

imprak'-) 



impregnera el. imprenjera (iW- 

prärjne-ra el. -prug- el. im^prän- 

je-ra) 
impresario (im/präsv-rico el. -«?Tiw*) 
imprimatur (im'primvtur^) 
improbabel (imfprcobv-bgl) 
improbation (imfprcobafco^n eller 

imprwb'' el. -tfco-n) 
improbatur (im'prcobv*tur^) 
improbera (irnlpnobe-ra) 
improduktiv -vt (imfprcodukti-v el. 

im'priodukti^v -vt el. -ft) 
inipTomi^tu (improm^ptm.' el.-o^mptm 

vanl. improm'tm^) 
improvisation (ifn/prarvisafw-n el. 

improvisatör (im'priovisatÖ-r i Svl. 

-«.'r) 
improvisatris {im'prcovisatri'S) 
improvisera {im^proytme-ra eller 

impuls (impul-s) - 

in («V); inemot (in-emcot el. »we- 

ww'^) infor (in-för el. «w/(ö-V> 

inifrån {in'-ifrå^n el. -ow') ini 

(iw-«*) inom («w-om*) inpå (iw- 

på'' eller mjxl-' eller genom' na- 

salens platsförflyttning im'-på^) 

intill (in' -til' el. intiV) inunder 

{inun-dgr) inuti (m*-mf«^) invid 

(invi-d) inåt (m'd^ el. «w-^*#) 

inadekvat (in^adekva-t el. inad'-) 

inadvertens {in'adv(Brtän'S el. inad'-) 

insillea (inalhs el. iwaZ*55^)el. in allés 

inamovibel (in'amiovi'b9l el. inam'-) 

inbilla (in'-biVa el. genom nasal- 

ens platsförflyttning inf-b.) 



126 . 



inbilsk -skt (in'-biVsk el. ss. frg. 

im''b» -skt el. mindre noggr. -sf) 
inbyrd -dt {iw-bj/^rd -rt), eller 

genom nasalens platsforflyttn. 

im'-b. ) jfr inpyrd 
inbördes {in'-bos^rd9S eller ss. frg. 

im'-b) 
incitament (in' sitamänH el. insitf-) 

m 

incitera (infsite-ra) 

indefinit (infdefini^t el. indef'-) 

indeklinabel (in'deklinv'b9l eller 

indek'-) 
indeks {in-däks) 
indelikat (infdelikv^t el. indel'-) 
indelikatess (in' delikatas-) 
independent (in'depändän^t eller 

indep'- el. -^9>^-) 
indeterminabel {in'detar'minv'b9l) 
indeterminism {in'deUBr^miniS'm) 
indian (in'diV''n) 
indiansk -skt {in'div^nsk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
indianska (in'diiD^nskä) 
indicium (indrsium^ el. -i-sium) 
indier eL inder [in^didr el. in^ddr) 
indifferens {in'diferän'S el. indif-) 
indifferent {in'difQrän't el. indif-) 
indifferentism {iWdiferåntis-m, el. 

indif-) 
indifFeréntist (in'diferäntiS't eller 

indif-) 
indigenat(iw'e^«^en»'^ el. in'dijenv^t) 
indigestion (in'dijästfio^n el. -äfufn 

el. SS. digestion) 
indignation {in'dirjnafio^n el. indirf- 

el. -tjw^n) 
indignera {in'dirine-ra el. -t?«^-) 



indigd (in-digco el.^ in'digio^) 
indikativ -vt {in'dikati^v -vt el. -/if) 

adj. 
indikativ {in'dikati'V vanl. m-e?i- 

Äa^i*i? el. indik*ati'v) subst. 
indirekt {in'diräk^t eller in-diråkt 

el. m--t?«räÄ*f) 
indirekte (»Ve^iräÄr^a' el. ««•'-) 
indisk -skt {in^disk -skt el. mindre 

noggr. -5^) 
indiskret {in'diskreH) 
indiskretion (in'diskrefo)'n eller 

indisk- el. -tfw^n) 
indisponibel {in'disptmi'b9l eller 

indisposition {in'dispwsifw^n eller 

indis'- el. -tfw^n) 
individ {in'divi-d) 
individualisera (in'divi*duialis€'ra) 
individualitet {in'divi'diualite't) 
individuell (in'divi'diuäl-) 
induktion {in'dukfw^n) 
induktiv -vt {in'dukti^v el. in'duk- 

ti'v -vt el. -ft) 
industri {in'dustrif el. -e?ui-) 
industriell (in'dustriäV eller -e?m- 

el. indus'-) 
industriös {in-dustrie-s eller -f?m- 

el. iwe?ws'-) 
inekspressibel {in'äkspråsi'bdl el. 

inertsi {in'ceTtsi^) 

infam (infv^m) 

infami (in'fami') 

infanteri (in'fanteri' el. infan'-) 

infanterist {infanterisH el. infan'-) 

infektera {in'fäkte'ra) 



127 



infektion (inlfähfio-n) 

infernalisk . -skt {in'f<jernv-lisk el. 
'for- -sJci eller mindre nog- 
grannt -st) 

inficiera (inffisie-ra el. infis'-) 

infinit (in'finiH) 

infinitiv (in'finiti'V vanl. ifffinitiH' 
el. infin-iti^v) 

infinitiv -vt (in'finiti-v -vt el. -ft) 

infinitum (in'fini-tum el. -rtum^) 

inflammation (in'Jlafnafco^n eller 
inftam'- el. -tfco-n) 

inflammatorisk -skt (infflamatco-risk 
el. inflam'- -skt el. mindre noggr. 
-st) 

inflammera {in*flame'ra) 

infleksibel {in*fläksi-hdl) 

infleksion {in'flåkf(o-n) 

influensa (in'fltuän'sa^) 

influera (in'fltue'rä) • 

information (in/formafio-n el. infor'- 
el. -tfoj^n) 

informator -er (informvtor^ -ma- 
-twWdr) 

informera [ifitforme-ra) 

infdsion (in'fmfa)^n) 

infasorier (infmsw-ridr el. -io^ridr^) 

ingefära {irj'9-få^Ta i Svl. -f(B*-) 

ingen (irj'9n') intet eller inget 
(in't9t^ hvard. av. ii]'9t^) inga 
(«jya*); ingen gång, ingen vart, 
om intet, till intet, omintet- 
{pmin'tdt-) t. e. omintetgöra, till- 
intet- (tilwtdt-) t. e. t.-göra 

ingenium {inje-nium) 

ingenjör (in/fgnjö-^T i Svl. -ce^r) 

ingenting [irj*dn4iirj^) el. ingen ting 



ingrediens (m'grediän-s el. ingre'-) 
ingrediera {in^gredie-ra el. ingre*-) 
ingress (ingräs-) 
inhemsk el. inhämsk -skt (in-- 

-hem'sk el. in^-håm^sk i n. ö. Svl. 

in'-häm^sk -skt eller mindre 

noggr. -st) 
inhibera (in'hib^ra) 
inhonnett {in'honät-) 
inhuman (in^hmmn-n) 
initsial (inifsiv-l el. in'it-) 
initsiativ (inWsiati-v el. in'it- el. 

i'nit-) 
initsiera(mi^s«Vra el. m'«Y-el. i' nit-) 
injektion {in'jäkfw^n) 
injiciera (in'jisi€'ra el. inji'-) 
injorera, se ignorera 
injurie (injtu-riQ) 
ink {it]-k) 

inkapabel {in'kapv^b9l el, itf-) 
inkapacitet- (in'kapasite-t el. irj'-) 
inkarnation (in'karnafo)^n el. irj'- 

el. -tfio^n) 
inkarnerad -at {in'karne'rad el. 

i?]'- -(xt) 
inkasso (inkas'io' -asko) 
inkiett {irfkiät- även äi]'kiät' eller 

in'-) 
inkiettera {irfkiäte-ra eller årf- 

eller in'-) 
inkiettyd {irj^kiäty-d el. ärf- el. in'-) 
inklination (in'klinafcO'n el. -tfoj-n) 
inklinera (in'kline'ra) 
inklusive (in'klmsi^v9 el. -i-va^) 
inklusiv -vt (in'klmsi'V -vt el. -ft) 
inkognito (inkt^nitio el. inkor^'- 

nitio' el. irj- äv. -tå^) 



128 



inkommensurabel (in' koman' sm- 

rt>'hdl) 
inkommod {in'komio^d) . 
inkommodera {in'komiodeWa eller 

inkom'-) 
inkommoditet {in'kom4^diteH eller 

inkom'-) • 
inkomparabel (in'komparv'b9l eller 

inkom'-) 
inkompetens (in' kompet än- s eller 

inkom'-) 
inkompetent [in'kompetän't eller 

inkom') 
inkomplett \in'komplät^) 
inkongruens {in'kongrmän-s eller 

inkon'- el. -korj'-) 
inkongruent (in'kongrtuän^t eller 

inkon'- el. -korf-) 
inkonsekvens [in'konseikvän'S eller 

inkon'-) 
inkon sekvenjt {in'konseikvån^t eller 

inkon'-) 
inkonstant [in'konstanH) 
inkonstitutionalitet (inkon' stitmfo)- 

naViteH el. -tfcj-) 
inkonstitutionell (inkon' stitm/co- 

näl' el. in'kon- el. -tfamäV) 
inkorporation [in'korpwrafajhn el. 

inkor'- el. -tfio-n) 
inkorporera (in'koTpa)re-ra eller 

inkor'-) 
inkorrekt (in'koräk't) 
inkorrigibel (in'korifi'bel eller 

inkrustera (in'krust€-ra) 
inkr&m el. inkijemm {in'-krå^m 
el. mindre ofta in'-krom^) 



inkurant (in'k\jxran't) 

inkvartera in' -kvartett a) 

inkvisition {in'kvisifw'n el. inkris'- 
el. -tfio-n) 

inkvisitor -er (in'kvisrtor^ -sUay-rgr) 

inkvisitorisk -skt (in'kvisitu^risk 
el. inkvisfr -skt el. mindre nog- 
grannt -st) 

innai^ (in'an^)\ innanför, innantill, 
innan dess 

innavigabel (in'avigt>'b9l el. inai/-) 

inne (in'd')] inne hos, inne på, 
inne vid 

innerlig -gt (in-^rlig'' -gH el. -k^t) 

innerligen (in'9rli^gdn) . 

innerst (in- dr st el. säll. in* dr' st) 

innre (infrd); inner-, {in' dr-) 

inpass (iw-pds^) har övergått till 
form. smns. ord gen. frarastark 
akc. och niisstydning 

inpyrd (in'-py'rd -rt). 

inrullera (in'rule'ra el. in'-rule'ra) 

insalivation (in'sali'vafio^n el. -t/co^n) 

insegel (in'-se^gdl) 

insekt [in'-säkft) med fram stark 
akc. i enlighet med formellt 
smns. ord och vanl. så behand- 
lat i smns. t. e. nat'-in-säkH] 
ordet borde i överensstämmelse 
härmed tecknas insäkt) jfr in- 
stinkt 

inserat (in'serv't) 

insidiös (in'sidi0'S el. insi'-) 

insignier (insirfnidr el. -irj'ni9r') 

insinuant (in'sintuan't el. insi'- el. 
-arjH) 

insinuation (m'5miw'a/(:t>-w el. -tfta-n) 



129 



insinuera {in'simu€^ra el. insi*-) 
insistera {in'siste-rä) 
inskription {iWshripfto-n) 
inskränka {in'-skrärj'ka) inskränkt 

-te (in'-skräf]'Ict -rj^Md el. mindre 

noggr. -YjH -r]H9) 
insolid {infswli-d) 
insolvens {in'solvän^s) 
insolvent [in'sölvän't) 
inspektera {infspäkte-ra) 
inspektion {in/spakfw-n) 
inspektor -er {inspäk'tor' in'späk- 

tw-rdr) 
inspektor [in^späktoj^T) 
inspektorat (in'späkt(orV't) 
inspektris {in'späktrp^s) 
inspektör (in'späktö^T i Svl. -ce-r) 
inspiration (infspirafo^n el. 4f(x)*n) 
inspirera [ifilspire-ra) 
installation {in*stalafw^n el. -tfio-n) 
installera (in/stale-ra) 
instans (instängs Uven instarfs) 
instinkt [instirj-kt el. in'-stif]^kt med 

framstark akc. i analogi med 

formellt sammansatta ord och 

misstydn. till in- ; mindre noggr. 

-stilfft) jfr. insekt 
instinktiv -vt {in'stir}kU-v -vt el. 

-ft el. mindre noggr. -fjti-v) 
instituera {in'stitiue'ra el. insti'-) 
institut {in'stittuft) 
institution {in'stitmfw^n el. -tfw-n) 
instruera (infstrtue^ra) 
instruktion {in'strukfa)^n) 
instruktiv -vt {in'strukt^v -yt el. 

-fi) 

instruktris {in'$truktrp^s) 

Lyttkens och Wulff, 8v. Uttalfordbok, 



instruktör (in^åtruktö^r i Svl. -a-r) 
instrument (in'str\}xinänH) 
instrumental {in'strmmäntv^r) 
instrumentalier {in'strm.mänt7/di9r 

el. -vUdr^) 
instrumentation* {in'sirmmåniafa)^n 

el. -tfw^n) 
instrumentera (in'str\ximänte-ra) 
insularisk -skt {in'smlt>'risk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
insulär {in^sxaWr i Svl. -^'r) 
insult {insuVt) 
insultation {in/sultafa)^n el. insuV- 

el. 4f(a^n) 
insultera (in^suUe-ra) 
insurgent {in'surgän't även in'sur' 

jän-t) 
insurgera (in^surge-ra även in'- 

surje-ra ) 
insurrektion (in^suräkfio-^n el. m- 

sur'-) 
inte {in't9^) 
integrera {in'tegre'rä) 
integritet (in/tegrite-t el. inieg'-) 
intellektuell (iniäläkttuäV el. -te- 

indiv. -ä-7) 
intelligens {iniäligän-s el. -te- el. 

intäV- äv. -ijän-s) 
intelligent (in'täUgäi^t el. -te- el. 

intal'- äv. -ijän-t) 
intendent {in'tändän'i el. -t9n-) 
intendentur (in'tändäntturT el. -^aw- 

el. intän'-) 
intension {in'tånfa)^n el. -^aw-) 
intensitet {iniänsUe-t el. intän'-) 
intensiv -vt {in'tänsi^v -vt el. -ft 

el. -t9n-) 

9 



130 



intention (in'tänfo)^n el. -tdn-) 

interdikt [inHdräik-t) 

interfoliera [inUdrfwUeWa sällan 

't€er') 
interim (in*t9rim^ el. inftdrim) 
interimistisk -skt (in't9rimis-tisk 

-sht el. mindre noggr. 'St)_ 
interiör {in'teriö^T av. ärf- i Svl. 

-ö?'r) 
interjektion {in'tdrjäkfu}'n el. 'teer-) 
intermediär {in't9rmediä^r i Svl. 

intermesso el. -metso (iniBrmäs-o) 

stundom -möt-sto) 
intermittent {in't9rmitän^t el. 'teer-} 
internationell {inftdrnatffionåV) 
internat el. 7tär- [Mtdrnv-t el. -teer-) 
internera el. -tär- {in^tdrne-ra el. 

-teer-) 
interpellant {in't9rpälan-t el. -tar-) 
interpellation {inftdrpäVafoohn el. 

4jo]^n) 
interpellera {iMdTpäle-ra el. -tceT-) 
interpolera {in'tdrp(ji)l€'ra el. -teer-) 
interpunktera {in^rpurjhte-ra el. 

't(Br- el. mindre noggr. -urjt-) 
interpunktion {in't9TpuY}hfio^n el. 

4(BT' el. mindre noggr. -urjf-) 
interregnum (in!t9rärfnum sällan 

-teer-) 
interrogativ {in!t9rågati'V el. in'- 

t9rog'ati'v äv. intcerågati^v) 
intervall [in't9rval') 
intervenera {in't9rv^ne'ra el. 4cer-) 
intervention (in't9rvänf(o^n eller 

-teer- el. -tfo>'n) 
intervju (iff^t9rvjiu^) 



intervjua (in't9rvjiu^a) 

ii^testinal {in'tästinv'l el. intäs*-) 

intet, se ingen 

intim (inti-m) 

intimitet (in'timite-t el. inti'-) 

intolerans {in'tcoleran'S el. into)'- 

el. -ar^^s) 
intolerant {inUotleran-t el. intw*- 

el. -ar}'t) ^ • 

intonation (iWtwnafco-n el. m^w'- 

el. -tfio-n) 
intonera {in'twne-ra) 
intrader (intrv'd9r) 
intransigent {inftransigän-t eller 

inträn'-) 
intransitiv (in' träns it iU; el. inträn' - 

eller in*transiti^v) subst. 
intransitiv -vt {in'transiti-v eller 

in-transiti^v -vt el. -/i^) adj. 
intressant {in'träsaYjH el. -ras-) 
intresse {inträs'9') 
intressent {in'träsänH el. -ras-) 
intressera (in'träse'ra el. -ras-) 
intrig (Jntri-g) 

intrigant (in'trigan't el. -ajy'^) 
intrigera (inHrige-ra indiv. även 

in'trfje'ra i analogi med kndra 

ord pä -je-ra) 
intrigör {in'trigö'V i Svl. -ce-r) 
intrikat {in'trikv't) 
introducera (in'tra)dmse'ra eller 

intro)'-) 
introduktion (in'trwdukfw'n eller 

intrct)'-) 
inträng (in'4rorj*) 
intuition {in'tmif(jo^n el. intm'- el. 

-tfw-n) 



1^1 



intuitiv -'v^t -{Mtmiti-v el. intm'- 

•el. in'tmiti^v -vt el. -ft) 
intärn [intce-rn i s. Gtl. äv. -cer^-n) 
invalid {in'vali'd) 
invasion (in^vafw-n) 
invektiv (in'väJcti'V) 
inventarium (in'vänit)'rium^ eller 

-tv-rium) 
inventera (in'vänt€'ra) 
invention [infvänfw^n) 
inventiös {in'vänf0'S sällan indiv. 

'Si0'S) 
inventor -er {invän-tor^ in'vän- 

UiJhrdr) 
inversion {in/vcerfcj-n) 
invertera (in/vcerte-rä) . 
investitur (inlvästitm-T el. inväs'-) 
invit (jnvi-t) 
invitation {in'vitafiO'n eller invi*- 

el. -tfoj^n) 
invitera [in^vite-ra) ^ ■ 
invånare eller innev. {in*-vå^nard 

el. in'9'V.) 
inälvor (iff-äVvcnr) 
iridium {irrdium} el. -i-dium) 
iris {i-ris) 
irisk -skt (i-risk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
ironi (ir'coni- el. «V-) " 
ii'oniker (irio-ni1c9r -urnikdr^) 
ironisera {ir'a)nise-ra el. iV-) 
ironisk -skt (irco^nisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
irra («>•«') 

irrationalism (ir'atfa)nalis-jD) 
irrationell {ir'atfomåV indiv. -ä-l) 
irregularitet (ir'egmlar'ite-t) 



irreguljär {ir'eguljä-T i Svl. -ce-r) 

irreligiositet {ir*elfgico'sit€-t el. -iJQ}-) 

irreligiös {ir'eligi0-s -ij- el. -ife-s) 

ifreparabel (ir'eparv-b9l) 

irresonabel (ir'esconv-b9l el. -son-) 

irrig -gt (irng^ -gH el. -kft) 

irritabel (ir^itv-bal) 

irritabilitet {ir'itabilit€'t el. irif-) 

irritation {ir' itaftJ^n el. -tfw-n) 

irritera (ir'ite-ra) 

is (i-s) 

isa (i'sa') 

isig -gt {i-sig' -g't el. -kH) 

islam {i-slam) 

islamism (i'slamis-ra) 

isolater -er {i*sålv'tor' -latco^rdr 

el. i'sa}') 
isolera (i'såle-ra el. i'sco-) \ 

isop (i^sop^ el. i-sop) 
israelit (i'sraeli-t) 
israelitisk -skt {i'sraeli-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
istadig -gt (r-stv^dig -gt el. -kt) 
ister {is-t9r) 
italiensk -skt {i'taliän-sk el. ito'- 

el. i'taljän-sk -skt eller mindre 

noggr. -st) 
italienska (Jltaliän-ska el. ss. frg.) 
iteration (i'terafio^n eller «^- eller 

-tfco^n) 
iterera {i'tere-ra el. itf-) 
i ty, se ty 
iver {i-V9r) 
ivra (rt^ra^) 
ivran [vvran') 
ivrare {i'vrar9') 
ivrig -gt (i'vrig^ -g*t el. -ifc*^) 



132 



J. 



j (Ji- benämnes även jod-) 

ja {jv- i vissa fall i dagligt tal 
jvv^) jaha (JD'hv' eller jvhv- 
ja ja (utt. ant. jv- jv- el. jv jv-) 
jaja {jaj'a^) jaså (utt. jaså^ vanl. 
jas'å^)] ja väl 

jacka (JaJca^) 

jag {jv-g umgängl. jv-, i framhäv- 
ning dock vanl. jv-g) mig (mi-g 
umgängl, m'Åj- ^el. mäj-) vi (vi-) 

oss (05-) . _ 

jaga {jvga') 

jagare (JvgarQ^) 

jaguar {jag'mv-T) 

jaka (jvJca^) 

jakaranda {fakfaran*da^) 

jfikare (Jvlcard') 

jakobin (jaJf^wbi-n) 

jakobinsk -skt (jakfwbi'nsk ^skt 

el. mindre noggr. -st) 
jakobinism (JaJsfwbmis-m) 
jakt {jdk-t) fartyg 
jakt (JäkH) jagande 
jalu (faltu^) 
jalusi (faVmsi-) 
jama (jvma^) 
jamb {jam^h) 
jambisk -skt (Jam^hish -skt eller 

mindre noggr. -st) 
jams (jam-s) 
jan (^»'w) 

janitschar ( janHtfv-r) 
januari {jan'tuv-ri, vid uppräkning 



ofta jan-mv^ri el. jan-mv'ri) 
japanes (jap^ane-s) 
japansk -skt (japv-nsk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
jargong (fargörj^) 
jarl (io-VZ) 
jasmin (fasmi-n) 
jaspis {jas-pis) 
jereraiad ( je^remiv^d) 
jesuit {je'siui-t el. jes'-)\ jesuiter- 

{je'smvtdr- ek ^'es'-) 
jesuitisk -skt (je'smi-tisk el. y^s'- 

-skt eller mindre noggr. -s^) 
jesuitism {je'smUis-Ta el. i^s'-) 
jetong ifetor^) 
jo (^w- i vissa fall jww^) joho 

(jwhcoi el. jwhw-) jo jo (utt. 

ant. ^w' ^w-' eller ^w ^o;-) jojo 

{JCJJ-O)^) 

jobba (job'a^) 

jobberi (job'eri-) 

jockej {jokéj- el. foköj- eller -ä^' 

akc. i analogi med övriga två- 

staviga på, -äj) 
jodd (jod-) "bokstaven j 
jodd el. jod (jod- el. ja)-d) kem. 



ämne 



joddel {jod-dl indiv. ja)-d9l) 
joddia {jod*la' indiv. j(o^dla) 
jolle, se juUe 
joller (jolhr) 
jollra (jol-ra') 
jollrare (jol'rar9') 



133 



jolmig -gt {joVmig' -gH el. -M) 

jolster {joV-stdr) 

hjon (jco-n) 

jonglör {foTjlö^T el. jorjlö-r i Svl. 

jonisk -skt ( jcD^nisJc -sJct el. mindre 
noggr. -st) 

jord (jtJ-rd) 

pråeg}immsi.(j(i)'rd9-gum^a)ymoåeT 

gjord (jco-rd) sadelband. 

gjord -de, se göra 

hjord {jio-rd) boskapsflock 

jorda (jayrda^) nedmylla 

gjorda (jco-rda') omgjorda, om- 
binda med gördel 

jordig -gt (jwrdig'' -gH el. -k^t) 

jordisk -skt (jw-rdisk -skt eller 
mindre noggr. -st} 

gjort ( jco-Tt stundom jwr-t), se göra 

hjort {j(0'xt ofta jwr-t) djur 

hjortron (jio^rtron^ ofta jcortron^) 

jota (jio'ta^ el. jwHä) 

jovialisk -skt (j(o'viv'lisk -skt el. 
mindre noggr. -st) 

jovialitet ( jw'vialite-t) 

ju {jw^) 

jubel {jm-hdl) 

jubilar {jm'hilx>'v) 

jubilera ( jm^hile-ra) 

jubileum (jm'bile'um^ el. le-um) 

jubla (jm-bW) 

ljud (jtu^d) 

ljuda {jm'da^) ljöd {j0^d) Ijödo -e 
(j0'da)' -a^) 

-Ijudd -dt (-Jt<c?^ -^w^O i smns. 
t. e..hög-lj., över-lj. 

jude {jm'dd^) 



judendom ( jtwddn-dwm^) 
judiciell (jtu'disiäV indiv. -ä-l) 
judinna {^jmdin'a^) 
judisk -skt {jm-disk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
Ijudlig el. -elig -gt {jwrdlig^ el. 

'Mg' -g't el. -k^t) 
Ijudligen el. -eligen {jm'dligdn' 

el. 'dli^gdfi) 
juera {ftue-ra) 
juft {juft) 
ljuga {jm-ga') ljög {j^-g) Ijögo 

-e {j0'gco' -9') 
Ijugare {jwgard') 
jul {jturl) högtid,- i julas (yw*'?as'); 
• julafton {jm-l-afton eller y«a?- 

af'ton^) 
hjul {-jtU'l) vagnshjul 
jula {jm'W) fira julfäst 
hjula {jm-W) rulla ss. ett hjul 
juli (iM*-7i) 
juliansk -skt {jm'lw-nsk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
julle el. joUe (jul'9^ el. jo^a') 
Ijumm. ( jum-), ljumt 
ljumma {jum'a^) 
ljumske {jum'sk9'). 
ljung (^'WJ^O 
Ijunga (jurj-a^) 
Ijungare (jufj-ara') 
jungfru { jur]'frxid.^ el. -u' ibland 

jum'fru\ utt. ofta ss. form. enk. 

ord t. e. jur)'frmrna^, färj-k- 

jui]^frmj i best. form jurffrun' 

eller -mfnS) 
jungfrulig -gt {jurjfrtu^Ug eller 

jurj'-frm'Ug -gt el. -M) 



134 



4 

jungmann -männ (jurj-man jurj-- 

mäfij utt. vanligen ss formellt 

enk. ord, mindre ofta jui]''inan') 
juni (jm-ni) 
junior (jm-nior) 
-junkare {-jui]'kar9) i smns. t. e. 

fan-j., Mv-j., kammar-j. 
junker {jurfkdr) 
junonisk -skt (^j\xjinw^msTc -sJct el. 

mindre noggr. -st) 
junta (jun-ta^) 
djup (jtufp) adj. 
djup (jiU'p) subst. 
djur (jm-r) 

jur (ftu^T)j t. e. Jiava jur 
juridik {judridi-h) 
juridisk -skt (juxri-disk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
juris (jtwris^), t. e. juris doktor 
jurisdiktion ( jm^risdikfw^n) 
jurisprudens (Jm'risprmdän'S) 
djurisk -skt (jm-risk -skt eller 

mindre, noggr. -st) 
jurist (jxaris-t) 
juristisk -skt (jmris-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
jurnal (furnv-l) 
jurnalisera {fur'nalise-ra) 
jurnalism (fur''naUs'jn) 
jurnalist (fur'naliS't) 
jurnalistik (fuf^nalistf-k) 
jurnalistisk -skt {fur'naUs'tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
jui-y el. juri el. jurri {jtu-ry. jm-ri 

el. jur-i) 
Ijue (jtu^s)] gammal form: ljusens 

(jm-sgns) 



ljus(^*M*'5) adj.; gammal form: ljusan 

(jm-san^) 
juse (jm'S9') fiskjuse 
ljusna (jiu-sna') 
just {juS't ibland juis-t) 
ljuster (jus-tar ibl. jmsHar) 
justitsiarie {justWsivrig' el. ^'m- 

el. jusftit-) 
justitsie- {justit'sid- eller jvi-) i 

smns. j.-rå,d 
Ijustra (jus'tra^ el. jvis'tra^) 
ljuta {jiuia') ljöt {j0't) Ijöto -e 

gjuta {jtu^ta^) göt {J0't) göto -e 

{J0'tCO^ -9^) 

gjutare (jtu'tar9^) 

jute {jm't9^) inv. på Jutland 

jute (jmt9^) i smns. t. e. juteväv, 

jute-garn 
gjuteri (jmieri-) 
ljuv -vt (jm-v -vt el. -ft) 
-ljuva (-jm-va) i smns. för-lj. 
juvel (jtuve-l) 
juvelerare {jwivéle-rard) 
juver (jtU'V9r) 

ljuvlig -gt {jm*vlig' -gH el. -¥t) 
jygera {fyfe-ra) 
jygemang {fyfQmarji) 
jyst [fysH) 
jy stera . ( fysteWa) 
jysterare {fyste-rard) 
jystis ifysti-s) 

jägare {jä'gar9' i n. ö. Svl. jé-) 
jägarinna {jä'garin'a*^ el. ss. frg.) 
jägeri (jWgQri- el. ss. frg.) 
jäg- {jä-g- i n. ö. Svl. jé-g-) 

-mästare 



135 



djäkne (jä-kno', i n. ö. Svl. jé--] 
enär ordet nu är blott ett lii- 
storiskt ord, utt. det stundom 
vid noggr. tal på- grund av bok- 
stavlig -avläsning djä'knd^) 

.jäkta (^aÄ^^a*) 

hjäl (jä-l i n. ö. Svl. jé-l) i uttr/ 
i hjäl; ihjäl- (ijä'!- el. i'jäl-) 

hjälm (jäVm) 

hjälp (jäVp) 

hjälpa (jäl'pa'), gamla former 
(användas sällan): halp (haVp) 
hulpo -e (huipa)' -9^) hulpit 
(hul-pit^) hulpen -et {hulpgn' 
-9t')] de vulgära formerna jaVp 
jul-pit^, hvilka böra undvikas^ 
äro kompromisser mällan yäZ'^a' 
och haVp, hul-pW' 

hjälpare {jäl'par9^) 

-hjälparinna (-jålparin'a^) i smns. 
med-hj. 

hjälperska (jäl'pdrska') 

hjälplig -gt {jäl-pUg' -g^t el. -k't) 

hjälpligen ( jålpUgdn^) 

hjälte {jäHd^y 

hjältinna [jältiwa^) 

jäm- {järn-'); smns. se under jämn 

jämka {jäm*ka' hvardagl. järj^ka'^ 
genom nasalförflyttiling till k- 
IjudetS läge) 

jämmer {jäm-dr) 

jämmerlig -gt ( jäm'9rlig^ -g't 
eller . -kH) 

jämmerligen ( jäWdrWgdn) 

jämn (jäm-n) jämnt (jäm-nt utt. 
nästan alltid på grund av w- 
Ijudets förträngning jäm-f) ; nätt 



och jämnt; i smns. begagnas 
jämn- när meningen är att ut- 
trycka jämnhet eller ■ likformig- 
het, men däremot järn- om nien- 
ingen är att uttrycka begreppet 
bredvidj jämte eller jämförande, 
•framf. vok., h och m dock alltid 
jämn, t. e. jämnbred -blä -böjd 
-god (allt igenom lika god) -grå, 
-gående, -het, -höjd, -hög, -hyvla, 
-löpande, -mod, -mulen, -mätt, 
-skuren, -spunnen, -stark (lika» 
stark över allt), -tjock, -ärig; 
men: jämbredd, -bördig, -fota, 
-föra, -fottes, -god (lika god som 
ngn annan), -lik, -like, -läng, 
-sides, -stark (lika stark som 
nägon annan), -stor, -vikt 

jämna (jäm^na') 

jämra {jäm^ra^) 

jäms (jäm-s) 

jämt '{jämH) ständigt 

jämte (jäm-ta^) 

jämte (jäm'td^) jämtlänning 

jämväl (jäm''Vä'l el. jämvä-l) 

jänta i^jän-ta^) 

jär- {jä-r- i SvL jce-r-) -tecken 

järn (jcB-rn i s. Gtl. äv. jcer-n) 

hjärna {jcerna^ i s. Gtl. Åy.jcerna^) 
i huvudet 

järpe (jcerp9') 

hjärta -an (jcer-ta^ -an')', hjärtans 

-hjärtad -dX {-jcerHad -at) i smns. 
t. e. härd-hj. y 

-hjärtenhet {-jcpvHdn-het el. -jcert- 
dn-heH) i smns. t. e. god-hj. 

hjärter {jcer-tor) 



136 



hjärtlig -gt {jcevtUg' -gH el. -iCt) 

hjärtligen (j(Br'tlig9n^) 

järv {jcer-v) djur 

djärv -vt {jcer-v -vt el. -ft) 

djärvas (jter^vas') djärvts {jcer-vts 

el. -fts) 
jäsa (jä-sa^ i n. ö. Svl. jé'sa') 
hjässa el. -e {jå8'a'' säll. -a*) 
jäst {jäsH) 
jätte (jcU'9') 
jättinna (jätiffa^) 
jäv (yä^t? i n. ö. Svl. jé-v) subst. 
jäva (jä'va^ i n. ö. Svl. jé'va') 



jävig -gt {jä'vig' i n. ö. Svl. 
jé'vig^ 'g't el. -ä;*<) 

djävlig -gt {jä'vlig^ i n. ö. Svl- 
jé'- -g't el. -Ä*^) 

djävul {jä'VuV i n. ö.* Svl. ^e*-) 
djävlar (jä'vlar^) 

djävulsk -skt ( jä'vuVsk el. jäfvulsk 
i n. ö. Svl. jé'- -skt eller mindre 
noggr -5^) 

jökel {jö'k9p) isjökel 

jons {jon-s) 

jösse {jös-d^) 



K. 



k (Äd-O 

kabal (kahv-l) 

kabalisera (kMalise-ra) 

kabbalistisk -skt (kaValisHisk -skt 
mindre noggr. -st) 

kabbeljo el. -bil- {kdb*dljia' el. 
kaV- el. -il') 

kabel {kv-hdl el. kvhdV) 

kabinett (kab'inät') 

kabriol (kah'ria)H) 

kabriolett {kaVriålät- el. -wZ-) 

kabyl (kahy-l) 

kabyss el. kabbysa (vanl. käbys- 
säll. kab*ysa') 

kackel (kakhl) 

kackerlacka el. -ack (kak'9r-lak'a 
sällan kvkdr- eller 'la¥ även 
kakfdrlak' el. -a den förra formen 
med framstark akc. i analogi 
med formellt smns. ord) 



kackla (kak-W) 

kådans eller -ens (kadarj-s även 

kadän^s) 
kadaver (kadv-VQr) 
kader (kv-ddr) 
kadett (kadät-) 
kadmium (kad-mium) 
kadrilj (kadriVj) 
kafé (kafe^) 

kaffe (kaf'9' säll. kapd) 
kaffein (kafei-n) 
kaftan (kaftv-n) 
kagge (kag'9') 
kaj (kaj-) 
kaja (kaj'a^) 
kajuta el. -utta (kaj'mta^ kajm-ta 

äv. kajut-a) 
kaka (kvka^) 
kakadu {kak*adwf) eller kakadära 

{kak*adå'ra^) 



137 



kakao (kv-kao) el. Jcvkaco') 

kakel {kv'k9l)'j kakelugn {kvkdl- 
urfn utt. vanl. kv^klurfn ss. for- 
mellt enkelt ord t. e. kvklurj- 
n9n* porslrns-kv''klur]n även 
ledigt kvklur]^ kvklurjar^ eller 
stundom ä;ö*ä;/w^w -urj osv.) 

kakofoni (kak'åfåni' el. -kfco-) 

käks (kak'S) 

kakse (kak'$9^) 

kal (kv^l) 

kalabalik (kaVäbali-k el. käldb'-) 

kalamitet {kaVamiteH el. kolarn!-) 

kalas (kalv'S) 

kalasa el. -sera (kalv-sa el. kaVa- 
se-rä) 

kalcium (kaVsium) 

kalcinera (kaVsineWa) 

kaldé (kalde-) 

kalefaktor eller kalfaktor -orer 
(karefak'tor' eller kaVefakftor 
el. kalf' -aktw-rgr) 

kaleidoskop (kal^fdåskå-p el. -äf- 
äv. Ä;a%*'e?^5Ä(l*^) 

kalender (kalän-dsr) 

kali (kv-li) 

kaliber {kali-hdr) 

kalif (Äa?*./) 

kalifat (kaVifv^t) 

kalium (kv-lium) 

kalk (kaVk) bägare 

kalk (kaVk) jordart 

kalk (kaVk) avbildning 

kalka (kal'ka^) 

kalkera (kalke-ra) 

kalkig -gt (kal-kig' -gH el. '¥t) 

kalkon {kalkojfn) 



kalkyl {kalky-l) 

kalkylera (kaVkyle-ra) 

kall (kaV) adj.; kallbrand {kal'- 

bran^d el. kaVbrand även käl- 

bran-d bvardagl. -an-) 
kall (kaV) subst. 
kalla {kal'a')] ak kallad 
-källan (-kal'an) i smns. t. e. 

ä-k. 
-kallelig -gt {-kaVdlig eller -kaV- 

-gt eller -M) i smns. t. e. 

oäter-k. 
-kalleligen (-kaVdlig9n el. -kal--) i 

smns. t. .e. oäter-k. 
kallelse (kal'9ls9^) 
kallfatra el. kalfatra {kaV-fvHra 

el. kv*l-f. med framstark akc. 

i enl. med form. smns. ord, äv. 

kalfvHra) 
kalligraf (kaVigrn-f) 
kalligrafi [kaVigrap) 
kallikä el. kalikä {kaHkå' eller 

kaVikå^) 
kallna (kaVna^) 
kallops el. kalops (kaVojps kal'op's 

el. kalop'S) 
kalmera (kalme-ra) 
kalmuck (kalmuk') 
kalmus (kal-mus el. -mms) 
kalorif&r {kaVårifä-T el. -Za>- el. 

kala'- i Svl. '(B-v) 
kalott (kalolf) 
kalsonger (kalsorj-9r) ' 
kaluv (kalm-v) 
'kalv (kal- v) 
kalva (kal'va') 
kaläscb (kalä-f i n. ö. Svl. kalé-f) 



138 



kamarilla (kam'aril'a^) 

kambio el. kamfio (kam-bico eller 
kam-fico) 

kambrik (kam-brik) 

kamé (kame-) 

kamel (kame-l) 

kameleont (kam/eleon-t) 

kameleontisk -skt {kafnlolQonHisk 
-skt el. mindre noggr. -st) 

kamera (kv'm9rä) 

kameral (kam'erv-l) 

kameralist (kamferalisH) 

kamfer {kam-fdr det indiv. före- 
kommande utt. kan^-fdxt är. en 
anologibildning enligt andra 
ord på -ar<) 

kamiio^ se kambio 

kamill, se kamomill 

kamin (kami-n) 

kamit (kami-t) 

kamlott {kamlot- el. kam''lot^ med 
framstark akc. i analogi med 
form. smns. ord) 

kamm {kain-) 

kamma [kam-a^); kamning 

kammare (kanfard*) 

kammare (kam'.ar9') rumm 

kammerska (kam'9Tska') 

kamomill eller kamill {kam'comil' 
stund. kam*co-miV med fram- 
stark akc. i analogi med form. 
smns. ord, el. kämiV) 

kamp (kam^p) strid 

kamp [kam-p) häst 

kampanj {kampan-j) 

kämpe (kam-p^^) gräs 

kampera {kampe-ra) . 



kampäschträd (kampä-f-trä^d eller 

indiv. -ä/'-) 
kamrat (kamrv-t) 
kamrer el. kamrerare {kdmre-v el. 

kamre-rard) 
kamrerska [kamre-rska) 
kana [kvna^) subst. 
kana (kvna') värb 
kanal (kanv-l) 
kanalisation (kan'alisafco-n eller 

-tfw-n) 
kanalisera (kan^dlise-ra) 
kanalje {kanaVjd även kanal-j 

indiv. kam-) 
kanaljeri {kanaVjeri-) 
kanapé {kan^ape-) 
kanarie- {kanwid-) t. e. k.-fågel 
kandelaber {kan'delv'b9r) 
kandera (kande-ra) 
kandi- {kan-di- äv. kan- di-) i smns. 

t. e. k.-socker 
kandidat {kan'didv't) 
kandidatur {kan*didaUu^T) 
kanel (kane-l) 
kanfas {kan-fas) 
kanik el. -ick (kani-k säll. -ik-) 
kanin [kani-n) 
kanister {kanis-tdr) 
kånka [karj'ka^) el. kånka {korj^ka^) 
känn, se kunna 
kanna (kana^) 
kannibal (kanHbv-l) 
kannibalisk -skt {kanHbv-lisk -skt 

el. mindre noggr. -$() 
kannibalism {kan/ibalis-m) 
kannika {kan-ika) fruktsort 
kanon (kv-non) 



189 



kanon {kanco-n) 

kanonad {Tcankonn-d) 

kanomsei*a(ÄJaw'ww«Wra eL kanco'-) 

kanonisk -skt {kanco- nisk -skt el. 
mindre noggr. -si) 

kanonjär [kanfomjä-v i Svl. -ce-v) 

kanot (kanwH) 

kanske [kawfd^] genom, den fram- 
starka akcentueringen och gen- 
om slutvokalens uttal ss. i två- 
staviga ord på 9 i st. for såsom 
i ske har ordet övergått till enk- 
elt ord och utt. ss. sådant) 

kansleriat el. -slär- {kan' siar w- 1 el. 
kanslä'r-) 

kanslär {kanslä-r eller kan'sWr i 
Svl. '(B-T] det fbrra utt. leder 
i synnerhet i Gtl. till bestämda 
formen kansWron det senare 
till formen kansWrn. I smns. 
förekomma båda uttalen t. e. 
universitets -k., riks-k., pro-k. 

kansli {kansli*) 

kanslist {kanslisH) 

kant {kan-t) 

kanta {kan^ta^) 

kantarell (kan^taräl-) 

kantat {kantnH) 

kantig -gt {kan-iig^ -gH el. -kH) 

kantilj (kantiVj) 

kantin {kanti-n) 

kanton {kantco-n el. -å^n) 

kantonera {kan^tcone-ra el. -tå-) 

kantonement {kan'twnemän't eller 
-on^dmaiff) 

kantor -er (A;aw'^or el. kawtor^ kan- 
t(0'r9r) 



kantorat {kan't(orp't) 

kantra {kanira^) 

kantschu {kan-tfm* el. kan-tfm) 

kaolin {kt)'o)U-n el. ka'-) 

kaos {kt>'Os) 

kaotisk -skt {kacoHisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
kap {kv^p) udde 
kap {ka^p) fångst 
kapa {kvpa^) taga 
kapa el. kappa {kvpa^ äv. kap'a^) 

avhugga 
kapabel {kapv-hdl) 
kapacitet {kap'asUeH el. kapas'-) 
kapare {kv'par9^) 
kapell {kapäV) 
kapellist {kap'åUS't) 
kaperi {kv'peri^) 
kapillaritet {kap' ilar iteH) 
kapillär {kap'iWv i Svl. -cb-t) 
kapital {kap'itvH) 
kapitalisatipn {kap'ital'isafcO'n el. 

lapifaW- el. -tfco-n) 
kapitalisera {kap'ital'iseWa) 
kapitalist {kap'italisH) 
kapittel {kapithl) 
kapitular {kap'itml'D'V el. kapif-) 
kapitulation {kap'itmlafcO'n eller 

-tfio^n) 

kapitulera {kap'itmle'ra el. kapit'-) 

kapital {kap'itä'l i n. ö. Svl. -é-l) 

kaplan {kaplv-n) 

kapo {kV'pto) i uttr. da kapo 

kapott {kapoi^) 

kapp {kap-) 

kappa {kap'a^)] kapp-rock, k.- 

släda, k.- säck få stund. enk. akc, 



140 



kappas {kap'as^\ 

kappe {kap'd') 

kapplake {Tcap'-lv'k9) 

kapriol {kap^riio-l) 

kapris {hv-pris) 

kapris {kapri-s) 

kaprisiös (kap'rif0-s) 

kapsel {kap'SdP el. kap-Sdl) 

kapson {kapsw-n) 

kapten (kaptc-n) 

kaptenska (kapte-nska) 

kapun (kapm-n) 

kapunera (kap^vine-ra) 

kapuschong (kap'mforj-, hvard. gen. 

smndrg kapforf) 
kaputt (kaput-) 
kar el. karl [kv-v stundom vid 

läsning men aldrig i tal kv-rl 

i v. Gtl. ka-r) mann 
kar {kv'v) kärl 
kära {kvra') 

karabin jär (kar'abinjä^Y i Svl. -ce-r) 
karaff el. karafin (karaf- kar'afön) 
karakteristisk eller -tär- -skt 

{kar'akt9riS'Usk eller -tär- -skt 

el. mindre noggr. -st) 
karakteristik el. -tär- {kar'akt9ri- 

sti'k el. kar'aktå*r') 
karakterisera el. -tär- {kar^aktdri- 

se-ra el. kar^aktä^r-) 
karaktär {kar'aktäfv i Svl. -(B-r) 
karambolasch (karam'ho)lr)'f eller 

kar' om- el. arj'-) 
karambolera [karamfhwle-ra eller 

kar'am- el. at]'-) 
karamell {kar'amål') 



karantän {kar'antä'n äv. kar'aYjtäfi^ 

i n. ö. Svl. -é-n) 
karat (karv-t) 

karavan {kar'avv'n) 

kar bas (karbv-s) 

karbasa [karhv-sa) 

karbin {karhi-n) 

karbol (karhå-l el. karbcoH) 

kar bonad (kar^bamv^d el. -&å-) 

karbonat {kar'bconv't el. -bå-) 

karbunkel {karburfkdl eller äot- 

-burfkdl) 
karda {kr)*rda^) subst. 
karda (kvrda^) värb 
kardare {kvrdard') 
kardborre el. karborre (kvrd-bor^o 

el. kv'T'bor^9 äv. kar-bor^) 
kaMemumma {kar'demum'a' utt. 

även kardd-mum^a med fram.- 

stark akc. i analogi med form. 

smns. ord) 
kardinal {kar^dina-l) 
karduan (kar'dmv-n) 
kardus {kardmfs) 
karess (karäs-) 
karessera [kar^äse-ra) 
karett el. -et (karat- el. -e-t) 
karierad -at {karWrad -at) 
karikatyr {kar^ikaty-T) 
karikera [kar^ike-ra) 
kariös (kar'i0'S) 
karj (kar-j) 

karkas el. -ass {karkv-s el -as-) 
karled (kvr-le^d) på bästfot 
karm (kar-m) 
-karmad -at {-kar^mad -at) i smns. 

t. e. hög-k. 



141 



karmelit {kar'meli^t) 

kannin (karmi-n) 

karmosin (Jcar^miosi-n) 

karneval {kar^nevv-l äv. kar^navv-l 

även med framstark akc. i enl. 

med formellt smns. ord: kar- 

nd-vv'l el. -na-) 
karneol {kar'neo)'l indiv. -ni-) 
karn-is {karnt^s) el. kornisch 
karolin {kar^coli-n) 
karolinsk, -skt (kar'a)li'nsk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
kaross (kos-) ar 
karott [karot') 
karp [kar-p) 
karpell (karpäl-) 
karpus (karptur^s) 

karriol el. karjol (kar'icO'l el. -jo-l) 
karriär el. karjär {kar'iäfr eller 

karjå-T i Svl. -ce-r) 
karse, se kasse 
karsk -skt {kav-sk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
kart {kv-rt äv. kar-t) 
karta (kvrta') 

karta (kvrta') klättra, krypa 
kartera (karte-ra) f 

kartig -gt {kvrtig^ -gH el. -kH) 
kartograf {kax^tågrt)^f el. -to)-) 
kartong (kartorj-) 
kartonnera {kar'tcone-ra el. -ton-) 
kartusck {kartuf-) 
kartäsch (kartärf el. indiv. -äf- i 

n. ö. Svl. karté-f) 
karusell (kar'msäV) 
karyatid {Jcar^yati-d) 
karva [karva') 



kas, se kase 

kas el. kass {kv-s el. kas-) interj. 

kasa (ftwsa*) 

kaschera {kafe-rä) 

kasehett el. kaskett (kajät- även 

kaskät') 
kase el." kas {kv'S9^ el. kv^s) t. e. 

vårdkase 
kasematt (kas'emat') 
kasino [kasi-nw) 
kask (kaS'k) 
kaskad (kaskv-d) 
kassa (kas-a^) 

kassation {kas'afa)^n el. -tfnyn) 
kasse el. karse {kas'9^ utt. ofta 

kaT'S9') 
kassera [kase-ra) 
kassinett {kasfinåt^) 
kassör (kasö^r i Svl. -ce-r) 
kassörska {kasoe-rskä) 
kast [kas-t) kastande 
kast (kaS't) vedkast 
kast (kas-t) stilkast 
kast ijcas-t) stånd 
kasta [kasHa^) 
kastanje eller -nj {kastan' jd eiW&r 

-an-j) 
kastanjett (kas^tanjät^) 
kastell (kastäV) 

kastellan {ka^täW-n el. kas't9lv-n) 
-kastelse [-kasHdlsd) i smns. t. e. 

bort-k. 
-kastlig -gt {-kasHlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. bort-k. 
kastor- {kastå'T' el. -wr-) i smns. 

t. e. k.-handskar 
kastrull (kastruV) 



142 



kastrat [kastrv-i) 

ka^trera (kastre-rä) 

kasualism (kasfmalis-m) 

kasuar (kas^mv-r) 

kaauell {kas'mäl- indiv. -ä-l) • 

kasuist (kas'mis-t) 

kasuistik (kas^misti-k) 

kasuistisk -skt (kasfmisHisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
kasus {kv'SUS el. -vis) 
kasärn (kasce-rn i s. Gftl. stundom 

kas(Br-n) 
kasämera (Jca^c^rne-ra) 
katafalk [katafaV-k eller ibland 

kvta-faVk) 
katakomb (kafakom-b) 
katalog (kafalå-g) 
katalogisera [katalålgise-ra) 
katarakt (kafarak-t) 
katarr (katar-) , 

katarral (kafarv-l) 
katastrof (kafastrå^f) 
kateder (Jcate^ddr) 
katedral (kafedrv-l) 
kategori (kafegåri- även -gwr-) 
kategorisk -skt (kafegå^risk även 

-guW' -skt el. mindre noggr. -5^) 
katekes {kafexe-s smndr. kay^^-s) 
kateket (katfeke-t säll. kafexe-t) 
kateketik (katfek&ti-k även ss. frg.) 
kateketisk -skt (kafeke-tisk även 

SS. frg. -skt eller mindre nog- 

grannt -5^) 
katekisation (kafekisafw^n eller 

-tfco^n även -xis-) 
katekisera (kafekise-ra även -x^s-) 
katet {kateH) 



kateter {kateHdr) 

katig -gt (kvtig^ -gH el. -kH) 

katolicism (kafcoUsis-m el. katco'-) 

katolik (kafwWk) 

katolsk -skt (kaico-lsk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
katolska (kato)-lska) 
katsche [kat'/»') eller 
katsa el. -se' (kat'sa^ el. -a*) 
katt (kat^) 
katta (kat-a^) 
kattun (katiu^n) 
kaukasier {kvoikn-sidr el. -kvsidr^) 

kaukasisk -skt (kvcokv-sisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
kausal {kv(ost)^l) 

kausalitet {kvcnfsaliteH) 

kaustik (kv(osti-k) 

I 

kaution [kvoytfoj^n el. -fojhn) 

kautionera {kv(o'tfione-ra el. -/w-) 

kautionist {kvoiftfomisH el. -/w-) 

kautschuk el. kautschu {kvo}*tfu¥ 

el. -u^ el. -m*) 
kav {JcD-v) 
kava (kvva^) 
kavaj (kavaj-) 
kavaljer (kat/alje-r) 
kavaljeremang (kav^aljeW^marf el. 

kavaljerisk -skt {kav^alje-risk skt 

el. mindre noggr. -5^) 
kavalkad (kav'alkv'd) 
kavall {kavaV) 
kavalleri (kavuVeri' el. kav'al-) 



143 



kavallerist (kavaVeris-t el. kav'alr) 

kavat {kavoH) 

kavera (kave-ra) 

kaviar {kavW-T el kvvi-v^v) 

kavitet (kavHie-t) 

kavla (kvvW) 

kavle {kvvld^) 

ked (xe-d x^'d säll. x^'^) kedja 

ked -dt {xe-d x^^' i s. Gtl.). adj. 

kediv (kedi'V) 

kedja el. kädja {x^'dja^ el. x^'^J^ 

stundom [ofta i Gtl.] x^'dj(i^, i 

n. ö. Svl. x^'dJ0'^) subst. 
kedja el. kädja {jcdja^ el. ss. 

föreg.) värb 
kel el. kal {x^-l även x«*^ i ^. ö. 

Svl. ;fe-7) 
kela el. kala {y^ela'' även ;fä*Za* i 

n. ö. Svl. x^'^^^) 
kemi (xew«0 
kemiker {x^-mikdr) 
kemisk -skt (x^-misk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
kemist (x^misH) 
keralnik (ke'rami'k säll. x^'-) 
kerätin (ke^rati-n) 
kerub {x^rtu-b) 
kerubim (x^^rmbi-m) 
kesa (x^*sa') 

kibitka(A-«&*Y'Å:a* ÅY.xi-bika [Norrl.]) 
kid (x^^d) 

kidla el. killa (x^-dla*^ hvardl. ;c«7*a*) 
kik- (x^'k-) -ärt 
kika {xi'ka^) 
kikare {xrkar9') 
kikna (x4'Ä:wa^) 
kil (;ci.7) 



kila (x^'la^) indriva kil 

kila (x^'la^) springa 

killa {kil-a^ el. x^^'^0 Sivard, för 
kittla 

killig -gt (kil'ig^ el. x^-) ss. frg. 

kille {kil'9^ el. ;f«7-a') kortspel 

killing (x^litj^) 

kilogramm {ki'lcogram' ofta /*'" 
även -M-) Ä:^. 

kiloliter {MlwUHgr el. ss. frg.) kl. 

kilometer {Mlwme-tdr el. ss. frg.) 
km 

kimbrer (kim-brdr) eller cimbrer 
(sim'br9r) folkslag 

kimbrisk -skt (kim-brisk, -skt el. 
mindre noggr. -sf) 

kimm (yjfn-) på laggkärl 

kimma (xiwa^) klämta 

kimmrök eller kimrÖk (x^m'-r0^k 
vanl. x^^^'^0^ 1 senare fallet, 
med förbiseende av senare led- 
ens betydelse, behandl. såsom 
formellt enkelt ord) 

kina {x^-na^ el. ;c«-W) medicinskt 
ämne 

kind (x^n-d) 

kines {x'^ne'S) 

kinesa (x^ne-sä) 

kinesisk -skt [xine-sisk -skt eller 
mindre noggr. -5^) 

kinin {x^ni-n) 

kink {x^ri'k) 

kinka (x^rj-ka^) 

kinker (kirfkdr) 

kinkig -gt {x^rj'kig' -gH el. -kH) 

kiosk (kios-k) 

kippa {XW'^') 



144 



kiromantf {x^'råmantii el. -rw-) 
kirurg {x^rur-g säll. i Svl. -ur-j) 
kirurgi (x^'rurgi^ el. i Svl. av. -rji-) 
kirurgie {xi'rurgr9^ el. S8. frg.) 
kirurgisk -skt {yirur-gish el. ss. 
frg. -r-ji' 'STct mindre noggr. -st) 
kis {xi-s) 
kisa {x'^'sa^) 
kisel {x^Sdl n&gon g&ng x^shl säll. 

kismet (kiS'm9t) 

kiss el. kisse -a (Hs* vanl. A;i5*a* -a*) 

kista (jiis-ta^) 

kitslig -gt {jKitslig'' -gH el. -¥t) 

kitt (;c«JfO 

kitta {X'^t'a^) 

kittel eller kättil (x'^t'9l^ vulgärt 

Xet'9V utt. säll. xät'iP) 
kittla {x^tW) 
kittlare (x^t'lar9^) 
kittlig -gt (;ci^Zi^* -g'^ el. -JcH) 
kiv (;f»'«?) 
kiva (;crt;a*) 
kiven [x^*v9n') 
klabb (Ä;?a6.') 
klabba {Tddb^a'') 
klack (klak') under skodon 
klack [klak') handklappare 
klack^ se kläcka 
kläcka {klak'a^) ** 

klackör (klakö-r i Svl. -ö?-'r) 
kladd {klad^) 
kladda (klad'a^) 
kladder (kladhr) 

kladdig -gt {kladig' -gH el. -kH) 
klaff (ÄZa/) 
klaffa {klaf*a^) baktala 



klaffare (klaf'ar9^) 

klaga (klvga^); klago- {klvguh) 

klagan (klvgan^) 

-klagelse {-klv^g9ls9) i smns. t. e. 

än-kl. 
klak (klv'k) svag 
klämmer (klamhr) 
klammeri {klam'eri') 
klamp (klam-p) 
klampa (klam^pa^) 
klampare {klam'par9^) 
klampig -gt (klam-pig^ -g^t el. -k^t) 
klamra {klandra') 
klander {klan'd9r) 
-klanderlig -gt {-klan'd9rlig el. 

-klan^- -gt el. -kt) i smns. t. e. 

o-kland. 
klandra (klan'drä^) 
klandrare (klan'drar9') 
klang (Jdarf) 
klapp [klap-) 
klappa (klap'a^) 
klapper (klaphr) 
klappra (klap'ra^) 
klar (klv-r) 
klaiÄ {klvra') 
klarera (klare-ra) 
klarerare {klare'rar9) t. e. skepps- 
klarinett [klaf^inät') 
klarinettist (klar'inätis't) 
-klarlig -gt {-klv^rlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. ofor-kl. 
klarligen {klv'rlig9n') 
klarna (klvrna') 
klasa (klvsa^) 
klase (klv^^) 
klasig -gt {klvsig^ -gH el. -hH) 



1 



^ 



145 



klass {JclaS') 
klassicitet {kla^isiteH) 
klassificera {klas^ifise-ra) 
klassifikation {hla^ifikafojfn eller 

4fo)'n) 
klassik (klasi-k) 
klassiker {Mas-iTcdr) 
klassisk -skt {klasHsk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
klater {klvHdr) klammeri 
klatsch {klat^f) 
klatscha (klat'fa') 

klaun {klvco-n) 
klausul (klv(ostufl) 

klav (klv-v) 

klave {klvvd^) 

klaver (klave-r) 

klaviatur (klav^iatm-r) 

klema eller klemma {kle"ma^, eller 
klem-a^ i n. ö. Svl. kläm^a^) 

klemig el. klemmig -gt {kle'mig\ 
el. klem'ig' i n. ö. Svl. kläm'ig^ 
-gH el. 'k't) 

klen (kle-n) 

klena (klcna^) 

klenod {kl^nta-d) 

klenat (klenast el. klenä-t i n. ö. 
Svl. 'é'tj el. klenat' den första 
formen möjligen misstydning till 
värbet klena, vulg. säges [Sk.] 
kle'na^ kle^ndr^ med fullständ- 
igare misstydning till klena el. 
klen) 

kleresi (kWresi-) 

klerikal {klefrikv^l) 

klev, se kliva 

Lyttkens och 'Wulff, Sv. UttaUordhoh. 



klev (kle-v) subst. 

kli (kli^) 

klia (klra^) 

klibb (km-) 

klibba (klih-a') 

klibbig -gt {klib'ig' -g^t el. -k^t) 

klick (klik^) 

klicka (klita^) 

klient {kliänH) 

klientäl el. -el {kWäntä-l el. -e-l 

i n. ö. Svl. 4é'l även -aw^) 
klifs {klifs) . 
klifsa {klifsa') 

klifsig -gt {kUfsig' 'g't el. -Ä;*^ 
klimaks {kUmaks) 
klimat {klimv-t) 
klimatisk -skt (klimv-tisk -skt el. 

mindre noggr. -5^) 
klimp (klim^p) 
klimpa {klim-pa^) 
klimpig -gt {^lim-pig' -g't el. -k't) 
klinga (klir]-a^) subst. 
klinga (klirj-a^) värb 
klingklang(Ä;Z*Jy-Ä;ZaJ7* el. kUr)-klarf) 

klingeliklang {klif]'eli-klarj^) 
klinik (klini-k) 
klinisk -skt {kli-nisk -skt eller 

miiidre noggr. -s^ 
klink (ÄZij?-'*) 
klinka (klirj-ka') subst. 
klinka (Ä;Zif;-Ä;a') värb 
klinkert el. klinker {klirj-kdvt el. 

klirj-kdr) 

klinkor {klir^kmr') 

klint {klin^t) 

klint {klin-t) blomma 

klippa iklip-a^) subst. 

10 



146 



klippa {kUp*a^) värb 

klippare (klip'ar9^) 

klippare {klip'ar9^) liten häst 

klipperskepp {klip'9T-f€p^) 

klippig -gt [klipng'' -g*f el. -kH) 

klipping {klip'iri^) 

klipsk '&k.t,(kUp^sk -skt el. mindre 
noggr. -st) 

klisché {klife^) 

klister (klis-tor) 

klistir, se klystir 

klistra (klis'tra^) 

klistrig -gt {klis'trig' -gH el. -k^t) 

kliva {klrva^) klev (kle-v) klevo 
-e (kle-vo)' -d^) 

klo (klo)^) 

kloak {kUav^k) 

klocka {klok*a^) 

klockare {klohard^) 

klodyvel (klo)'-dy^v9l) 

klok (klw^k) 

kloppa (klop-a^) 

klor (kWr i n. Otl. äv. kWr) 

kloral {klårv'l el. kl(o-) 

'kloTofoTm.iklå^råfor-m säU. klw'ra)') 

kloroformera (kWråforme-ra eller 
SS. frg.) 

klosett (klosät^) 

kloss, se klots 

klossa {klos-a^) 

kloster (klosHdr) 

klosterlig -gt (klos't9rlig^ -gH el. 
-¥t) 

klot {klw^t säll. indiv. kWt) tyg 

klot (klwH) kulform 

klots {klot'S eller genom assimi- 
lering klos-) 



klotter (klothr) el. klutter 

klottra {klotra^) el. kluttra 

klottrig -gt (klot-rig*^ -g^t el. -k^i) 

klubb (klubi) 

klubba (klub'a^) 

klucka (kluba^) 

kludd {kludi) 

kludda (klud-a^) 

kluddare (klud^ard^) el. kludder 

{fdudfdr) 
kludder [klud-dr) el. klutter 
kludderi (klud^Qri^) 
kluddig -gt {klud'ig^ -gH el. -¥t) 
klump {klum-p) klumpeduns {klum'- 

podun-s)' 
klumpig -gt {klum-pig^ -g't el. -kH) 
klunga {kluTj-a^) 
klunk {klutj-k) 
klunka (kluij-ka^) 
kluns {klunks) 

klunsig -gt (klunsig'' -gH el. -kH) 
klut {kluuft) 
kluta {klm^ta^) 
klutter (kluthr) eller klotter, 

kludder 
kluttra (klut'ra^) el. klottra 
klyft (klyft) 
klyfta {kli/f-ta') 

klyftig -gt {klyf'Ug' -gH el. -kH) 
klyka eller klycka {klyka* även 

klyk-a^) 
klynn^ el. -a {klyn'9' el. -a*) t. e. 

klynnedelad 
klys (kly-s) 

klysopomp {kly^såpom-p) 
klystir el. klistir {klysti^v eller 

klisti-r) K 



147 



klyva (hlyva^) klöv {kl0'V) klövo 
-e (kl0'vco^ -9^) kluvit {kltwvit^) 
kluven -et (klm'V9n^ -dt') 

kljrva {hlyva^) subst. 

klyvare (Idyvard^) 

-klyveri {-klt/veri' el. -eri^) i smns. 
t. e. hår-k., ord-k. 

klyvert {kly-vdrt) 

klå {kW) klådde {klod'9') klådd 
[klod^ klått {kW) 
• klåda {kWda') 

klådig -gt {klå'dig' -gH el. -A;'^ 

klådra, se klädra 

klåpa {klå'pa^) 

klåpare {kW par d') 

klåperi (JcWp^ri-) 

klåve {klå'Vd^ i n. G-tl. även kl6'V9^) 

kläcka {kläk'a^) klack {Mak-) 
spritta 

kläcka {kläk-a^) framkläcka 

kläda {klä-da'' hvard. klä-, i n. ö. 
Svl. klé'da' kW) kläder el. klär 
tlädde {kläd'9') klädt (kläti) 
klädd {klädi) klädes {klä-dds' 
kläfdds el. kWds hvard. kWs 
el. klås^)\ klädning, se klänning 

kläde {klå'dd^ i n. ö. Svl. klé-dg') 

kläder {kWdgr i n. ö. Svl. klé-ddr) 

klädnad {klä'dffad^ i n. ö. Svl. klé'-) 

klädra, klådra el. kloddra [klä-dra^ 
el. klandra' även klod-ra^) 

klädsel {kläd-sdl kläå'S9l även 
klåt'Sdl stund, högtidl. kWdsdl 
vulg. kläs-dl) 

klämm {kläm-) 

klämma {kläm-a^) värb, klämde 
klämd klämt 



klämma {kläm'a^) subst. 

klämmare {kläm'ar9^) 

klämsel {kläm-sdl) 

klämta {klänfta'') 

klänga {klärj'a^) 

klänge {klätj'9^) 

klänning {kläffirj^) plagg, däremot 

klädning {kWdnitj^) i betydelse 

av ^ påklädning, beklädning 
kläpp (kläp-) 
klärk {klcer-k) 

klärobskyr {kMrohsky-v i Svl. -CEfr-) 
klärvoajang el. -ant {klärvåajat)- 

el. -t^w- el. -ar]H i Svl. -ceW-) 
klärvoajans (kWrvåajarfs el. ss. 

frg. i Svl. -eeV-) 
klätt {klät^) 

klättra {klät-ra^) ; klätter- {klät'9r-) 
klättrare {klät'rar9^) 
klösa {kl0'sa^) 
klöv. {kl0'V) 

klöv- {kl0'v-) -sadel, -sadla 
klövad -at {-kl0*vad 'Ot) 
klöver {kl0'V9r) 
klövja (kl0'vja*) 
knack {knak-) 
knacka {knak-a^) 
knagg {knag-) 
knaggla {knag^W) 
knagglig -gt [knag-Ug^ -gH el. -kH) 
knak {knv-k) 
knaka {knvka^) 
knall el. knalt {knal-' el. knaVt) 

bärjkulle 
knall {knaV) smäll 
knalla {knal-a') smälla 
knalla (knal' a*) gå 



148 



knalle Qcnäl'9') bröd 

knalle {knal'd') vandrande västgöte 

knape {Jcnvpd') 

knapp {knap-) snbst. 

knapp (knap^) adj. 

knappa {knap-a^) 

knapra eller knappra (knvpra^ 

stund, knap-ra^) 
knarka (knavka^) 
knarr (knar-) 
knarra (knara^) 

knarrig -gt {Jcnarig^ -gH el. -kH) 
knaster (knasHgr) 
knastra {knas'tra^) 
knatte {knat'9^) 
knattra (knat-ra^) 
knega {kne*ga^) 
( knek (kne-k) 
kneka (kne-ka^) 

knekt {knek-t i n. ö. Svl. knäk-t) 
^knep (kneip) 

knepig -gt (kne'pig^ -g't el. -kH) 
knifsa {knifsa') avskära med kniv 
knip {kni'p) 

knipa (kni'pa^) subst. fågel 
knipa (knipa^) subst. 
knipa (knipa^) knep (kne-p) knepo 

-e (knepo)^ -$') 
knippa (knip*a^) 
knippe {knip'9^) 
knipsa (knip'sa^) 
knipsk -skt (knip^sk -skt el mindre 

noggr. st) 
knirka (knivka') 
knittelvärs {knit^dl-vcer^s) 
kniv {knik^ 
knivas (Jcni-vas^) 



knivig -gt {kni'vig^ -g^t el. -kH) 

knodd (knod-) 

knoga {kna)'ga^) 

knogare (kma-gard^) 

knoge (knwgd^) 

knollra el. knorrla (knol'ra^ säll. 

knorla^) subst. 
knollra el. knorrla {knol'ra^ äv. 

SS. frg.) värb 
knoUrig el. knorrlig -gt (knol-rig^ 

säll. knor-lig^ -gH el. -kH) 
knop (knw^p) 
knopp {knop^) 
knoppas {knop-as^) 
knorr (knor-) 
knorra (knora^) 

knorrig -gt {knorig^ -gH el. -kH) 
knorva {knorva') 
knoster {knosHdr säll. kniosHdr) 
knostra {knos*tra^ el. ss. frg.) 
knöt (knca^t) missnöje 
knöt (knw^t) en fisk 
knota {kn(0'ta^) värb ■ 

knota {kna)'ta^) subst. 
knotare {kn(0'tard^) 
knotig -gt (kn(0'tig^ -gH el. -kH) 
knott {knöt') 
knotter (knoi^dr) 
knottra (knoPra^) 
knottrig -gt (knot'rig^ -gH el. -¥t) 
knubb {knub') 

knubbig -gt (khuh'ig' -gH el. -kH) 
knuff (Jcnuf-) 
knuffa {knuf-a^) 
knussel (knus-dl) 
knussla {knus'la') 
knusslare {knus'lard^) 



149 



knussleri {knu^leri-) 

knusslig -gt (knus^Ug^ -g^t el. -kH) 

knut (kniuft) « 

knuta (knm-ta^) värb 

knuta {knm'ta') subst. 

knutig -gt (knm-tig^ -g^t el. -kH) 

kny {kny-) subst. 

kny (Ä;w^-) knydde {knyd'9^) knytt 

{knyt') 
knyck (knyk-) 
knycka (knyk-a') 

knyckla el. knö- (knyk'la' el. knö-) 
knyffel (knyf-dl) 
knyl- (knyl-) t. e. knylhavre 
knyppel (knyphl) 
knyppla {knyp'la^) ; knyppel- 

(knyp'9l') 
knypplerska {knyp-ldvska^) 
knyst (knys-t) 
knysta {knys'ta^) 
knyta {knyta') knöt {kn0't) knöto 

-e {kn0'tw*^ -9^) knutit -en -et 

{kntwtit^ '9n^ -dt^) 
knyte {knytd^) 
knåda {knå'da'^ i n. Gtl. stund. 

knd'da^) 
knådare {knå'dar9* el. ss. frg.) 
knåp {knå'p) 
knåpa {knå'pa^) 

knåpig -gt {knå'pig^ -gH el. -kH) 
knä {knöf i n. ö. Svl. Äwe-) 
knäa {knä-a^ i n. ö. Svl. kne-a^) 
knäck {knäk-) 

knäck {knäk-) sirapskaramell 
knäcka {knäk-a^) 

knäcka {knäk-a') göra ränder i bröd 
knäpp {knäp-) 



knäppa {knäp*a^) kn. knappar 

knäppa {knäp'å^) med fingrar 

knappare {knäp^ar^^) 

knäppe {knäp'9^) 

knävel {knwvdV i n. ö. Svl. kne--) 

knävelbär {knä'V9l^å^T även -hor^ 

el. -h&v) 
knöl {kn0'T) 
knöla {kn0'W) 

knölig -gt {kn0'Ug'' -gH el. -Ä*<) 
knös {kn0'S) 
ko (Äft/) 
koagulation {k(o'agmlafw^n eller 

kwäg'- el. -tfca^n) 
koagulera {kdagmleWa el. kwag'-) 
koalisera {Tcoy^alise-ra) 
koalition {kct}'aUfa)-n el. -tfco^n) 
kobolt {k(ji)'holt el. stund. kw-bolH) 
kock (Ä;oÄ;') 

kockelkärnor (Ä;oÄ;-9?-x«'rwc(W") 
kockla {ka)k'la' el. kokla') 
kodeks {kuj^däks) 
kodicill {kco'disil') 
kodifikation [k(o'difikafo)^n eller 

-tfoj^n) 
kodilj {kcodiVj) 
koeffera el. koaffera {kåäfe-ra el. 

kåafe-ra el. äw'-). 
koefficient {TocofäfisiänH el. k(o'df-) 
koeffyr eller koaffyr {kWåfy-T el. 

kå^afy-r el. Ä;€u'-) 
koeksistens {k(o'äksistän'S eller 

koeksistent {Jcw'äksistänH el. kwäk*-) 
koeksistera {kw^äksiste-ra eller 

koff (Äö/O 



160 



kofferdi {kofcerdi- el, kofgrdi-) 
koffert {kopdrt säll. kofdiH indiv. 

kofoTt) 
kofta {kof'ta^) 
koger (kcQ^gdr) 
kognat (kor^nv^t) 
kohesion {kcolhefo^n) 
kohort (kcohÖT-t el. kå- el. ko-) 
koincidens {k(o'insidän'S el. kcoin'-) 
koincidera {kco'inside'ra el. kwin'-) 
koj (A;q;'); till kojs 
koja (koj'a^) 
kok (kw^k) 
koka (ÄwÄa*) sutst. 
koka (kwka^) kokt kokte (äw'ä^ 

kwktg^ vanl. äwä-^^ kwk^td^) 
kokard {kåkv^'rd indiv. kcokv-rd) 
-kokare {-kw^karg) i smns. t. e. 

kaffe-k. 
kokerska (kwkdrska^) 
kokett (ÄoÄä^*) 
kokettera (kok'åte-ra el. -a^-) 
koketteri (kokäferi-) 
kokong (kokor]-) 
kokos- (kwkcos- äv. kwk-ws-) -nöt, 

-palm osv. 
koks {kok-s även indiv. kå^ks) 
koksa (kioksa^ el. kok'sa^) 
kola (kcj^la^) kola av, dö 
kolera (Jcw-hra vulg. kwle-ra) 
koleriker (kwle-rikdr el. -crikdr^) 
kolerisk -skt (ktole-risk -skt eller 

mindre noggr. -5^) 
kolerin (ka)'lerp^n) 
kolibri el. koll- (kw-libri el. koVibri) 
kolik (kcoli-k) 
kolja (kol'ja^) 



kolka el. kulka {kol^ka^ el. ÄwZ^Äa') 
kollateral (kol'aterv-l el. kolaif-) 
koUation {koVafia-n el. -tfw-n) 
kollationera (koVafome-ra eller 

kollega {kole-ga) 

koUegat (koVegv-t) 

kollegial [kéV^gw-l el. kole'-) 

kollegium (kolcgium^ el. -e-gium) 

kollekt (koläk-t) 

kollektiv -vt {koVäkti-v -vt eller 

-/O adj. / 

kollektion [koVäkfojfn) 
koUektör {koVäktö-r i Svl. -a-r) 
koller (^kolhr) 
kollett (ÄJoZä^*) 

kolli el. koUy (ÄoW el. Ä;oZ'y) 
kollision (kol'ifa)-n) 
koUodium {kolco'dium^ el. -w^dium) 
koUokvium {kolwkvium^ eller 

kollra {koWa^) 

koUrig -gt {koWig' -gH el. -Ä*^) 
kolofonium el. konf- (koVwfwnium^ 
eller ÄoZ'å- eller kcoVw- eller 

kolokvint (JcoVwkvin-t kwVto- eller 

kolon ikw-lon) 
koloni [kioVioni- el. koVåni-) 
kolonial (kwVwniv-l el. koVå-) 
kolonisation (kcjVwnisafco-n eller 

ÄoZ'å- el. 'tfw-n) 
kolonisera (kcaVconise-ra el. koVå-) 
kolonist (kcoVconis-t el. koVå-) 
kolonn (äoZöw-) 
kolonnad (koVonv-d) 



IBl 



koloratur {hwVwratwrV el. TcoVå-) 

kolorera {kwVwreWa el. koVå-) 

kolorit^ (ÄwZWi-'^ el. hoVå-) 

kolorum {ka)l(0'rum') 

koloss {kolos') 

kolossal (koVosv-l) 

kolportera (koVporte-ra) 

kolportör [koVpovtö^T i Svl. -CB-'r) 

kolt {kolH) 

kolunm (kcalum-n vårdslöst ofta 

kwlurn^) 
kolv (kol-v) 

kombination (komfbinafw^n el. -tfw^n) 
kombinera {korn^hine-rd) 
komedi (kom^edi^) 
komediant (komfedian-t) 
komediantska (kam/edian-tska) 
komet (kcome-t) 
komfort {korn-fort) 
komfortabel (kom'foYtv-b9l) 
komik {kamii^k) subst. 
komik (kaymp^k) adj. komisk 
komiker * {kco^mikdr) 
komisk -skt (kco^misk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
komité el. kommitté {kom'ite-) 
komiterad el. kommitt- -at (kom'- 

ite-rad -at) 
-komling {-kom^Urj) i smns. t. e. 

npp-rk., ny-k. 
-komlig -gt {-kom^list el. -hom-lig 

-gt el. -kt) i smns. t. e. ofiiU-k., 

åt-k. (end. -kom''-), fuU-k. 
-komligen (-kom^ligdn) i smns. t. 

e. ofall-k. 
komma (kom'a^) skiljetecken 
komma (konva^), komm 



-komma (-kom^a) subst. i smns. 

t. e. av-k, 
kommandit {koni'andiH) 
kommando (koman^do)) 
kommatera {komfate-ra) 
-kommelse {-kom'9lsd) i smns. t. 

e. till-k. (säll. högtidl. -kom^-) 
kommendant (kofn!ändan-t eller 

-m'9n~) 
kommendantur (kofnfändantui^r el. 

-m/dn-) 
kommendera(Ä;om'ä«de-Va el.-m'a«-) 
kommendör {kom'åndö-'T el. -m'9n- 

i Svl. -oe^r) 
kommensurabel {kom/änsmrv^bdl 

el. -»i'aw- el. koman'-) 
kommentar (kom'äntv-T el. -m'9n-) 
kommentarie (kom'äntv'rid^ eller* 

-w!dn-) 
kommentator -er (kom'äntv'tor*^ el. 

-m'dn- -tat(i>'r9r) 
kommentera (kom'änte-ra el. -m'9n-) 
kommers {komcer-s) 
kommersa (konuBT-sä) 
kommersiell {komcev^siäV eller 

kom'(BT-) 
komminister {kom'ini^t9r) 
komministratur {kom'inis'traim-r) 
komiss- (komis*- el. -mis--) k. -bröd 
kommissariat (kom'isv'riv-t) 
kommissarie (kom'isv'rid^) 
kgmmission {komlifw^n) 
kommissionär {kom*ifumä-v eller 

komif- i Svl. -cb-t) 
kommittent {kom'itän^t) 
kommod {komco-d) adj. 
kommod (komw^d) subst. 



152 



kommodera {kom'wde-ra) 
kommoditet {kom'o)dite't el. konrn'-) 
kommun (komm-n) 
kommunal (kom'mnv-l) 
kommunicera {kowlvmise-ra eller 

komm'-) 
kommunikant {komfmnikanH eller 

komm'-) 
kommunikation (kom^vinikafw^n el. 

4f(o-n) 
kommunion [kowfmnito-n el.komm'-) 
kommunism {kom'voLniS'm) 
kommunist (kom'mnisH) 
kommunistisk -skt {kom'vxnisHisk 

'Skt el. mindre noggr. -st) 
kompakt (kompak-t) 
kompani (komfpani') 
kompani (kom-pani') i uttr. et (&) 

kompani 
kompanjon {kom^panjcj-n) 
komparabel {kom'parV'bdl) . 
komparation (kom'paraf(0'n eller 

rtfa)^n) 
komparativ {kom'paraii'V el. kom-- 

parati^v sällan komparati^v) 

subst. 
komparativ -vt {kom^parati-v eller 

kom*parati^v -vt el. -ft) 
komparera {kom'pare^ra) 
kompars (kompar-s) 
kompass (kompas-) 
kompendium {kompän*dium' eller 

-ån-dium) 
kompendiös {kom'pändi0'S eller 

kompån'-) 
kompensation (Jcam'pänsafwfn el. 

kompån'- el. -tfw^n) 



kompensera (kom'pänse-ra) 
kompetens (kom^petån-s) 
kompetent (kowfpetän-t) 
kompilation {kom'pilaf(o^n eller 

-tfw^n) 
kompilator rrer (kom'pilv'tor -la- 

tco^rdr) 
kompilera {kom'pile-ra) 
kompleks (kompläk-s) 
kompleksion (kom'pläkfco^n) 
komplement (kom'plemän-t) 
komplementär (kom'plemäntä-T el. 

-mdn- i Svl. -cB-r) 
komplett {komplät') 
komplettera (kom^pläte-ra eller 

-ht-) 
komplikation {kom*plikafw^n eller 

komplik'- el. -tfw-n) 
komplicera {kom'plise'ra) 
komplimang (kom'plimarj') 
komplimentera {kom'plimänte-ra el. 

komplim'- el. -m9n-) 
komplott (komplot-) 
komplottera {kom'plote'ra) 
komplottör {kom'plotö'r i Svl. -m-r) 
komponera {kom'p(jmeWa) 
komponist {kom'pa}niS't) 
komposition (kom'pa)sifw^n eller 

kompcjsf- el. -tfo^n) 
kompositör (kom'p(jt)sitö^r el* kom- 

pios'- i Svl. -oe^-r) 
kompost (kompos-t) 
kompott (kompott) 
kompress {kompräs-) 
kompressiv -vt (kom'präsi-v eller 

-rds- -yt el. -ft) 
komprimera (kom'prim£'ra) 



163 



kompromettera (kom/pnomäte-ra el. 

kompro)'- el. -wa^-) 
kompromiss (kom'pra)miS') 
kompromissarie {komfprtamisvrid' 

el. komprw'-) 
-komst ['kom^st) i smns. t. e. an-k., 

hemm-k. 
kon {ka^n) 
. koncentration {kon'säntrafw^n el. 

konsän'- el. -tfw^n) 
koncentrera (koti/säntre-ra) 
koncentricitet (kon'sänfrisite't el. 

konsän/-) 
koncentrisk -skt (konsän-trisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
koncept [konsäpH) 
koncession {kon^säfoj^n el. -Sd-) 
koncessionera {kon*säf(jmeWa eller 

-S9- el. konsäf') 
koncilium (konsrlium^ el. -i-lium) 
koncis (konsi-s) 
koncision {kon'sifcQ^h) 
kondemnera {kon^dämneWa) 
kondensation {kon^dänsafoj^n el. 

kondän'- el. -tfco^n) 
kondensator -orer (kon'dänsv'tor^ 

-satiOhrdr) 
kondensera {koWdänse-ra) 
kondition {k(yn!difo3^n el. -tjti^hn) 
konditionen {kon'dif(anäV eller 

kondif- el. -tfo)-) ' 
konditionera (kon'difame-ra eller 

kondif' el. -(/iy-) 
konditor -orer {kondvtor^ -ca-rgr) 
konditori (kon'ditcori' el. kondi'-) 
kondolens (kon'd(f)län-s el. -då- el. 

Äojj'-) el. 



kondoleans {kon^dialearfs el. ä-ow- 

(?«'- eller -då- eller äjojj- eller 

-an-s) 
kondolera {kon^dwle-ra eller -6^å- 

el. kojfj'-) 
kondor (kondå-v) 
konduit {kon'diui't äv. korf-) 
konduktör -orer (konduk'tor^ -uk- 

tw-rdr) 
konduktör (kon'dukfö^r i Svl. -os-r) 
konfederation (kon'federafo)^n el. 

konfe'- el. 4fa3^n) 
konfedererad -at {kon^Qd^re-rad 

el. konfe'- -at) 
konfekt {konfäkH) 
konferens el. -ans {konferän-s sall. 

-at]'S) 
konferera (konfere-ra) 
konfession (konfäfco^n) 
konfessionalism (konfäfamalis-m 

el. konfäf-) 
konfessionell (konfäfojnäV el. koti- 

fäf- el. indiv. -ä-7) 
konfidentsiell el. -ensiell {kon'fi- 

dänisiäV el. -än'siäV) 
konfiguration {kon*figmraf(o^n el. 

konfi- el. -tfw-n) 
konfirmand (kon^firman-d) 
konfirmation {Jcon^firmaffjo^n eller 

konfir'- el. -tfufn) 
konfirmera {konffirmeWa) 
konfiskabel {kon'fiskV'b9l) 
konfiskation {kon'fiskafaj^n eller 

-tfco^n) 
konfiskera [kon^fiske-ra) 
konfityr (kon^fity-r) 
konflikt (Jconflikrt) 



154 



konfonium (konfwnium*^ eller 

-w-nium) se kolofonium 
konformation {hofitformafia-n eller 

konfor'- el. -tfco^n) 
konformera {konforme-rå) 
konformitet {kon'formiteH eller 

konfor'-) 
konfrontation {Tcon'frontaf(a-n el. 

konfron*' el. -tfojfn) 
konfrontera {kon^fronte-ra) 
konfundera {kori/funde-ra) 
konfusion {kon'f\3if(jt]fn) 
konfys (konfy-s) 
kongestion {kofiljästfuj^n el. -äfw-n 

el. -gä-) 
kongestiv -vt {kon'jästi'V -vt el. -ft) 
konglomerat {korfglwmQrv-t eller 

konglwrnl') 
kongregation (kon^gr^gafcohn eller 

kor/- el. kongre*' el. -tfw-n) 
kongress (kongräs- el. korj-) 
kongruens (korfgrmän-s el. Äow'-) 
kongruent {korfgrmän-t el. Äow'-) 
kongruera {korfgrme^ra el. -kon!-) 
konisk -skt [kw-nisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
konjak (kon-jak) 
konjektur (kon'jäktm'r) 
konjektural {kon'jäktmrV'l el. kon- 
jak'-) 
konjugation (kon'jvigafw'n eller 

-tfw-n) 
konjugera {kon'jmge-ra) 
konjunktion {kon'jurjkfco-n eller 

mindre noggr. -rifw-n) 
konjunktiv {kon'jurjkti-v el. kon'- 

jurjkti^p mindre noggr. -fjt-) 



konjunktivisk -skt {kon^jurjktihisk 
el. kowjurjldi^visk mindre noggr. 
-r)t- -skt mindre noggr. -st) 
konjunktur (Ä;ow'^*WjyÄ;^w*-'r eL mindre 

^oggr. -rjtm-r) 
konkav -vt (konkv-v el. koij- -Yt 

el. -ft) 
konkavera (kon'kave-ra el. korj'-) 
konkavitet {kon'kavite-t el. korf- 
el, konkav'-) 
konklav (konklv-v el. korj-) 
konklusion {kon'klmfa)^n eller 

kotj'-) 
konkordans {kon'kordarps el. korf- 
el, -an-s) 
konkordat {kon'kordv-t el. korf-) 
konkordie- {konkordid- el. korj-) 

k-boken 
konkret (konkre-t el. iorj-) 
konkretion {kon'krefcO'n el. korj'- 

el. -tfco-n) 
konkubin {kon'ku\bi-n el. kor]'-) 
konkubinat {kon'kmbinv-t el. korf-) 
konkurrens el. -ans (kon'kurän-s 

el. korj'- även -arj-s) 
konkurrent (kon' kur än- 1 el. korj'-) 
konkurrera {kon'kure-ra el. korj'-) 
konkurs (konkur-s eller korjkur-s) 
konneksion (kon'äkfo)-n) 
konnossement {kon'osemän-t eller 

konos'-) 
konnässans (kon'äsarj-s el. -dS-) 
konnässör (kon'äsö-T el. -9S- i Syl. 

-ce^r) 
konschonell (kon'fomål-) äv. ko- 
schenill el. någon gång -nilj 
(kofeniV. -nil-j) 



155 



konsekutiv -vt {kon*sek'iuU-v -vt 

el. -ft) 
konselj (JconsäVj) 
konsekvens (kon/sekvän-s) 
konsekvent (kon^sekvän-t) 
konsert el. -är [konscBT-t el. korj- 

sä'Y i Svl. '(B-r) 
konsertera {kon^scerte-ra) 
konservatism (konfsarvatis-m eller 

konscer'-) 
konservativ -vt (kon's6ervati'V el. 

konscer'- el. konscervati^v eller 

konscervatVv -vt el. -ft) 
konservator -er {kon's(Brv'0'tor^ 

-vatcj^rdr) 
kon servatorium (kon'scervataj'rium^ 

el. konscer'- el. -w-rium) 
konserv (konscBr-v) 
konservera (kon's(srve-ra) 
konsiderabel (kon'siderv'b9l eller 

konsi'-) 
konsideration (kon'siderafu)^n eller 

konsi'- el. -tfw-n) 
konsiderera (kon'sidere'ra eller 

konsi'-) 
konsignation .el. -sinja- {kon'sirj- 

nafci)-n äv, -sinja- el. -tfco^n) 
könsignatör el. -sinja- (kon'sitjna- 

tö^v äv. -sinja- i Svl. -(b-t) 
konsignera el. -sinje- {kon^sirjne-ra 

äv. -sinje-ra) 
konsilium (konsrlium^ el. -i^lium) 
konsistens (kon'sistän'S) 
konsistorial (kon'sisto}riv-l) 
konsistoriell (kon^sistioriäV indiv. 

-0.7) 



konsistorium (kon'sisto}'rium' eller 

-co-Wium) 
konskribera (kon'skribe-ra) 
konskription {kon'skripf(0'n) 
konsoU el. -ol {konsop el. korjsoV 

även -årl) 
konsolatör {kon'sålatö'T i Svl. -o^-r) 
konsolidation (kon'sa)lidafa)^n el. 

konsu)'- el. -tfw-^n) 
konsolidera (kon'swlide'ra eller 

konso)'-) ^ 

konsonant (kon's(onanH) 
konsonfintisk -skt (kon'soman^tisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
konsonera (kon'sa)ne;ra) 
konsorter {konsorH9r) 
konsortsium {konsox^tsium^ eller 

-orHsium) 
konspiration {kon'spirafa)^n eller 

konspi'- el. -tfw-n) 
konspiratör {kon'spiratö'T el. kon- 

spi'- i Svl. -c^t) 
konspirera (kon'spireWd) 
konst (kon-st) 
konstant (konstanH) 
konstapel (konstv-pQl) 
konstatera {kon'state'ra) 
konstellation (konstäVafco-n eller 

kon'stäl- el. -tfw-n) 
konsternation {konstcer'nafo)-n el. 

kon'st(Br- el. -tfoj^n) 
konsternera {kon'stcBrne-ra) 
konstig -gt (kon'stig\ -gH el. -kH) 
konstituera {kon'stitme-ra el. Äow- 

sti'-) 
konstitution (kon'stifmfaj-n eller 



156 



konstitutionalism (kon'stitmfoma- 

Us-m el. -tfo)-) 
konstitutionell {Jcon'sUtm.f(anäV el. 

-tfu,.) 
konstitutiv .-vt {Jcon^stitmti-v eller 

konsW' eller Jconstitmti^v -vt 

el. -/O 

konstitutorial (kon'stitmta)rit)^r) 

konstla (konstla^) 

konstnär (koffst-nå^r ' stundom 
konstnä'T i smns. vanl. endast 
kon'8tnärS', i Svl. -ee-^r) 

konstnärinna (kon'stnärin'a^ i Svl. 

konstnärlig -gt {k(m'stn(B-rlig el. 

kon-st-ncB^rlig -gt el. -Ä^) 
konstra (Äows^ra^) 
konstruera {konlstrme-ra) 
konstruktion (kon^strukfw-n) 
konstruktiv -vt {kon'strukti-v elle^ 

kon-strukWv -vt el. -/if) 
konstruktör {kon'struk0T i Svl. 

konsul -er (jkon'sul' även kon-sul 

konsturldr) 
konsulär- {k(m'svil'D'T-^ 
konsulat {kon'smltj^t) 
konsulinna (kon^smlin-a^) 
konsultation [kon'sultafo^n eller 

konsul'- eL -tfw-n) 
konsultativ -vt {kon'suliati^v eller 

konsul'- kon'Sultati'v eller äow- 

suVtaWv -vt el. -/iJ) 
konsultera {kon'sulte-ra) 
konsument (kon's}3xmän't) 
konsumera {kon'sm.Wf^-ra) 
konsu^ition {kon'sumf(jj^n) 



konsär, se konsert 

kontagiositet {kon'tagmsite't eller 

kontv'-) 
kontagium (kontv-gium el. -vgium^) 
kohtagiös (kon'tagi0'S el. kontv'- 

säll. -fi0'S) 
kontakt (kontakt t) 
kontant {kontan-t) adj. 
kontanter {kontanHQr) subst. 
kontemplation (kon'tämplafu)'n el. 

kontäm'- el. 4fa)^n) v 

kontemplativ -vt {kon'tämptatih 

el. kontäm'- säll. kon'tämplati^v 

-Yt el. -/iJ) 
kontenans {kon'tenarj-s el. Äojy'-) 
kontenta {kontän'ta') 
konter- (Äow^ar- el. korj-tdr-) t. e. 

k.-amiral osv. 
konterfej (kon't9rfÅj' el. -ä/) 
kontinent (kon'tinän't) 
kontinental {kon'tinäntt)^l el. -ndn-) 
kontingent {kon'tirjgän-t stundom 

-njån^t) 
kontinuell (kon'tinmäl- indiv. -ä-l) 
kontinuera (kon'tinme-ra) 
kontinuerlig -gt {kon^tinme-rlig 

-gt el. -kt) 
kontinuitet [kon'tinm'ite-t) 
konto (k6n'ta)^) 
kontor (kontco^r) 
kontorist {kon'ta)risH) 
kontra {konHrd) 
kontradiktion {kon'tradikfa)'n) 
kontradiktorisk -skt (kon'tradik- 

tco^risk -skt el. mindre noggr. -st) 
kontrahent {kon'trahänft) 
kontrahera (kon'trahe'ra) 



157 



kontrakt (ko/iirak-t) 
kontraktion (konirakfco-n) 
kontramandera {kon'tramande'ra) 
kontrast (koniras-t) 
kontrastera (koniraste-ra) 
kontribuent {kon^trihmänH) 
kontribuera {kon*tribme-ra) 
kontribution {kon'tribm.fa)-^ eller 

-tfa)-n) 
kontroll (kontroV) 
kontrollant (kon'trolan^t) 
kontrollera {kon'trol€^ra) 
kontrollör {kon/trolö-v i Svl. -(b-t) 
kontrovers {kofiftriavmr-s) 
konträr {kontrafv i Svl. -cb-v) 
kontubernal {kon'tmbdrnv'l el. -<er-) 
kontur (kontm-r el. korjtm-r) 
kontusion (kon^tmfco-n) 
kontäkst (kontäk-st) 
konvalesens el. -schens (kon'vale- 

sän^s el. konvaV- el. -fän-s) 
konvalesent el. konvalesclient(Ä;ow'- 

valesän-t el. konvaV- el. -fän-t) 
konvalje (konvaVjd) 
konveks {konvåk-s) 
konveksitet {konväkfsiteH) 
kon venabel [kon*ven'D^hdl) 
konvenans {kon'venai]-s el. -an^s) 
konvenera (kon'vene'rä) 
konvent {konvän-t) 
konventickel {kon^väntikhl) 
konvention {kon'vänfo)^n el. -tfw-n) 
konventionell {konfvänfionäV eller 

konvän'- el. "tfo)-) 
konvergens (kon'vcBrgän-s) 
konvergent {konlvcergänft) 
konvergera (kon'v(erge-ra) 



konversabel {kon'v(BT:sv-h9l) 
konversation (kon^vcBTsafoy-n eller 

konvcer'' el. ^tfco-n) 
konversera [kon^vcevse-ra) 
konvertera {kon'vcerte-ra) 
konvoj {konvoj') 
konvojera eller -våa- (kon^voje-ra 

säll. 'Våaj') 
konvolut (kon'vwltu^t) 
konvulsiou {kon'vulf(jt]^n) 
konvulsivisk -skt {kon'vulsivisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
kooperation (ka)'ioperaf(ji)'n eller 

kcoo)'- el. 4fa)'n) 
kooperera (kta^iopere-ra el. kioct)*-) 
koordination (ko)'ordinaf(0'n eller 

kojor'- el. -tfco-n) 
koordinera (kco^ordine-ra el. ktoor*-) 
kopal (kcopv-l) 
kopia (kcjpra' äv. -i-a) 
kopiera (kw^pie-ra) 
kopist (kcopisH) 
kopiös {kco'pi0'S) 
kopp (kop-) 
koppa {kop-a^) subst. 
koppa (kop-a^) värb 
koppar (kop-ar^) 
koppel {kop'dl) 
koppla (kop'la') 
kopplare {kop'lar9') 
kopplerska (kop^hrska') 
koppleri (kop'leri') 
koppra (kop-ra^) 
koprolit {kop'råli't äv. kco^prio-) 
Is-Oiptev .{kopHdr) folkslag 
koptisk -skt {kopHisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 



158 



kopula (kco-pmld) 

kopulation {Jca)'pmlafo}^n eller 

•tfco^n) 
kopulativ -vt (k(o'pmlati-v el. Jco)'- 

pmlati^v 'Vt el. -ft) 
kopulera (k(o'puxle'ra) 
kor {Jcco-r) neutr. 
kor (Jcw^r) mask. 
koral {k(orv-l) 
korall {kcoraV) 
koran (kcorv-n) 
körda {kå-rda el. kor- da) 
korderoj {kor'deroj') 
kordial (kor'diV'l) 
kordialitet (kor^diaVite-t) 
kordong (kordorj-) 
koriamb (ko)'riafi^b) 
koriander (ku}'rian'd9r) 
korinter (kwrinUor) 
korintisk -sk t (kcarin-tisk -skt el. 

• mindre no^gr. -st) 
korist (k(oriS't) 
korj (kor-j) 
kork (koT-k) 
korka (korka^) 
korn (ktOhrn) 
korna (kiO'rna') 
kornett (kornät-) 
kornettist {kor'nätis-t) 
kornig -gt (k(0'rnig^ -gH el. -kH) 
kornisch {kornip) 
korollarium el. korollar {kor'ol7}'r- 

ium' el. -v-rium el. kor'ölv-T äv. 

ka)'rco-) 
korp (kor-p) 
korporal el. korpral (koT'p(orV'l 

el. -på' el. vanl. korprv-l det 



senare genom eliminering . av 

akcentsvag mällanstavelse) 
korporation {kor'pa)raf(o^n eller 

-på- el. -tfa)-n) 
korpulens (kor'pmlän-s) 
korpulent {koT'pmIän-t) 
korpus (kor-pus el. -ms) 
korrekt- (koräk-t) 
korrektion (kor'äkfo}-n) 
korrektionist (kor'äkfa)nis-t) 
korrektiv (ÄJor^äÄJ^i^v säll. koväkti^v) 
korrektur (kor^äktta^r) 
korrelat (kor'elr>'t) 
korrelation {kor'elafw^n el. -tfco-n) 
korrelativ (kor^elati-v säll. Äore- 

lati^v) 
korrespondens el. -ans {kor'espon- 

dän-s el. -sporjdarj-s) 
korrespondent (kor'espondäfi<t) 
korrespondera {kor'esponde'ra) 
korridor (korHdå^r) 
korrigera (kor'ife-ra) 
korrigibel (kor^ifi-bal) 
korrumpera {kor'umpe-ra) 
korruption {kor'upf(a-n) 
kors ijcox-s) subst. 
kors (kox-s) adv. t. e. kors och. 

tvärs 
korsa {kor-sa^) 
korsar (korsv-r) 
korsett (korsat-) 
kort (kco^rt stundom kwx-t) 
kort (kor-t); till korta (korta^) 
korta (korta^) värb 
korteligen (korteli^gdn) 
kortäsch (kortä-fi n. ö. Svl. kovté-f) 
korum (k(0*rum') 



159 



korund (Jccorun-dy 

korus {kco^rus el. -ui5) 

korv [kor-v) 

korvett {korväé-) 

koryfé {kor^yfe- el. kwfr-) 

kos {ka^s) 

kosa (k(jt)'sa^) 

kosack [kosak^ el. M- äv. fa»)-) 

koschenillj se konschonell 

kosmetik (kos'metp%) 

kosmetisk -skt (kosme-tisk -skt el. 

mindre noggr. • st) 
kosmisk -skt (kos-misk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
kosmologi {kos^målågi- el. -ölå- 

i Svl. även -oloji-) 
kosmologisk • skt (kosfmåWgisk 

el. 'Olå' -skt el. mindre noggr. -st) 
kosmopolit (kos'måpåli't el. -opå- 
' äv. -copwl') 
kosmopolitisk -skt (kos'måpåU'tisk 

el. -opå- även -wpwl- -skt el. 

mindre noggr. -st) 
kosmopolitism (kos'måpålitiS'm el. 

-opå- el. -wpcDl-) 
kosmorama (kosmårv-ma el. -vma' 

el. -mu)-) 
kossa (A;öÄ*a*) 
kost {koS't) 

-kost {'kosH) i smns. t. e. far-k. 
kosta (Äös^^a*) 
-kostig -gt {-kos'tig -^t el. -kt) 

i smns. t. e. fri-k. 
kostlig -gt [kos-tlig'' -g't el. -kH) 
kostnad -en (kos'tnad'^ kos-tnaddn^ 

.i Sthm. vanl. kos'tnan^) 
kostym (kostg-m) 



kostymera [kos^ts^me-ra) 

kota (kwta^) 

kotiljong^ el. kottiljong {kotiljorf^ 
vanl. med främst, akc. i ana- 
logi med formellt smns. ord 
koPil-jorj') 

kotlett {kotläl^) 

-kött {'koP) i smns. t. e. myr-k. 

kotte el. kött [kot-d' el. kot-) 

kotteri (kotteri-) 

koturn (kcotur-n eller kå- eller 
-tu^rn) 

krabat (krahv-t) 

krabb (krab-) krabbt [krabat eller 
krapH) el. kräpp 

krabba (krab'a^) 

krafs {kraf-s) 

krafsa (krafsa^) 

kraft {kraf't)\ i kraft av 

kraftig -gt (Jer af 'tig'' -gH el. -kH) 

krage {kro^gd^) 

kräk- (krio^k-) t. e. krakmandel 

krake (Ä;r»*Ä9*) 

krakig -gt [krvkig*^ -gH el. -kH) 

kraksa {krak'sa^) 

krakel el. -äl [krake-l el. -ä-l i n. 
ö. Svl. -é'l] undantagsvis känn 
man få. höra krv-kdl e\:krak-dl) 

kralla {kräl-a^, vulg. [Gfil.] kra-W) 

kram (krv-m) subst. 

kram el. kramm (krv-m el. kram^) 
adj., kramt 

krama el. kramma (krvma^ eller 
kram-a'' GFtl. äv. kra-ma^) 

kramla (kram^W) 

kramp (kram-p) 

krämpa (kram-pa^) 



160 



krams- (kram'S- ej.' Jcram-s-) t. e. 

krams-fågel 
kran (krv-n) 
kranium (krv^nium) 
kränk (krarfk) kränkt (Tcrarj-M 

el. mindre noggr. -rft) 
krans (kran-s) 
kransa (kransa^) 
kräpp {krap') subst. 
kräpp (krap-) adj., även krabb 
kras {krt/'S) 
krasa (krvsa^) 
krasch [kraf- säll. krv-f) 
kraschan (krafo-n) 
krass {kras-) 
krasse {krasy^) 
krassla (kras'W) 

krasslig -gt {kras-lig^ -g^t el. -k^t) 
krater {krv-t9r) 
krats (krat-s) 
kratsa {krat:sa^) 
kratsch (krat-f) 
kratta (kratsa') subst. 
kratta (krat'a') värb 
krav (krv-v) 
kravall (kraval-) 
kravatt (kravat-) 
kravla [krvvW hvard. kravla') 
kreatur (kre-atm^r) 
kredensa [kredän-sa) 
kredit (kredi't) 
kredit {kre-dit) 

kreditera (kre^dite-ra el. kred'-) 
kreditiv (kre'diti-v el. kred'-) 
kreditor -orer {kreditor^ krédi- 

toy-rdr)^ 
kreera (kr^e-ra) 



kremla, se krämla 

kremonesare {kre'ma)ne'sar9^ eller 

-må') 
krenelera (kre'nele-ra el. kren'-) 
kreol {kreiO'l äy. -å^l) 
kreolska (krea)-lska äv. -å-7-) 
kreosot (kre'åså^t) 
krepera (krepe-ra) 
kreschendo (krefän-do) el. -än^dsa^) 
kreti (kre-ti) i uttr. kreti och pleti 
kretin (kreti-n) 
kretinism (kre'tims-m) 
krets (kret-s i n. ö. Svl. kräi^s) . 
kretsa (kretsa^ i n. ö. Svl. kratsa^) 
krevera (kreve-ra) 
kria (krra^) 
kricka {krik'a^) 
krig (kri-g) krigs- (krigs- eller 

krik'S-j krig-s- el. krik-s-) 
kriga (Jcrvga^) 
krigare {krvgard') 
krigisk -skt (kri-gisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
krikon [krrkon^) 
kriminal {kri'minv'l el. krim'-) 
kriminell {kri'minäl- el. krim'-) 
krimskrams (krrms-kram^s eller 
- krim^skrams) 
kring (Tcrirj-) 
kringla {krirj-la') 
krinolin {kri'na)li-n el. krin'-) 
kris • (kri-s) 
krisk -skt {kris-k -skt el. mindre 

noggr. -st) 
kristall i^ristal-) 
kristallinisk -skt {kris'tali-nisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 



161 



kristallisation (krisftalisafw^n eller 

kristal'- el. -tfco^n) 
kristallisera (kristaVise-ra eller 

kris^tal-) 
kristallisk -skt (kristälHsk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
kristeji {kris-tdn') 
kristlig -gt {kris*tlig^ -gH el. -Ä;*^) 
kristligen [kris-iligdn') 
kristna [kris^tna^) 
krita [kri'ta^) subst. 
krita (krvta^) värb 
kriterium {kriterium' el. -e-rium) 
kritig -gt (kri'tig' -gH el. -kU) 
"kritik (kriti-k) 
kritiker (krvHikgr) 
kritisera {kritise-ra el. kri'-) 
kritisk -skt {kriHisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
kroasera {krå^ase-ra el.,Ärcu'-) 
kroat {kr(0V't) 
krocket (krok-dt) klotspel 
krockera {krokeha) 
krog (krtofg) 
krok (krw-k) 
kroka {krwka')' 
krokan {krwkv-n krå- el. kro-) 
krokett {krokat-) 

krokig -gt {krwkig^ -gH el. -^t) 
krokna {Jkroj^kna^) 
krokodil el. -ill (kr(jt}'ka)di-l eller 

krwk'codiV) 
kroUsplint el. -sprint [kroV-splinH 

el. -sprinH) 
krom (krå^m äv. kram^) 
kromatisk -skt {kråmv-tisk även 

kru}- -skt el. mindre noggr. -st) 

Lyttkens och Walff, Sv. UttcUsordbok. 



kromo- {krå'niå- sällan kr(o'm(o-) 

-typi, -litografi, -fotografi 
krona (krwna')] krono (krco^nco^)] 

krono- (Ärw^nw-) 
kronik* (kråni-k el. krco-) 
krönikör {krå*nikö^v i Svl. -m-v) 
kronisk -skt (krå-nisk säll. krio-nisk 

-$kt el. mindre noggr. -st) 
kronist [krånisH) 
kronolog {krå'nåWg el. krön'- äv. 

kr(o'na)-) 
kronologi [krå'nålågi- el. krön*- 

äv. krcofno)^ i Svl. äv. -oloji-) 
kronologisk -skt {krå'naWgisk 

el. krön'- äv. krw'nco- -skt el. 

mindre noggrannt -st) 
kronometer {krå'nåmeHdr el. kron'- 

el. krtjJno}-) 
kronometrisk -skt [krå'nåme-trisk 

eller krön'- eller krco^nw- -skt 

eller mindre noggr. -st) 

kropp (kröp-) 

kropp- (kröp--) t. e. kropp-kaka 

kropp- (kröp*-) t. If. kropp-ås 

kropp- (Äröj?-) t. e. kropp-duva 

kroppert (krop-drt) kropp-duva 

kroppslig -gt (krop-slig^ -gH el. -kH) 

kross (kr OS') t. e. stenkross 

krossa {kros-a^) 

-krosselse {-kros-dlsd) i smns. för-k. 

krubba (kruh-a'') 

krucifiks (krwisifik-s el. krus'-) 

kruka {krtwka- vulg. kruk-a^) 

kruUa (krul'a^) 

krullig -gt {kruHg' -g't el. -kH) 

krumelur {krumloltégc el. krvim'-) 

krumm (krum-)^ krumt 

11 



\ 



162 



kruinm (krum-) snbst. 
krummgädda el. kromm- {krum'-j. 

el. krom'-j.) 
krumpen {krum'p9n^) 
krumpna (krunrpna^) 
krupiär el. -ié (krxapiä-r el. kru- 

i Svl. 'ce-T el. -ie-) 
krus (krm-s) kärl 
krus (krm^s) 
krdsa (krmsa^) 
krusare (krtwsaro^) 
krusbär {krwrs-bä^v säll. krm-sbär 

se bär) ' ^ 

krusera (Äruise-Va) 
kruserlig -gt (krm.se-rlig -gt el. -kt) 
krusig -gt {kriwsig* -gH el. -kH) 
krut (krm-t) 

kry {kry-) krytt (krpt-) 
krycka {kryk'a') 
krydda {kryd-a^) subst. 
krydda [kryd-a') värb 
krympa (Ä:r^n**i?a*) krympte krympt 

(krym'pt9^ krym-pt el. mindre 

noggr. 'm'td^ -m-t) 
krympling {krym'pUrj^) 
kryp (Ä;r^-^) 
krypa (krypa^) kröp {kr0'p) kröpo 

-e (kr0'p(o^ -9^) krupit -en -et 

(krm'pit^ -dn' -^P) 
fcrypare (krypard') 
kryperi (kry'peri-) 
krypta (kryp^ta) 

kryptogam (kryp'fågv-m el. 4(0-) 
krysolit (kri/såliH el. -sw-) 
kryss (krys-) 
kryssa (krys*^ 
kryssare (Jkrys'ard^) 



krysta (krys'ta^) 

kråka [knå-ka^) 

kråma (krå^ma', i n. ötl. ibland 

krö^ma^y äv. krönta') 
krångel {krorfdl) 
krångla {kroi]'^) 
krånglare {krorj'lar9^) 
krånglig -gt (krorj'lig* -gH el. -k't) 
krås {krå'S) 
kräckla el. kräkla {krök-W säll. 

krä'kW) 
kräfta {kräfta') 

kräjong (Jcräjorf) panna el. ritning 
kräk (krä'k i n. ö. Svl. kré-k) 
kräkas (Z;rä*Ä;rt5^ i n. ö. Svl. kré-kas') 
-kräkta {-kräkHa) i smns. t. e. in-k. 
-kräktare {-kräk^tar^) i smns. t. 

e. vålds-k., in-k. 
kräla (krä'la' i n. ö. Svl. kréW) 
kräm (krä-m i n. ö. Svl. kre-m) 
krämare (krä'mar9' i n. ö. Svl. 

kré'-) 
krämerska (krä'm9Tska' el. ss. frg.) 
krämla el. kremla {kräm'W. äv. 

krem'^) 
krämpa {kräm'pa') 
krämpig -gt {kränrpig^ -gH el. -W) 
kränga (krär}'a') 
kränka (krärj'ka') kränkt -te 

{krärf'kt krärj'kt9^ eller mindre 

noggr. krärf-t kräf]-t9') 
kränkare (krätj-kar9') 
kräppling {kräp'lirf) 
kräslig -gt (kräslig' i n.- ö. Svl. 

kré'slig^ -gH el. -kH)^ 
kräs- (kräs- i n. ö. Svl. krés- 

t. e. kräs-mage 



163 



kräsen {Tcrä'Sdn' i n. ö. Svl. kré:s9n^) 
kräva (krä-va^ i n. ö. Svl. hré'va') 
kräva {krä'va' i n. ö. Svl. kr&va') 

krävt [krä'Yt el. krärft) värb 
krögare (kr 0- gar 9^) 
krögeri {kr0'geri-) 
krögerska {kr0'g9Tska') 
kröjsel (kröjsdl') 
krök (kr0'k) 
kröka {kr0-ka') 
krön {kr0-n säll. kra-n) 
kröna (kr0'na^ säll. Ä:r0-wa*) 
krönika {kr0-nika el. knd-nika) 
krös {kr0-s) 
kröson (kr0'son^) 
ksylograf {ksy'lågrt)'f el. mindre 

noggr. s^7å- el. -lo)-) 
ksylografi {ksy'lågrap el. mindre 

noggr. sy'lå' el. -?w-) 
kub (km-h) 

kubb (Ä;w&0 

kubba (kub' a*) 

kubera [kmbe-ra) 

kubik (kmbi'k) 

kubisk -skt (km-bisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
kuckel (kuk'9l) 
kuckla (kuk'la') 

kucku (kuk'vii^ el. -u^ el. kmkm-) 
kudde (kud'9^) 
kufisk -skt {km- fisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
kugga ijcug-a') 

kugge el. kugg {kug'9' el. kug-) 
kuguar (km'gmv-r) 
kujon [kmjoj-n) 
kujonera {kia^joyne-ra el. kuj'-) 



kujoneri {km'jumeri- el. kmjo)'-) 

kul {km-l) kultje 

kula {km'la') klot 

kula (km-la^) jordhäla 

kulen (km'l9n^) 

kulinarisk -skt {km'linv-ri$k el. 
kiaV- -skt el. mindre noggr. -st) 

kuling (ktwlit]^) 

kuliss (kmliS' vulg. äv. -if-) 

kull (kuV) barnkull 

kull el. kulle {kul- el. kul'9^) batt-k. 

kull (kul-) adv.; i kull, om kull, 
omkull- {omkul- el. omkul'-) 

kulla (kul-a^) 

kullbytta {kuV-byt^d) eller kuller- 
bytta (kul'9r-byt^a) båda upp- 
komna genom misstydning 

kuUbyttera {kuV-byte-ra) uppk. 
genom misstydning 

kulle {kul'9^) 

kuller (kulhr) k.-sten, k.-stol 

kuUig -gt (kul' ig'' -gH el. -kH) 

kuUra (kul'ra^) 

kuUrig -gt {kul'rig' -g^t el. -kH) 

kulmen {kuVm9n) 

kulmination (kuVminafio-n eller 
-tfoj^n) 

kulminera (kuVmine-ra) 

kult (kuVt) 

kulting (kuHirj^) 

kultivera [kuVtive-rä) 

kultje (kul-fJ9^ genom klangförlust 

ofta kuljx^^) 
kultur (kulfiu-r) 
kul vert {kuVv9rt) 
kulör {kmlö'V i Svl. -ce-r) 
kulört {kmlca-Yt^ 



164 



kummel (kum-dl) kumlet, kumlen 

kummin {kum'in^ ibland -»^' i ana- 
logi med andra ord p& -%¥)') 

kund {kun-d) 

kung, se k&nung 

kunglig el. konglig -gt {kurj-lig' 
av. kmrj-lig' el. ko- 'g't el. -kH) 

kunn- [kun--)] kunngöra 

-kunna (-kun^a) i smns. t. e. var-k. 

kunna (kun'a^) känn (kan-) kunnde 
(kuffäd*^ hvardagl. kun'9')] kunn- 
skap, kunnskapa, -skapare 

kunnig -gt {kun-ig'' -gH el. -k^t) 

kupa {km'pa^y subst. 

kupa {kiwpa') värb 

kupé (kmpe-) 

kupera {kmpe-ra) 

kuperad -at (kmpe-rad -af) 

kupig -gt (km-pig^ -g^t el. -k^t) 

kuplett (kmplät-) 

kupol (kuipårl även kmpw-l) 

kupong (kmpoi]') 

kupp (kup-^) 

kur (kuffr) uppvaktning 

kur {Jcw^t) hälsovård * 

kur (Jciu^y) skjul 

kur- (Äwf-r-) i smns. t. e. kur- 
furste, kur-prins osv. 

kura {km-ra^) äv. kurra (kuva^) 
gömma sig 

kura ijctwra') uppvakta 

kurant (kviranH) adj. 

-kurant {-kMiranH) t. e. pris- k. 

kurascb (kmrv-f) 

kurascbös {kmr'af0-s km'- el. kur'-) 

kuratel el. kuratäl {km'rate'l el.- 
km'ratä'l el. Ä;mr'- i n. ö. Svl. -é-l) 



kurator -orer (kvirv^tor*' km^ratvjW- 

dr el. Ämr'-) 
kurbits (kur-bits el. kurbit-s även 

kur-bit^s) 
kurera (kuire-ra) 
kurial- (km'riv'l') 
kuriositet {kur' iaisite-t el. km'-) 
kuriosum {kurHwsum*, el. km'-) 
kurir (kmri-T) 
kuriös eller kurjös {km'ri0-s eller 

kurj0-s) 
kurra (kura^) subst. 
kurra (kur'a') värb 
kurre {kur '9') 
kurs (kuT-s) 
kursera (kuTse-ra) 
kursibel {kursi-b9l) 
kursiv -vt {kurs i- v -vt el. -ft) 
kursivera {kuv'sive-ra) 
kursor -orer (kur-sor el. kuTSor^ 

-w-rdr) 
kursorisk -skt {Jcuvsw-risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
kurtasch {kurtv^f) 
kurtis {kurti-s el. km-) 
kurtisan {kuT'tisv-n el. km-) 
kurtisera {kur'tise-ra el. km-) 
kurtisör {kur'tisÖ^r el. km- i Svl. 

-(b^t) 
kurtoasi {kur'tåasi- el. Äm- el. -tw-) 
kurva (kur-va) 
kurvatur {kur'vatm-r) 
kusch (kuj^ el. kui^f) 
kuscha {kuf-a' el. km'fa^) 
kuse {kiwsd^) 
kusin {km.si-n) 
kusk {kus-k) 



165 



kuska (kus'ka^) 

kuslig -gt {km'slig* -gH el. -JcH) 

kust iJcusH) 

kut el. kuta {kuji^t el. km'fa^) t. 

e. kut-ryggig 
kuta (ktwta^) värb 
kutig -gt (ktutig*^ -gH el. -k't) 
kntte {kut'9^) 
kutter (kut-dr) fartyg 
kutter {kut- dr) kuttrande 
kutting {kiä'irj^) 
kuttra (kut'ra^) 
kutym (kmig-m) 
kuva (kiwva^) 
-kuvare (-km^vard) i smns. t. e. 

under-k. 
-kuvlig -gt {-km^vlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. o-k. 
kuvar el. kuvert {kmvä-v i Svl. 

'CB-T, el. kmvcBT-t) 
kuvertera {km'v€Brte-ra säll. kuv'dv-) 
kvabba (kväb-a^) 

kvabbig -gt {kvah'ig^ -gH el. -kH) 
k väck- (kväk'-) -salva, -sal vare, 

-salverska, -salveri 
kvader [kvv-ddr)] kv.-sten (kvvd- 

dr-s.) 
kvadrangulär {kvadrarfgviWv i 

Svl. -«.'r) 
kvairant (kvadran-t) 
kvadrat (kvadrv-t) 
kvadratisk -skt {kvadrvHisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
kvadratur {kvad'ratm'T) 
kvadrera (kvadre-ra) 
kvadruppel (kvadrup-dl) 
kvagga (kvag-a^) 



kval (kvv'l) 

kvalificera (kvaVifise-ra) 
kvalifikation {kvaVifik^afio-n eller 

'tfco-n) 
kvalifikativ -vt (kvaVifik'ati'V -vt 

el. -/O 
kvalitativ -vt {kvaVitati'V eller 

kvaVitati'v -vt el. -ft) 
kvalitet (kvaVitg^t) 
kvalm (kval-m) 
kvalma {kval'ma') 
kvalmig -gt {kval-mig^ -gH el. -k^t) 
kvalster (kval-star) 
kvantitativ -vt (kvan/titati-v eller 

kvan'titati'v -yt el. -ft) 
kvantitet {kvanHiteH) 
kvantum (kvan-tum^) 
kvar ikvv^^r) 
kvarka {kvarka^) 
kvarn (kw-rn) 
kvart (kvar-t) 
kvartal (kvartv-l) 
kvartaliter {kvavtij^litdr -vlitdr^) 
kvartan {kvavtr>^n) 
kvarter (kvartgr^) '/^ stop 
kvarter (kvarte-r) fjärdedels aln, 

månfas, stadsdel, trädgårdsland, 

härbärje 
kvartera (kvarte-ra) 
kvarteron (kvaT*tera)'n el. -å^n) 
kvartett (kvartät') . 
kvarts (kvar-ts) 
kvartar {kvartä^v i Svl. -afr) 
kvasi (kvv-si) 
kvassia (kvas-iä) 
kvast (kvaS't) 
kvatärn (kvatce-rn) 



166 



kvav -vt {kvV'V -vt el. -ft)' 

kvav (kvv-v) subst. 

kved (Jcve-ä) subst. 

kved, se kvida 

kvesa (hvcsa^) liten blemma 

kvestion (kväsftiw-n el. kväfco-n) 

kvestionera (Tcvås^tkone-va eller 

kväfione-ra) 
kvick (kvik-) 

kvicka (kvik^a') subst. kvickrot 
kvicka (kvik-a^) värb 
kvicke (kvfk'd^) 
-kyickelse (-kvik^glso) i smns. t. 

e. veder-kv. 
kvickna [kvihna') 
kvida (kvrda^) kved (kve-d) kvidde 

(kvid'9*) 
kvidan (kvi-dan') 
kvietism (kvi'eUS'm) 
kvietist (kvi'etis-t) 
kviga (kvrga^) 
kvillra {kviVra^) 
kvinkvennium {kvinkvänUum säll. 

-äffium^) 
kvinna {Jcvin-a^)] kvinno- (kvin^o)')] 

kvinnfolk 
kvinnlig -gt (kvin-lig^ -gH el. -¥1) 
kvint (kvin- 1) 
kvintessens el. kvintessans (kvin'- 

tesän-s el. kvm'tesarj-s) 
kvintett (kvmtät-) 
kvintilera (kvinftile-ra) 
kvintin (kvin-tin') 
kvintärn (kvMce-rn) 
kvissla (kvis-la^) 

kvisslig -gt {kvis-lig'' -gH el. -kH) 
kvist {kvisH) 



kvista {kvis'ta^) borthugga kvistar 

kvista (kvis-ta^) t. e. k v. in 

kvistig -gt {kviHig^ -gH el. -kH) 

kvitt {kvii^) 

kvitta {kvit'a^) 

kvitten [kvfthn) • 

kvittens (kvitän-s) 

kvitter (kvit-dr) 

kvittera (kvite-rä) 

kvitto (kvitto^) -«• 

kvittra (kvit-ra^) 

kvot (kvcoH) 

kvotsient (kvcotfsiän-t) 

kväda (kvä'da* i n. 6. Svl. kvé--) 

kvad (kvv-d) el. kvädde (kväd'd^) 

kvädit el. kvädt (kvät-) 
-kväda {-kvä'da i n. ö. Svl. -kvé^-) 

i smns. t. e. o-k. 
kväde {kvä'dd' i n. ö. Svl. kvé'-) 
-kväde (-kvä^d9 i n. q. Svl. -kvé'-) 

i smns. t. e. o-k.; okvädings- 

el. -ins- (a)'kvädi¥js- el.- -ins-) 
kväka {kvä'ka^ i n. ö. Svl. kvé'-) 
kväkare {kvä'kard' i n. ö. Svlf 

kvé'-) 
kväkerska {kvä'k9Tska' i n. ö. Svl. 

kvé-') 
kvälja {kväVja') kväljde el. kvalde 

(kvt)'ld9^) -Ijt el. kvalt (kvv-lt) 

-Ijd el. kvald (kvv-ld) 
kväll (kval-); bär om kvällen, i 

kväll, i går kväll 
kvälla ikvål-a') 
kvällas (kväl'as^) 
kväsa (kvä''sa^ i n. ö. Svl. kvé'-) 
kväva -vt (kvä'va^ kvä-vt el. -ft i 

n. ö. Svl. kvé'-) 



167 



kväve {Jcvwvd* i n. ö. Svl. kvé'-) 

kyckling (XV^'^^^^) 

kyffe (xyf'd') -. 

kyla (Xjf^la^) subst. 

kyla (;f^'?a') varb 

kylare (xy'lar9^) 

kylig -gt ixrW -g*^ ©1- -^*0 
kyller (xi^lhr) 

kylsa (xyl'sa^) 

kylsig -gt (xy^'^¥ -g'^ öl. -Ä*^) 
kyndel (;f^wc?9Z*) 
kyndelsmässa [xyn^ddls-mäs^d) 
kynne {jcyn-o^) vanl. i smns. t. e. 

o-k. 
-kynnig -gt {'Xyn'7g -gt el. -A;^) 

i smns. o-k. 

kyp ixy-p) 

kypare {xypard'') 

kypert (y^S-j^d^t) 

kypra {xypra^) 

kyrass (hyras-) 

kyrassiär -jär (kyras'iä-T el. ky'- 
rasjä-r i Svl. -rt-r) 

kyrka el. korka (;fyr'Ä;a* el. vanl. 
Xoevka^)] kyrkg- {yyr-kco- eller 
Xcevko)-)] kyrkogård (kyr-kio-g, 
el. /cer-Zcw- umgängl. ;f(Br*-^å*rcZ 
el. ss. form. enk. ord: xö^W^tlrc?) ; 
kyrkoherde {xyr-7cu)-he^rd9f ofta 
säges ännu /«rÄ-Äter^i) ;fCKr'Ä- 
h<jcr'n, den fbrra formen urspr. 
misstydning av denna) 

kyrklig el. körklig -gt {xy^'klig^ 
el. Xä3r'Ä%' -g'^ el. -ä;^^) 

kysk -skt {xys-k -s-kt el. mindre 
noggr. -5-^) 

kyss (;fy5-) 



kyssa (pf^sa') 

kåda {kå'da^) sub?t. 

kåda {kå'da^) värb 

kådig -gt (kå-dig^ -gH el. -kH)' 

kåk (M.'Ä;) 

kål (M-7) väkst; smns. få ibland 

enkel akc. vid sidan av smns. t. 

e. blomm-kål, grön-k., hvit-k., 

sur-k., brun-k. blå-k. 
kål {kå'l i n. ötl. ko-l) t. e. sten- 
kol, trä-k. 
kala [kå-W i n. Gtl. ko-W) 
kalare (kå-lard^ i n. Grtl. kölaro') 
kålig -gt (kå-lig^ el. ss. frg. -g*^ 

el. -k^t) 
kålna {kå-lna^ i n. Gtl. kö-lna^) 

förkålna 
kålrabbi (Jcå-l-räbH) 
kana (kå-na^ i n. Gtl. k&na^) 
kånka (körj-ka^) el. kånka . 
kånung {kå-nurj'' i n. Gtl. säll. 

kö-nuYj^ stundom såsom form. 

smns. kå-^nurj') äv. kung {kurf) 
kånungsk -skt (Icå-nutj^sk eller ss. 

frg., -skt el. mindre noggr. -5^) 
kånungslig -gt {kånurfslig vanl. 

kå-nurj^slig el. -sU^g i enl. med 

formellt smns., -gt el. -kt) 
kåpa (kå'pa^) 
kår (kå-r) ^ 
kåra {kå'ra^ el. i n. Gtl. kdra^ 

indi v. kwra'). utkåra 
kåre {kå'rd') 
-kårelse (^-kå^rdlso el. i n. Gtl. -ko-) 

i smns. t. e. ut-k. 
kåsera (kåse-ra) 
kåseri [kåseri-) 



168 



kåsör {kåsö'T i. Svl. -(B-r) 

kåsös lkås0-s) "" 

k&t (kå-t) 

k&ta (kå'ta^) 

kå,ve (Äå-t^a* i n. Gtl. kd-V9') 

kä (A:ä( i n. ö. Svl. ké-) vanl. kaj 

käbbel {xabhl) 

käbbla {xäh'W) 

käck (xä^O 

kädja, se kedja 

käfs {xåf'S) 

käfsa {xäfsa^) jfr tjafsa 

käft (xä/0 

käfta ixåf-ta^) 

-käftad -at {-xäptad -at i smns. 

t. e. grov-k., tve-k. 
käftamente (/ö/^/amäw'^?) skämts. 

for käft 

-käftig -gt {'XäfiiQ -g^ ©!• -/»O ^ 

smns. t. e. upp-k. 
kägel {xä-gdl i n. ö. Svl. yé-gdl) 

boktryckeritärm 
kägla el. käggla (x^'9^^' ^^' XW^^^ 

i n. ö. Svl. x^'" öllör XW-)\ 

kägel- el. -gg- (xä^^- el. x«</'-); 
. kägel el. käggel {x^^gdl el. x(^9'' 

dl i n. Ö. Svl. x^'' ®1- Z^i^'") 

t. e. slå kägel i st. f. slå käglor 
käjsare (xåJsard' el. xäj'-) käjsar 

{X2i.j'sar^ SS tittel) 
käjsarinna (x&fsariffa^ el. x^f-) 
käjserlig -gt' {x^jsdrlig^ el. X^j'- 

-g't el. -kH) 
käk el. käke {x^'^ el. x^'^^' i ^• 

ö. Svl. x^'^ el. xe*Ä-9*) 
käks [xäk'S eller kä-ks) småbröd 
käks (%äÄ;'s) tarmkäks 



käks (xäk-s) gnat 

käksa (xäÄ;*5a*) 

käksig -gt {xäk'sfg' -g't el. -ä;*^) 

käl (xä-7 i n. ö. Svl. x^'^ listränna 

kala (;rä'Zfl* eller ss. frg.) göra 

listkäl 
kala, se kela 
käle^ se tjäle 
kälke (;fäZ'A'9*) 
källa (;fäZa*) 
källare (;fä^ara*) 
kalt {xäVt) 
kälta (xäl'fa^) 
kälter el. celter {kåVtdr el. säVtar) 

folkslag 
kältig -gt {x^Hig' -gH el. -kH) 
kältisk el. ce- -skt (käVtisk el. sä- 

-ski el. mindre noggr. -st) 
kältring (^xäHriq^) 
kämnär (/äw-wä^r el. x^*w«ä-*r i 

Svl. -tf^r el. -m-T) kämnärs- 

(xäm'wärs- vanl. yäm-n9TS-), k.- 

rätt 
kämpa (xäm-pa') 
kämpe (xäfn'p9^). 

känga el. käng {x^^'^ e^- X^']'^' 

el. xär/) 
känguru {kär^-guirvoL el. Ä;ä/^'mrm, 

utt. ofta genom formjukning 

Xärj-xarvi) 
känna (^äwa*); kännde, kännd, 

kännt^ ärkännsam 
känna (xän-a^) i uttr. till känna; 

tillkänna- {til'xäna- el. tilyän^a-) 
kännare (;fäwar9*) 
-kännelse {-xän'9ls9) i smns. t. e. 

fri-k. 



169 



-kännlig el. -kännelig -gt (-^äw'- 
lig el. -xän^dlig) i smns. t. e. 
igän-k., miss-k. 

känsel [x^n-Sdl) 

känsla (;fäw5?a^) känslo- (j^ävfsUor) 

känslig -gt (xäf^•5Z?'^^ -gH el. -¥i) 

känthorn (kän^tha)'rn) 

käpp (xäp^) 

käppi (Jcäp-i) 

kär (x^'r i Svl. x^'^) j kärvänlig 

(vanl. xtrrväfi^lig) 
kära (;cäTa* i Svl. ;ft5'ra*) 
käran (xä'ran^ i Svl. ;f<C'-) 
käresta {xä'r9sta^ i Svl. ;f«*-) 
käril {jiä-riV i Svl. ;^<c*-)^ se kärl 
kärl {x(B'rl) el. käril 
kärlig -gt (;fee'r%^ -g*^ el. -A;^/) 
kärligen (;cte'rZ«^9n*) 
kärlek (;fö?*r-?e*Ä; el. ss. formellt 

enk. ;fes*rZe^Ä t. e. vce-rds-xce^rlek) 
kärna, se tjärna 
käme -a (;f€e'r>ea* el. -«*) 
kärring eller käring {x^Br-ii] utt. 

stund. ;f«rr*ii^' vnlg. x^^'Vi ^ 

s. och v. Gtl. uttalas x<^*''^^ 

.el. x^*^^V^) 
kärr (x<^W) 
kärra (;fö?r*«') 
kärv -vt (/cerV -v^ el. -/#) 
kärve (;^^rT5*) 
katta (x«^*öO 
kättare ^;cä^ara') 
katte (xät'd^) varp 
katte (xät'9^) kalvbäs 
kätteri (;fä^eri**) 
kättersk -skt (x^thrsk el. xät'9T^sk 

skt el. mindre noggr. -5^) 



kättil, se kittel 
kätting (käHi]^) 

kättja {x^'J^^ stund. x^yX^^) 

kättjas {xåt-jas" stund, xäj-^as*) 

kättla {x<^H^^) el. kittla (x^t'la') 

kö (k0i) • 

kök (;f/0f-Ä); köks- (x^ks- el. ;föÄ;'5^ 

köksa (:föÄ;*5a*) 

köl {x0n) 

kola (/j0f*?a') 

köld (xöW) 

köUna (xö?**ia*) 

kön (;fi0f'w säll. x^^) 

köp (xj0^-i>); till köps 

köpa (x0'P^^) köpt -e {x0'Pt -9* 
hvardagligt 3föi?'< xöp'td^) köps 
{X0'PS hvard. %öp'5); köpmann 
()r0*jp-maw* hvardagl. ;föi?--waw' 
el. %öj9-maw*); köpstad (xjö^'i?- 
5^»*c? hvardagl. yöp'sta^) 

köpare (;fj0f'i?ara*) 

köparinna (/j0f'jparm'a*) 

köper ska {x0'P^^^^^') 
köpenskap {x0'p9n-skv^p) 

köping {X0'pi']^) 

kör (Äö-r i Svl. Äee-^r) 

köra , (x^'ra^ s. Gtl. x^'' i "^vl* 

körare (x<^'rar9' i Svl. ;fCB'-) 
körsbär (;fcer*5-5ä^r vanl. ;fö2r'5&är 

se under ftär) 
-körs (-xö?r*5) i smns. t. e. lager-k. 
körsel (/eer^^aZ) t. e. in-k., upp-k. 
körsla {xosT*sla') 
körsnär {xcey^^s-nä^r eller mindre 

ofta xo?rswä-'r i Svl. -<«*r) 
körtel [xc^^'tdV) 



170 



körvel (x^^"^^^^ ^^^^' y.yfVdV) 
kött [xöt') 



köttig -gt {xöt-ig' -gH el. -hH) 
köttslig -gt [xöt-sUg^ -gH el. -hH) 



L. 



1 {äV) 

la [Iv') musikalisk ton 

la {la^) sångord 

labb [laU) 

labbe eller labb (Zaft-a* eller lah-) 

simmfågel 
laber {Iv^hor) 
labial (lah'W'l) 
labil (labin) , 
laborant (laVojranH) 
laboration (labUorafco^n el. -tfw-n) 
laborator -orer (lab'u)rv'tor^ -lo-ror) 
laboratorium (laVioratw^rium eller 

-o)'rium') 
laborera {laV(areWa) 
labjnrint (laVyrin-t) 
labyrintisk -skt (laVyrinHish -sht 

el. mindre noggr. -st) 
lack (lak-) 
lack {lak') fel, i uttr. lack och 

lyte 
lacka (laJc-a^) försegla 
lacka (lak a') rinna, t. e. svetten 

lackar 
lackasch el. läckasch (lakv-f el. 

läkv-f) 
lackera (lake-ra) 
lackerare {lake- r ar d) 
lackmus {lak-mus) 
lackrits el. lakrits el. -is {lak- rits 



lak-rifs eller Iv-krits IvkriPs 
säll. lak- riPs assim. äv. -is) 

lada {lt)'da')\ i flere smns. ladu- 
(Ivdtor) t. e. ladudörr, ladusvala, 
ladufogde {Ivdm- ledigt Iv'-) 
ladugolv {Ivdtur ledigt Iv-) 
ladug&rd * {Ivdtu-gå^rd ledigt 
lv'-gå^rd eller Iv-gård hvard. 
lag-ård i Svl. best. form ofta 
lag-orn vulg. lag-oln) 

ladda (lad-a^) 

laddare {lad-aro^) 

lade, se lägga 

lag {Iv^-g) vätska 

lag (M-g) påbud, regel osv. 

lag {iD-g) hvarv, skick, sällskap 
osv.; till lags, i lag, ur lag, 
över lag, vid lag; här vid . lag, 
där vid lag, så vid lag 

laga (Ivga^) adj. ; lagakraftvunnen 
{lv'gakraf't'Vun^9n) 

-lag {-Wg) i smns. t. e. upp-1., 
to-1. 

-lagen {-Wgdn) i smns. fast-1. 

-laga {-Wga) i smns. t. e. in-1., 
på-1., upp-1., 

-laga (-Wga) i smns. t. e. grann-1. 

laga [Ivga^] värb 

laga {Ivga^) refl. v. t. e. laga sig 
i ordning 



171 



-lagare {-Wgard) i smns. t. e. 

lås-1. 
-lagerska [-Wgdrsha] i smns. t. 

e. strumprl. 
-lagarinna [-Ivgariwa^) i smns. t. 

e. mat-1. 
lagd, se lägga 
lager [Iv-gdr) förråd, hvarv 
lager (Iv-gQr) träd 
lägg (lag-) 
lägga (lag-a') 
laggare {lag-ard') 
lagisk -skt (Iv-gisk sht el. mindre 

noggr. -st) 
laglig -gt {Ivglig^ -g*t el. -k^t) 
lagligen {Ivgligon') 
lagom (It)* gom'') 
lagra [Ivgra') 
lagt, se lägga 
lagun (lagm-n) 
laka [Ivka^) 

lakan (Ivkan^ el. Iv-kan) 
lake [Ivkd^) fisk 
lake (Ivko^) trädsaft, saltvätska 
lakej (lakåj- el. -äj-) 
lakonisera lak'umise'ra) 
lakonism (lakfomis-m) 
lakonisk -skt [lakio-^nisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
lakrits, se lackrits 
läks (lak'S) 
laksativ (lakfsati-v) 
laksera (lakse-ra) 
laktuk {lakttufk) 
lakun {lakvufn) 
lakunös {lakfvin0'S) 
lalla {laVa^) 



lam {Iv^m) 

-lama {-Wma) i smns. t. e. för- 
lama* (foerlv^ma) 

lama [li^nia el. Ivma') 

lamantin (latnfanti-ti') '. 

lamell (laniäV) 

lamellär {lamläläfv i Svl. -ce-v) 

lamentation (lam* anta fw-n eller 
-tfw^n) 

lamentera (lam^änte^-ra) 

lamm (lam^ utt. lamrb förekojnmer 
numera -knappast ens i kyrklig 
stil, där man stundom får höra 
gamla genit. lam-S9ns) 

lamma (Zatwa*); lämning 

lampa (lam-pa^) 

lampett (lämpat-) 

lampist [lampisH) 

lan (Iv-n) t. e. silver-1. 

låna (Ivna^) 

land länder (lan-d hvardagl. . i 
synnerhet i smns. lan- flertal 
lan-d eller län-dgr)] i land, till 
lands (lan- ds el. vanl. lan-s)] 
i smns. land- (lan'd- el. lan'-)^ 
lands- (lan-ds- el. längds vanl. 
lan-S' eller lan-s-) eller landt- 
(lan't')] landt-adel -armé, -bo, 
-bruk, -egendom, -dag, -dommare, 
-flicka, -folk, -fäst, -försvar, 
-gods, -greve, -gård, -handel, 
-hus, -höjd, -junkare, -lolla, 
-liv, -luft, -mann, -marschalk, 
-milis, -mätare, -nöje, -patron, 
-präst, -produkt, -regemente, 
-resa -ränteri, -rygg, -soldat, 
-stat, -ställe (lan't- el. lan'd' 



172 



lan'-), -udde, -värn; iland- 
(ilan-d-) t. e. ilandsätta 

landa {lan'da^)'j landnings {lawd- 
nir]' ledigt lan-irj^) 

landamäré {lan-da-mä^rd i Svl. 

-mce^rd) 
-landas (-lan^das) i smns. t. e. 

upp-1. 
landeri (Zaw'd^eri') el. länderi (län'- 

deri') 
-lands (-längds vanl. -lan^s) i smns. 

t. e. inom-1. utom-l. 
landskap {lan'd-skv'p vanl. lan'- 

-skv^p) 
landa {larjdå^) 

landålett {larfdålät- el. lan'-) 
laner (Ip-fiQr) pL 
langa (larj*a^) 
-langare {-laif)^ard) i smns. t. e. 

hant-l. sprut-1. 
-langerska {-larfdrsha) i smns. t. 

e. hant-l. 
langett (larjgät-) 
länk (lar/k) 
lans (lan-s) 
lansett (lansät-) 
lansiär el. -ié (lan'siä^r eller larj'- 

i Svl. -CB-Ty äv. -ie-) 
lantan (lantv-n) kem. ämne 
lanter (lan-tgr) 

lantlig -gt {lan'tUg^ -gH el. -k^t) 
lantärna (lan--tcc^rna i s. Gtl. äv. 

lantce-rna el. lantcer-na) 
lantärnin (lanicerni-n) 
lapa {Ivpa') 
lapidar- .{lap'idv'T-) i smns. t. e. 

l.-stil, l.-skrift 



lapis (lv'pis el. Ivpis^) 

lapp {lap-') folkslag 

lapp {lap^) klut, bit 

lappa (lap-a*) 

lappare (lap-ard') 

lappig -gt (lap-ig^ -gH el. -¥t) 

lappri (lap'ri^ el. lap-ri) 

lapsk -skt {lap'Sk -skt el. mindre 
noggr. -st) 

lapska (lapska') 

largo (lar-gcj) 

largetto (largätUo el. -å) 

larm (lar-m) 

larma {Jtar-ma^) 

larmare (larmar9^) 

larv (lar-v) liten gosse 

larv (lar-v) förklädnad 

larv (lar-v) insekt 

larva (larva^) 

larver {lar-vdr) 

lasarett {las'arät- vulgärt höres 
[t. e. Skåne, Värml.] Ivsa-rät' 
med misstydn. och akc. i analogi 
med formellt smns. ord) 

lasaron (las'ar(o^n el. -å-n) 

lasch (?»•/) 

laschera [lafe-ra) 

laschiv -vt (lafi^v -yt el. -ft) 

laschivitet (lafivite-t el. lafi'-) 

lasera (lase-ra) 

läsk (las- k) 

laska (las'ka') 

lass (las-) ' 

lassa (las'a^) el. lassa {läs'a% i s. 
Gtl. säges vanl. Zäs*a* i övriga 
riket lasa^) 

lasso (las-co) 



173 



last (lasH) börda 

last {lasH) fel 

lasta (JaHa^) 

lastasch (lastv'f) 

lastare (lasiard^) 

lastelig -gt {las-tdlig'' -gH el. -hH) 

lasting (las-ti/]^) 

lasur (lastafr av. Ivsur^) 

lat (IvH^ detf. lat- användes nästan 

aldrig) 
lata (lvta')'j latas (Ivtas^) 
latent {latänH) 
låter {IvHdr el. lr>'tdr') 
lateral (laferv-l) 
laterna (latce-rna) 
latin (lati-n) 
latinare {latrnar9^) 
latinisera {lafinise-ra el. lati'-) 
latinism (lat'inis-m) 
latinitet {latinite-t el. lati'-) 
latinsk -skt {lati-nsk -sht eller 

mindre noggr. -st) 
latitud el. latityd (lat'ittu^ds\. -y-d) 
latrin (latri-n) \ 

lätta (lat-a^) 

latun (latm-n) 

laudanum (Ivvj-danum el. Ivmdv--) 

laudatur {Ivcodvtur') 

lav (lV'V) 

lava (Iwa^) 

lave (?»'«?a') 

lavemang {lav'emarj') 

lavendel (lavän-ddl) 

lavera (lave-ra) 

lavett {lavät') 

lavettasch (lav^ätt)-/ el. -dt-) 



lavig -gt (Ivvig^ -gH el. -¥t) 

lavin (lavi-n) 

lavoar {lav'dV'T el. -wö'r) 

le (le-) log (?co''^) logo -e (Iwgcj^ 
-9') lett (?e^' i n. ö. Svl. lät-) 
-ledd ('led^ i n. ö. Svl. -läd^ 
i smns. be-1.) -les {-le-s hvar- 
dagl. -Zes' i smns. be-1.) 

led, se leda 

led, se lida 

led (le-d vulgärt le-) väg 

led (le-d vulg. le-) grind 

led (le-d vulg. le-) ledgång, an- 
svällning å strä osv. 

led (le-d) släktskapsgrad 

led (le-d) soldatled 

led -dt (le-d hvard. le-^ let- i n. 
ö. Svl. lät-) adj , stygg, ledsam 
osv. 

leda (le'da^) motvilja 

leda (le'da^) böja en led 

leda (le'da^) ledde (led-9' i n. ö. 
Svl. läd'd') ledd ledt (led^ let^ 
i n. ö. Svl. lä-) föra; i betyd- 
elsen med hand el. band fora 
utt. ordet hvardagl. le-) 

ledad -at ile-dad' -aP) 

ledamot -möter (leda-mtaH -ni0^i9r) 

ledare (le-daro^) 

ledarinna (le'darin'a^) 

ledas el. leds (le'das' utt. vanl. 
leå-s umgängl. let-s ledigt assi- 
milerat till les-, i ^. ö. Svl. -ä-) 
ledes el. leds (le-dds^ el. utt. ss. 
infinit.) leddes (led'9S^ i n. ö. 
Svl. läd'9S^) ledts (let-s i n. ö. 
Svl. lät-s)'j formserien less leddes 



174 



letts i analogi med brås bråddes 
bråtts blir säkerligen den vinn- 
ande 

-ledes {-le'd9s) i smns. t. e. sjö- 
ledes, likaledes, ävenledes, ann- 
orledes, huruledes, således (det 
sista ordet utt. stund, så-hdds) 

ledig -gt (le-dig^ -g^t el. -Jc^t) 

ledsaga {le'd-sv'ga stund, ledsv-gä) 

ledsagare (le'd'Sv^gar9 el. ss. frg.) 
\ ledsagerska (le'd'Sv'g9rska eller 
ss. frg.) 

ledsagarinna {le'dsvgarin'a^ eller 
ledsv'-) 

ledsam (led'-sam^ ledsam^ eller 
let'-sam' säll. le-d-sam^ hvard. 
les'-sam^ el. lesam^ i ^. ö. Svl. 
läårsam' el. hvard. läs-am^) 

ledsen (led'S9n^ leå-SDfi' el. let-sdn^ 
säll.högtidl. le'dsdn^ ledigt les'9n* 
i n. ö. Svl. läå-son' lät'S9n^ el. 
ledigt läs'9n^) 

ledsna (ledsna^ el. let'sna^ säll. 
le-dsna' ledigt les-na' i n. ö. 
Svl. lädsna^ el. läs'na^) 

ledsnad [led-snad'^ eller letsnad'' 
säll. le'dsnad' hvard. les"nad' 
i n. ö. Svl. läd'snad' eller 
läs'nad') 

ledung el. -ing (le'dui]^ äv. -iiy*) 

lega (le-ga^) skjutslega; lego- (h'- 
go)') jfr. läja 

legal (legn-l) 

legalisation (lc'galisafcO'n el. -ifio^n) 

legalisera {le*galise-ra) 

legaliter (legv'lif9r el. -v'lit9r') 

legalitet {le'galit€-t el. legal'-) 



legat (legvH) g&va 

legat (legv-t) sändebud 

legatarie (le^gatvrip^) 

legation (le^gafio-n eller leg*- eller 

-t/w-n) 
legator -er [legvtor' le'gatW'r9r) 
legatär [Wgatä-r i Svl. -cb-t) 
legel, se lägel 

legend (legän-d säll. lejän-d) 
leger (/e/ä'r i Svl. -ce-r) 

legera (lege-ra säll. leje-ra) 

legion (le'gi(x)'n) 

legislation {le'gislafw'n äyen -ji- 
el. -tfw-n) 

legislativ -vt {le'gislati-v äv. -ji- 
-yt el. -ft) 

legislatur {le^gislatiufr äv. -ji-)* 

legitim {le'giti-m stund. le[ji-) ' 

legitimation {le^gitimafw-n eller 
-tfco-n el. SS. frg.) 

legitimera (lefgitime-ra' e\, ss. frg.) 

legitimism (le'gifimis-m el. ss. frg.) 

legitimist {le^gifimis-t el. ss. frg.) 

legitimistisk -skt {Wgitimis-tisk 
el. SS. frg., '-skt eller mindre 
noggr. -st) 

legitimitet {le'gitimiteH el. ss. frg.) 

leguan [WgwiOrn) 

legym (legy-m) 

lek (Ze-Ä;) 

-lek (-le^k) avledningsändelse i 
formellt smns. ord, t. e. storlek, 
tjocklek^ några med en sta vig 
förled utt. även ss. form. enkla 
t. e. kärleken: x^'^^^k9n^) 

leka (le-ka^) värb 

leka {leka*) subst. t. e. vindleka 



175 



lekamen (Jokv-mdn) saknar plur., 
den ibland använda oegentliga 
formen lekv-mina är bildad i 
analogi med eksamina osv. 

lekamlig -gt {lokv-vklig -gt el. -kt) 

lekamligen {lékv-mligdn) 

lekare (le-kard^) 

lekatt [Ic-kat^ el. le-kaif) 

lekmann -männ [lek-man^ -män^) 

lektion (läkfco-n) 

lektion ant {Jåk'fo)nanH) 

lektor -orer {läk-tor eller läk-tor^ 
läktw-rdr) 

lektorat (läk'tojrV't el. läkiorv^t) 

lektorska (läktw^Tska) 

lektris (läktri^s) 

lektyr {läkty-v) 

lektor (läktö^T i Svl. -«-r) 

lemm [lem- i n. ö. Svl. läm-) 

-lemmad -at {-lem^ad -at i n. ö. 
Svl. -lämnad) i smns. t. e.-grovl. 

lemmlästa (lem-läsHa i n. ö. Svl. 
läm'-) 

lemmel, se lämmel 

lemna, se lämna 

lemonad el. limonad {Idmtonn-d 
el. mindre ofta li'mconv'd) 

len (le-n) 

lena (le:na') 

lenong (lenorj-) el. linong 

lento {länHco) musikt. 

leopard {le'åpv'rd stund. le'wpv'rd) 

leporidfc (le^pcori-d) 

ler el. lera {le-r el. Icra^) subst. 

lera (le'ra^) värb 

lerig -gt {le'rig^ -gH el. '-kH) 

lerka, se lirka 



lesen (le-sdn) i kortspel 

lesion {lefoj^n) 

leta (le'ta^) 

letare (le'tar9^) 

letargi (leiargi- i Svl. även -rji-) 

letargisk -skt (letar-gisk i Svl. 

även -jisk -skt eller mindre 

noggr. -st) 
leva -vt (le'va^ le-vt el. -ft) 
-leva {-le'' va) i smns. t. e. kvar-1., 

över-1., av-1. 
levanten {l^vanHdn) 
levantisk -skt {levan-tisk -ski el. 

mindre noggr. -sf) 
leve {le'vd') 
leve (leve-) 
lever {le-V9r) 

leverans (Wveraij-s el. lev'-)' 
leverant (Wveran-t el. lev'-) * 
leverantör {léveraniö-r el. lev'- el. 

-arj' i Svl. -ce-r) 
leverera (Wvere-ra el. lev*-) 
leverne (le'Vdrnd^) 
leviatan (le'vW'tan) ' 
le vit (levi-t) 
levitisk -skt (levi-tisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
levnad (le-vnad^)^ 
levra (le'vra^) 

levrig -gt (le'vrig*' sgH el. -¥t) 
lian (liv-n) 

libation (Wbafw-n el. -tfio-n) 
libba [lib-a^) klibba 
libell [libäl') 
libellist {lih'ålis''1) 
liberal (lib'erv'l} 
liberalism {lib'eraliS'm) 



176 



liberalitet {IWeraViteH) 

libertin el. -äng (IWceTti-n eller 

-tärf) 
libertinism {Wcertinis-m el. libcer'-) 
libhaber (Irb hv^b9r el. li-b-) 
libhaberi (li^bhvberi^ el. libkv'-) 
librett (librät-) 
lib- el. libbsticka (li-b- el. lib- 

'Stik^a misstydn. av levisticum) 
licens (lisän-s) 
licentsiat el. -ensiat (lisån'tsiv^t 

el. lis'- el. -änsiv^t) 
lid (li'd) backe 
lida (li-da^) led {le-d) ledo -e 

(Icdio^ -9*) 
lidelse {Ivddls^') 
lider (li-dor) 

liderlig -gt Qrddrlig^ -gt el. -¥1) 
-lidlig -gt {-li'dlig -gt el. -ht) i 

smns. t. e. o-l. 
lie el. lia {Ivd^ av. Iva^) 
liera (lie-ra) 
liga (Ivga^) 

ligament (Wgamän-t el. /«^'-) 
ligatur (Wgattufr el. Zi^-) 

ligg {^¥) 

ligga {lig'a^) låg (Z(i-V bvard. M-') 

lågo -e (lå-go)' -9') legat (Icgat^) 

-legad {'le^gad) 
liggare (lig-ard^) 
ligist (ligisH) 
ligistisk -skt {ligisHisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
liguster (ligusHdr) 
lik {li'h) subst. på, seg^l 
lik (li-h) subst. död kropp 
lik {UTc) adj. 



lika {li-ha^)] lika fällt, lika väl, 
lika väl som, lika s& väl som, 
lika så stor osv.; likväl {Irk- 
-vå^l^ li'kväl el. likvä^l) även 
likaväl (li-ka-vä^l), likasom el. 
liksom (Ivka-som' el. Irk-som^ 
genom kvantitetsforflyttning i 
följd av undanhällsförkortning 
även lik-som) likaså el. likså 
(Irkaså^ el. likaså'' äv. hvard. 
lik-så)j likvisst (Irk-visH eller 
likvisH)) till lika (ZrA:a* e\^ li-ka)] 
likadan, se -dan; likaledes, se 
-ledes 

lika {Ivka^) värb 

likare (Ivkaro^) 

like {li'k9') 

likes (li-kdS^) i uttr. : dess likes 

liklig -gt {Ivklig' -gH el. -kt) 

likligen (likligdn^) 

likna (Irkna^ vulg. lik'na^) 

-liknelig -gt {-lik^fidlig -gt el. -kt) 
i smns. t. e. oför-1., efter-1. 

liknelse (Ivkndlsd^) 

likta {lik^ta') 

liktare {lik'tard^) 

likt- (lik' t') i smns. likt-kula 

liktor -er (lik-tor el. lik'tor^ lik- 
tcöWdr) 

liktorn (liJf-tw^rn hvard. Uk'to)'rn) 

likveschent (lik'väfän't el. -t>9f-) 

likveschera {IWväfe-ra el. -vdf-) 

likvid (likvi'd) 

likvida (li-kvida) 

likvidation (Wkvidafco-n eller lik'- 
el. -tfio-n) 

likvidera {Wkvide-ra el. lik'-) 



177 



likör (likö^T i Svl. -ce-r) 

lila el. lilas (li-la el. li-las med 
utt. i enlighet med beteckningen 
i skrift) 

lilja {lil'ja') 

lilla, se liten 

lillen -an (lil'9n' -an^) 

lilleputt [Irh-put^) 

limitation (li'mit'afa)-n eL -tfw-n) 

limitativ -vt (Wmitati-v -vt el. -ft) 

limitera (Wmite-rä) 

limm {lim-) 

limma (lim*a^); limning 

limmig -gt {liiwig' -g^t el. -¥t) 

limon (limco-n) 

limonad, se lemonad 

limpa (lim-pa^) 

lin (li-n); i smns., som avse lin, 
innan det är beredt till garn, 
utt. vanl. li-n- t. e. linbråka, 
linsp&nad, linberedning, lintott 
men då man avser något, som 
är beredt av lin säges vanl. 
lin-- med anslutning till lin-g^, t. 
e. linngarn, linn(e)tråd, linn(e)- 
väv, linntyg, se under linne; 
alltid säges li-n- i linblomma, 
linfrö, linåker, linolja, linskörd 

lina (li'na^) 

lind {lin-d) 

linda {lin'da^) bindel 

linda (lin-da') gräsvall 

linda '{lin'da^) värb; lindning 
{lin-dnirj^ vanl. med behållet 
t^-ljud) 

lindare (lin-daro^) 

lindra {lindra^) 

Lyttkens och Wulff, Sv. UUcUaordbok. 



lindrig -gt {lin'drig' -g^t el. -k^t) 
linear- (Wnevr-) el. linjär- (linjw-) 

t. e. 1. -teckning, 
lineär el. linjär {Wneä-r el. lin- 

jä-r i Svl. -cb-t) 
lingon {lirj'on^) 
lingval (lirjgvv-l) 
lingvist (Urjgvis-t) 
lingvistik (lirfgvisti-k) 
lingvistisk -skt {lirjgvis-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
-linig -gt {'li^nig ibl. -UnHg -gt el. 

-kt) i smns. t. e. rät-1. 
liniment (Wnimän-t el. lin'- vulg. 

lin'JQ-) 
linjal (linjv-l) 
linjär, se linear 
linje el. linie {lin-jd el. li-njg säll. 

lin'jd^ även Ivnid^) 
linjera (linje-rä) 
linjerare {linje-rard) 
linjererska (linje-rdrska) 
linjär, se lineär ' 

linka {lirj'ka') 

linne (Ziwa'); linntyg (akc. i smns. 
stund. SS. formellt enkelt, t. e. 
nat'-linHyg i st. för -linty^g\ 
linnkläder, linngarn, linn(e)tråd, 
linn(e)väv, linn(e)väveri (jfr 
under lin)] däremot linneduk, 
linnekläder, linnelapp, linne- 

. skav, linneskåp, linn(e)sömm, 
linnevaror, linnevävnad 

linnen {Jiin^dn') 

linning {lin'irj^) 

linong (linorf) äv. lenong 

lins {lin^-s) 

12 



178 



lip (li'p) 
lipa {Irpa') 
lipare (Irparo^) 
liper (li-par) - 

lipig -gt (li-pig*^ -gH el. -Jc't) 
lirka el. lerka (Zir-Å;a^ sall, Jerka') 
lisa (W*5aO värb 
lisa [lisa^) subst. 
lissera (lise-ra) 
lissma (lis'ma^) 
lissmare' {lisrmard^) 
lissmer {lis-mdr) 
lissmeri {lis^meri^) 
•list {lisH) kant 
list (lis-t) svek 
lista [Us-ta^) 
listeligen {Us't9U'g9n) 
listig -gt (lis-tig^ -gH el. -A;^^) 

lit (Zi-^0 

lita (li'ta^) let (Ze-^^ mindre brukl.) 
-litan {'li-tan) i smns. för-1. 
litania [lifanra') 

liten (li-tdn^) litet [Irtdt^] ss. adj. 
vid framhävning ?r^a^* vid und- 
anhällning och partitivt Zf^a*, 
t. e. ett litet Tc&rn^ lite korn] 
SS. adv. vanl., i synnerhet vid 
undanhåiUning litd^, t. e. lite 
sfied) lille -a (Z«7-9' -a'); små, 
mindre, minst, se dessa ord 
liter {li't9r)] förkort. I, 
litium {li-tium) kem. ämne 
-litlig -gt {'liPlig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. på-L, tillför-1. 
litograf {lit^0)grv'f el. lifå-) 
litografi (lifcografi' el. Z*Y'(l-) 
litografiera (lifwgrafie-ra el. Z«Y'å-) 



litografisk -skt (liif.a)grv-fisk eller 
Z«7'å- -5Är< el. mindre noggr. -st) 
litokromi [lit^åkråmi') 
litoral (lifwrv^l) 
lits (lU^s) 
litsa (lit'sa^) 
littei^a {lithra) 
litterat (lifervH) 
littieratnx (liferatiorT) 
litteratör {liferatö-r i Svl. -(b-t) 
litterär {litferä^r i Svl. -cb-t) 
liturgi {liturgi' även i synnerhet 

i Svl. -ji^) 
liturgik {litfurgi'k äv. ss. frg.) 
liturgisk -skt (litur-gisk även ss. 
frg. -jisk -skt mindre noggr. -st) 
liv '{li'v)] livs levande {lif-s 1. 
säll. li^vs) livsens {lif-sdns säll. 
U-vsdns)] till livs {lif-s)] lifs- 
{tif-s- eller lif-s-)] i live (?r«;9') 
liva {li'va') 
-livad -at {-li^vad -at) i smns. t. 

e. lång-livad, lös-1., seg-l. 
ivlig -gt {li'vlig^ -gH el. -kH) 
ivré {livré-) 
o {lio-) djur 
o (Zw') lugg pä kläde 
o (Zw') garvarebark | 

ob (Wft) 

ock {loT^) av här 
ock (ZoÄ') att täcka med 
OQ\i^{lok-) tillrop 
ocka (lok'a^) lägga i lockar 
ocka {lok'a^) tillkalla, förleda 
lockad -at {-lo¥ad -at) i smns. 

t. e. svart-1. 
locke {lok'd^) 



179 



lockelse {lok*9lsd'') 
lockig -gt {loTcig'' -gH el. -¥() 
lod {l(jt)'d vulg. lo)') 
loda ilwda^) 
lodare {Itodard^) 
lödda {lod-a') 
loddja {lod'ja') 
loffc {löpt) 

logaritm (log'arii'm lå'- el. ho'") 
logaritmisk -skt {log^arit-misk el. 
SS. frg.,-5Ä:/ el. mindre noggr. -st) 
loge (lorgd'') 
loge {Wf) 
logement el. -ang {Wfemän-t el. 

logera {låfe-rä) 

logi (^å/i-^ av. ?w- el. ^o-) 

logg (log-). 

logga (%•«*) 

loggert {loghrt) 

logik (lågi'k el. i Svl. äv. Zo;«-^A; 

äv. Zw-) 
logiker {Jå-gihdr el. i Svl. även 

Wjikdr) 
logisk -skt • {lå-gish i Svl. även 

Wjish -skt el. mindre noggr. -st) 
logogryf {lå'gågrp'f äv. l(o'ga)-) 
logogryfisk -skt (lå^gågry-jisk äv. 

la)'ga)' skt el. mindre noggr. -5^) 
loj (loj!) * 

lojal {lojV'l äv. /a>-) 
lojalitet {lofalite-t äv. Zct>-) 
loka (?wÄa*) 
lokal {lu)kvhV) adj. 
lokal (Iwkv-l) subst. 
lokalisera {kok^alise-ra el. liokal'-) 
lokalitet {kok'alite-t el. IcokaV-) 



lokomobil (Icok^aymcobi-l) 

lokomotiv (Iwk^wmwti-v) 

lokution {lcok'mfa)'^n el. -tfio-n) 

lolla (?oZ-a^) 

lomber (lowfhor el. lorfhdr) 

lomm (?tow') 

lomma eller loma {lami-a* sällan 

Ico-ma^) 
lomme el. -a {lwm'9^ el. -a' säll. 

lom-9' el. ?«m'9*) 
longitud el. -yd {torfgitm-d el. -y-c?) 
longitudinal {lorfgitmdinv-l) 
longör {lorjgö-T i Svl. -os-t) 
lopp (?o^-^) 
lopp, se löpa 
loppa {lop-a^) subst. 
loppa (lop'a') värb 
ioppig -gt {lopig^ -gH el. -kH) 
lord {lå-rd i n. Gtl. äv. tö^rd i s. 

G ti. stundom lör-d) 
lornjera {lornje-ra) 
lornjett {lornjät-) 
lornjettera {lor'njäte'ra el. -^>-) 
lort (lio^rt el. Zwr-V) 
lorta (Zwr^a el. Itjr-ta^) 
lortig -gt (Iwrtig^ el. Itovtig^ -gH 

el. -Ä;'0 
loss (Zo^O 
lossa {los-a^) 
lossare {los-ard') 
lossDa {los-na') 

lösta {los'ta') ^ 

lots (Zw^^s säll. Zw'^5) 
lotsa {Icotsa' säll. Iwtsa^) 
lott (/o^') 
lotta {lot-a^) 
lotteri (loferi') 



180 



lov {hO'v) 

lova (Iwva^) 

lovart (Iw-vart el. säll. Iw-varH) 

love (lio*v9^) 

lovera (lawe-ra) 

lubb (lulh^) en fisk 

lucern {Imsce-rn) 

lucifer ,{liu^sifdr el. Im^sifor^) 

lucka {luh'a') 

lucker (luk-9r) 

luckra (luk'ra^) 

luckrare (luJcrar^^) 

ludd {lud-) 

ludda (lud'd^) 

luddig -gt (lud'ig^ -g^t el. -kH) 

luden (te*c?9n*) 

luder (Jtu^ddr) 

ludra (lm*dra') 

luffa (?w/-aO 

lufsa {luf'sa^) 

luft (i^w/^^) fönsteröppning 

luft (Zw/0 

lufta (Zw/^aO 

luftig -gt {luftig' 'g't el. -Ä;'^) 

lugg {lUQ') 

lugga (Zw^-a*) 

luggig -gt {lug-ig- -g^t el. -ä*^) 

lugn (lurj^h) lugnt {lur]- 1) adj. 

lugn (lur/n) subst. 

lugna (luYj*na^) 

luk (Zw*'A;) ogräs 

Jlika (liwka^) ränsa bort ogräs 

lukrativ -vt {lukfrati-v eller ?«<«'- 

-v^ el. -/^) 
lukt (ZwÄ;.'^) 
lukta (luk'ta^) 
luksation (luk'safco^n el. -tfio^n) 



luksuriös (luk'suiri0'S äv. -swr- på 

grund av vokalutjämning) 
luksuös el. lyksyös (lukfsm0'S el. 

lyk'8^0'S) 
lukullisk -skt {lukuVisk skt eller 

mindre noggr. -st) 
luU (luV) 
luUa (lul-a^) 

luUuU {lul-luV eller ZwZw7-) 
luminös {lm'min0'S el. Zww'-) 
lummer (lumhr) 

lummig -gt {lummig' -gH el. -Ä;'^) 
lump {lum^p) 
lumpen (Zwm-j9aw*) 
luna (Itwna') vanl. lynne 
luna {Itwna^) st&ng 
lunar (Zm«ö-'r) 
lunarisk -skt (Imnv-risk -sJä el. 

mindre noggr. -st) 
lunarium {lynnvrium' el. -v-rium) 
lund (?wn'd[) 
-lunda (-Zww^fia) i smns. t. e. 

annor-1. n&gor-l., samma-1. inga- 

1., sä-1. (sålunda uttalas även 

sår^lundd) 
lung (lurj-) t. e. lung vät, 1. blöt 

äv. lungvåj; {lurj*-våH) osv. 
lunga (Zwjya*) 
lunk {lurfk) 
lunka (luTj^ka^) 
lunkentus {lur^-kdntus el. lurj-kdn- 

' -tus') 
lunnefågel {lun-d-få^gdV) 
luns (lun-s) 
lunsa (?w«-sa*) subst. 
lunsa {lun'sa') värb 
lunsig -gt (lun-sig^ -g't el. -Ä*^) 



181 



lunta (lun-ta^) 

lupin (Ivipi-n) 

lupit, se löpa 

lupp (Zwj>*) förstoringsglas 

lupp {lup') smälta 

lur {Im-v) sömn 

« 

lur (ZWr) att tuta i, att höra 

genom 
lur (Wr) bakhåll 
lura (liwra^) såva 
lura (liwra^) bedraga 
lurendräja {lm'r9n-'dr'Åj^a el. -äfa) 
lurendräjare (Iiu'r9n'dr'éi.far9 eller 

lurendräjeri (lui/ron-drsjeri^ eller 

-aj') 
lurendräjerska (ltu'rdn-dr'é.f diska 

el. 'äf') 
lurifaks {Itu^rifaks el. Itwri-fak^s) 
lurig -gt {lm*rig^ -gH el. -k^t) 
lurk (luY-k) 
lurv {lur-v) 

lurvig -gt {lurviga -gH el. -k't) 
lus löss (Ws lös-) 
lusa (ZM<'5a*) 

lusig -gt {Imsig^ -g^t el. -ä*^) 
lust (lusH) 
lusta (?t«S'^a') 

-lusta (^-lusHä) i smns. for-l. 
-lustelse {4uS'tdlsd) i smns. for-l. 
-lusting (-?w5*^ijy) i smns. väl-1. 
lustig -gt (lus'tig^ -g't el. -k^t) 
lustrum (lusHrum) 
Jut (Ituft) 

luta (Zw^a^) stränginstrument 
luta (Itwta^) med lut 
luta (Itwta^) stä lutande 



luta (lm*ta^) subst. skjul 

luten (Itwtgn^) hågad 

lutera (Imte-ra) kitta 

lutter [lut- dr) 

luttra (Z^*^ra') 

luttrare {lut rar»'') 

luv (Wt^) 

luva (ZM«-i;a') värb 

luva (liwva^) subst. 

luver [liufvdr) 

ly (ly-) vulg. t. e. (vädret) "det 

står och lyr" 
lya {lya') 
lybsk -skt (Z^bVc el. lyp-sk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
lyceist (ly'seiS't) 
lyceum [lyseum') . / 
lycka (lyk'a') ögla 
lycka (lyk'a^) gärde 
lycka (lyk-a') framgång; lycka- 

{lyk'w-) lycksalig (lyksv^lig 

äv. lyksv^lig) 
lycka (lyk'a^) stänga, t. e. lyckta 

dörrar 
lyckas (lyk-as^) 

lycklig -gt (lyk-lig^ -gH el. -kH) 
lyckligen {lyk'lig9n^) 
lyda (lyda*' vulg. ly-) lydde {lyd-g^) 

lydd {lyd^) lydt (lyt-), hörsamma 
lyda (lyda') osv. ss. frg., låta 
lydelse (lyddlsd^) 
lydig -gt {lydig'' -gH el. -k^t) 
lydnad {lydnad') 
lyfta {lyfta') 
lyks {lyk'S) 
lyksyös, se luksuös 
lykt {lyk't) adv. alldeles 



/ 



182 



-lykt {-lyk^t) i«émns. t. e. ändalykt 

lykta {lyk'ta^) subst. 

lykta (lyk'ta^) värb, sluta 

lymfa {lym^fa) el. lymf {lymff) 

lymfatisk -skt {lymfvHish -skt el. 
mindre noggr. -st) 

lymmel [lynfdV el. s. Gtl. lym-dl) 
lymlar 

lynett (lynät-) 

lynga {lyr]'a') 

lynne (lyn'9*) 

lynscha, lyntscha^ lyntja eller -ka 
{lyn-fa^, lyn-tfa'^ lyn-jx^^^ ibland 
lyrj'ka^) . 

-lynt {-lynH) i smns. t. e. glad-1. 
god-1. 

lyra (lyra^) bollkast 

lyra [lyra^) stränginstrument 

lyrik {lyrisk) 

lyriker {lyWikdr) 

lyrisk -skt {ly-risk -skt el. mindre 
noggr. -st) 

lysa (lysa^) 

lysare {lysard') 

lyse {ly'S9^) lysamnen 

lyss (lys-) lyddes (lyd'9S^) lytts 
(lyt-s); formen lydas {lydas') 
förekommer icke numera och 
värbet följer nu böjningsmönst- 
ret "tro" 

lyssna (lys-na') 

lyssnare (lys'nar9^) 

lysta (lys-ta^) 

lysten {lyS't9n^) 

lyster [lysHdr) subst. 

lyster (lys-tor) adj. 

lystnad {lys'tnad^) 



lystra (lys-tra') 

lyte (lytg^) 

lytt (VO 

lada (Wda') lådde (lod-g^) värb 

låda (lå'da') subst. 

låg (lå-g) lågt (Wgt eller Wkt) 

lägre {lä-grd) lägst {längst -gst 

el. -kst) 
låg, se ligga 
låga (lå'ga^ indiv. i n. Gtl. l&ga') 

subst. 
låga {lå'ga^ el. ss. frg.) värb 
lån (lå-n)] till låns 
låna {lå'na^) jfr läna 
lånare (lå'fiard^) 
lång {lot]') längre [lärfrd) längst 

(lätj-st) 
långa (loTj-a^) 

långlig -gt [lorj-Ug'' -gH el. -kH) 
långs el. längs {lorj-s el. lärfs) 
lår (lå-r) överben 
lår [Wr) större låda 
låring (Writj') 
lås (lå'S) 

låsa (lå'sa^)j se läsa 
lass {los-) låddes (lod^gs^) låtts 

(lot-s) biform till låtsa 
låt (Wt) 

-låt (-låH) i smns. t. e. grann-1. 
låta (lå-ta^) lät (löH i n. ö. Svl. 

lé't)y läto -e (lä-t(o^ -9' i n. ö. 

Svl. le*-) -låten {-Wtdn i smns. 

t. e. ned-1. effcer-l., kvarlåten- 

skap) tillstädja 
låta {lå'ta^) lät (Wt i n. ö. Svl. 

lé't säll. le-t) läto -e {lä'ta)^ -9' 

eller ss. nyssn. form) -låten 



183 



{'låH9n i smns. t. e. tyst-l.) 

ljuda 
-latare {-Wtard) i smns. t. e. över-1. 
-låtelse {'Wtdlsd) i smns. t. e. 

över-1., upp-1., till-1. 
-låtlig -gt {'Wtlig 'gt el. -kt) i 

smns. t. e. oav-1., över-1., till-1. 
-låitligen {4åHlig9n) i smns. t. e. 

oav-1. 
låtsa {lotsa' genom assimilering 

hvardagl. los*a') jfr lass 
låv {la^v i n. Q-tl. och äv. ann- 

anstädes Wv) berömm, pris 
låv (lå-v el. SS. frg.. Wv) tillstånd, 

ledighet 
lava {lå'va' el. ss. frg. I6'va^) prisa 
lava {lå'va^ eller ss. frg. I6'va^) 

låvade eller låvte (Zå-vf9* vanl. 

Iå'ft9' vulg. loft9') låvad el. låvt 

{Wvt el. SS. imperf.) 
laven (Wv9n el. ss. frg. lo^vdn) ' 
låvlig -gt {lå'vlig' el. ss. frg. -g^t 

el. -m) 

lä {W i n. ö. Svl. lé^) 

läck (läkr) 

läcka (läTca^) subst. 

läcka el. läka (läk-a^ el. mindre 

ofta lä'ka^ i n. ö. Svl. lé'-) värb 
läckasch (ZäA;»y) el. lackasch 
läcker (läkhr) 

läder (Wdgr i n. ö. Svl. lé--) 
läddika {läd-ika el. läd'ika') 
läge {lä'g9'^ i n. ö. Svl. lé'-) 
lägel el. legel (lä'gdP el. säll. 

Ie'g9l'^ i n. ö. Svl. lé'-) 
lägenhet (Wgdn-heH i n. ö. Svl. 

lé-) 



läger {Wggr i n. ö. Svl. lé--) 
lägervall (lä'g9r-val' i n. ö. Svl. 

lé'-) . 

lägg (läg-) kroppsdel 

lägg (låg-) hvarv 

-lägg (-läg^) i smns. t. e. på-L, 

in-1. 
lägga {läg'a') lade (Ivdg^ vulg. 

Iv' [i n. ö. Svl. höres hvard. 

även Iv-g med g i analogi med 

pres.]) lagd (lag-d) lagt (lak-t) 
läggare (läg'ar9'), i smns. t. e. 

tak-1., gat-1., av-1. 
-lägglig -gt {-lägHig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. oveder-1. 
läglig -gt {lå'glig* i n. ö. Svl. 

lé'- -gH el. -k't) 
lägra {lä-gra' i n. ö. Svl. ?c--); 

läger- (lä'g9r-) 
lägre lägst, se låg 
-lägsen [-Wgs9n även -läg'S9n el. 

ibland -låk^Sdn) i smns. t. e. 

av-1., under-1., över-1. 
-lägsna (-Wgsna el. ss. frg.) i 

smns. t. e. av-1. 
läja (lä.j'a* el. lä- indiv. högtidl. 

le'ga') värb 
läjd (l'éj-d el. läj-d) säkerhet 
läjdare {l'é.j'dar9' el. läj'-) 
läjon {1'é.j'on^ eller léj-on [Og.] 

eller lä-) 
läjoninna (%*'om'wa* el. lä-) 
läjst {l'åj-st el. Zä-) 
läka^ se läcka 
läka (lä'ka^ i n. ö. Svl. lé'ka^) 

bota 
läkare {lä'kar9^ i n. ö. Svl. lé'-) 



184 



-läklig -gt (-Wklig i n. ö. Svl. 

-W- -gt el. -kf) i smns. t. e. 

lätt-1., 0-1, 
läksa {läk'sa') subst. 
läksa (läk'sa') värb 
läksikalisk -skt (läk'sikv'lisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
läksikograf (läk^sikcogrv-f el. -kå-) 
läksikografisk -skt {läk* sikwgrt}- fisk 

eller -kå- -skt eller mindre 

noggr. st) 
läksikon -a (låk-sikon -a el. läk'- 

sikon') 
läkt {läk't) el. läkte (lätt?*) 
läktare (läk-targ^) 
lamm {läm-) lucka 
lämma (läm- a) länsats m. m. 
lämmel el. lemmel (läm-dl även 

lein^9l äv. läm*9V)j lämlar 
lämna el. lemna (läm-na^* mycket 

sällan lem"na^) 
lämpa (läm'pa') subst. 
lämpa {läm'pa') värb 
lämplig -gt (läm-plig^ -gH el. -kH) 
lämpligen {läm'pUg9n^) 
län {Wn i n. ö. Svl. Wn); läns- 

mann (län'S-man' vanl. län-s- 

man^ behandlas ss. form. enk. 

ord dä det betyder tjänste- 

mann på landet lydande under 

kronofogde ; kronolänsmann 

(krwnco-län^sman) 
läna (lä'na' i n. ö. Svl. lé"na^) 

läna 
-läna {-lä-na i n. ö. Svl. '-lé-na) 

i smns. for-l. 
länd {län-d) kroppsdel 



-länd -dt el. -länt -nt {-län'd -t 

även -län^t -nH) i smns. t. e. 

låg-1., hög-l., sid-1. 
lända (län-da^) ländt (län-t) 
-ländare {-län^dard) i smns. t. e. 

lfög-1. 
länder, se land och länd 
länderi, se landeri 
-ländig -gt {-län'dig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. o-l., torr-1. 
-ländsk -skt (-län^dsk vanl. mindre 

noggr. 'ländsk -skt el. mindre 

noggr. -st) i smns. t. e. ut-1. 

öster-l. 
-ländska {-län^dska vanl. mindre 

noggr. -län' ska) i smns. t. e. 

ut-1. 
länga {lärj-a') subst. 
länga {läfj-a') värb, förlänga 
längd {lärj-d) 
länge {läYj'9^)] länge sedan, sä 

länge som 
-länges (-lävj^gs) i smns. t. e. bak-1., 

fram-1. 
längre längst, se läng 
längs^ se längs . 
längta {lärj^ta^) 
längtan {lärj^tan') 
länk {läri'-k) 
länka {lärj-ka') 
-länning {-länHrj) i smns. t. e. 

ut-1., norr-1., om -länning i bo- 

husläning och kalmarläning, se 

bohusläning 
lännstol el. länstol (län'-sto)H el. 

län-stwl, även ehuru säll. lä'n- 

-st(o'l'j den stund, förekommande 



185 



skrivningen länd-s. beror på 

misstydning) 
läns (län-s) 
länsa {län'sa'') 
läpp {läp') 

-läppig -gt {'läpHg -gt el. -ht) 
läppja Qäp-ja') 
lär {Wt i Svl. Zee-'r) hjälpvärb, 

end. presens 
lära (lä-ra^ i Svl. Icb'-) subst.; 

läro- (lä'ra)-) 
lära (lä-ra^ i Svl. Ice'-) värb 
lärare (lä-rara^ i Svl. ^ec*-) 
lärarinna [Wrarwa^ i Svl. Zec*-) 
lärft (Zécr./]^) 
-lärig -gt ['Wrig i. Svl. ?«'- -g/ 

el. -Ä;^) i smns. t. e. ren-l'., irr-1., 
lärjunge {Iccr-jutj^d^ flertal ofta 

Icer-jurjar^) 
lärka {Icerka') 

lärkträd (Icerk-trä^d) lånad miss- 
tydning av artnamnet larix 
lärling {l€e'rlii]') 
läsa (lä'sa^ i n. ö. Svl. lé'-) el. 

läsa (lå^sa^) stänga med lås, 

i sydl. Sv. begagnas oftast lå'sa^ 

i övriga Sv. lä'sa^ 
läsa {lä'sa' i n. ö. Svl. lé'-) i bok 
läsare (lä'sar9^ i n. ö. Svl. lé--) 
läsarinna (/ä'sariwa* i n. ö. Svl. lé'-) 
läseri (läfseri- i n. ö. Svl.. l^-) 
läserska {lä'S9Tska^ i n. ö. Svl. lé'-) 
läska (läs-ka^) 
läslig -gt (läsliga i n. ö. Svl. lé'- 

-gH el. -kH) 
läspa (läs'pa^) 
läspare (läs-pard^) 



lassa, se lassa 

läst [läsH) skoform 

läst {läsH) mått 

-lästa {-läs^ta) i smns. t. e. lenam-l. 

lät^ se låta 

läte {lä't9'' i n. ö. Svl. lé*-) 

lätt {lät') 

-lätt {-lät^) i smns. t. e. Ijuslätt, 

rödlätt , 

lätta (läta^) 
lätteligen {lät'dU'g9n) 
lätting {läi'ii]^) 

lättja {lät'ja^ hvardagl. äv. läyxa^) 
lättjas -{lätjas^ el. ss. frg.) 
lättna (lät-na') 
lättnad (lät-nad^) 
lättra (lät'ra^) krusa myntrand 
löda {l0'da' vulg. 10-) lödde (löd-g') 

lödd (lodi) lödt (löti) 
lödare {lö'dard^) 
lödder (lödhr) 
löddra (löd-ra^) 

löddrig -gt {llSd-rig^ -gH el. -kft) 
lödig -gt {l0'dig^ -gH el. -kH) 
lödja el. lödd ja (l0'dja' el. löd' ja') 

fårull 
lödra {l0'dra^) segelring 
löfte {löf't9'\ 
löga {l0'ga^) bada 
lögn (lötj-n) 
lögnare {lörj-nard') 
lögnerska {lörj-ndTska') 
löja {löya^) 
löje {löj'9^) 

löjlig -gt (lörlig' 'g't el. -k^t) 
löjtnant (löytnan^t) 
lök {l0'k) 



186 



lömsk -skt ( lönt' sk -sktiel. mindre 
noggr. -st) 

lön, se lönn 

lön (l0'n el. l0-n vulg. lö-n el. 
Ice-n) 

löna (l0'na'' el. l0'na^) 

-lönare {-Wnatd el. -W-) i smns. 
t. e. dag-1. 

löndom el. lönndom (lön' dom' vanl. 
lön''da)m' genom anslutning till 
ord påi -dcum') i uttr. : i löndom 

lönn (lön-) träd 

lönn el. lön (lön- el. mindre vanl. 
l0'n el. l0^n) t. e. lägga k 
lön; i sammansättn. säges vanl. 
lön'- t. e. lönnbränneri, lönn- 
dörr, lönnficka, lönngång, lönn- 
krog, lönnkrögare, lönnlåda, 
lönnmord, lönnmörda, lönnmör- 
dare, lönnport, lönntrappa, lönn- 
vrå, lönnväg, osv. 

lönnlig el. -lönlig -gt (lön'lig^ el. 
l0'n- -gH el. -k^t) 

lönnligen eller lönligen (lön-ligdn' 
el. l0'n-) 

lönskaläge (Iön'ska-Wg9) 

lönt (10- nt el. 10- nt) i uttr.: det 
är inte lönt 

lönt (lön-t) gömd, i uttr. hålla lönt 



löpa {l0'pa') lopp (lop-) lupo -e 

(lm'pa)^ -9*) lupit {Im-piP) lupen 

-et {lm'p9n' -dt') 
löpare (l0'par9^) 
löpe {l0'pd') 

löpna (l0'pna* säll. indiv. löp-na^) 
löpsk -skt (löp'Sk någon gång 

l0'psk 'Skt el. mindre noggr. 

-st) 
lördag (Ice-rdag hvard. Ics^rda, 

behandlas i utt. ss. formellt 

enkelt ord, jfr dag) 

lös ^l0'S) 

lösa {l-0'sa') ^ 

-lösare (-Wsard) i smns. t. e. åter-1. 

lösen (l0-Sdn äv. l0'Sdn') 

löska (JöS'ka') 

lösker {lös-kdr) 

löslig -gt (l0'slig' -gH el. -kH) 

lösligen (l0'sligdn') 

löss, se lus 

löt [10H) 

löv {10-V) 

löva {l0va') 

lövig -gt {l0-vig' -gH el. -Ä;'^) 
lövja {l0'vja') sengångare 
lövjerska (l0-vJ9Tska') 
lövkoja (l0'V'ko^ja misstydning av 
leucojum) 



187 



M. 



m (äm-) 

maceration (mas'erafw'n el. -tfw-n) 

macerera (mas'ere-ra) 

mackril el. makrill {maler iP äv. 

makriV] på västkusten säges 

alltid mak'ril% i Skåne ofta 

makriV) 
mad (rnv-d) 
madamm (madam-) 
madapolam el. -amm (mad'apwlv'm 

äv. -lam^) 
madonna (madon-a^) 
madra (mvdra^) väkstnamn 
madrass (madras-) 
madrassera (mad^rase-ra) 
madusa (madtwsa^) 
mag (mv-g) el. mager (mn-gor) 
-magad -at {-mv^gad -at) i smns. 

t. e. stor-m. 
magasin (mag^asi-n) 
magasinera (mag'asine'ra) 
mage {mvgd^) 
mager (mv-gsr) 
magi (magi- säll. maji-) 
magiker (mv-gikgr) 
magisk -skt (mv-gisk skt eller 

mindre noggr. -st) 
magister {majis-tdr) 
magistrat (mafistrv-t) 
magnat (mar^nv-t) 
magnesia (marjficsia^ el. -e-sia) 
Bi2Lgne8ixim.(marjne'sium' el. -e-siufn) 
magnet (marjne-t) 



magnetisera {marfnQtise-ra eller 

marjne*-) 
magnetisk -skt {marjneHisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
magnetism (marfn^tis-rn) . 
magnetisör (marj'netisö'T el. marj- 

ne^- \ Svl. -ce-r) 
magni fikus {marjni-fikus el. -rfikus^ 

el. -ms^) 
magra (mvgra^) 
magnificens el. manji- {marfnifi- 

särirS äv. man'ji- el. -arj-s) 
mahoggny el. mahogny eller -ni 

(mahog-ny eller maJiog^ny' nyx- 

Jiotj-ny el. mahorj^ny' el. -m') 
maj (maj-) 

maja (maj* a') fira första maj 
majestät (mafestä^t i n. ö. Svl. 

-é't Sk. äv. maygståH) 
majestätisk -skt (mafestä-tisk i n. 

ö. Svl. -éH- -skt eller mindre 

noggr. -st) 
majestätlig -gt (mafestä-tl^ i n. 

ö. Svl. -éit- -gt el. -kt) 
majolika (majco-lika el. maj m-lika^) 
majonnäs (mafonä-s el. -ån- el. 

-ton- i n. ö. Svl. -é-s) 
major (majco^r) 
majorat (mafcorv-t) 
majoritet (mafwrite-t el. -jo)'-) 
majorska (majo)-rska) 
majs {maj-s) 
majsena {majserna^) 



188 



majuskel {majus-kdl) 

mak {mv'h) 

maka {mvha') subst. 

maka {mvha^) värb 

maka {mvka') adj. 

makadamisera {mak'adam%seWa) 

-makare (-mv^kard) i smns. t. e. 

snör-m., sko-m. (skto'-m,, i Gtl. 

skiomv-kard) 
makaroner el. -ni (mak^arco-ndr 

-rw-ni el. -rå^ni) ' 

make {mvkd^) 
-makeri {-miokeri' el. -eri*) i smns. 

t. e. korj-m. sko-m. 
makerska (-ww^Ä^rsÄa) i smns. t. 

e. korj-m. 
maklig -gt (mvklig* -g't el. -kH) 
makrill, se mackril 
makron (makrio-n av. -å-n) 
maksill {maksiV) 
maksim {maksi-m) 
maksimum {mal^simum) 
maksyss [maksys- Sk. -si-s) nätt 

konst t. e. göra m. (vanl. om 

hundar och kattor) 
makt {makrt)] vid makt; vidmakt- 

{vrdmakt- el. vidmak^U) i smns. 

vidmakthålla 
makulatur {mak^vilattu^T) 
makulera (maÄ;'m?c-Va) 
mal (mv'l) insekt 
mal {mv'l) fisk 
mala {mvla^) 
malaj {malaj-) 
malajisk -skt (malajHsk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
malaria {malvria' el. malio^ria) 



\ 



malakit {maVaki-t) 

malis {maWs) 

malisiös [maVifeis. el. -810- s)^ el. 

malitsiös (maVitsi0'S) 
malja {mal'ja') 
malkontang el. -tent {maVkorjtarf 

el. -kontän-t) 
m,all (maV) 
malle (mal'd^) 
malm (maVnf) sandfält 
malm (maVm) mineral 
malplacera [maVplase-ra) 
malströmm {mt)'l-ströni}) 
malt (malH) 

malta {maHa') vanl. mälta 
maltare (maHard^) vanl. mältare 
malträtera {fnaVträte-ra äv. 4r9') 
malör {malö^r i Svl. -cs-t) 
malört (mv'l-cer't) 
mameluck el. mamluck (marnfeluk- 

el. mamluk-) 
mamma (mani' a') 

mammalier [mamv-lidr el. -vlidr') 
mammon [mam'on^ el. manfion*^ el. 

mavn^on) 
mammut {mam-ut el. mam'uP) 
mamsell {mamsäV) 
man {mtZ-n) 

man (waw() obest. pron. 
man el. mans {man- el. man^-s) 

ad v., gärna 
mana {mvna') 
-månare {^mv'nar9) i smns. t. e. 

ut-m. 
manat {manv-f) ett slags sjödägg- 
djur 
mancenilj {man'senil-j) m.-träd 



J 

t 



189 



mandarin (manfdari-n) 

mandat {mandvH) 

mandel {man-ddV el. man-ddl) 

mandibel [mandi-h^l) . 

mandolin {man^dwU-n) 

mandrill (mandriV) 

maner (mv-n^r) vålnader 

maner (mane-r) 

maner lig -gt {mang-rlig -gt el. -kf) 

manet (maneH) 

mangan {mangn-n varil. marjgv-n) 

mangel (marihl) ^ 

mangla (marj'la^) 

manglare (marj-lara') 

manglerska {mar^^hTska^) 

mani {mani-) 

maniera (man'ie'ra) 

manierist {man^i^risH) 

manifest [man/ifäsH) 

manifestation {man'ifäs^taftOhn el. 
-tfio-n) 

manifestera {man' if aste- ra) 

manipulation (man'ipm.lafiO'n el. 

-tfcaln) 
. manipulera (man^ipvxle-ra) 

manjifik {man'jififk) 

manke {marj-kd') 

mankemang (man'kemafj- el. marf-) 

mankera {marjke-ra) 

mankill el. -il (mankiV el. man-- 
kil' el. man-kil^ genom platsfor- 
flyttning av n äv. mat]-) 

mann (man^) subst. männ (män-) 
el. männer {mänhr) mannbar, 
manndom, mannskap; till manns; 
på tu mann[a] hand; några 
smns. med mann är o. formellt 



enkla och ha ofta enk. akc, t. e. 
jungmann, rormann, styrmann, 
samt med genitivisk förled båts- 
mann (se under båt), lands- m., 
läns-m. (se under län), krigs - 
' mann, bärgsmann, målsmann 

manna {man*a^) värb 

manna (man-a^) subst. 

mannekäng el. -kin [man^okärf el. 
-ki^n) 

mannlig -gt (man'lig^ -g't el. -kH) 

mannligen {man'lig9n^) el. mann- 
eligen {man-dWgdn) 

manometer {man^åme-tdr) 

mans, se man 

manschett {manfät- el. maf]-) 

-manska {-maniska el. bildande 
form. enkla ord -mänska^) i 
smns. t. e, lag-m., råd-m. 

-mänt (-mv^nt) i smns. t. e. själv-m. 

mantel {man't9l^) 

mantilj (maniiVj) 

manual {man'mv-l) 

manufaktur {man'mfaktii4fr) 

manufakturist (man'mfak'tmris-t) 

manuskript {man'viskrip't) 

manäsch {manä-f i n. ö. Svl. -e-/) 

manöver (man0'V9r el. -ö--) 

manövrera (man^Övre-ra) 

mara (mvra') 

mar- (mvr-) i smns. t. e. m-buske 
m.-björk, m.-skog,. m.-tall, m.- 
vide, m.-eld, m.-sken, m.-leka, 
m.-vad 

mareschall el. marschall (mar^efaV 
el. mavfaV) 

märg el. -rj {mar-g el. -r-j) subst. 



190 



margarin (mar'garp^n) 

marginal (mar^ginv-l säll. i Svl. 
mar^jintjl^l^ äv. marginv^l) 

mariasch (mar'w'f) 

marig -gt (mvrig^ -g^t el. -¥() 

-marig -gt (-mv^rig -gt el. -kt) i 
smns. t. e. ill-m. 

marin (mari^n) 

marinad (mar'inv-d) 

marinera (marHne-ra) 

marionett {mar'iånät' el. -ton-) 

maritim {mar'iti'm) 

marj el. märg (mar-j el. mar-g) 
mycken, i smns. ss. marjfaldig 
el. margfaldig -gt (marj -fal'' dig 
el. mar g -fal'' dig även -faVdig 
'gt el. -let) m. -kunnig, marja- 
él. marga-handa, m. -lunda, samt- 
liga ålderdomliga 

mark {mar-h) jord 

mark (mar-k) märke 

markatta (mvr-kat^a) marsvin 
(m'D'T-svi^n) 

markegång (markd-gorj^) 

markera (marke-ra) 

marketentare (mar'kQtän-tar9) 

marketenteri {maT'ketän'teri') 

marketenterska (mar^ketän-tgvskä) 

markis (marki-s) fönsterskärm 

markis (marki-s) tittel 

markisinna (mar'kisin'a') 

marknad (marknad^ ibl. mavk- 
-nv^d i synn. -nv^ddr) mark- 
naden (marknad9n' äv. mark- 
nan^) 

marktsohräjer (maT'kt-fr'é>f9r el. 

-äf-) 



markör (markö-r i Svl. -(B-r) 
marmelad (mar^melv-d) 
marmor (mar'mor^ säll. mar-mor) 
marmorera (mar'm(ore'ra el. -mor-) 
marmorerare (mar^mcjre-rard eller 
-mor-) 

marodera (mar'åde'ra) 

marodör (mar'ådö^r i Svl. -w-r) 

marokäng (mar^åkätj- el. -ok-) 

marongnål (maroi]'-nå^l eller ma- 
rorf-nål) 

mars (mav-s) 

marsch (mar-f) 

marschall, se mareschall 

marschalk (marfal-k el. mar-faVk) 

marsch alkinna (mar^falkin-a') 

marschera {marfe-ra) 

marschruta (marf-rm^ta) misstyd- 
ning till ruta 

marseljäs (mar' sälj ä^s el. -S9l- i n. 
ö. Svl. -é'S) 

marsipan (mar'sipv'n) 

marsk (mar-sk) jfr fodermarsk 

marskland (marsk-lan^d) 

marter (mv-rtdr äv. mvrtor^) 

martera (marte-ra) 

martsialisk -skt (mar'tsiv'lisk äv. 

mindre noggr. mar' si- -skt el. 

mindre noggr. -st) 
martyr (marty-T) 

martyrisöra [m^iv^tyrise-ra) 

maruffel (marufhT) 

maräng (marärj') 

mas (mt)'S) 

masa (mvsa^) släpa 

masa (mvsa^) värrma 

masacker (masakhr) 



191 



masakrera {ma^aJcreWa) 

maschin [mafi-n) 

maschineri (mafineri^ el. ma/i'-) 

maschinist (mafinisH) 

mask [mas-h) djur 

mask [mas-lc) ansiktsbetäckning 

maska {mas'ka^) subst. 

maska {mas'ha^) värb 

maskera (maske-ra) 

maskerad {mas'kerv-d) 

maskopi (mas' kapi- el. mas^kwpi-) 

maskulin (mas'kmli'n) adj. 

maskulin (masfkmli-n el. mas'kwi' 

Wn el. mas-kwdin) subst. 
massa [mas'a^) 
massascb (masv-f) 
massaschera (mas^afe-ra) 
massaschör {masfaför i Svl. -w-t) 
massera (mase-ra) 
massiv -vt (masi-v -vt el. -ft) 
massivitet (ma^ivite-t el. masi*-) 
massör (masö-r i Svl. -os-r) 
mast (masH) 
masta (mas'ta') 
-mästare {-mas^tard) i smns. t. e. 

tre-m. 
mastiks [mas'tik^s el. mas-tiks) 
mastodont {mas'tådon-t) 
masugn" (mvs-urj^n) 
masur (mvsvir^) t. e. masur-björk, 

masur-lönn 
masurera imas'mre-ra) 
masurka (masur-ka) 
mat (mv-t)] matmoder el. -mor, 

-mödrar (mvt-mco^dgr ofta ledigt 

mat''m(or^ i s. Gtl, vanl. end. 

mvt-m. 'm0^drar) matsäck (m»-^- 



säk* utt. ofta ledigt mas'ä¥ och 

behandlas då, ss. form. enkelt 

t. e. re-s-mas^äk mas-äkdn^ dock 

mindre ofta i s. Gtl.) 
mata [mvta') 
matare {mvtard^) 
matador (mafadå-r) 
matematik [mafemati-k) 
matematiker (mafemv-tikdr eller 

-vtikgr^y 
matematisk -skt (mafemv-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
materia el. -ie {mate-ria el. -id) 
material [matferiv-l el. mate'-) 
materialier (maferiv-liar el. -a'li9r^ 

el. mate'-) 
materialiism (maferialis-m. mate'-) 
materialist (mat^erialis-t el. mate'-) 
materialistisk -skt (maferialis-tisk 

el. mate'- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
materialiter (maferivlitgr^ eller 

mate'- el. -v-litdr) 
materiell el. material (maferiäl- 

ey mate'- el. -ä-I) subst. 
materiell {material- el. mate'-) adj. 
matiné (mafine-) 
matrickel {matrikhl) 
matrikulera {mat'rik\3ile-ra eller 

matrik'-) 
matris (matri-s) . 
matrona (matrwna' säll. matrw-na) 
matros (matrco-s) 
mat.t (m^t-) svag 
matt (mat-) schacktärm 
matta (m-at-a^) subst. 
matta {mat-a'') värb 



192 



mattighet (maPig-keH) el. matthet 
maturitet (mafmriteH el. matiu'-) 
mausolé {mvcnfsuyle-) 

mecenat (me'senv't el. mes'-) 
med el. mäd [me-d mé-d el. mä^d 

hvardagl. me- el. mä- i smns. 

oftast m€'d-); med piera, med 

ens, till och med, utmed 
medalj (medaVj) 
medaljong (me^daljorf ibl. me'daU 

-jorj') 
medaljör (me^daljö-r i Svl. -ce^r) 
medan eller mädan (me'dan'^ eller 

mé'dan' säll. mä'dan^ hvard. 

och vulgärt män-) 
mede el. med (me-dg* el. me^^d) på 

släde 
medel {me-ddl) 
medel- {me-ddl-) i smns. t. e. 

i<i.-måttig 
medelst {me-dglst skrives av etym. 

skäl ibland medels)] såmedelat^ 

se så 
median (me^div-n) t. e. m.-papper 
mediatisation [me'diatisafw-n eller 

-tfta-n) 
mediatisera (me^diatise-ra) 
medicin {me'dis^n el. med'-) 
medicinal (me'disinv'l el. med'-) 
medicinalier {me'disinv'U9r'' eller 

med'- el. -v-lidr) 
medicine (me'disi'n9^ el. med'-) 
medicinera [me'disine'ra el. med'-) 
medicinsk -skt (me^disi-nsk eller 

me^'- -sA;^ el. mindre noggr. -5^) 
medikament {me'dikamänH eller 

med'-) 



medikus -ici (me-dikus -isi) t, e. 

liv-m. (vanl. utt. Irvmedikuis^) 
mediko- ^e-dikio- el. me'-) t. e. 

m-legal, m.-filosofisk 
mediocker el. -oker (me'diok'9r el. 

-å-kdr) 
meditation (me'ditafw'n el. -tfw-n) 
meditativ -vt (me'ditati'V -vi el. -ft) 
meditera {m&dite-ra) 
medium (me-dium); i medio (me-dko) 
medja, se midja ' 

-medja (dags-), se -mäja 
medla {me'dW) 
medlare {me'dlard^) 
medlarinna (me'dlarin'a^) 
medusa (mediwsa^) • 
mefitisk -skt (mefi-tisk -skt eller 

mindre noggr. -5^) 
megära (megä^ra i Svl. .-cB'ra^) 
mekanik (me'kani'k el; mek'-) 
mekaniker (mekv-nikdr el. -vnikar') 
mekanisk -skt (m^kv*nisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
mekanism {me'kaniS'VCL el. mek'-) 
melankoli (melan'kwli' el. ms'lan- 

ibl. mäV- säll. -arj- på grund 

av förflyttning av nasalen) 
melankoliker (me'lankio^Ukdr eller 

-LO'likdr' äv, -arj- ss. frg.) 
melankolisk -skt {mélankto-Usk el. 

-arj- ss. frg: -skt eller mindre 

noggr. -5^) 
melass (melas-) 
melera (mole-ra) 
melis (meli-s) socker 
lÄeliss (melis-) väkst . 
mellan, se mällan 



r 



193 



mellerst, se mällerst 

melodi (me*la)di-) 

melodisk -skt {meko-disk -skt el, 

mindre noggr. -st) 
melodiös {me'lu)di0'S el. mdct)'-) 
melodram {me^Uadrv-m) 
melodramatisk -skt (me'liodramv-t' 

isJc -sJct el. mindre noggr. -st) 
melon (melw^n) 
membran (mämhrv^n) 
membranös (mäm'bran0'S) 
membrum {mäm-brum) 
memento (memän'tw^ el. -än-to)) 
memoar (me'måv'T el. -wv-r el. 

mem'- äv. menfåv^r) 
memorera {me'mwre'ra el. mem'- 

el. -år-) 
memoria (memtxyria^ el. -tJ^ria) i 

uttr. pro m. 
memorial (me'mwrW'l eller mem'- 

el. 'år-) 
memorialist {me'm(arialiS't el. mem'- 

el. -år-) 
men (me-n) skada 
men (män-) konj. 
mena (me'na*) 

-mena {-me^na) i smns. t. e. hvit-m. 
-mena (-me-na) i smns. for-m. 
menascheri (menaferi-) 
menig [meniga) 
mening {mcnirj^) 
menlig -gt {menlig'' -gH el. -kH) 
mehsal (mänsv-l) t. e. mensal- 
hemman 
menstruation {mänfstrmafuj^n eller 

-tfw-n) 
menstruera {män'strme'rä) 

Lyttkens och Wulff, Sv. UUalaordbok, 



mensur (mänstu^r) 

-ment (-me^nt) i smns. t. e. väl-m. 

mental {mäntn-l) 

mentor -er [mär^tor el. mäwtor^ 

mänUaWdr) 
menuett {me'nmåt^) 
mera {me'ra' ibland me-ra) eller 

mer {me-r) mast {mäs-ty^ med 

mera, för mer; för det masta; 

mästadels (mäs'ta-de^ls)y merbe- 

mält (m€'r-hemäHt) 
merendels (mcrQfi-de^ls av. stund. 

me-rdndels ibland me'rn-de^ls) ; 

teckningen mer andels beror på 

misstydning 
meridian {me^ridw-n el. mer'-) 
merit (meri-'^) 

meritera (me'rite-ra el. mer'-) 
merkantil (mcer^kanti-l) 
merkur (mcerkiu-r) 
merkurial {m0r'kmriv'r) 
merveljös (mcBr'välj0'S el. -9I-) 
mes (me's) 

mes- (me'S-) i smns. m.-ost 
mesallians {mes^aliarj-s el. me'- i 

n. Ö. Svl. äv. mäs'-) 
mesan (mesv-n) vanl. i smns. 

m.-mast 
mesig -gt {me'sig^ -gH el. -kH) 
mesogötisk -skt {me's(oj0-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 

mestis (mesti-s el. mästi-s) 

mesyr (mesg-r) 

meta {me'ta') 

metafor (me'tafå^x) 

metaforisk -skt [me'tafå^risk -skt 

el. mindre noggr. -st) 

13 



194 



metafysik (me'tafysi'k el. meif-) 
metafysisk -skt {me^tafy-sisk el. 

met' -skt el. mindre noggr. -st) 
metall (metaV) 
metallisk -skt (metaPisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
metalloid {metaVåi-d eller mental- 

el. -(oi-d) 
metallurg (me'talur-g) 
metallurgi {m&taVurgi- el. métäl- 

även i synnerhet i Svl. -urji-) 
metallurgisk -skt (me'talur'gisk el. 

SS. frg. 'Ur-j- -skt el. mindre 

noggr. -st) 
metamorfos (me'tamorfå^s) 
metamorfosera {meiamoT'få$^ra) 
metare (me'tard') 
mete {me't9^) 

meteor (me^tQå-r el. met'-) 
meteorisk -skt {me'teå^risk el. mef- 

"Skt el. mindre noggr. -st) 
meteorit (m€'teåri-t el. mef-) 
meteorograf {mefteårågrv-f . eller 

mef-) 
meteorolog {m€^teå'råWg el. meif-) 
meteorologi {me'teå'rålågp' el. mef- 

el. -or'- i Svl. även -or'oloji-) 
meteorologisk -skt (fne'tQå'råWgisk 

el. mef- el. -or'- -skt el. mindre 

noggrannt -st) 
meter (me-Var) värsmått 
meter (me-tor) längdmått 
metod [m^t(0'd) 
metodik (meftwdi^k el. mef-) 
metodisk -skt {m^tw-disk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
metodism {meftwdis-m. el. -mef-) 



metodist {me'twdisH el. mef-) 

metodistisk -skt (me't(odis-tisk el. 
mef- -skt el. mindre noggr, -st) 

metonymi (mefånymi^) 

metrik (metri-k) 

metrisk -skt (me-trisk -skt eller 
mindre noggr. -sé) 

metronom [m^trånå^m el. mef-) 

metropol {me'tråpå'l el. mef- el. 
-(opa)^l) 

metropolit {me'tråpåWt eller mef- 
el. '(opo)-) 

metropolitan' (m&tråpålitv-n eller 
mef- el. -ceipw-) 

metvurst (»we*f-rwr*s^, det stundom 
förekommande utt. mc d-v, beror 
på misstydning eller förvrid- 
ning) 

miasma (mias-ma) 

miasmatisk -skt (tniasmv^tisk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

mickel {mikfdl säll. mihdV) 

mid [mi^d) förekommer i en del 
sammansättn. : middag {mid^vg 
hvardagligt mid-a behandlas i 
utt. SS. formellt enkelt, t. e. i 
smns. äf-tor-mid^Uj fäs't-mid^a 
jfr. dag); i middags (mid'ags 
hvardagl. mid- as) ; midsommar 
(mid^somar el. miå-somar stund, 
umgängligt mit*somar vanl. led- 
igt miS'0mar; i betydelsen 
mällersta delen av sommaren 
säges alltid mrd-som^ar)-, mid- 
natt (mvd-naf eller mi-dnat 
stund, mid-nat)] midfasta [mvd- 
fas'ta) ; midskepps {mvd-fep's 



195 



äv. mi'dfeps)] midvinter (mrd- 

•vinHdr) 
midja el. medja (mrdja^ el. mera 

säll. me*dja^) 
mig {mi-g umgängl. wa/ el. mäj-), 

se jag 
migrän {migrä*n i n. ö. Svl. -e%) 
mikrob (mikrå-b el. -ca-'&) 
mikrofon '{mWråfå-n) 
mikrokosmos el. -kosm {mikfrå- 

kos-mos el. -kos-m) 
mikrokosmisk -skt (mik'råkos-misk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
mikrometer {mik'råme-tdr) 
mikroskop {mik'råskå-p) 
mikroskopi (mik'råskåpi^) 
mikroskopisk -skt {mik'råskå^pisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
mikstur {miksttufr) 
mil {mi-l) 
mila {mvW) 
mild -dt {miVd 4) 
mildeligen (mil-ddU^ggn) 
mildra (mil-dra^) 
milis (milifs) 
militarism [miVitaris-m) 
militsie- (milit-sio-) i smns. t. e. 

m. -boställe 
militär (miVitä^r i Svl. -<c-r) 
militärisk -skt (miVitä^risk i Svl. 

'<B-r- 'Skt el. mindre noggr. -st) 
mille (mil'9^) t. e. per m. 
milliard {miVw-rd i s. Grtl. äv. 

-ar-d) 
milligramm [miVigram-) förk. mg, 
milliliter {miVili-tdr) förk. mL 
millimeter (miVime-tdr) förk. wm. 



million el. miljon {miVk&n ofta 

miljcj^n)] milliondel 
millionär el. miljonär {mWiconärr 

oftast mWjwnäfrj i Svl. -«'r) 
millionärska el. milj- (miViamäfr' 

ska eller mWj- i Svl. -<c*r-) 
mimik (mimisk) 
mimiker (mi-mik9r) 
mimisk -skt {mi^misk -skt eller 

mindre noggr. -st), 
min {min- säll. mp'n) mitt (mi^-) 

mina -e {mrna^ -9') pron.; min 

sann 
min (mi-n) subst. 
mina {mvna^ 

minaret (mi'nare-t el. min'-) 
mindre {min-dr9) minst (min-st)] 

minder- {min'd9r-') ; med mindre; 

dess mindre, icke dess mindre; 

åt minstone {min'stwn9^) 
minera (mine-rä) 
mineral {min'erv-l), flert.: -al el. 

-alier (-v'li9r* el. -ti-Udr) 
mineralie- {min'ert>'li9-) 
mineralisk -skt (min'ert)-lisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
mineralog (min'eraWg) 
mineralogi {min'eralågi^ i Svl. äv. 

-ojt-) 
mineralogisk -skt (fnin'eraWgisk 

-skt el. mindre noggr, -st) 
minerare (mine-rard) 
miniatyr el. -tur [minHaty-v även 

-Wr) 
minimal (mi'nimv-l el. min'-) 
mimmum {mi-nimum el. mvnimum') 
minister (minis-t9r) 



196 



ministerial- (min'iste'rw'l') t. e. 

m. -böcker 
ministeriat [min'iste'ri'D^t) 
ministeriell (min'i8te'riäV indiv. 

-0-7) 
ministerium (min'iste'rium'^ eller 

-e-rium) 
ministär {miWistö^r i Svl. -ce-v) 
minna (miwa*);. minnde^ minnt^ 

påminna 
-minnare {-min^rd) i smns. .t. e. 

p&-m. 
minnas (wm'as'), i pres. vanl. och 

inf. stund, minns {mii^s)\ minn- 

des 
minne (min'9^)] till minnes 
-minnelse {-min^dlsd) i smns. t. e. 

&-minnelse, på-m. 
-minnes {-min^ds) i smns. t. e. 

ur-minnes 
minoritet [mifilwrUe-t el. mi'niO' 

el. -år- el. mina)'') 
minska (minska^) 
minst^ se mindre ' 
minuend (mi'nmän^d el. min'-) 
minus (milmes) 
minuskel {minus-kal) 
minut (minturt) 

minutera {mi'nmte-ra el. min'-) 
minutlig -gt (mintuftUg -gt el. -kt) 
minutligen (mintuftligon) 
minutsiös {min'vjdsi0'S el. m«'w- el. 

minut') 
minutör (w»'wmfö'r el. min'- i Svl. 

-a.'r) 
minor (minö-r i Svl. -a^-r) 
mirabell {mi'rdbål') 



mirakel {mirvhkil) 
mirakulös {mirak'vil0-8 el. mi^rak-) 
misantrop (mi'santrå'p) 
misantropi(m}5anYrd^i*^ el. mi'san') 
misantropisk -skt {mi*santrå^pisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
mischmasch [mif-maf' el. mif-maf) 
miserabel (mi'serv'bdl el. wis'-) 
miskund el. misskund (mis-kun^d 

el. mis^-kun^d av. miskun-d) 
miskunda eLmisalsjuiåaL^mis-kun^da 

el. -nda* el. mi$'-kun'da äv. 

miskun-da) 
miskundelig el. mi«skundelig el. 

-dlig -gt {mis^kunddlig'' el. mis-- 

-kun^ddlig äv. miskun-dalig, el. 

-dlig -gH eller -A;*< även -gt 

el. -Ä;0 
mispel (mis*p9l^ el. mis-pal) säll, 

mäspel 
miss el. misse (m»V el. mis'9^) 

é 

subst.* 
miss- (mis'-) oskiljbart prefiks 
missa (mis-a') slä miste 
missal (misv-l) 
missfirma (mis'-fir^ma) 
missfirmelse [mis^-fir^mdlsd) 
missfirmlig -gt (mis^-fir^nilig -gt 

el. -kt) 
misshag {mis'-hv^g) 
misshaga {mis'-hv^ga) 
misshaglig -gt {mis'-ht>^glig 'gt 

el. -kt) 
mission (mif(a^n) 

missionär (mifconärr i Svl. -ce-r) 
missiv (misi-v) 
missivera (misHve-ra) 



197 



missne (mis*nd^) en örtart 

mist (mis't) 

mista (mis'ta^) värb 

mista {mis-ta^) stibst. obesådd fläck 

i en åker 
miste (mis'td^) 
mistel (mis't9l^ el. misHol) 
mistig -gt (mis-tig^ -gH el. -M) 
mistlig -gt {mis'flig' -g^f el. -k^t) 
mistral (mistrv-l) 
misär (misä-T i Svl. -«-r) 
mitra [mi-tra äv. mrtra^) 
mitraljös (miiralj0'S el. mif^) 
mitt, se min 
mitt (mit-) adv.; mitt emällan^ 

mitt emot, mitt för, mitt i, m. 

ibland, m. igenom, m. på, m. 

under, m. över, m. i tu 
mitt (mit-) subst. 
mittel (mithl el. mitdP) 
mitterst (mithrst säll. mif'9r^st) 

mjuk (mjiUrk) 

mjuka (mjtwka^) 

mjukna (mjm*kna^) 

mjäker {mjä-hdr i n. ö. Svl. mjé--) 

mjäkig -gt {mjå-Tcig'' i n. ö. Svl. 
mjé'- 'gH el. -Ä;*^) 

'mjäll (mjäV) subst. 

mjäll (mjäV) adj. 

mjälte {mjål-td^) 

mjärde {mjte^rdg^) 

mjöd {inj0'd) 

mjöl {mj0'l vulg. mjö^l) 

mjöla {mj0'la* vulg. mjö'la^) 

mjöldryga {mj0'l'dri^ga) el. mjöl- 
öka (m»-0^ha) 



mjölig -gt (mj0'lig^ vulg. mjö'- 

'g^t el. -ÄJ^O 
mjölk (mjöVk) 
mjölka (mjöl'ka^) 
mjölke {mjöl'k9') 
mjölnare {mj0'lnard^ el. mjöl'-) 
mjölnerska {mj0'lndTska^ eller 

mjöl'") 
mjölon {mj0'lon^) 
mjölöka (mj0'l-0^ka) se mjöldryga 
mnemonik (mn&mconi-k el. -må-) 
mnemonisk -skt (mnemto^nisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
mo (mco^) 

moaré (m&are- el. mw'-) 
moarera (md'are-Va el. ww'*) 
moatié (Md;a#«c-' el. mtof- el. -ij/c- 

ledigt -j;ccO 
mobb {mc^) 
mobil {mwbtl) 

mobilier (mwhiHigr el. -vligr^) 
mobilisera [mtofhilise-ra el. m<abi^-) 
mocka. (moA;*a*) el. maka 
mod (mciy'd) sinnesbeskaffenhet ; 

i vredes mode (mti}'dd' men vre*d- 

9S-mijfd)^ till mods 
mod (mujhd) bruk 
-möda (-wct)*e?a) i smns. t. e. an-m. 
modal (miodv^l) 

modalitet {m(o'dalite-t el. mtadal'-) 
-mödan (-moi^dan) i smns. t. e. 

an-m. 
modd (mod') 

moddig -gt {mod'ig^ -gH el. -kH) 
modell {modal' av. må-) 
modellera (ma^däle-ra el. mwd'- 

äv. må'- el. -dl-) 



198 



modellerare (mw^dale-rarQ eller 
88. frg.) 

modellör {inio'däWT i Svl. ^oe-r 
el. 88. frg.) 

moder el. mor {mwdor^ el. 8mndr. 
mojfr) mödrar {ni0-drar^)] den 
8ammandragna formen använde8 
.88. förled i 8läkt8kapsord t. e. 
morfar, mormor , m^orbror^ hvilka 
ofta t. e. i Sthm £& smns. akc. 
men vanl. få enkel akc. och 
utt. 88. form. enkla, med för- 
kort, vokal i förleden och sen- 
are ledens framljud inryckt 
i föreg. stavelse på. samma sätt 
som* i motsvarande smns. med 
far^ t.e. mwT-fär mMX-mwr muyr-- 
hra)r el. mwrfar^ osv.; stundom 
ändras (o till o i mor--: såsom 
efterled förkortas moder liksom 
ock fader i släktskapsord till 
-mfor och -far el. -moa^r och 
•/o'r; sådana ord som jgvärmor 
-far, styvmor -far, fostermor 
-far, få smns. akc; i lagstil 
begagnas ickö de förkortade 
formerna utan m>oderhroder^ 
fadermoder, modermoder, osv. 
äv. fader syster och modersyster; 
morsgris {m(a'TS-g. el. mw^rs-g.) 

moderat (ma}'derv't äv. md'-) 

moderation {m^' der af a)- n äv. mä'- 
el. 4fo3hn) 

moderator -er (ma/dertrtor^ även 
må''j -atixj^rdr) 

moderator {mo}'dQratö^T även må*- 
i Svl. -CB-^r) 



moderera (mw>dere^ra äv. må*-) 
moderlig -gt [m4a'd9rlig*' -gH el. 

-¥t) 
moderligen (mwdgrWgan) 
modest {mwdå^t el. må-) 
modesti (mio'dästi' el, må'- el. -9S-) 
modifiera . (wcc>'Ji^c-Va el. må'-) 
modifikation (mio'difikafw^n även 

må'- eller -tfoh^n) 
modig -gt (mwdig^ -gH el. -k^t) 
-modig -gt (-mw^dig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. gammal-m., ur-m. 
modist (mcodis-t) 
-modlig -gt {-mia-dlig -gt el. -kt) 

i smns. för-m. 
-modligen {-mio-dligdn) i smns. 

för-m. 
modul el. -yl (nicodui^l el. -y-/) 
modulation {mo}'dvilafti}'n el. -tfio^n) 
modulera (ni(o'dmIe-ra) 
modus {mio^dus) 
modärn {madce-rn stundom indiv. 

[Skåne] rmadar-n äv. må-) 
modärnisera {mxod(Br'nise-ra även 

må' *el. mw'-) 
mogen (mwgdn^) 
mogna (mxo'gna^y 
mognad (morgnad^) 
mohammedan, se muhammedan 
moj (moj-) lugn 
moja (mqi'a^) m. sig 
mojna {moj'na') lugna 
mokant (mokanf-t) 
mokera [moke-ra) 
mol (mco^l) 
mola (mxo'la') arbeta 
mola (ma}'la')' värka 



199 



moloss (mojloS') sandstensformation 
molekyl (moVéky-l ibland mw^le- 

Tcyn) 
molekular- (moVekmlvT- el. mct)'l-) 

i smns. t. e. m.-kraft 
molekylär el. -ul- (moVekylä-r el. 

m(o'l' el. ^ml- i Svl. -ce-r) 
molest [mtoläsH el. må-) 
molestera [mmUäste-ra el. må'-) 
moll {moV) 
moUa (mol-a') 
mollskinn el. molle- {mol'-fin^ el. 

moVfin el. mohd-fin^) 
moUusk (molus-k) 
moln, se måln 

molybden {moVybde-n el. m(o'l-) 
moma«ig {mamarf el. må-) 
moment {mwmän-t el. må-) 
momentell (ma}'mäntäl' el. må'- 

indiv. -ä-7) 
momentan (mo)'mäntz)^n el. må'-) 
monark {mtonar-k el. mon- el. må-) 
monarki {m(jt}'narhi- el. mon'- el. 

må'n') 
monarkisk -skt [momax-hisk el. 

mon- el. iwåw- sM el. mindre 

noggr. -s^) 
monarkist (mw^narkis-t el. wo^'- 

monde (mon'd9^) hjälpvärb, t. e. 

hvad monde ske 
mongol [moifjguihl .el. mongvohl el. 

-åfl) 
mongolisk -skt [morjgu^Usk eller 

mxmg- -skt el. mindre noggr annt 

-st) 
monism {månis-m) 



monitor -er (mornUor^ el. ma*- el. 

mon'- el. mw^nitå-r m(o'nit(o^r9r 

må'- el. mon'- el. -M-Var) 
monitor {ma)'nitö'V el. »low'- el. 

må'n- i Svl. -a?-V) 
monke [morj-kd') örtart 
monn (mqn-) i vissa uttryck t. e. 

monn tro, monn tro det, monn 

tro på,, monn det 
monne {mx)n'9^) nyttjas ss. frågord 
monockel {månokhl el. mon-) 
monogami {må'någami' el. mon'-) 
monogamisk -skt {måfnågtj^misk 

el. mon'- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
monografi (målnågrap eller mow'- 

el. mo)'nO)-) 
monogramm {må'någramf el. m^n*- 

el. mix)'no}-) 
monokord {må'nåkå'rd) 
monolog {må'nåWg el. mon'o-) 
monom {månå-m) 
monomani {må'nåmani' el. mon'o- 

el. m(o'no)-) 
monopol {må'nåpå-l el. mon'o- el. 

mo)'no)p(a^l) 
monopolisera {må'nåpåUse-ra eller 

mon'o- el. mio'n(apvt}'') 
monoteism [må'nåteiiS'V[i el. mow'-) 
monoteist (må'nåteiS't el. mon'-) 
monoteistisk -skt (må'nåteis-tisk 

el. mow'- -sÄ^ el. mindre noggr. 

-st) 
monoton (ntå'nåtå'n el. mon'-) 
monotoni (må'nåtåni' el. mon'-) 
monstrans {monstran'S) 
monstrositet (mon'stra)site't el. -ås-) 



200 



monster {mon-st^r) 

monströs (mon$tr0'8) 

monsan [monstufn) 

montera {monte^ra även morj-) 

montör {numtö^r el. moij' i Svl. -oe-r) 

monument (maynmmän-t el. mom'- 

el. må'n-) 
monumental [mujfnmmäntn-l eller 

mum'- el. må'n-) 
mops {mo]p^8) 

mor el. m&r [mn^r el. må-r) 
mor, se moder 
inox^X (mayrthl) 

moralisera (wcciVaZiWra el. muyral'-) 
moralisk -skt {mwrv-lisk -skf el. 

mindre noggr. -st) 
moralist (mo)'ralis^t) 
moralitet (mo)'ralit€'t el. miorar-) 
moras (mcorv-^s) 

morasig -gt {mwrv^sig -gt el. -Ä;^) 
• mord (nuo^rd) 
mordisk -skt (mw^rdisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
morell {mwräV el. må-) 
moresk {mioräs-k äv. må-) 
morfin {morfin) 
morfinism (moT'finiS'm) 
mörfinist {mov^finisH) 
morfologi {mor'fålågi' i Svl. även 

'Oloji') 
morfologisk -skt {mor^fåWgisk skt 

mindre noggr. -st) 
morganatisk -skt (mor'ganV'tisk 

skt el. mindre noggr. -st) 
morgna el. morna (movgna^ vanl. 

må-rna^ el. i n. Gtl. mS'rna^, 

stund, i s. Gtl. mor'na') 



morgon el. morron el. måron {morg- 
on'' el. mor*on^ även må'ron^) 
morgnar el. momar {mor^gnar*' 
movnar* el. mwrnar^)] i morg- 
on (utt. även mor-on ledigt 
mor-n)] god morgon (utt. även 
gw mor-on ledigt mor-n) 

morian el. morjan (ma}*riv^n eller 
mcjrjv-n säll. mor-) 

moring {mu)'-rirj^) 

morinna (mtarina^) 

morisk el. må,- -skt (majfrisk el. 
må- -skt eller mindre noggr. 
-st) adj. 

morisk (mwris-k) subst. 

morkulla {mu}'v-kuVä) 

morla (må'r1a^ el. i n: Gtl. mö-rla^ 
stundom i s. Gtl. mor'la') 

mormon {mormw^n el. -å-n) 

mormonism (fnor'mioniS'Jii ' eller 
-må-) 

morna, se morgna 

morot {ma)'-ro)H äv. nKO^riat) mo- 
rötter [muy-röt^9r äv. mia^rötar) 

morr (mor-) 

morra (mora*), jfr. murra 

morrig -gt {mor ig' -gH el. -k^t) 
vid däligt humör 

morse (mor*sa*); i morse, i gär 
morse 

morsell {morsäV) 

morsk -skt (mofr-sk Sk. äv. mor-sk 
-skt el. mindre noggr. -st) 

morska (mcjrska^) m. sig 

mortalitet {morialiteH) 

mortel (murrtdl' stund, mtavtdl^ 
el. moY'-) 



201 



morän (mtorä^^n eller må- i n. ö. 

Svl. -é^-n) 
mos (nw)-s) 
mosa (m(0'sa^) 
mosaik {mtofsai^h säll. må'-) 
mosaiskv -skt (miosv-isk även mco- 

saj-sk -skt el. mindre noggr. -st) 
mosig -gt (mwsig^ -gH el. -kH) 
moskovit {mosfkwvi-t el. -kå-) 
moskovitisk -skt {mos'karviHisk 

el. -kå- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
moské {moské-) 
moskit, se muskit 
mossa (mos-a^) 
mosse el. m&se {mos*9' el. sällan 

må'S9^) 
mossig -gt (mos-ig^ -gH el. -kH) 
moster {mojsHdr Sthm. äv. mo}S't9r^) 

modersyster, se moder 
mot (mw^t) el. emot 
mota (niwta^) 
motare (m(0'tar9^) 
motett {ma)tät') 

motig -gt (mwtig' -g^t el. -kH) 
motion (motfw^n äv. mwtfu)^n) 
motionera (mof/ame-ra även mio-) 
motionär (moffwnä-r även mio- i 

Svl. -(B^-r) 
motiv (mcoti-v) 

motivera (m(o'tive-ra äv. miotf-) 
motor -er {muntor el. m(0'tor^ mw- 

tw^TQr) 
motorisk -skt {miotio^risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
mött {mot') djur 
motto {mot'(a^) 



mncka {muk'a^) 

mucken {muk'9n') 

mudd {mud') 

mudder {mudhr) 

muddra {mud-ra^) 

muddrig -gt {mud-rig^ -gH el. -kH) 

muff {mup) 

muifel {muf^dl el. myf'9l^) 

muflon {muflojhn) 

mugg {mug-) hästsjukdom 

mugg {mug-) drickeskärl 

mugga {mug*a^) 

muhammedan eller mohammedan 
{mm'hamedt)^n el. mmJiam'- el. 
mu)'-) 

muhammedanism el. mohammeda- 
nism {mm'hamedanis'm el. mto'-) 

muhammedansk el. mo- -skt {mm'- 
hamedv-nsk eller mmJtam'- eller 
mio'- 'Skt el. mindre noggr. -st) 

mula (mm'la') mulåsna 

mulatt {mvilat-) 

mulatska {mvilat-ska) 

mule {mmld^) 

mulen {mtwldn^) 

muljera {mulje-ra) 

mull {muV) 

mulla {mul'a^) 

mullbär el. m.u\h'é,r{mul'-hä^T myck- 
et sällan mm'l-hä^v den förra 
formen genom misstydning till 
mull) 

mullig -gt {muVig^ -g't el. -kH) 

mullra {mul'ra^) 

mullvad {mul'-vv^d) 

mulna {mtu^lna^) 

multe {muHd^) fiskart 



202 



multen (muH9n^) 
multer (mulH9r) 
multiplicera {muVtiplise-ra) 
multiplikand (multiplikan-d) 
multiplikation (muVtiplikafto-n el. 

multiplikator -orer {muVtiplikntor^ 

-atitj^rdr) 
multippel {multip^dl) 
multna {muHna^) 
mumie {mm-mid) 

mumifiera (mtufmifie-ra el. mumf') 
mumifikation (mm'mifikafiO'n eller 

mum'- el. 4fcain) 
mumla {mufirla^) 
mumma {mum-a^) 
mummel (munlhl), mumlet 
mumrik (mum-rik) 
mums (mum-s) 
mumsa {mum*sa^) 
mundera (munde-ra) 
-mundiga (-mun^diga) i smns. t. 

e. in-m. 
municipal (mwnUsipv-l el. mwln-) 
municipalitet (munfisipalite-t eller 

mm'n-) 
munk (muffk) 
munn (mun-) 
-munnad -at (-mun^ad -at) i smns. 

t. e. bred-m», rund-m. 
-munt {-munH) i smns. t. e. bred- 

m., lös-m., skev-m. el. -mynt 
munter {muft^tdr) 
munschör (munför i Svl. -ö5-r) 

hvard. ord 
muntlig -gt {mim'tUg^ -gH el. -k^t) 
muntligen {mun'tlig9n^) 



muntra (mun-tra^) 

-muntran (-mun^tran) t. e. upp-m. 

muntration (munirafw^n el. -tfm^n) 

mur (mm-T) 

mura (tntwra^) , 

murare (mm^ratd^^ 

-mureri (-mtureri- el. -eri*) i smns. 
t. e. fri-m. 

murka (muvka^) mola 

murken (mur-kgn^) 

murkla (murkla^) 

murkna {muvkna^) 

murmeldjur (nmrmdl-jw/^T) 

murra (mura^) ibland hvard. for 
morra 

murre (mur'9'') 

murvel (mur'V9l^) 

murvlig -gt (mur-vlig^ -g7 el. -kH) 

mus (mtufs) möss (mös-) 

musch (tnuf-) 

muschöt el. muschött el. musköt 
{mmf0't eller mmföt- eller mm- 
sk0't) 

muschöterield (mmf0*terv-eVd el. 
wm/j0f-) 

museiman el. -mann -männ (mtws- 
dl-mv^n el. indiv. mus'9l-inv^n 
pl. -mv^nsr, vanl. genom miss- 
tydning till mann: -man^ -män') 

muselmanisk eller -mansk -skt 
(mm'S9l-mv^nisk el. -mv^nsk el. 
-manisk -skt el. mindre noggr. 
-st) 

muser [mm-sdr) 

museum [mvise-um^ el. mxxise-um) 

musicera {mwIsiseWa säll. mu^-) 

musik {mvisi^k) 



203 



musikalier {mm'sikv'li9r el. -vUdr^) 
musikalisk -skt (mu4'siJct)^Usk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
musikant (nim^sikanH ibl. mus'-) 
musiker {mwfsikdr) 
musiv- {muxsvv-) t. e. m.-guld 
muskat (wuskv-t) 
muskatell {mus'katäl') 
muskedunder. {nmsfkddun-ddr) 
muskel {mus-kdl) 
muskéterare el. -tör {wus^k&le-rard 

el. -tö^r i Svl. -(b-t) 
muskit {wuski't) el. moskit {wo- 

skiH) 
muskot el. muskott (mus-kot el. 

musrkoP el. äv. muskot-) 
muskulatur [mu^kmlatiu-r) 
muskulös {fnii^'kml0'S) 
mussera (muse-ra) 
musseron (mus'era)^n) en svam^p 
mussla (n7US'la^) i smns. mussel- 

{mus'9U) 
musslin (musli-n) 
must (mus- 1) 

mustang {mustavj') förvildad häst 
mustasch (mustv^f) 
mustascherad -at {mus'tafe-rad -af) 
mustig -gt {nms'tig* -gH el. -k^t) 
muta (mwta^) subst. 
muta (mtwta^) värb, ge mutor 
muta (mm-ta^) värb^ om .gruvrätt- 

ighet, m. in 
-mutlig -gt {-mm^tlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. o-mutlig (även 

(omtu^') 
mutter {muthr)* 
muttra (mut-ra') 



mycken (mi^k'dn^) mycket {myk'dt^ 
SS. adj. vid framhävning mykrdf', 
vid undanhållning och partitivt 
wyhd^, SS. ad v. vanl., i synner- 
het vid undanhållning, myk'd^)\ 
så mycket som, så mycket 
bättre, hällre, sämre, värre 

naygg el- niygga {myg- el. wyg-a') 

mylla {myl'a') subst. 

mylla (myl-a^) värb 

myller (mylhr) vimmel 

myllig -gt (myVig^ -^t el. -kft) 

myllra (myl-ra^) vimla 

mynd (myn-d) 

myndig -gt [myn^dig^ -gH el. -kH) 

myndling (myn'dliq^) 

mynna (myn'a^) 

mynt (myn-t) 

-mynt (-mynH) i smns. t. e. har-m. 

mynta [myn'ta^) värb 

mynta (myn-ta^) silbst. 

myntare (myn-tarQ') 

myr el. myra (tny-r el. myra^) 
mosse 

myra {myra^) insekt 

myriad (my^riv-d el. myr'-) 

myriameter {my^riame-tdr) 

myrra (myr-a) 

myrten {myrHdn) 

mysa (mysa^) 

mysja {myf-a^) ostmypja 

mysk (mys-k) 

myska {mys'ka') väkstnamn 

myskera (myske-ra) 

myssla {mys^W) smussla 

mysterium {mysterium^ el. -e-rium). 

mysteriös {mys'teri0'S) 



204 



mysticism {mysftisis-m) 
mystifiera [my^tifie-ra) 
mystifikation {mys^tifikaftJ^n eller 

mystik (mysti-k) 

mystiker (niyS'tik9r) 

mystisk -skt (my s-fisk -skt eller 
mindre noggr. -st) 

mystär {wystä-r i Svl. -cb^t) 

myt {m-y^t) 

myteri (myteri-) . 

mytisk -skt {my-tisk -skt eller 
mindre noggr. -st) 

mytolog \my'tåWg el. myf-) 

mytologi (my^tålågi- eller myt- i 
Svl. äv. -oloji-) 

mytologisk -skt (myiåWgisk el. 
myf- -skt el. mindre noggr. -st) 

må [må') måtte (mot*9^) hjälpvärb; 
må hända, må vara, må göra, 
må ske, må tro 

må (wå') mådde (mod'9^) mått 
(mot-) befinna sig 

måbär {må'-bä^r eller tnå-bär se 
bär) 

måfå (må'få el. må-få* säll. mof-å) ; 
på måfå 

måg {må- g) 

-måga (-må^ga) i smns. t. e. väl-m. 

maka {må'ka^) el. mocka 

mål imå^T) syfte; till måls 

mål (wå-7) måltid (må^l-tid i 
smns. ibland -må^ltid [t. e. kväV- 
-må^ltid fäs-t-må^ltid] med del- 
arnas urspr. betydelser förlor- 
ade) 

mål (må-l) röst, språk 



mål (må^l) rättssak^ ärende o. d. 

mål {må'l) mått 

måla {wå-la'-) 

målare {må'lar9^) 

målarinna {må^larin-a'-) 

måleri {må^leri-) 

målerisk -skt (måle-risk el. må-l9- 
-skt el. mindre noggr. -st) 

-målig -gt {-maklig -gt el. -kt) i 
smns. t. e. under-m. 

måln el. moln {må-ln stund, mol-n 
i n. Gtl. äv. mo^ln) 

målnig el. mo- -gt (wå-lnig^ stund. 
mol'- i n. Gtl. äv. mö*- -gH 
el. -kH) 

mån (må-n indi v. i n. Gtl. mö^n) 
subst. 

-mån {-må^n) i smns. t. e. jord-m. 

mån {må-n) adj. 

månad (fnå'nad^) månaden (tnå-n- 
addn' hvard. må-nan^ Gtb. äv. 
må-ndn' Sthm äv. mårn) måna- 
der (må-nador^ även mannar') 

månatlig -gt (niånv-tlig äv. må'n- 
v^tlig el. må'natlig^ -gt el. -kt) 

månatligen (månv-tligdn äv. ntå-n- 
vHligdn el. må*natli'g9n) 

måne -n {må-no^ må'n9n^ i Sthm 
hvard. må-n)^ måndag {mon^dvg, 
nion-da behandlas i utt. ss. for- 
mellt enk. ord, i flertal även 
mon-dar i best. form mon-dan 
jfr. dag) 

mångelska, se månglerska 

mången -a {moi]'9n' -a*) mång 
{tnorj-)] mången gång, mång- 
hundra(el. tusen)årig {morjhuffd- 



205 



ra(ttu'S9n)-å^rig) el. -hun-dra- 

(ttufsdn)årig 
mångla {morj'W) mangel- {morj-dl') 
månglare (rnorj-lard^) 
mångleri {morfl^ri^) 
månglerska {moti^hvsTca^) el. mång- 

elska (morj'9lska^) 
må,ra (må-ra^) en ört 
må,rd (måfrd i s. Grtl. äv. mor-d) 
m&s el. m&se (må^s el. måso^) 

agel 
måste {fnosi9') måst (nws-t) 
mått {mot') 
mått, se må 
måtta (mot'a^) värb 
måtta (mot-a^) subst. ; över måttan 

(men övermått [subst.]), till 

måtta, i så måtto (mot'0)^), i 

hvar måtto, i synlig måtto 

osv. 
måtte^ se må 
-måttig -gt (-ntotHg -gt el. -kt) t. 

e. medel-m. 
måttlig -gt {moHig^ -gH el. -TcH) 
mäja {imj-a' el. mäj'a^) 
-mäja el. -medja (-msifa el. -mä- el. 

-me^dja säll. -mi^dja) i smns. 

dags-m. 
mäjare (mÅfar^t el. maj'-) 
mäjeri (wä/er«-' el. wa/-) 
mäjerist {imj'QriS't el. mä/-) 
mäjerska (wiä^'-ar5Äa* el. mäj'-) 
mäjram (m'éj'ram* eller mä/Vam 

el. fwä- uttalas hvard. genom 

Ijudhärmning efter tmjan(m): 

mir-jam) 
mäjsel (m'éJ*S9P el. mä-) 



mäjsla {m^j'sla^ el. mä-) 

mäkla el. mäckla {må-TcW i n. ö. 

Svl. me-' ibland även mäk'la^) 
mäklare el. mäcklare {mä-klard'' 

i n. ö. Svl. mé'-, ibl. äv. mäk-- 
- lara^) 
mäkleri el. mäckleri (mä'kleri^ i 

n. ö. Svl. me'- ibland även 

mäk*lGri') 
mäkta (mäk-ta') adv. 
mäkta {mäk*ta' Sk. makrta) värb 
mäktig -gt (mäk'tig^ -gH el. -kH) 
mala (mä'la^ i n. ö. Svl. m&W) 
-mälan ^-måHan i n. ö. Svl. -mé^-) 

i smns. t. e. an-m. 
mald (mäl-d) ' ^ 

-mäle (-mäHd i n. ö. Svl. -mé^h) 

i smns. t. e. efter-m., till-m. 
mällan el. mellan {mäl-an^ sällan 

mél'an') el. emällan 
mällanskåv el. -sko v, se skav 
mällerst el. mellerst {mälhrst äv. 

mäl'9T^st säll. meVdvsl) 
-malt {-mä^lt) i smns. t. e. låg-m. 
mälta [mål'ta^) subst. 
mälta (mäPta^) värb 
mältare {mäliard') 
männ, se mann 
mänga (märj^a^) 
mängd {märfd) 
mangel (märj-dP) färjämne 
-männing (-mänHtj) i smns. t. e. 

sju-m. 
människa (mävfifa^) sammandrages 

ofta till mänska (män-fa^) 

människo- (män^ifo)') el.mänsko- 

{män-fco-) 



206 



^p- 



mänsklig -gt (män'sMig^ -gH el. -kH 

även män'flig^ i analogi med 

män*fa') 
märj {mccr-f) 
märjel el. märgel [mtBrjdV' eller 

mar-jdl säll. 'm<sr'gdV' el. mår-gdl) 
märjig -gt (mcerjig^ -g*t el. -k^t) 
märjla el. märgla {mcerjla^ eller 

säll. wcergla') ^ 

-märjla el. -märgla (-wär*^7a el. 

-mcergld) i smns. t. e. ut-m. 
märka (jmcerka') märkte märkt 

(mierkta* mcer-kt^ vulg. mindre 

iioggr. -rtd^' 'tH^. mindre ofta 

när tungrots-r användes) 
märke (mcerka*) 
märkelse {mcBt-kdlsd^) i smns. t. 

e. m.-dag, m, -tecken, ut-m., 

be-m. 
märklig el. -elig -gt (mcerklig^ 

el. -k9lig' -gH el. -kH) 
märla (mtcrla^) 
märr (jmcer-) 
mars (mar-s) 
mäsk (mäs-k) 
maska {mäs'ka*) 
mäspel (mäs-pdl' el. mäs-pdl) el. 

mispel, en buske 
mäss {mäS') pä fartyg 
mässa (wä5*a') värb 
mässa (mä8'a') subst., mässhake 

{m^-Jiv^kd) 
-mässig -gt {-mäsHg -gt el. -kt) i 

smns. t. e. skol-m., takt-m., 

regel-m. 
mässing {mäs'irj^) 
mässling {mäs'lirj^) 



mast, se mera 

mästare (möis'tard^) el. anv. ss. 

tittel och i en del smns.: mäster 

[mäsHdr) 
mästarinna {mä^tarin*a^) 
-mästeri {-mästori^ el. -eiri^) t. e. 

glas-m. 
mästerlig -gt {mäs-tdrlig^ -gH el. 

mästerligen (mäs't9rU^g9n) 
mästra (mäs^tra^) 
mät (mäH i n. ö. Svl. wéH) 
mäta (wä'ta* i n. ö. Svl. wé*-) 

mätte {mät'd*) mätt (wät-) 
mätare (wä'<ard* i n. Ö. Svl. iwé*-) 
-mate [-mäHd i n. ö. Svl. -wc*-) 

i smns. t. e. lyst-m., in-m. 
-mätig -gt {-mäktig i n. ö. Svl. 

-me*- 'gt el. -kt) i smns. t. e. 

lik-m., rätt-m. 
mätismann {mä^tis-wan' i n. ö. Svl. 

mé'-) 
mätlig* -gt (mä-tlig^ i n. ö. Svl. 

mé'- 'gH el. -kH) 
mätress (mäträs-) 
mätt (mät') 
mätta {mät'a^) 
-måttlig -gt (-mätlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. o-m. (äv. amiät-') 
mättnad (mätnad^) 
mö (fn0') 
möbel {m0'hdl) 
möblemang (mt^hhrnarf) 
möblera {mehle-ra) 
möda (m0'da^) substantiv, mödo- 

{m0'd(O') 
möda (m0'da^) värb 



207 



möderne {m0-ddrnd el. W0'd9rnd') 
mögel el. möggel {m0'gdl sällan 

mög-dl) 
-mögende {-m0'g9nd9) i smns. t. 

•e. hög-m. 
mögla el. möggla {m0'gW sällan 

wög'la') 
möglig el. mögglig -gt {m0'glig^ 

säll. mög'lig^ -gH el. -kH) 
möjlig -gt (ntöylig^ -gH el. -TCt)] 
' omöjlig {(a'-möj^Ug el. (ornöf-lig) 
möjligen (möxligdn^) • 
mölja (wöl'ja') 
mönja (mön-ja^) 
mönster (mön-stdr) 
mönstra {mön*sira^) 
mör [mö-r i Svl. woe-r) 
mörda (wcerrda^ i s. Gtl. även 

mwrda^) 



mördare {m(e'rdard^ i s. Gtl. äv. 

mörderska (mcs'rd9rska' el. ss. frg.) 

mörja {mcerja^) 

mörk -kt {mcer-k moer-kt mindre 

noggr. ni OST' t) ■> j 
-mörka {-m(Bv-ka) i smns. form. 
-mörkelse {'mcRY-kdlsd) i smns. 

fbr-m. 
mörker (mosr-kar) 
mörkna (mcerkna ) 
mörna (m(B'rna*) 
mörsare (mcsrsarg^) 
mört {mosT't) 



moss^ se mus 



mössa (»tö5*a') 

möta (9H0'ta*) mötte {luötd^) mött 

{möt') 
möte {m0'td% .till mötes 



N. 



n (ä^) 

-na, se -en 

näbb el. nabbe (nah- el. nah-^^) 

nabo {nio^-btD^) 

nabob {näbå^h) 

nacka (nak^a^) 

-nackad -at (-nak^ad -at) i smns. 

t. e. hård-n. 
nackdel {nak'-de'l) med misstydn. 

till nacke 
nacke (nak'9'') 
-nackenhet' (-waÄ^^n-ÄcY el. -nak'- 

9n-heH) i smns. t. e. härd-n. 



nadir (nv^dir el. nctdp^r) 

nafs (naf-s) 

nafsa [naf'sa') 

nafta {nafHa el. naf-ta') 

hagel {nv-g9l el. nv'g9l^) att fasta 

med 
nagel {nv-g9l) pä fingrar 
nagla (nvgla^) 
nagg {nag') 
nagga (nag'a^) 
nagla (nvgla^) 
naiv (nai^v) 
naivitet el. -eté [naivUc-t el. -QtC') 



208 



najad (najv^d) 

naken (nvkan'') 

nakterhus {nak't9r-htu*s) 

nalkas {nal'kas') 

nalle (nal'9^) 

namn (nam-n)-, namnsdag (noggr. 
nanvnS' dv*g ledigt nam'8-dv'g 
el. nam-sdvg hvard. nam^sta 
behandl. ss. formellt enkelt ord 
t. e. man's-nafn^sta jfr dag) 

nämna {näm-na') 

nammnamm {nanf-nam^) 

namne (nam'nd^) 

namneligen {nam'nélVgdn) 

nankin eller nanking (nanhin^ 
narfkin^ el. nan^kin säll. -irj 
även höres utt. nanrxin^) 

napp (wo/)') 

nappa {nap*a^) 

narciss {narsis-) 

näre (nn^rd^) 

narig -gt {nvrig^ -g*t el. -k^t) 

narkos (narkå-s el. -oPs) 

narkotisera {naT'ka)iise-ra el. -Äå-) 

narkotisk -skt (narktJ^tisk eller 
-Äå- -skt eller mindre noggr. 

-st) 
narkotism (naT'kwtiS'm. el. -kå-) 
narr (nar-) 
narra (war*»') 
narri [nari^) 
nar v {nar- v) ^ 
narval (nvr-vvH) 
narve (war't;a^) 

narvig -gt [narvig^ -^t el. -Ä7) 
nasal [nasv-l) subst. 
nasal (nasv-l) adj. 



nasalera el. -lisera [na^ale-ra el. 

-lise-ra) 
nate {nvta') 
nation (natfco^n) 
national {na^tfomv^l) 
nationalisera (naffaynafise-ra) 
nationalitet {naifuinaViteH) 
nationell {natfamäV el. individ. 

-än) 

nativ -vt (nati-v -vt el. -ft) 

nativitet (nafivite-t) 

natrium {nn-trium) 

natron {nv^fron el. nvtron') 

natt {nat') nätter (nät- ar)] i natt, 

om natten, här om natten (jfr. 

här) 
-nätta (-nat* a) i smns. över-n. 
nättas {nat'as^) 

nattlig -gt (nattlig' -gH el. -k^t) 
natur (nattu-r) 
natura (nattwra*) i uttrycket in 

natur a 
natural- (nafmrvl-) i smns. t. e. 

n.-historia 
naturalier (nat'viirv'li9r' el. -veliar) 
naturalisation (natmraVisafw^n el. 

-tfut-n) 
n aturalisera (nafmrafise-ra) 
naturalism (nafmralis-m) 
naturalist (natviralis-t) 
naturalistisk -skt {nafmralisHisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
naturell el. natyrell {naifviräV 

el. natyräV) 
naturlig -gt {natiu-rlig -gt el. -kt) 
naturligen [natwrrligdn) 
nautik \nv(o)tifh\ 



209 



nautisk -skt \nf)(o)'tisk -skt eller 
mindre noggr. -st] 

nav (nv^v) 

navare {nvvard') 

navigabel {nav'igt)'b9l) 

navigation (nav'igafa)-n el. -ifio-n) 

navigatör {7lav'igatö^v i Svl. -ce/r) 

navigera [nav'ige-ra) 

navle el. navel (^nwh' el. nt)'VdV) 
navel- (nvvdl-) 

nebulösa {ne'bml(0'sa^ el. neb'-) 

nebulös (n€'b\iil0'S el. neb'-) 

necessär . (ne^såsså-v el. ne's9sä-r 
el. näs'9- i Svl. -(B-t) 

neck, se näck 

ned (ne-d), neder el. ner (ne-ddr 
el. ne-r) i smns. användes vanl. 
ned eller wcr, stundom endast 
neder t. e. nederbörd, nederlag, 
hvilken senare form eljest icke 
brukas; nedför (ne-dfosr el. ned- 
för) nedföre {ne-dfcerd)^ nedi, 
nedifr&n, lledom, nedomkring, 
nedpä, nedtill, neduti, nedvid, 
nedåt {ne-dåt el. neda^t) upp 
och ned (men uppochnedvänd) 

nedan {ne'dan^) adv., nedanefter, 
nedanifrän, nedanför, nedanfore, 
nedanom, nedanpä, nedantill, 
nedan nämnd el. nedannämnd, 
nedan stående el. nedanstående 

nedan (ncdan^) subst. 

nederst {ne-ddrst el. säll. ne'ddr'st) 

nedre -a {ne-drd -a äv. ne' dr 9^ -a^) 

-nedra (-ne-drä) i smns. för-n. 

nedrig -gt (nedriga -gH el. -hH) 

negation {ne'gafia^n el. -tfuj-n) 

Lyttkens och Wulff, Sv. Uttaltordbok. 



negativ -vt {ne'gati'V el. neg'- el. 

nergati^v el. neg*- el. ne-gativ 

el. neg-' -vt el. -ft) 
negativ (ne^gati-v eller neg'- eller 

neg^aWv el. ne^g-) subst. 
neger {ne-gdr) 

negera (nege-ra säll. neje-ra) 
negligé ineg^Ufe-) 
negligent (neg'Ufarj't) 
negligera (neg'UfeWa) 
negociation el. -oiQi-'{ne'giosiafia^n 

el. neg'- el. -tatsi- el. -tfw-n) 
negociatör el. -otsi- (ne'go)siatÖ^T 

el. neg'- el. -(otsi- i Svl. -(b-t) 
negociera el. -otsi- {ne'g(Osie'ra el. 

neg"- el. -catsi-) 
negress {negrås-) 
negrinna (negrin'a') 
nek (ne-k) kärve 
neka el. näka (neka' el. né'ka' 

äv. nä'ka^ Sk. Mä'Ä;a*) 
-nekelse el. -nä- (-ne-k9ls9 "né-- 

el. -nä'-) i smns. for-n. 
-neklig el. -nä- -gt (-ne^klig -né'- 

el. -nä^- -gt el. -kt) i smns. 

t. e. ofbr-n., o-n. (äv. wne-klig) 
nekrolog [nek'råWg) 
nemesis (ne- mas is el. ne'mdsis^) 
neograf [ne'ågrv'f el. ne'o)-) 
nepotism {ne'pa)tiS'm el. -på-) 
neptunisk -skt (näptm-nisk skt 

el. mindre noggr. -5^) 

neptunism {näp'tmnis-m) 

neptunist {näp'{mniS't) 

ner, se ned 

nere (ne-rd') 

nereid {nérei-d) 

14 



210 



nesa (ne'sa^) 

neslig -gt {nesliga -gH el. -kH) 

nesligen {ncsUgdn^) 

nestor -er (näs-tor eller näs'tor^ 

nästw^ror) 
netto (nätio^ el. nät-u) 
neutral [näm)trv-l el. nötujirnU äv. 

indiv. nemtrv-l el. nöjtrv^l] 
neutralisation [nämytralisafio-n el. 

4fuh'n el. 88. frg.] 
neutralisera [näm^trälise-ra eller 

SS. frg.] 
neutralitet [«äM«)7rai[»7e'/ el. ss. frg.] 
neutrum [nåm)Hrum el. ss. frg., 

även nåmytrum^\ 
nevralgi eller neu- \nev'ralgif el. 

nM' eller näm)'- i Svl. även 

nevö (nei^/0f-) 

ng (»/) äng-ljudet (äT^''j.) 

ni (wiQ 

nia {ni'a^) värb 

nia (wra^) subst. 

nick [nih') 

nicka («iÄ;*a^) 

nickare [nih' ar d^) 

nickel {nik-dl säll. wiA;-^/') 

nid- {nvd-)] nidvisa, nidskrift 

niding (nvdirj^) 

nidsk el. nisk -skt [nidi-sJc eller 

nifdsk ofta wis-^Ä -sht el. mindre 

noggr. -5^) 



me, se nio 



niga {nrga^) neg {ne- g) nego -e 

nigare {nvgard^) 
nihilism (nfhilis-m) 



nihilist (ni'hilis-t) 

nihilistisk -skt (ni'hiUs'tisk skt 
el. mindre noggr. -st) 

nikotin {ni'hwti-n) 

nikt (nik-t) 

nimbus (nim-bus) 

nio el. nie (wrw* el. »ra* den sen- 
are formen vanligast i dagl. 
tal, den förra i skrift och nog- 
grannt tal) 

nionde (nrondo^ el. -on^dd, i smns. 
som begynna med df-ljud van- 
ligeii nvon- t. e. niondel) 

nipp (nip-)] nipper- {nip-dr-) 

nippertippa {nip'9r-tip'a) 

nisch (ni/i vulg. nit-f) 

nisse {nis'9^) 

nit (ni't) lott utan vinst 

nit (ni^t) iver 

nita (nrta^) 

nitid -dt {niti-d -it- ibl. -i-'^) 

nitisk -skt (ni-tisk -skt el. mindre 
noggr. -s<) 

nitroglycerin (niinoglyseri-n eller 
m^- el. -rå') 

nittia (nit-ia) 

nittio el. nitti (nit-ico el. w»<'a, i 
utt. behandlat ss. formellt enk- 
elt ord och med enk. akcent, 
i den senare formen med ute- 
lämnande av det akcentsvaga 
10] därigenom att t inryckts i 
första stavelsen och förlängts 
har det slutande i övergått till 
ett blott ordslut; jfr. tio) 

nittionde (nit-iondd^ eller -on^^da 
nit-iondd' el. -on'd9, i smns., som 



211 



börja med t^-ljud vanl. nit-ion- 

t. e. nUtiondel) 
nittonde {nit' ondo' eller -on^dd i 

smns. SS. frg.) 
nitton (niPön') 

nivellera (ni^väle-ra niv'- el. -dl-) 
nivellör (ni'välö'r el. nit/- el. -9l- 

i Svl. -ce^r) 
nivå {nivå^) 
nias el. njäs (niä-s äv. njä-s i n. 

ö. Svl. -é-s) 
njugg -ggt (w;t^<7- -g-^ el. -k-f) 
njupon, se nypon 
njure {njtwro'') 
njuta (njiwta^) njöt (nj0't) njöto 

-e (nj0'tco* -9') 
nock (wöÄ-^) 
nocka (woÄ;*a') 
nod (n(0'd) 
nog (ww'^ vulg. är utt. nok-) ; tids 

nog, över nog, nära nog, nog av 
noga (narga') 
nojs (noj-s) 
nojsa (noj'sa^) 
noll (woZ-*) 
nolla (nol'a^) 

nomad (niomv-d el. nåmv-d) 
nomadisera (no)'niadis9'ra el. «ä'-) 
nomadisk -skt {nwmv-disk el. *^å- 

-sÄ;^ el. mindre noggr. -st) 
nomen -in a (nto^mQn n(0-mina) 
nomenklatur (namtän'klafm'r eller 

niom'9n-) 
nominal (n(o'minv'l) 
nominativ {nta'minatt-v el. naJm'- 

nwminati^v el. norni'- el. mo- 

mi-n-) 



nominell {n(a'minäV' eller naym'- 

indiv. äv. -ä-7) 
nonschalans (noi]'falarj'S) 
nonschalant [norffalarft) 
nonsens (non-sdns el. non'Sän^s) 
nopp {nop') 
noppa {nop'a'') 
noppare {nop^ard^) 
nopperska {nop'dYska^) 
noppig -gt {nop'ig^ -gH el. '¥t) 
noppra (nop'ra'} 

nord (nio-rd); nordost -lig {ncord- 
• ioS't -lig), nordväst -lig (ncjrd- 

väs- 1 -lig) 
nordan (nta^rdan'-) ; nordanom, 

nordanifrån, nordantill 
nordisk -skt (nio^rdisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
nordlig -gt {n(a'rdlig^ -g^t eller 

'¥t) 
norm (nor-m)* 
normal (normv-l) 
normera {norme-ra)^ 
norna eller närna {nwrna^ eller 

nå'rna* el. n&rna^ i s. Gtl. äv. 

nwma^ el. no-) 
norr (nor-) ; norrifrån, norrut, norr 

om, norr ut 
norre -a (nor'9^ -a^) 
nors (noT'S) 
norsk -skt (nor-sk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
norska (norska^) 
nos {n(0'S) 
nosa {na)'sa^) 
-nosig -gt {-nto^sig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. spets-n. 



212 



-noslig -gt {-nio^sUg -gt el. -kt) i 

smns. t. e. o-n. 
not (ntoH) tecken 
not (fuo^t) fiskredskap 
nota {no)'ta^) 
notabel (ncoiv-bQl) 
notabene (nw'tabe'n9'') 
notabilitet (nwiabilite-f) 
notarial- (nw'farw'1-) 
notariat {mi)'tarit)^t) 
notarie (nwtvrio*) 
notera (nwte-ra) 

notificera {n(o'fifise'ra el. nwt'-) . 
notifikation {mt/tifikafw-n el. mot'- 

el. -ffw-n) 
notis (nwti-s) 
notorisk -skt (motw-risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
novation {nw^vafw-n el. -tfco^n) 
novell (nwväV) 
novellett (nw'välät' el. -9I-) 
novellist (nu/välis-f el. -91-) 
novellistisk -skt (no)'välis-tisk el. 

-9I- -skt el. mindre noggr. -st) 
november {no)väm-h9r) 
novis (movi-s) novisch {nurvif') 
novisiat (niom'siv't el. nwv'-) 
nu (nm-)] nu for tiden, rättnu 

(rcU'-nm') säll. rätt nu (rät- nw^) ; 

nu varande {muf) el. nuvarande 

{mw')^ numera el. -mer [niw- 

vm^ra el. mahnera el. -mer) 
nubb (nuh-) 
nubba {nuh' a') 
nucka {nuha^) 
nudlar (niwdlar^) 
nuditet {nm^dite-t) 



nuUitet (nuViteH) 

numerisk -skt (niMme-risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
numerus (nm'm9rus el. numhrus) 
numerär (num-erä-r i Svl. -cb-t) 
numismatik (niu'mismaii'k) 
numismatiker {nm'mismv'tik9r el. 

-V'tik9r^) 
numismatisk -skt (nm^mismtt-tisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
nummer [numhr), numret, num- 



ror, numren 



numrera (numre-ra) 

numro {num'r(o^ el. num-rw) • 

nuna el. nunna {ntwna^ el. vanl. 

nun-a') värb 
nunna (nun*a') 
nuntsie el. nunsie (nun^tsi9 eller 

nun'Si9) 
nutrition (nutfrifio-^n el. nm't- el. 

-tfco-n) 
nutritiv -vt (nutfriti-v el. nm't- -vt 

el. -/O 
nuvåté (nm'våte') 
ny {ny-) nytt (nyt-)] k nyo {ny to'' 

eller ny-w)^ pä nytt; pänytt- 

{på*nyt- eller pänyt--)] nyär 

{ny-å^r el. ny-år) 
ny {ny-) subst. 
-nya {-ny-a) i smns. för-n. 
nyans {nyarj-s) , 

nyansera {ni/arjse-ra) 
nyck {nyk') 
nyckel {nyk'9l^) 

-nyelse {-nyhlS9) i smns. för-n. 
nykter {nykft9r) 
nyktra {nyk'tra^) 



213 



nylig -gt (nylig' -g't el. -k't) 

nyligen (nyligon^) 

nymf {nym-f) 

nyp {ny-p) 

nypa (nypa^) anbst. 

nypa (nypa^) nöp (w'i?) nöpo -e 
(n0'p(a'^ -9^) nupit -en -et (ntw- 
piP -9n' -dP) nyps {ny-ps hvard. 

nypon {ny^pon'' uttalet njiwpon^ 
höres numera endast sällan) 

nys (ny-s) 

nysa {nysa') nös (t?)»'^) nöso -e 
{n0-s(a^ -9^) 

nyss (w^s'); nyss nämnd (nys-) el. 
nyssnämnd (nys'-) 

nysta (nys'ta^) 

nystan (nys-tan^) 

nystare {nys'tar9') 

nys ter ska (nys't9rska^) 

nyter (ny-t9r) 

nytta (nyt-a^) 

nyttig -gt {nyHg^ -g^t el. -A-*/) 

nyttja {nyt\ja' el. hvard. nyyx^^) 

nå (^å' stundom ^ö' och vid för- 
kortning no] nå'å' el. nå'^)] 
nånå, (wd-nå' el. won-o^ nånå- 
el. nonoJi')] nåja {nå'ja^, nåja- 
el. wå^^a), nå väl 

nå (>eå') nådde (woc?-a*) nådd {nod-) 
nått (wo^') nås (wå'5 hvard. nos-) 

nåbel (nå'b9l) 

nåbless (nåhläs- el. wo-) 

nåd (wd-'^^); med nåde {nå'd9^)] till 
nåder (nå'd9r^)j i nåder, på nåder 

nåd (nå'd) spikomböjning 

nåda (nå- da') skona 



nåda {nå'da^) omböja spik 

nådeligr-gt {nå'd9lig^ -g't el. -M) 

nådeligen (nå'd9U^g9n) 

nådig -gt (nå-dig' -g^t el. -kH) 

någon (nå-gon*^ vulg. non^) något 
{nå-gop vulg. /?o^' i Svl. ibland 
hvard. nå'g9') några -e [nå-gra^ 
-9*); någon gång, någon enda 
gång, någon vart, någon ting 
(nå-gon^ t.) el. någonting {nå-g- 
on-t,) 

någonsin (nå^gon-sin'' el. smndrag. 
nå'nsin^ non'sM non-sin, utt. 
non'stin^ non-stin är oegentligt) 

någorlunda {nå'gor~lun''da äv. -wr-) 

nål (wd-7) 

nåt (wå-V) 

nåtla (nå'fla' sällan noHa^) 

nåtlerska (nå'tl9rska^ el. wo^-) 

näbb (wä?>-) 

näbba (näb-a^) subst. 

näbbas (näb-as^) 

näbbig -gt {näb'ig^ -g^t el. -k^t) 

näck el. neck (näk- säll. weÄ') 

näj (wä^*-' nä'äj' hvardagl. äv. nä- 
nä'ä^ nä'^ nå'hä'- nähä- nähäj-) 

näjd (naj-d el. näf-d) 

näjlika {näj-lika äv. neij'lika' el. 
wä- vulg. näVika) 

näjonöga {n'éj'on-0'ga el. wä-) 

näktar (nåk-tar el. näk-tar^) 

näktergal {näk't9r-gv''l) 

nämd (näm-d) subst. 

nämligen {näm'Ug9n') 

nämna (näm'na^) nämnde (näm'd9') 
nämnt (näm-t) nämnd (nuni-d) 
nämns (näm-s)] åvan nämnd 



214 



{å'van^) el. ovannämnd (å'van-) 
p& samma sätt med nedan, mera, 
förut, först, sist osv. 

nämnare {näwnard') 

-nämnig -gt (-näm^nig -g/ el. -kt) 
i smns. t. e. lik-n. 

nänä (nän'ä^) näj näj 

nännas (nän-as^)^ nänndes, nännts, 
nänns 

näpen (nä'p9n^ i n. ö. Svl. né-pon^) 

näppeligen (näp-gli^gon) 

näpsa {näp'sa') . 

näpst (näp-^st) 

när {närT i Svl. nce-r) adv. och 
konj. ; sä när, för när, äj på 
längt när, när som hälst, när 
hälst 

nära {nä*ra^ i Svl. ncB'-) el. när 
(nä^r i Svl. nce^r) närmare el. 
närmre (nccrmarQ' el. ncer-mrd 
indiv. nwrifnard^) närmast el. 
näriQSt (ncermasH el. ncer-mst 
indiv.. n<B'rmasH) el. näst [näsH) 
adv. o. adj., nära på {nä-ra^ på-) 
el. närapå (nä'rapå')j nära nog 

nära (nä'ra^ i Svl. ncB'-) värb 

närig -gt {nä'rig^ i Svl. ncB*- -gH 
el. -¥t) 

närking (ncevkitj' el. ncBT--) 

närma (ncevma^) 

närmare -mre, närmast -mst, se 
nära 

närmelse {ncsrmdlsd^) 

närv incer-v) 

närvositet {ncer'vwsite't el. ncervw'-) 

närvös {n<jcrv0's) 

näs (nä-s i n. ö. Svl. né-s) 



näsa {nä'sa^ i n. ö. Svl. né'sa^) 

-näsig -gt ('fiä^sig i n. ö. Svl. 
-né'- -gt el. -kt) i smns. t. e. 
krok-n., trubb-n., lång-n. 

näsja (näf'a^ även nå'fa^) 

nässla {näs-W)) nässel- {näs-dl-) 

näst, se nära; härnäst, se här; 
näst efter, näst intill, näst in- 
vid, näst följande el. nästfölj- 
ande och på samma sätt med 
kommande, liden, instundande 

-näst (-nä^st i n. ö. Svl. -né^st) i 
smns. t. e. upp-n., lång-n. 

nästa {näs'ta') subst. 

nästa (näs-ta'') värb 

nästan {näs*tan^) 

näste (näs-td^) 

nästla (näs'tla^) 

nät (näH i n. ö. Svl. ne-t) 

nätt (nåt-) 

nättelduk (nät'dl-dia^k) 

nätter, se natt 

nätting (nätitj^) 

näv (nä^v i n. ö. Svl. né-v) 

näve (nä'V9' i n. ö. Svl. né'-) 

näver (näh^dr i n. ö. Svl. ne--) 

nöd (n0'd vulg. n0-)] nödvändig 
(n0'd-vän^dig el. n0dvän'dig) 

-nöda (-nö^da) i uttr.: i o-nödan 

nödd (nöd-) 

nödga (nöd-ga^) 

nödig -gt (n0'dig' -gH el. -kH) 

nödsaka (n0'd-sv^ka äv. n0dsv-ka) 

nöja (nöj'a') 

nöjd (nöj'd) 

nöje (nöj'9^) till nöjes 

-nöjelse (-nöjhls^) i smns. för-n. 



216 



nöt {n0't) djur 

nöt {n0't) nötter {nöt-9r) 



nöta (n0'ta^) nötte {nöPd^) nött 
nötig -gt {n0'tig' -g't el. -å;^<) 



O. 



o (o/O 

o (ccj') interj. 

o- {(a-- el. C0-) nekande prefiks 
oaktat (ar-ak^tatj i vissa ställ- 
ningar (oak'taf t. e. detta o.) 
oas (iov'S) 

obducera (oVdmse-ra) 
obduktion (pb'dukfa)^n) 
obelisk {a}'beliS'k el. tjb'- el. ob'-) 
objekt (objäk-t) 
objektiv -vt (ob'jäkti'V el. ob'jäk- 

ti'v -vt el. -ft) 
objektivitet {ob'jäkti'mt9't) ^ 

oblat {oblv^t åb- el. ct)5-) 
obligat (ob'ligv't å'b- el. £o'6-) 
obligation (ob'ligaf(a^n el. -tfw^n) 
obligatorisk -skt {ob'Ugat(a^risk skt 

mindre noggr. -st) 
obligeant {pb'lifarft) 
obligera {ob'Ufe-ra) 
oblik [obWk) 
obsen el. obschen (obse-n el. obfe-n 

även obs- el. ops-) 
obsenitet el. obschenitet {oVseni" 

te-t . ob^feniteH av. ob'5- el. op'S') 
observation {oVscBrvafio-n el. öb- 

scer'- el. -tfwhri även. ob's- el. 

op'5-) 



observatör -orer {ob's(srw'tor^ -va- 

tujhrdr även obV el. op'S') 
observatorium (ob's(jerv€Uorriuin' 

el. öbscer'' el. -w^rium el. ss. frg.) 
observatör {oVscBrvatÖ^Y el. obsar'- 

el. SS. frg. i Svl. -a-^r) . 
observera (ob'scervd^ra el. ss. frg.) 
obsidian (ob^sidiv-n el. ss. frg.) 
obskur el. -yr (obsktu^r el. -^-r 

äv. obs- el. ops-) 
obskurant {ob'skmran't äv. ob's- 

el. op'5-) 
obskurantism (o&'sÄJmra«/is'm el. 

SS. frg.) 
obstinat [oVstinv-t el. ss. frg.) 
obstruera {oVstnueWa el. ss. frg.) 
obstruktion (o&'s^rwÄ/!w-'w el. ss.frg.) 
obändig -gt {(o^-bän^dig äv (obän^- 

-gt el. -kt) 
ocean (o}'sev-n el. ws'-) 
oceanisk -skt {(o'sev^nisk el. o/s'- 

-sÄ;^ el. mindre noggr. -st) 
och (oÄ-" umgängl. å el. o) 
ock {ok- säll. t. e. i v. Svl. hvar- 

dagl. oh' el. o-) 
ocker (oÄ^^r) 
ockra (okra^) subst. 
ockra {ok'ra^) värb 



216 



ockrare {ok-rard'') 

också [oh-så el. olc-så^) 

ockupation (ok^mpafto-n el. -tfw-n) 

ockupera (ok'mpe-ra) 
odal [wdv^l el. wdal') 

odalisk {a}'daliS'k) 

ode ((0'dd^) 

odiös {(o'di0-s el. d'^-) 

odla ((la-dW) odel- (a)'d9l-) i smns. 

odelbar 
odlare {o}'dlar9') 
odon (ce)*<?ot?*) 

odör (åe?ö'r i Svl. -oe-v) ^ 

odört (we?-ö?r*^) 
odåga. (a)''då^ga i n. Gtl. även 

-dö^ga) . 
pfantlig -gt {oyfanHlig -gt el. -Ä^) 
offensiv (ofänsi-v eller o/'änsi^v) 

subst. 
offensiv -vt (of'ånsi-v -vt el. -/i^) 

adj. 
offentlig -gt (ofän-flig -gt el. -kt) 
offentligen (ofän-tligan) 
offer {of -gr) 
offerera {pfdre-ra) 
offert {pfcerH) 
officer el. -are (ofise-r el. hvard. 

of se- T el. -rar 9) 
officiant (ofisian-t) 
officiell (ofisiäV el. indiv. -ä-7) 
officiera (ofisieWa) 
officin (ofisi-n) ^ 

officinen -al (ofisinäl- el. -v-l) 
officiös (of'isi0'S) 
offra {of -ra') 
offrare (of 'rar 9*") 



ofta {of'fa^)'j så ofta som, "som 

oftast 
oförhappandes ((O''foer-hap^and9s) 

el. ohapp- {w-Ji.) 
oförtruten {(jy-fceT-trmHon) 
ohoj {åhoj- el. o/?-) 
oj {of') 
ohyra {w-hy^ra) 

ok (£U'ÄJ) 

oka {(a-ka^) 

okarina [o)'kari'na^ el. ok'-) 
okcident (okfsidän-t) 
okcidentalisk -skt {ok^sidäntv-lisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
ok salsyra {oksvl-sy^ra) 
okse {(ok'S9^) 
oksel {o)k'S9l) 
okseltand {(ok'S9l-t.) 
oksid {oksi'd) 

oksidation {ok^sidafcj-n el. -tfai^n) 
oksidera [oklside-ra) 
oksidul (oksidturl) 
oktaeder {okiae-dgr) 
oktant {oktan-t) 
oktav {oktv-v) 
oktett (oktät^) 
oktober {oktw^b9r) 
oktroj (oktrof) 
oktrojera {okiroje-ra) 
okular {w'kmlv'r) 
okulation ((o'kmlafto^n el. -tfu^n) 
okulera (^'kuxle-ra) 
okulär {a)'kmWr i Svl. -cc-r) 
okväda {ca-kvä^da i n. ö. Svl. 

-kvé^-) 
okväde {a)'-kvä^d9 i n. ö. Svl. -kvé^-) 



217 



okvädingsord el. -ins- {w-kväd- 
it]8'io'rd även -dns- i n. ö. Svl. 
-Jcvé-) 

olein {w'lQi-n) 

oligark [åUigar-k el. ol'- el. (o'l') 

oligarki {å'ligarki- el. oV- el. a)'l') 

oligarkisk -skt (å/Ugar-kisk el. ss. 
frg. -skt el. mindre noggr. -st) 

oligokrat {å'ligåkrv't ol'- el. w'1-) 

oligokrati (å'ligåkrati- oV- el. cJl-) 

oliv (coli-v) 

o^ja {öl' ja'') subst. 

olja (ol'ja^) värb 

oyig -gt (oZ-^i^* -g^/ ei: -Ä;'/) 

ollon {ol'on') 

ollonborre {ol'on-bor^9) 

olvon {ol'von^) 

olymp (wlpm-p) 

olympiad (^ci)lym'pW'd) 

olympisk -skt (colym-pisk -skt el. 
mindre noggr. -st) 

om (om-) prep.; omkring {om- 
krirj')] om bord, om kull^ om- 
kull- {omrkul- el. onikul--), om 
ända, om intet, omintet- (om- 
in't9t-)j om sider (srd9r^ eller 
si'ddr) 

om (om-) konj. o. adv.; om än, 
om icke, hvar om icke, om 
igän, tvärt om 

omelett [omålat-) 

omen -ina (w^mdfi -ind) 

ominös {a)'min0-s el. å'm-) 

omnibus el. -buss (om-nihus eller 
vanl. om'ni'bus') 

omständighet {pm'-ständig-he't el. 
omstän'dighe't) 



omständlig -gt (om-stän^dlig el. 
omstän-d- -gt el. -kt) 

ond -dt (am-d 4 hvardagl. wn-); 
med ondo {o)n'do)^), i ondo, på 
ondo, från ondo, av ondo 

ondska (wn-dska^ vanl. mindre 
noggr. (on'ska^) 

onerera [a)'ner€-ra) eller onera 
(wne-ra) 

onerös (o)'ner0'S) 

onkel [ovf'kdl säll. wrf-) 

onsdag {jnj^nsdvg hvard. w-nsta 
el. wn-sta ; uttalas formellt enk- 
elt, jfr. dag) 

ontologi (oniålågi- även oniolågi- 
i Svl. äv. -oloji') 

ontologisk -skt [on^tåWgisk även 
on'to- -skt el. mindre noggr. -st) 

onus, onera {(o-nus, w-nora) 

onyks {lo-nyks) 

opak (vjpv-k) 

opacitet {w^pasiteH lopas'- eller 
(opv'S') 

opal (tijpv-l el. åp') 

opalisera [wpaVise-ra el. -»7-) 

opera {uj^pdra el. (o*p9ra') 

operation (aj'perafu)^n el. -tfvohn) 

opératris {w'pQratri-s) 

operatör {w'peratö-r i Svl. -ö?*r) 

operera (cj'^ere-Va) 

operett (£o'j?erä/-^) 

opiat {ojfpwH) 

opinera {vjfpine-ra) 

opinion ((o'pini(a^n el. hvardagl. 
genom indragning av en akcent- 
svag stavelse (o'pinj(0'n) 

opium (€D'pium el. o)'pium^) 



Ö18 



opodeldok ((o^pådäVdok el. å'p-) 

opp, se upp 

opponent {opUmän-t wp'u}- el. -ån-) 

opponera [op'(jiine'ra el. ss. frg.) 

opportun {op'oTtm-n) 

opportunist {op^ovtxixnis-t el. o^or'-) 

opportunitet {op'oTtmnite't eller 

SS. frg) 
opposition (op^wsifoi-n el. w^- el.- 

-tfw-n) 
optera (opte-ra) 
optik (opti'7c) 
optiker (op-tikdr) 
optimism {pp'timiS'm) 
optimist ipptimisH) 
optimistisk -skt {op'timisHish -sJct 

el. mindre noggr. -st) 
option (opfco-n) 
optisk -skt (opHish -skt el. mindre 

noggr. -st) 
opus opera (co-pus w-pdra) 
or ((o-r) 

orakel {tort^kdl) 

orangutang {wraTffmtnrf q\, -rj^gvi-) 
oransch (corarff el. -n-f) 
oranscheri {wrarffQri- eller -an'f- 

av. ar-) 
oration [wWafw-n el. -tfw-n) 
orator -orer {wrvtor^ w^ratw-ror) 
oratorisk -skt {w^ratw-risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
oratorium {(o'rato)-rium^ el. -tw-^r- 

iiim) 
ord (wW); till orda (wrda*) 
orda {(0'rda^) 
ordal {ordv'l) 
orden [å-rddn el. i n. Gtl. o^rddn 



i s. Gtl. äv. or-dgn), ordnar 

{å'rdnar^ vulg. å*rnar^) 
ordentlig -gt (ordän-fUg -gt el. -kt) 
ordentligen {ordän-iligdn) 
order (å-rddr i n. Gtl. ö^rddr el. 

stundom i s. Gtl. or-dor) 
-ordig -gt {-fåordig -gt el. -A:^) i 

smns. t. e. mång-o. 
ordinarie {or'dint>'ri9') 
ordination (or^dinafio^n el. -tfw^n) 
ordinera (or'dine'ra) 
ordinär {pr^dinä-r i Svl. -ce^T) 
ordna {å-rdna'' vulg. å-rna^ i n. 

Gtl. ördna^ i s. Gtl. äv. or-dna^) 
• ordning {å-rdnirf vulg. åTm?^* 

i n. Gtl. 6'r- i s. Gtl. äv. or')\ 

i ordning, iordning- (iå-rdnit]-) 
ordonnans {or'donarfs el. -då-) 
oren (wraw^) 
orera [tare-ra) 
organ (orgv-n) 
organisation (or'ganisafw^n eller 

organisatör {or'ganisatö'T i Svl. 

-(K.'r) 
organisera {or^ganise-ra) 
organisk -skt (orgv-nisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
organism (or'ganis-m.) 
organist (or'ganisH] utt. or'J9lnisH 

beror på, anslutning till ovjoV) 
orgier (or-gidr äv. or-jidr) 
orient {(o^riän-t säll. å'r- el. or'-) 
oriental [w'riäntv'l säll. åV- el. or'-) 
orientalisk -skt {io'rmntV'Usk säll. 

åV- el. or'- -skt el. mindre 

noggr. -st) 



219 



orientalist {a)'rmntah'sH el. ss. frg.) 
orientera (jafriänte-ra el. ss. frg. 

el. -dnt-) 
orig -gt {u}'rig' -gH el. -TcH) 
original {pr^iginthl stund. u)'riginv^l 

ibland i "synnerhet i Svl. -iji-) 
originalitet {orHginalite-t el. ss. 

frg.) 
originell (or'iginäV stund. wV- äv. 

å'r- el. -ji- ss. frg., indiv. äv. 
, -ä.7) 
orjel el. orgel {pr-jdV säll. or-^^? 

ibl. ovgdV) 
orjor el. orgor (o^"j(or' säll. o/-^- 

orka (or*Ä;a* ibl. i v. Grtl. vulg. 

orkan (orJcv-n) 

orkester (orkas- tgr äv. -xä-) 

orkestrera (or^käsfre-ra) 

orläv [wr-lä^v i n, Gtl. äv. '&v) 

i smns. orlåvsedel (a)'rlåv' el. 

-OV' äv. -o/- vulg. wlof-) 
orm (wy%) 
orma (wr-ma^) 
ornament {pr^namän-t) 
ornamentera (or'namäni€-ra) 
ornamentik {or'namänti-k) 
ornat {ornv-f) 
orne (wrw9*) 
ornera (orne-ra) 
ornitolog (or'nitålå'g) 
ornitologi [or^nitålågi' i Svl. även 

'Oloji') 
orografi {pr^ågrafi- el. wVw-) 
orografisk -skt {or'ågrv-fisk eller 

ci/Vct)- -5Ä^ el. mindre noggr. -st) 



orre (or* a*) 

orsak (w'r-sv^k) 

orsaka (io'r'Sv'ka) 

orselj (orsäVj) färjstoft 

orsten (wr-ste^n) 

ort (w-rt el. tar-t) 

ortlig -gt (w'vUig^ el. wr*- -g^^ el» 

-¥t) 
ortodoks {ov'tådok'S eller genom 

vokalutjämning oriodok-s säll. 

wr'^co-) 
ortodoksi (oTiådoksi- el. ss. frg.) 
ortoepi (oviåepi') 
ortoepisk -skt (oriåe-pisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
ortograf (or^tågrv-f eller genom 

vokalutjämning or' to- även lor'- 

t(jj-) 
ortografi [oriågrafi- el. ss. frg.) 
ortografisk -skt {or'tågrv'fisk el. 

SS. frg. 'Skt el. mindre noggr. 

OS (w'5) åmynning 

os (W'S) lukt 

osa (a)'sa') 

oschillation {ofilafw-n el. -tfw^n) 

.oschillera (ofile-ra) 

osman (osmv-n) 

osmansk el. -anisk -skt (osmv-nsk 

eller -n-nisk -skt eller mindre 

noggr. •st) 
osmund (os-mund el. os'mun^d) 
oss (os-), se vi 
ost {(aS't) väderstreck 
ost (ws-t) att äta 
ostenöiv -vt (os'tämsi'V el. -ton- 

-vt el. -/^) 



220 



ostentation {osffäntaf(a-n el. ostan*- 

el. 'dfi' el. 4f(jOhn) 
ostentera (osiänfe-ra el. -on-) 
osteolog (os^teåWg) 
osteologi {os'feålågi- eller i Svl. 

'Oloji') 
osteologisk -skt (os'teålå'gisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
ostig -gt {(as-tig' -gH el. -k't) 
ostlig -gt (ws'tlig^ -gH el. -Ä7) 
ostracism (osirasis-m) 



ostron (a)S'tron') 

otta {(ot-a^) 

ottoman (ofwwv^n el. -dw-) 

ottomanisk el. -mansk -skt (ofto- 
mthnisk el. -mv-nsk el. -åw- 
-sÄ;^ el. mindre noggr. -st) 

otyg (w-fifg) 

otymplig -gt {(a*-tym^plig eller 
Oitym-plig -gt el. -A;^) 

oval {im^vl el. åt?-) 

ovation {i^lvafujhn el. -tfcj-n) 



P. 



P (JP^-) 

pacifikation {pas'ifikafu)-n eller 

pacifiera- el. -cera {pas^ifie-ra el. 

pack (pak-) sämre folk 

pack {pak') i uttr. pick och pack 

packa (^aÄ-a'") 

packare {pak'ar9^) 

packe el. -a (pak-o^ e\. -a') 

padda (pad-a^) 

paddel {pad-9l) kort åra 

paddla (pad-la^) 

paff (paf-)j piff paif 

pagina {pv^gina säll. pv-jina) 

T^&.gmerB,(pag'ine'ra säll. pafine-ra) 

pagod (pagcj^d el. pagå-d) 

paj (i?«i-) 
pajas (paj-as) * 
pajasso (pajaS'(o el. -å) 



paket (pake-t) 

pakta [pak'ta^) 

paktäre (pakiaro') 

paktum (pakium^) 

palankin [paVarjki-n) 

palats (palat-s) 

paleontolog (paVeontålå-g) 

paleontologi {paVeontålågi- i Svl. 

äv. -oloji') 
paleotyp [paVeåty-p) 
palett (palät-) 
paletå (pal'etå') 
palindrom {paVindrå-m) 
palissad el. pallisad (paVisv-d) 
palissadera el. pallisa- [paVisa- 
. de-ra) 

paljett (paljät-) 
paljettera (paVjäte-ra äv. -jd-) 
pall {paV) 
palladium (palv-dium el. -v*dium^) 



221 



palliativ {paVtati^i') 

pallra [paVra^) 

palm (paVm) 

palmett (palmät-) 

palsternacka (pal'st9r'nak^a) 

palt (paVt) 

palta (palta^) subst. 

palta {pal'ta') var b 

paltig -g t {paHig^ -gH el. -k* t) 

pamflett (pamflät-) 

pamflettist {paw!flätis-t) 

pamp (pam-p) 

panacé (pan^ase-) 

panasch (panaf-) 

panegyrik (panldgyri-k el. -jy-) 

panegyrisk -skt [pan/dgy-risk el. 

'jy-' -skt el. mindre noggr. -st) 
panegyrist {pan'9gyris-t el. -jy-) 
panel (pane-l) 
panela (pane-lä) 
pang {pat}') 

panick el. -ik (panik- el. -i' k) 
panisk -skt {pn-nisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
pank {parfk) 
panna (pan-a^) 
-pannad -at (-pangad -at) i smus. 

låg-p. 
panoptikon (panop-tikon) 
panorama (pan*årv"ma' eller -nco' 

el. 'rn-mä) 
pansar {pan'sar^) 
panslavism {pan'slavis-m) 
pansra (pansra') bepansra 
pant (pan-t) 
panta (pan'ta^) 
pantalonger (pan'talorjhr) 



pantare {pan'tar9^) 

panteism (panHeis-m) 

panteist (pan^teis-t) 

panteistisk -skt (pan^teis-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
panteon {pan-teon el. pan^teon^) 
panter (panHdr) 
pantomim (pan'tcomi'm el. -^å-) 
pantomimisk -skt (pan'tct)mi-misk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
papegoja [pap^ogoj^a' el. pap'9-gofa 

med framstår k akc. i analogi 

med formellt smns. ord) 
papeteri (pap'etQri- el. pape'-) 
papiljott (papHljot- äv. pap'il-joP) 
papjemasché (papje'mafe') 
papism (papis-m) 
papist (papis-t) 
papisteri (papisieri-) 
papistisk -skt (papis-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
papp (pap-') 
pappa (pap-a^) 
papper {pap'9r^ pap^drdt^^ ibl. äv. 

form. smns. pap'-pe^r pap'-pe^rdt 

och då i smns. -pape'r t. e. 

fep'S-pape^r, grå'-pape^r) 
papyrus (papy-rus) 
par (pv']:) 
para (pn*ra^) 
parabel (parv-bdl) 

9 

parabolisk -skt (par^aibå^Usk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
parad (parv-d) 
paradera (par^ade-ra) 
paradigm (par'adig'm) 
paradis (pvra-di^s) 



222 



paradisisk -sk t {par'adi'Sisk vanl. 

pvra-dvsisk -skf eller mindre 

noggr. -st) 
paradoks (par^adok-s) subst. 
paradoks (par'adok'S) adj. 
paraffin {par'afin) 
parafras {par'afrV'S) 
parafrasera (par'afrase'ra) 
paragraf {par'agrv-f) 
parallaks (par'alak-s) 
paralell (par'aläV indiv. äv. -ä-7) 

adj. 
paralell {par'aläV indiv. äv. -ä-7) 
. subst. 
paralellipiped el. -lep^ [par^aläVi- 

pipe-d äv. -dl-, indiv. äv. -ä7- 

el. 'IqP') 
paralellisera (par'aläl'ise'ra även 

'91-, indiv. äv. -ä7-) 
paralellism (par'aläUs-m av. -dl-) 
paralellogramm (par'aläVwffram^ 

äv. 'åg-j äv. -a/-, indiv. även 

-ä'l') 
paralysera {par'alyse-ra) 
paralysi {par'alysi') 
paralytisk -skt (par'ali/-tisk skt 

el. mindre noggr. -st) 
paramatta {par'amat*a') 
paraply (par^aply-) 
parasit (par^asiH) 
parasitisk -skt (par'asi-tésk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
parasoll {par'asol') 
parcell (parsäV) 
parcellera (par'säle-ra äv. -ol-) 
pard (pv-rd) panter (föräldr.) 
pardon (pardcj-n) 



parentation (parän'tafa)^n eller 

-dn- el. -tfw-n) 
parentator -er (par*äntv'torK «ller 

-9/2- -atw^rjr) 
parentera (par'änte^ra el. -aw-) 
parentes {par'dnte'S el. -än-) 
parentetisk -skt {par^dnte-tisk el. 

-än- -skt el. mindre noggr. -st) 
parera (pare-ra) 

parfors (parfar-s) t. e. parforsjakt 
parfym (parfy-m) 
parfymera (parygme-ra) 
parfymör [par'fymo^T i Svl. -m-r) 
pari (pv-ri) 
paria (pv-ri a) 
parian {par'iv-n el. p'o'rW'n el. 

pvrian^ el. pnWian) 
-parig -gt {-pry^rig -gt el. -kt) i 

smns. ill-p. 
-parig -gt {-pv^rig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. tvåi-p. 
paritet {par'iteH) 
park {pav-k) 
parkett {parkät-) 
parlament (par^lamän-t) 
parlamentarisk -skt (par^lamän- 

tv- risk -skt el. mindre noggr. 

-st) 
parlamentarism (^ar7a*wäw^ar/5'm) 
parlamentera (par'lamänte-ra) 
parlamentär (par'lamäntä-T i Svl. 

-(B^r) 
parlör (parlö^r i Svl. -(e-r) 
pärm (par-m) 
parma (parma^) 
parnass (parnas-) 
parodi (par^wdi- el. -åd-) 



223 



parodiera (parco^die-ra äv. -åd-) 

parodisk -skt (parw-disJc äv. -rå-- 
'Skt el. mindre noggr. -st) 

paroksysm {par'oJcst/S'm) 

paroll (paroV) 

part {pt)'Tt el. parH) 

partasch (partv-f) 

parterr (parteer-) 

parti (parti-) 

partickel (partik-dl) 

particip (par'tisi-p) 

participial (par'tisipw-l) 

partikularism (par'tikwilaris-m) 

partikularitet (par'tiJcmlar'ite-t) 

partisk -skt (par-tisJc -slet eller 
mindre noggr. -st; uttalet par- 
tis- Jc höres sällan; opartisk utt. 
ibland (0'-partis^k) 

partitur (par'titm-r) 

■ partsial- (par'tsiv'l') 

partsiell (par'tsiäl- indiv. äv. -ä-l) 

"parvel (par'VdV) 

parveny (par'vent/-) 

parvla (par'vla^) 

paryr (pary-r) 

pasch (pv-f) 

pascha (paf-a el. paf-a^) 

paskill (paskil-) 

pass (pas-) träng väg, resbetyg 

pass (pas-) interj. 

pass (pas-) ; till pass, vid pass, 
sä pass 

passa (pas'a^) 

passa (pas-a^) i kortspel 

passabel (pasv-bdl) 

passad (pasv-d) 

passare (pas*ar9') 



-passare (-pas^ard) i smns. t. e. 

upp-p. 
passasch (pasv-f) 
passascherare (pas'afe-rar9) 
passera (pase-rä) 

passerlig -gt (pase-rlig -gt el. -kt) 
-passerska (-pas^drska) i smns. t. 

e. upp-p. 
passion (pafcu-n) 
passionerad -at (pafwne-rad -at) 
passiv -vt (pasi-v el. pas-iv -vt 

el. -ft) adj. 
passiv (pasi-v el. pas-iv) subst. 
passivitet (pas'ivite-t el. pasi'vitd-t) 
passlig -gt (pas'lig^ -gH el. -kH) 
passma -an (pas'ma^ eller -a/^*) 
passma (pas^ma^) värb 
passpoal (pas'p(i)v-l el. -på-) 
past (pas-t) 
pasta (pas'ta^) ' 
pastej (past'é,j- el. -äj-) 
pastell (pastål-) 
passé volans el. passv- (pas'evcO' 

larj-s el. pas^v- el. -vå-) 
pastill el. -ilj (pastiV el. -iV-j) 
pastor -orer (pas- tor el. pas'tor* 

pastiuWdr) 
pastoral (pas'tcorv-l el. -tå-) adj. 
pastoral (pas'tmrt)-l el. -tå-) subst. 
pastoralier (pas't(orvHidr el. -tå- 

el. -t>'li9r') 
pastorat (pas't(orv-t el. -tå-) 
pastorska (pastio-rska el, -(x)*rska^) 
patén (pate-n) 
patent (patän-t) 
patentera (pafänte-ra el. -9n-) 
paternell (pafdrnäl- el. -cer-) 



224 



patetisk -skt [pateHisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
patinera [patine-ra) 
patolog [patåWg) 
patologi (pafålågi- även i Svl. 

-oloji') 
patologisk -skt {pafålå-gisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
patos (pv-tos) 
patrask (patras-k) 
patriark (pafriar-k) 
patriarkal- (pafriarkvl-) 
patriarkalisk -skt {pafriarkv-lisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
patriarkat (pafriarkv-t) 
patricier {patri-sidr el. -isidr') 
patricisk -skt (patri-sisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
patriot {pafri(0't) 
patriotisk -skt {pafriw-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
patriotism {patrmtis-rsi) 
patris (patri-s) 

patron (patrco-n) beskyddare, hus- 
bonde 
patron (patrio^n) kruthylsa 
patronat (patrwnv-t el. -ån-) 
patronell (pafrwnäV el. -ån-) 
patronessa {pafrionäs-a^) 
patrull (patruVy 
patrullera (pafrule-ra) 
patsians el. pasians {paisiarj-s el. 

pasfiarfs) 
patsient el. pasient {pat'siän-t el. 

pas'iän-t) 
patt {pat') subst. 
patt (pat'} adj. schacktärm 



patta {påta') 

paulun \pv(o)lnjirn\ 

pauperism [pt)m)'p9riS'm\ 

paus [pv(oy8\ 

pausera [pvco)s€'rd\ 

paviljong {patfiljorj- äv. pavil-jorj^) 

pedagog (pe^dagå-g äv. -(o^g) 

pedagogi {pe'dagågi- el. -g(agif i 

Svl. äv. -oji^) 
pedagogik (pe'dagågi'k el. -gtog- 

i Svl. äv. -oji-k) 
pedagogisk -skt {pe'dagå-gisk el. 

-gw-gisk -skt el. mindre noggr. 

-st) 
pedal (pedv-l) 
pedant (pedan-t) 
pedanteri (pedan^teri^) 
pedantisk -skt (pedan-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st)_ 
pedantism (pe' dant is-m) 
pédell (pedäV) 
pegas (pegv-^s) 
pegel (pe-gQV) 
peka {pe-ka') 

pekoral {pe'kwrv-l el. -kå-) 
pekunjär {pékunjäfr i Svl. -ca-v) 
pela {pe-W) 
pelare (pe'lar9^) 
pelikan {pe^likn-n) 
pen (pe-n) 
penater {penv-t9r) 
pendang {parjdut}') 
pendyl {parjdg-l el. pän-) 
penitens (pe'nitän'S) 
penitent {pe'nitän-t) 
pennalism [pen^alis-m el. pefna- 
• lis-m.) 



225 



pensé (parjse-) 
pension (parifco^n) 
pensionera (^parfjtinéra) 
pensionär [parj'fu)na^T i Svl. -(B-t) 
pensum (pänsum') 
pentaeder {päniae-ddr) 
pentameter [päntv-mdtdr el. -»'ma- 

tdT^ säll. pän*tameHdr) 
pentateuk \pän*tatäm)'lc el. 'äv^k"] 
penultima (penul-tima) 
pep, se pipa 

peppar {pep'ar^ i n. ö. Svl. ^ä-) 
pepparling (pep'ar4i7j' i n. ö. Svl. 

pä-) 
peppra (pep-ra^ i n. ö. Svl. pä-) 
pepsin (päpsi-n) 
per {pä-r el. pcer-) i räkenskap 
pereat {pe-reat) 
perenn {pcerävif el. pe-) 
perfekt {pcerfdkft) adj. 
perfekt el. -um {pcer-fakt^ el. pä'- 

el. pcB'- el. pcer-fåkt el. -w»») 

subst. 
perfektibel (pceT'fäkti-b9l) 
perfektibilitet (pcev^fäkWhiliteH el. 

poirfäkfUMliteH el. -&iZ'-) 
perforera {p<sr'/u)re-fa el. -/d-) 
pergament [pcer^gamånH) 
pergamott el. bergamott (pcer*ga- 

mot' el. 6éc/-) 
periferi (pe'riferi' el. ^er«'-) 
periferisk -skt {pefrifeWisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
perifras {pe'rifrV'S) 
perikop (pe'rikårp) 
^(((^ period {pe'riwhd el. j^er'-) 

periodicitet (pe'ri(jj>disiteH el. i?er'-) 

Lyttkens och Wulflf, St. Uttalsordbok. 



periodisk -skt {pefriojhdisk el. per'- 
-ékt el. mindre noggr. -st) 

peristaltisk -skt [pe'ristaVtisk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

peristil el. -yl {pe'risti-l el. -y-l) 

perkal (pcerkv-l) 

perkussion {pcBr'kmfa)^n) 

permanent (pcBr'manän't) 

permission (pcer^mifw^n) 

permittera {pcer'niite'ra) 

f 

perpendickel {p<Br'pändik'9l eller 

-dn-) 
perpendikulär [pc^v^pändikfvila^r 

el. 'dn- i Svl. -(B-v) 
perpetuell (pcBT^pettuäl- ind. av. 

-än) 
perpleks {paerpläk-s) 
perrong (pceroij' säll. pdrorf el.pe-) 
persedel (pcerse^dQl) 
perser {p(BT'S9r) 
persienn (pceT'siän') 
persiflera- {pcBT^sifle-ra) 
persilja {pmrsiVja Åyen pceT'-siVja 

el. pcB*T- el. pcevsilja^ i smns. 

-pcBTsil^ja t. e. vil'd-pcBrsil^jä) 
persisk -skt (peer-sisk -skt -eller 

mindre noggr. st) 
person (pcersco^n) 
personal (p<Br'samv'l) 
personal- {pcer^swnvl-) 
personalier {paer^swnvUdr^ eller 

-V'li9r) 
personasch {pcex'somt)'f) 
personell {p(BT'sionäV indiv. även 

'är'!) 

personifiera [p(Bx'su}ni'fie'ra eller 

pcdrswfni') 

15 



226 



persoDifikation {pcBr^samifikafco^n 

el. par SO)' ' el. -tfw^n) 
personlig -gt {pcersio-nlig -gt el. 

-kt) 
personligen (ptBrsui^nligdn* eller 

'(a-nligdn^) 
perspektiv {pcer'späkti-v) 
perspektivisk -skt (pc8T*späkti'Visk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
pers vadera (^pccr'svade-ra) 
persvasion {pcev^svafuj^n) 
peruk (pdruu^k av. parwtk sall. jpe-) 
pessimism (jpäVimiVm) 
pessimist (päsfimis-t) 
pessimistisk -skt {päsfimis-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
peta (pe^ta^) 

petard [p&tvWd i s. Gtl. äv. -ar^d) 
peter (pe-tdr). 

petig -gt {pertig' -g't el. -Ä;*/) 
petimeter el. -ma- (pe^time-tgr el. 

j)e^- ibl. -wä'-) 
petit (peti-t) 

petitess (pe'titäs- el. pet^-) 
petition (peftifw-n el. i?e^- el. -tfm-n) 
petitionera (peiifwne-ra el. pef- 

el. -if/cu-) 
petitionär (p&tifamä-r el. j?e^- el. 

'tfwn- i Svl. -aj'r) 
petrificera (peirifise-ra el. jjcf- el. 

jpe^W-) 
petrifikat (peirifikvH el. i?cf-) 
petrifikation {pe'triJikaf(o-n el. i?c^- 

el. 4f(a'n) 
petroleum (j9e^rce)*tew»»* el. -a^7ettm) 
petschaft el. pitschaft {p^tfafd äv. 

pUfapt) 



pianino {pi'ani-nco) 

pianissimo {pi'aniS'im(i) el. -is-imto^) 

pianist {pi'aniS't) 

piano (i?i»'ww) subst. 

pi*ano (pith^nco) adv. 

pianoforte {pivfntofoTHd el. -fov't9^) 

pick (j>«Ä') pick och pack 

picka (^*Ä*a') ^ 

pickelhuva {pikrdl-hwfva) 

pickels {pikhls) 

picknick {piknik-) 

pickolaflöjt (pik*(x)la'ftöj't el. -ål-) 

pietet (pCete-t) 

pietist (pi'etiS't) 

pietisteri (ptetisfteri^) 

pietism {pi'etis*m) 

pietistisk -skt (pi'etiS'ti8k -skt el. 
mindre noggr. -st) 

pi£P paff puff (pif' paf- pup) • 

piga {pvga') 

pigg -ggt {p¥ -g-^ el- -Ä:-0 adj. 

pigg (p¥) subst. 

pigga {pig-a') 

piggvar {pig'-vt)'r) 

pigment (pigmän-t) 

pik {pi'k) 

pika {pi'ka^) 

pikant {pikarft) 

piké (pike-) en sort bommuUstyg 

piké (pike-) kortspel 

piket el. piké {pike-t el. -Äe-') fält- 
vakt 

pikenerare {pi'kene-rar9 el. pikf-) 

pikera (pike-ra) 

piktur (piktm-r) 

pil {pi'l) vapen % 

pil (pi^l) träd 



227 



pilaster (pilas-tgr) 

pilgrim {prl-gri^m el. pil'-grim'^ 

äv. pilgri-m el. pilgrim-) 
pilla {pil'a') 
piller {piV-dr) 
pillra (pil'ra^) 
pilt (jp«7.'^) 

pimpel {pim-pdl) fiskredskap 
pimpla {pimyW) fiska med pimpel 
pimpla {pim^pW) dricka 
pimsa (^pim'sa^) även pimpsa 

(pim'psa') 
pimsten {pim-st&n äv. pimrp-ste^n) 
pin [pi-n) t. e. pin full el. pinfull 

{pi'nfuV) 
pina (pi'na') subst.; pino- (prno)-) 
pina (pvna^) värb 
pinare (prwar^*) 
ping pang {pitj- par]') 
pingel (pirjhl) 
pingla {pii]'la^) subst. 
pingla {pir]'la^) värb 
pingst {pirfst)\ i pingstas {pirfst- 

as')] pingstafton {piri' st-afton 

el. pirjstaf-ton^) 
pingvin {pirjvi-n el. pirjgvi-n) 
pinje {pin^jd äv. pi-njd) 
pink {pirfk) 
pinka {pirj'ka') 

pinlig -gt (pi'nUg^ -g^t el. -Ä*^) 
pinligen {pi'nlig9n') 
pinna (jpiwa') 
pinne {pin'9') 
pinsback (pin-sbak genom klang- 

fbrlust äv. -SJ?- med oaspirerat 
i?, även pin-/-) 
pinsett, se pängsett 



pion (pico-n) 

pionjär el. -iär {pi'tonjä'T i Svl. 

-ce-T el. pio)'niä'v) 
pip {pi'P) smalt rör 
pip {pi'p) ljud 
pip (i?»*i?) interj. 
pipa {pvpa^) pep (pc'p) pepo -e 

(pcpo)^ -a*) 
pipa (pi-pa^) värb, vecka 
pipa (pi'pa') subst. 
pipare {prpard') 
pipett {pipät'), 
pipig -gt {pi'pig^ -gH el. -ä7) 

gnällig 
pipig -gt (pi'pig^ -g^t el. -kH) 

porös 
pipping (|?ip*ijy') 
pir {pifr) 
pirat (pirt)'t) 
pirk (pir-k) fiskredskap 
pirka (^ir*Ä;a*) 
piruett {pi^rmät- el. jpaV-) 
piruettera [pi^rwMe-ra el. pir'-) 
pirum (piTWwe*) 
pisang {pisarf el. pi-sarj) 
pisk (piS'k) 
piska (p»s'Ä;a*) subst. 
piska (|?is-Ä;a') värb 
pistill {pistiV) 
pistol (pistto^l) 

piston el. -ong {pistw^n el. -ojy') 
pitprops (pit-props) gruvstöttor 
pitschaft, se petschaft 
pittoresk -skt (pifioräs-k -s-kt el. 

mindre noggr. -s-t) • 
pjallra (pjal'ra') 
pjask {pjaS'k) 



228 



pjasker (pjas-kdr) 

pjaskig -gt {pjas'hig^ -gH el. -ht) 

pjedestall el. pie- el. -al {pje'de' 

staV el. pi'Q- äv. -v-l) 
pjoller {pjolhr) 
pjollra (pjoPra^) 

pjollrig -gt {pjoVrig^ -gH el. -Ä7) 
pjosk (pjos-k) 
pjoska (pjos-ka^) 

pjoskig -gt [pjos'Mg^ -gH el. -k't) 
pjunk {pjurfk) 
pjunka (pjutj'ka^) 
pjunkig -gt {pjurj'kig^ -g^t el. -kH) 
pj&k {pjå'k) 
pjåka (pjå'ka^) 

pjåkig -gt {pjå-kig' -gH el. -kH) 
pjäksa el. pjäks {pjäkrsa^ eller 

pjåk^s) 
pjärrå el. -ot (pjcer-å seAl. pjcer^^ 

el. -ot) 
pjäs [pjä^s i n. ö. Svl. pjé-s) 
pladask [pladas-k) 
pladder {plaå^dr) 
pladdra (plad'ra^) 
pladdrare {plad'rard^) 
pladdrerska [pläd' rdT ska') 
plafond {plaforfd) 
plagg (plag-) klädesplagg 
plagg (plag-) stryk 
plagga (plag-a') 

plagiat {plag'wH säll. i Svl. plafi-) 
plagiatör {plag'iatÖ'V säll. i Svl. 

plaj'- i Svl. '(B't) 
plagiera [plag^ie-ra säll. i Svl. 

plaf-) 
plakat (plakv-t) subst. 
plakat (plakvH) adj. 



plam^sch el. -as (plamv-f el. -v^s) 

plan (plv-n) adj. 

plan {plv-n) subst., denkön 

plan (pln-n) subst., detkön 

-plana {-pWna) i smns. t. e. av- 
plana 

planera {plane-ra) 

planet (plane-t) 

planetarisk -skt {plan' etv- risk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

planetarium (plan'etv'rium^ eller 
-v-rium) 

planimetri (planHmetri-) 

plank {platj-k) 

planka {plar]'ka^) subst. 

planka (plai]'ka^) värb 

plansch {plarff el. planff) 

planschett (plafjfcU' el. plan/ät-) 

plans, se plants 

planta (plan'ta^) subst. 

planta {plan'ta') värb 

plantasch (plantv-f) 

plantera (plante-ra) 

planterare (plante-raro) 

plants eller plans (planHs eller 
plan-s) 

plantor {plantö^v i Svl. -ce^v) 

plasera (plase-ra) 

plask (plaS'k) 

plaska [plas'ka'') 

plastik {plastisk) 

plastisk -skt {plasHisk -skt eller 
mindre noggr. -st) 

plasticitet {plas'tisite-t) 

platan [platrZ-n) 

platina (plvtina' plv-tina plv-fi^na 
platrna' el. plati-nä) 



229 



platonisk -skt (platw-nisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
platform el. plattform {platfor-m 

el. plat'-for^m) 
plats (plat-s, vnlg. är plas-) rumm 
plats (plat-s) svårighet 
platt (plåt-) adj. 
platt {plåt') adv. 
platta el. platt {plåt' a'' el. plai^) 

subst. 
platta {plat-a^) värb 
platå [platå') 
plausibel [pl'oco)si'h9l\ 
plebej [pleM^j- el. -äj-) 
plebejisk -skt {plobéjHsk el. -äj-- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
plenum {ple-num^) 
pleonasm {ple^ånas-xa. el. plefio-) 
pleonastisk -skt {ple' anas- fisk el. 

ple*C0' -skt el. mindre noggr. -st) 
pleti (ple-ti) kreti och pleti 
pli (pli-) 

pligg (pW) 
pligga (plig-a') 

plikt (pUk't) skyldighet 

plikt [plik-t) böter 

plikt (plik't) skeppsrumm 

plikta {plihta') loda 

plikta (plik'ta^) straffas 

-plikta (-plikta) i smns. t. e. till- 

fbr-p. 
pliktig -gt {plik'tig' -gH el. -k't) 
plingplang el. pling plang {plirj*- 

plarj^ pUrj-plarj el. plit]- plarf) 
plint (plin-t) 
plira Ipli-ra*) 
plissé (plise-) 



plissera (plise- ra) 

plister (plisHdr) 

plit {pUH) 

plita [pli-ta^) 

plock (plok-) 

plocka (plok'a') 

plockare (plok-ara^) 

plockerska {plokrdvskä^) 

plog {plo)'g) 

ploga {plto'ga^) 

plomb [plorn^h eller plorfh även 

plomi^h) 
plombera {plombeWa el. plorjbe-ra 

äv. plwtn-) 
plommon (plcom-on^) 
plotter (plothr) el. plutter 
plottra (plot-ra) el. pluttra 
plottrare [plot-ravd^) el. pluttrare' 

plugg (i?^«<^0 
plugga (plug-a^) 

pluggare {plug-aro') 

plump (plum-p) subst. 

plump -pt (plum-p -m-pt mindre 

noggr. -mH) 
plumpa {plum-pa') 
plumpig -gt (plum-pig^ -gH el. -kH) 
plumps el. plums (plum-ps eller 

plum-s) 
plumpsa el. plumsa (plum-psa^ el; 

plumsa^) 
plundra (ptufvdra^) 
plundraré {'pli(n'drar9^) 
plunta (plun-ta^) 

plural {plmrv-l el. pltufral) subst. 
plural (plmrv'l) adj. 
pluralitet [pltudraliteH el. plmral'-) 
pluring (pltwritj') 



230 



plus (pluS') 

pluskvamperfekt el. -um (plus-- 

kvampcerfäk^t el, plusJcvam'- el. 

-um) 
plussig -gt {plus'ig^ -gH el. -M) 
plutokrat {plm^twlcrvH el. -tå") 
plutokrati {pltultwTcrati' el. -tå-) 
pluton [plvitw^n) 
plutonisk -skt {plvitw-nisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
plutter {pluthr) el. plotter 
pluttra {pluPra') el. plottra 
pluttrare (plutTaro^) eller plott- 



rare 



plym (ply-m) 

plymasch {plymv-'/) 

plys (ply-s) 

plysch {ply-f) 

plysa [plysa^) 

plyserska [plysdiska^) 

plåga (plå-ga') subst.; plågo- 

{plå-go)-) 
plåga [plå-ga*) värb 
plågare {plå'gar9^) 
-plågeri (-plågeri- el. -eri') i smns. 

t. e. djur-pl. ^ 

plån (pWn) 
plåna {plå*na') 
-plånlig -gt {'plå'nUg -gt el. -kt) 

i smns. t. e. out-pl. 
plåster {plosHdr) 
plåstra {plos'tra') 
plåt (pWt) 
pläd el. plädd (pWd i n. ö. Svl. 

plé'dj el. pläd') 
plädera (pläde-ra) 
pläga (plä-ga^ i n. ö. Svl. i??r-); 



plägar el. plär (plä-gar^ el. i 

viss bemärkelse plä-r) 
pläga (plä-ga' i n. ö. Svl. i^Zé'-) 

undfägna 
pläter (pWt9r i n. ö. Svl. ple--) 
plätera (^plåte-rä) 
plätt (iJ^ä^O 
platta {plät'a') 
plöja (plöj-a') 
plöjare (plöj'ar9') 
plöje (plöj'9^) 

plös {pl0'S) 

plötslig -gt (plötsliga äv. pl0'ts- 

-g^t el. -Ä*^) 
plötsligen (plöt'slig9n^ el. ss. frg.) 
pneumatik el. pnev- [^wäM*)'ma^»-Ä; 

el. pnäv'm-] • 
pneumatisk el. pnev- -skt [^wäe«e)- 

mvHisk el. pnäv- -skt el. mindre 

noggr. -5^] 
pock (pok-) 
pocka (poha^) 
pockenholts {pok'9n-holHs eller 

pokhn- el. mindre noggr. -Jwl^s) 
pocker (pok-9r) 
podager {ptodv-gdr el. på-) 
poäm el. -em [pwäfm el. ^å- el. 

-é% el. -e-m) 
poesi (jöw'esi-' el. jpd'-) 
poet (ptoeH el. ^d-) 
poetik (p(o'Gti'k el. J9å'-) 
poetisera (jpw'e^*5e-Va el. pcoe'- på'- 

el. i^d-) 
poetisk -skt (pwe-tisk el. j?å- -skt 

el. mindre noggr. -5^) 
poetissa (pco'etis*a^ el. i?å'-) 
pojke [poj-kd även poyko') 



231 



pokal (pcokv-l) 

pokulera {pto^Jcmle-ra el. pcolcf-) 

pol (pw-l) 

polack (pålak^ el. på'-lak^) 

polar- (pcolvT-) 

polarisk -skt [pwlvWisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
polaritet {pa)'larit€'t eh pcolar^-) 
polemik (pw'lemi'k äv. på'-) 
polemiker {pwle^mikdr äv. på- el. 

-e'mik9r*) 
polemisk -skt (pwle-misk äv. på- 

-skt^ el. mindre noggr. -st) 
polemisera (pwWmise-ra el. pco^le- 

äv. på- el. på'-) 
polera (pcule-rä) 
polerare (pwle-raro) 
polis (pioli^s) vaktkarl 
polis (pcoU'S) assyranskvitto 
polisong {pwVisoTj' el. på'l-) 
politess {pct}'UtäS' pwV- el. på'-) 
politi {pwfliti' el. pwl'-) 
politik (pw'liti'k el. pcol'-) 
politiker {ptoUHikdr el. -rtikdr^) 
politisera {p(o'Uti8e-ra pioV- eller 

pwU'-) 
politisk -sjkt {pwlitisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
polityr el. -ur {po)'lity'T pwV-* el. 

på- äv. -m-r) 
polka (pol'ka^) subst. 
polka (pol-ka^) värb 
polkett (polkät-) 
polkör (polkö-r i Svl. -ä5'r) 
pollare {pol' arg') 
pollett {polät- el. i?å-) 
pollettera {poVäte-ra el. ^å- äv. -fo-) 



polonäs {på'lånäfs el. ^oZ'd-) 
polsk -skt [poVsk äv. på^lsk -skt 

el. mindre noggr. -s<) 
polska [poVska^ sällan på'lska^) 

spr&k 
polska {pol-ska^) dans 
poltron, se pultron 
polyarki {poVyarki- el. på'ly- säll. 

polygami {poVygami- el. ss. frg.) '^ 
polygamist {poVygamisH el. ss; frg.) 
pölyglott {poVyglot- el. ss. frg.) 
polygon {poVygå-n el. ss. frg.) 
polyhistor {poVyhisHor el. ss. frg.) 
polyp {pcoly-p el. ^å-) 
polytecknisk -skt {poVytekrfiisk el. 

på'ly- säll. pio'ly- -skt el. mindre 

noggr. -s^) 
polyteism {pofyteis-m. el. ss. frg.) 
polyteist (pofyteis-t el. ss. frg.) 
pomada (pwmv-da el. -vda') 
pomadera {p(o'made'ra el. pwm'-) 
pomerans {p(i)'meran'S el. pwm'-) 
pomolog [pt&mwWg el. _pd'm^-) 
pomologi (pco'ma)lågi^ el. på'må- 

i Svl. äv. -oloji') 
pomp (pom-p el. pwm-p) 
pompös {pomp0'S el. pww*-) 
ponera (pione-ra) 
ponny el. -ni el. päny (pon-y el. 

^ow'i el. på' ny) 
pontifikat (pon'tifikv't el. ponti'-) 
ponton el. -ong (pontw-n el; -å-'w 

el. säll. pontotj') 
ponton jär (pon'twnjä^r el. -i^d- i 

Svl. -cE.'r) 
popelin {po)p'eU'n) tygsort 



232 



poppel {pop^9l säll. pwp-gf) 
popularisera (po)'pmlar'ise^ra el. 

pwp'- el. pop'-) 
popularitet (pa}'pmlar'ite't eller 

piop'- el. pop'-) 
populas (pw*pmlv'S el. pop*-) 
population {pa)'pmlafaj'n el. pwp'- 

el. pop'- el. -tfco-n) 
populär (pcD^pmlä-r el. pw^- el. 

j)op'- i Svl. -ee'r) 
por (^w-^r) 
porfyr {povfy-v) 
porla {på^rW el. i n. Gtl. p&rla'- 

i s. Gtl. äv. por-W) 
porositet {p(jt)'r(osite't el. paJrto'- 

av. para-) 
pors {poT:s) 
porslin (porslien vulg. även utt. 

postU-n el. pos'tQU-n) 
port (pcth'r^ stund, pwr-t) 
portal (portV'l) 
portativ -vt (poT'tdH'V äv. portati^v 

-vt el. -/if) • 
porter [på-rtdr i n. Gtl. indiv. 

^ö^r^^r) 
portfölj [poxtföVj) 
portié el. -iär (portje- el. -*ä-r i 

Svl. -ice-r) portvakt 
portik (porti'k) 
portiär (pov^tiä-r i Svl. -ce-r) dörr- 

förhänge 
portion (portfoy-^n) 
portionera {pov^tfune-ra) 
portmonä (por^tmånä- el. -mo- i 

n. ö. Svl. -ne- vulg. por't9-) 
portnär (pwTtnä-r eller j9ö- även 

pwT't-nä^r i Svl. -cc'r) 



porto (povto)^ även povHo)) 
porträtt (porträt') 
porträttera (por'trät€'ra) 
porträttör {porirätö^v i Svl. -(b-t) 
portschäs {portfä-s i n. ö. Svl. -é-s) 
portugis (poT^tmgi^s el. -ji-s) 
portugisisk -skt (por^tmgi^sisk el. 

-ji'S- -skt el. mindre noggr. -st) 
portvin (på'Tt-vi^n i n. Gtl. indiv. 

p6'Tt- s. Gtl. äv. por 't-) 
portör (portöar i Svl. -ce-r) 
porös (p(or0'S) 
position {pa)'sifcj-n el. p(x)$'- el. 

positiv {pio'sUi'V el. pws'-) instru- 
ment 
positiv -vt {po)'sUi'V el. ^ws'- el. 

piositi^v -vt el.^ -/if) adj. 
positiv {pw'siti'V el. pwsiti^v el. 

pw-sitiv) subst. 
positivism (pa)'sitiviS'm) 
positivist {pixjfsitivisH) 
posito (pco'sitw' el. pw-sitco) 
posityr el. -ur {pcolsity-T el. -tiufv) 
posserlig -gt (pose-rlig -gt el. -kt) 
possession (pos'äfw-n el. pos'9-) 
possessionat (pos'äfo)nv't posäf- 

el. pos'9-) 
possessiv -vt (pos'äsi-v el. pos'd- 

-yt el. -/^) 
post (poS't) utgifts-p. 
post (posH) brev- el. vakt-p. • 
post (poS't) dörr- el. fonster-p. 
*posta (pos-ta*) 
postalisk -skt (postv-lisk -skt el. 

• mindre noggr. -st) 
postament (pos'tamän't) 



233 



postdatera {pos'tdatefrä) 

postera (poste-ya) ■ 

postiljon {posftiljw-n) 

postilla (pwstil-a' el. postil'a^) 

posto (pQS-to)^) 

postponera {pos^tpione-ra) 

postposition {pos'tpcosif(o^n eller 

-tfio^n) 
postskript el. -tum (postskrip^t el. 

skrip'tum^) 
postulat (pos'tm.lv't) 
postulera (pos'tmle'ra) 
postum {postmrm) 
potatis el. -es (pwtvtis^ el. pco- 

tv^tis även -9S^ el. -9s)j potäta 

(pwtä'ta hvard. för ptotv-tis) 

potäter (pwtä^tar) 
potens (pojtän-s) 
potensieU el. -entsiell (ptotän'siäl' 

el. . pwtf' el. 'tsiäV indiv. äv." 

-0-7) 
potentat (p(ji)'täntt}^t el. pwif- el. 

-on-) 
potpurri (pofpuri- el. -pm-) 
pott {pot') 
potta {pot'a') 
poäng {pwäf]' el. påärj-) 
poängtera (pco'ärjte'ra el. på'-) 
prack {prak') 
pracka (prak'a^) 
prackare {prak'ar9') 
pragmatisk -skt (pragmv-tisk -skt 

el. mindre noggr. st) 
praksis (prak-sis) 
prakt {prak-t) 
praktik (prakti-k) 
praktika {prakHika) 



praktikabel (prakftikt^hdl) 
praktiker [prakHikdr) 
praktisera (prakftise-ra) 
praktisk -skt (prak-tisk -skt eller 

mindre noggr. -5^) 
prassel {pras-dl) 
prassla {pras*W] 
prat [prv^t) 
prata (prvta^) 
pratare (prvtard^) eller prater 

{prv't9r) 
prebendarie (pre'bätidv'ri9') 
prebende [probån-dd) 
precedens (pre'sedän'S el. pres'-) 
preceptor -er (presäp-tor^ pre^säp- 

tco-rdr) 
precipis {pre'sipi'S el. pres'-) 
precis (presi-s) 
precisemang (pre'sisemar]' eller 

presi'-) 
precisera (prefsise-ra el! pres'-) 
precision (pre'sifiO'n el. pres'-) 
preciös {pre'si0'S el. pres'-) el. 

pretsiös 
predestination (pre'dästinafci)'n el. 

prydas'- el. -tfw-n) 
predestinera {pre'dästine'ra eller 

predäs'-) 
predika (prQdi-ka uttalas sällan 

prädi'ka)'j predikstol (predi-k- 

stw^l uttalas ofta pre'dik-st(o*l 

pred'ik'StioH el. präd'ik-stM) ; 

prediko- {pr^drko)-) 
predikament [pre'dikamänH eller 

pred'-) 
predikan (predi-kan) 
predikant {pre'dikanH eL pred'-) 



234 



predikare {predi^kar9) 
predikat {pre'dikv't el. pred'-) 
predisponera (pre'dispajne'ra eller 

pred'- el. predis'-) 
predisposition {pre'dispwsifco^n el. 

pred'- el. predis'- el. -tfw-n) 
predominera {prefdormineWa eller 

pr^dco'-) 
preeksistens {préähsistän-s eller 

prmltf') 
preeksistera {pre'äksiste'ra) 
prefekt (prefäk-t) 
prefektur {pr&fäkttu-r) 
preferans {pre'feraTj'S el. pref-) 
preferera (preffere-ra el. pref-) 
prefiks {prefik'S) 
prejudicerä {pre'jmdise-ra el. i^re- 

jm'-) 
prejudikat (^re'^'uic?«Ä;»-^ el. prejm'-) 
preka (prcka^) peta 
prekär (prekä^r i Svl. -ce-r) 
prelat (prelv-H). 
prelaten sisk -skt {pre^latän-sisk 

'Skt el. mindre noggr. -st) 
prelatur (pre'lattur^r) 
preliminarist {pre'liminariS't eller 

pref' el. preli'-) 
preliminär {pre'liminö^v preV- el. 

preW' i Svl. -ee-r) adj. 
preliminärer (pre'liminä-r9r preV- 

el. preW' i Svl. -ce-V-) subst. 

plur. 
preludiera {pre'luxdie'ra el. prelia'-) 
preludium (preltwdium^ eller 

premie (pre-mid) eller premium 



premiera (prémie-ra) 

premiss {pr^mis-) 

premiär (prefmiä-r i Svl. -co-r) 

prenumerant {pre'nuimeran't pren'- 

el. premu'-) 
prenumeration (pre'nmmGrafcO'n 

pren'- el. prenm'- el. -tfco-n) 
prenumerera (pr^nmmere-ra pren'- 

el. prenm'-) 
preockupera (pre'okmpe'ra eller 

jjreoÄ'-) 
preparat (prefparv^t el. prep'-) 
preparation {pre^parafw-n eller 

i?rep'- el. i?re^ar'- el. 4fw'n) 
preparera {prépare-ra el. prep'-) 
preponderans {pre'pondQrarfs el. 

^rei?on'-) 
preposition {pre^pwsifio-n el. prep'- 

el. j?re^ft>'- el. ^ffio^n) 
prero^ativ (pre'rojgati'V el. prer'- 

el. i?reVd-) 
presbyterian {präafhytQriv^n eller 

präsbi/-) 
presbyteriansk -skt {präs^hyt^rir 

o-nsk el. präsby^- -skt el. mindre 

noggr. -s<) 
presenning {presänHrj el. präsänHrj 

ibland präs''änHq genom miss- 
tydning och analogi med form. 

smns. ord) 
presens {pre-sdns) 
present {pr^änH) 
presenta {pr&sän-ta) i led. tal 
presentabel [pre' säntv-hdl q\, pres'- 

el. -dn-) 
presentation {pre'säntafo)^n eller 

presän'- el. 4fw^n) 



235 



presentera {pre^sänte-ra pre^- el. 

-son- av. pre^sarjte-ra) 
preservativ (pre'scervati-v eller 

prescer'-) 
preservera (pre'8(érve'ra) 
preses (pre-Sds) 

president [pr&sidän-t el. pre^-) 
presidentska (pre' sidan- tska eller 

pres'-) 
presidera (pre'side-ra el. pres'-) 
presidium (presi-dium el. -vdium^) 
preskribera (présTcrihe-ra eller 

präs'-) 
preskription {pre'skripfw-n eller 

präs'-) 
pressant (präsarjH) 
pression (präfco-n) 
prestabel {prästv-hdl) 
prestation (präs'tafcO'n el. -ffw-n) 
prestanda {präsfan'da^) 
prestav {prestv-v säll. prästv-v) 
prestävera {pre^stave-ra sällan 

präsftave-ra) 
prestera (präste-ra) 
prestisch (presti-f äv. prä-) 
presto {präsHo)) 

prestissimo(i?räsfe*mw el. -isrimio^) 
presumera {pre^smme-ra) 
presumption el. -sumtion [pre'- 

sumpfw-n vanl. pre^sumfto-n) 
presumptiv el. -sumtiv -vt {pre^- 

su/mpU*Vi el. pre'sumti'V el. pres'- 

'Vt ^1. -ft) 
pretention {pre'tafjfo)in el. pret'-) 
pretentiös {pre'tarif0-s el. preif-) 
pretendent (pre'tändänH el. pref- 

el. -fsn-) 



pretendera (preiände-ra el. pre*- 

tarjde-ra el. prelf-) 
pretekst (pretäk-st) 
pretsiosa (pre^siwsa^) 
pretsiös {prefsi0-s) el. preciös 
preussare {pröj'sar9^) 
preussisk -skt {pröj-sisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
prevenera (jpreVewe-Va el. prev'-) 
preventiv -vt {pre'vänti'V -vt el. -ft) 
prick (prik-)] pricka {prik-a') i 

uttr.: till punkt och pricka 
pricka {prik'a') 

prickig -gt {prik'ig* -gH el. -Ä*^) 
prim (pri^m) 
prima {prrma\) värb 
prima (prisma el. prrma^) adj. 
primadonna (pri'madon*a^) 
priman (primv-n) 
primas (pri-mas) 
primat (primv-t) 
primitiv -vt (primHti^v el. prim'i- 

ti'v -vi el. -ft) 
primo (pri-mto el. prrmo)') 
primus (pri^mus) 
primtal {prvm-Ml) 
primär [primafr i Svl. -cb-y) 
princip [prinsi-p) 
principal [prifilsipv-l) 
principat {priWsipvH) 
principiell (prin^sipiäV indiv. äv. 

-ä.7) 
prins (prin-s) 

prinsessa {prinsäs'a^) ; kronprin- 
sessa (kra)'n-prinsäs^a el. krcjfn- 

prinsäs'a^) 
prior (pri-or) 



236 



priorat (pri'iarv-t) 
priori (pri(a'ri^) i uttr.: a priori 
priorinna {pri'(i)rin'a^) 
prioriterad -at {pri^write-rad eller 

prico'- -at) 
prioritet {pri'wrUe-t el. pricj'-) 
priffe {prif'9*' hvardagl. för pre- 

ferans) 
pris {pri^Sj värde 
pris (pri'S) berömm 
pris (pri^s) byte 
pris (pri^s) nypa 
prisa (prrsa^) 
prisma (pris-ma) 
prismatisk -skt (prismv-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
privat (privD^t) 
privatim {privviim^) 
privation {pri'vaf(jo-n el. priv'- el. 

-tfw-n) 
privatissime {privatis'imd* eller 

priv'-) 
privatist [pri^vatisH el. priv'-) 
privativ -vt {prVvati-v -vt el. -ft) 
privet (prive-t) 

privilegiera (pri'vile'gie'ra el.priv'-) 
privilegium (prMle-gium el. priv'- 

el. -e-gium^) 
pro (prco-) 
proba {pno^bä) 
probabel (prcobv-bdl el. prå-) 
probabilitet {pri&häbilite-t prwh'- 

el. prå') 
probera [prtohe-ra) 
proberare {prwhe-rard) 
probläm el. -em {prwblä-m prw- 

blé-m prwble-m) 



problematisk -skt (prtD'blemv'tisk 

el. prwb'- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
procedur {prio^seäm-r el. prcos'-) 
procent (priosän-t) 
procenta (prwsän-ia) 
procentare (prwsän-tard) 
procenteri {prwsän'teri' el. pro)'- 

sän-) 
-procentig -gt {-prwsänHig -gt el. 

-kt) i smns. t. e. tre-p. 
process (prcosäs-) 
processa (prcosäs-a) 
procession (pr(x)'s9fuj-n el. prws'- 

el. -sä-) 
producent {proj^dmsän-t el. prcod'-) 
producera {pru^dmse-ra el. pr (ad*-) 
produkt (prwduk-t) 
produktion {prco'dukfio^n e\. prcod'-) 
produktiv -vt {pra)'dukti'V eller 

prcod'- -vt el. -ft) 
produktivitet {prco'dukti'vite't) 
profan (prcofv-n) 
profanation {pr(jofv'nafio^n eller 

priofanafco^n el.prcof- el. -tfco^n) 
profanera (priJfane-ra el. prcof-) 
profession {prio'f9f<j0'n el. -fä-) 
professionell {prto'fäf(jonäV eller 

prwfäf-) 
professionist [prwffäfionisH eller 

pnofäf-) 
professor -er (prcofäs-or^ prto'fä- 

s(jo^r9r) 
professorat {pr(jo'fäs(orV't el. prio- 

fäs'- el. -så-) 
professorlig -gt {pro)'fäs(jJ^rlig -gt 

el. -U) 



237 



professorska (prcj^fäswrska^ eller 

-(o^rska äv. -/q-) 
professur {pro}'fästufv el. -dS-) 
profet (prcjfe-t) 
profetera (prco'fete-ra) 
profetisk -skt {pnofe-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
profetissa {pr(jD'fetis'a^) 
profetsia (prio'/etsi-a) 
profil (prcoji-l) 
profilera {prw'file'ra) 
profit (prwfi-t) 
profitabel {proy^fitv-hdl) 
profitera (prcoffiteWd) 
profoss (prcofos- el. prå-) 
prognos [prågnå-s el. prto-) 
programm (pr(ogratn^) 
progress (prctygräs- el. prå-) 
progression (prco'gr9f(o-n el. -gräf-) 
progressiv -vt (prtofgrdsi-v eller 

-gräs- 'Yt el. -ft) 
prohibera {pn&hibe-rd) 
prohibition (prw^hibifw-n el. -tfa)^n) 
prohibitiv -vt (^pra)'hibiti'V -vt el. 

f ) 

projekt (prwfäkH) 
projektera (prco'fäkt9^rä) 
projektil {pr(a'fäkU'l) 
projektion (prcj^jäk/w-n) 
projiciera {prtofjisie-ra) 
proklama (prwklv-ma eller prio- 

klvma^) 
proklamation (pro}'klamafw^n el. 

prwklam'' el. -tfw-n) 
proklamera {^prtofklameWa) 
prokreation {pru)'krQafoj^n eller 

-tfo^n) 



prokreera {pru}'kree'ra) 
prokura {pro)km'ra^) 
prokurera {pr(i)'km.re-rd) 
prokurist (pr(o'k\}iriS't) 
proletariat {pr(o'htv'ria^t) 
proletär (pra)'l9tä^r i Svl. -ce-r) 
prolog (prwlå-g el. prå") 
prolongation [pnolorfgafw^n eller 

prå- el. -tfco^n) 
prolongera (prwflorjge-ra el. prå'-) 
promemoria {prio'memco^ria eller 

prcom'-) 
promenad (proy^menv^d el. prioni'- 

äv. prå'-) 
promenera (pr(o'men€'ra el. prwmlr 

äv. prå'-) 
promess (proymåS') 
promm, se pråm 
promotion {pranfnlvjfcofn el. prami'- 

äv. prå'må- el. -tfco^n) 
promotor -er (pr(joma)'tor^ prcofmct)- 

to^rdr) 
promovera {prtofmorve-ra el. pruym'- 

äv. prå'må-) 
promt el. prompt [prompt eller 

prom^pt) 
promulgation [prcofmulgafca^n el. 

pramiuV'' el. -tfco^n) 
promulgera {pro)'mulg€-ra sällan 

-je-ra) 
pronomen -mina {pra)na)^m9n -mina) 
pronominal (prio'nu)minr)^l eller 

prcano)'') 
pronominell (pro)'noyminäl' eller 

pnono)'- indiv. äv. -ä-7) 
prononcera {prtofnorjseWa pron'- 

el. prå*-) 



äS8 



prononciation (pro)nor]*siaf(o^n el. 

prco^norj- pron'" eller prå'- eller 

'tfw-n) 
propaganda (pro}*pagan'da^ eller 

prå'-) 

propagation {prtofpagaftjfn eller 

propagera {prtofpage-ra) 
propedeutik el. -ev- [prtofp^däm)- 

tifh -öm)' el. -äv- el. prå'-] 
propedeutisk el. -ev- -skt [prco*- 

pedämytisk el. -ä^^'- ibland genom 

klangfbrlust -ö/^- -skt el. mindre 

noggr. -st] 
propeller {proipal^^r el. prå-) 
proponera {prw'pwne-ra el. |?rftj|p'-) 
proportion {pro}'poTtfv3hn el. prtap'- 

el. jprd'- el. -j?wr- el. -rfcj^n) 
proportion al {prco'poTtf(onv-l eller 

priop'- el. jprå'- el. -^wr- el. 

-r/£i>-) 
proportionaliter {pr(o'poTtf(onv^li- 

tdT el. prwp'- el. i>rd'- el. -^wr- 

el. -rfu)-) 
proportionell (projfpovtfionäV el. 

SS. frg., indiv. äv. -a-'Q 
proportionera [prcD^portfome-ra el. 

pnop'- el. ^rd'- el. -^wr- el. 

-r>-) 
proportionerlig -gt {pra)'poTtf(o- 

ne-rlig el. ss. frg. -gt el. -Ä;^) 
proposition {prio'p(osifco'n eller 

prwp'- el. ^rd^pd- el. -tfw-n) 
propp (prop*) 
proppa (^r()p'a*) 
praprie {pro-prid) 
propsa (prDp'sa*) 



propå (pråpå^) 

prorogation (prco'r(ogaf(0'n eller 

-tfca^^n) 
prorogera {pro)*r(j}ge-ra) 
prosa (^wsa*^) 

prosaiker {pr(osv'ik9r^ el. -vHkQr) 
prosaisk -skt (projsv-isk någon 

gång -saj'Sk -skt eller mindre 

noggr. -st) 
prosaist {prco' saisH) 
prosektor (priosåk-tor^ pr(o'säk- 

tijj-rdr) 
proselyt [prwfsolyH el. prwsf-) 
prosenium (prci;se'w»«w el. -e'nium') 
prosit {prta-sit) 
preskribera (pr(a'skribe-ra eller 

pros'-) 
preskription (pr(o'$kripfco^n eller 

pros'-) 
prosodi {pr(o'swdi' el. prå*så-) 
prosodisk -skt {prwswhdisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
prospekt {pnospäk-t el. prå- el. 

pro-) 
prost (pruisH) 
prosteri (j^rws^teri-') 
prostinna (prwstin'a^) 
prostituera [prcofstitme-ra el. prosf-) 
prostitution (pr(o'stitmfa)^n eller 

l?ro5'-) 
protegé {pr(o'tefei el. prof-) 
protegera {pra)'tefe'ra el. prof-) 
protektion {prcjiäk/ojfn) 
protektionism {pra)'täk/wniS'm. el. 

prtatäkf-) 
protektionist {prwUkfwnis-t eller 



S3Ö 



protektionistisk -skt {prooftähfu)' 

nis-tisk el. priotäk'- -skt eller 

mindre noggr. -st) 
protektor -er (prwtäk'ior' pro)'täk- 

tiOhrdr el. prå'-) 
^TotektoTSit{priotåk'ta)rv-t el. pnoif- 

el. prå'-) • 

protest (prwtäs-t) 
protestant {prcJtästanH el. prwif- 

el. prå'- el. -a5#-) 
protestantisk -skt (pra)'tästan-tisk 

el. _prw^- el. prå'- el. -as^- -5ä:^ 

el. mindre noggr. -si) 
protestantism {pro)'tästantis-m el. 

prwH- el. jprd'- el -dst-) 
protestera {prto^täste-ra el. prwf- 

el. -95^) 
protokoll {prio't(okol' el. jprcof- 

el. jprå'M-) 
protokollera {prto't(okole'ra eller 

i^rw^- el. SS. frg.) 
protokoUist {prM^twkolisH el. ss. 

prototyp {prå*tåty-p el. prw'tcottf'p) 

protuberans (prcoimberan^s) 

prov (prco-v) 

prova (^ra>-t?a*) 

provare (prwvar9^) 

proviant {prtofvianH) 

proviantera [prvo^viante-ra eller 

prcDv'-) 
provins (prawin-s) ^ 

provinsial {pr(ovin'sit>U) 
provinsialism {pr(omn'sialis-m. el. 

praw'-) 
provinsiell {prco'vinsiäl' el. prow'- 

el. prityvin'-j indiv. äv. -ä-7) 



provision (prwV«/w'w el. praw'-) 
provisionen (prto'vifcjnäV eller 

provisor -er (prcovrsQr^ pro)'m- 

sah*r9r) 
provisorisk -skt {pr(o'vis(o^ri8k el. 

projv'- -skt el. .mindre noggr. 

-st) 
provocera (prio^vcose-ra el. prcjv'-) 
provokation {prct)'vcokafa}'n eller 

praw'- el. prawa)'- el. -tfw-n) 
provärb {prwveer-b el, prå-) 
prudentlig -gt {prmdänHlig -gt 

el. -Ä^) 
prunell (prmnäV) 
prunk {prurfk) 
prunka {prur]'ka^) 
prusta {prus'ta^) 
prut (prtu-t) 
pruta (prm-ta^) 
prutare (prm-tard') 
prutt (prut-) 
prutta (prtU-a^) 
pryd -dt (i?ry'<JJ pri/t-) 
pryda {pryda^)] prydde {pry&9') 

prydd (l?r^6?') prydt (l?r^^') 
pryderi {pryderi- el. pryd'-) 
prydlig -gt (prydliga -gH eller 

prydligen (prydliggn^) 

prydnad (prydnad^) 

prygel {pry^gdl) 

prygla {prygla') 

pryl (i?r/?) 

prål [prå'l) 

pråla {prå'la^) 

prålig -gt {prå-Ug^ -gH el. -kH) 



240 



pråm el. promm {prå'm stundom 

prom- el. säll. prcjm-j 
prång (proT]') 
prångla (profj^la^) 
prånglare {prorj*lard^) 
prångleri [prorflQri-) 
pråper {pråfpdr) 
pråpreté (prå^prete*-) 
prägel el. pregel {prå'gdV sällan 

pre'g9V i n. ö. Svl. prtgdP) 
prägla el. pregla {prå*gW sällan 

pre-gW i n. ö. Svl. prtgW) 
prägnant {prägnanH äv. prärj-) 
präja {prBJ'a^ el. prä-) skinna 
präja {pr'éj'a^ el. prä-) om fartyg 
präjare (pr'Åj'ar9^ el. prä-) 
präjeri* {préjeri^ el. prä-) 
präktig -gt {präJctig^ -gH el. -hH) 
pränt (prän-t) 
pränta {prän*ta^) 
präri el. -ie (präri- el. prä-rid^ i 

Svl. pr (B- el. pr (B'-) 
präss (präs-) 
prässa (präs'a^) 
prässare (präs-arQ^) 
präst (präs-t) 
prästerlig -gt {präs't9rUg^ -gH el. 

-¥t) 
prästerskap {präs't9r-skv^p) 
prästinna (prästin-a^) 
pröva {pr0'va^)] prövo- (pr0'viO') 
pseudonym el. -ev- \psöm)'då' el. 

psämydåny^m eller psäv'- även 

mindre noggr. säv'då- vulg. 

S0'da)'] 
pseudonymitet el. -ev- [psåm')då- 

ny'mUe't el. ss. frg.]. 



psykisk -skt [psy-kish stund. 

mindre noggr. sy-- -skt eller 

mindre noggr. -st) 
psykograf {psy'kågrt>'f el. psyk'- 

ibl. mindre noggr. s^-) 
psykolog {psi/kåWg el. psyJ^- ibl. 

SS. frg.) 
psykologi {psy^kålåg^ el. psykf- i 

Svl. äv. -oloji^ ibland ss. frg.) 
psykologisk -skt {psyUWgisk 

el. psyk'- ibland ss. frg. sy'k- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
pubertet {pm'h(BTte-t äv. -ar-) 
publicera {puVlise-ra) 
publicist (pub'lisiS't) 
publicistisk -skt {puVlisis-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
publicitet (pub^lisite-t el. publis'-) 
publik (pmbli'k) subst. 
publik (pmbli^k) adj. 
publikan {pub'likv^n) 
publikation {pub'Ukafo3hn el. -tfco-n) 
puckel (pukhl) 
puckla {puk'la^) 

pucklig -gt {puk-lig'^ -gH el. -k*t) 
pudding (pud'ifj^) även puding 

(piu-dii]^) säll. buding el. budd- 

ing {btwdirf el. bud'ifj') 
puddla (pud-la^) 
pudel {ptufddl) 
puder {ptu-ddv) 
pudra {pm''dra^) 
pudrett [pvidrät*) 
pudrig -gt (ptwdrig' -gH el. -¥t) 
pueril (pm'eri-l) , 
puerilitet (pm'eri'lite't) 
puff {puf') • stöt . 



. 241 



pufiF (pu/^) skryt 

puff (puf^) soffa, stoppning 

puff {puf^) interj. 

puffa (puf-a') stöta 

puffa [puf-a^) skrytsamt framhäva 

puffare {puf'ar9^) 

puffert (puf-dvt) 

puffig -gt {puf'ig* 'gH el. -M) 

puka {ptwha^) subst. 

puka {pm'ha^) värb 

pulang (pvilarf) 

puU [puV) interj. 

pulla {puVa^) 

pulpet (pulpe-t) 

puls (puVs) åderslag 

puls (ptd-s) redskii|i^ 

pulsa (pulsa^) 

pulsare {pul*sar^^ 

pulsation {puVsaji/n ^. -tJuj^fC) 

pulsera (pulse-ra) 

pultron (pultra>'n) sällan poltron 

(poltrio^n) 
pultroneri (puVtrconeri- el. pultro)'-) 
pulver (jpuVvor) 
pulverisation el. pulvri- (puVveri- 

safcj^n äv. puVvri- el. ^fvohn) 
pulverisera el. pulvri- (pufveri- 

se-ra äv. puVvri-) 
puma {ptufma) amerik. läjon 
pump (pum-p) 
pumpa (pum'pa^) värb 
pumpa (pum*pa^) subst. 
pumpare {pum'par9^) 
pund (pun-d hvard. pun') 
pundig -gt {pun-dig^ -gH el. -TcH) 
-punding [-puffdirj) om kanoner 

t. e. tolv-p. 

Lyttkens och Wulff, St. Utlalsordbok. 



pung (purji) 

punga (puf]'a^) 

punkt {puvfht mindre noggr. purjH) 

punktera (^pur^Tcte-ra el. ss. frg.) 

punkterare [putjkte-rard el. ss. frg.) 

punktlig -gt (pur]'ktlig' -gH el. 

'M el. SS. frg.) 
puhktligen (pui]'Mlig9n*' el.«s. frg.) 
punktuation {puvfktmaftuhn eller 

-ffuj^n el. SS. frg.) 
Älimktur (puYJkttufr el. ss. frg.) 
punktuell {purfktmäV el. ss. frg.) 
punktör {punjktö^r el. ss. frg. i 

Svl. '(B^V) 

puns (pun-s) 

punsa {pun*sa*) 

punsch (pun^f) 

punscha (pun'fa^) 

punschig -gt (pun^fig' -g*/ el. -k't) 

pupill (puipiV) . 

puppa {pup-a^) 

pur {piU'T) 

puré el. pyré {pmre- el. pyre-) 

purgativ {pur'gati'V) 

purgera {purge-ra el. purjeWa) 

purifiera (putfrifie^ra) 

purifikation {pm'rifi'kafo)^n eller 

-fik'- el. 4fujhn) 

purism {pviris-m) 

purist {pvirisH) 

puritan {pm'ritv^n el. pur'-) 

purjolök (purj(o-l. el. pur-jwl.) 

purken {pur-kdn^) 

purpra {puvpra^) 

purpur {purpur^) 

purra [pur-a^) bedraga 

purra {pura^) väcka 

16 



242 



purra el. burra [pur-a^ el. hura^) 

göra yvig 
purrig -gt (purig^ -gH el. -IcH) 
puss {puS') vattensamling 
puss . (pus-) kyss, hvard. 
pussa (pus-a^), hvard. 
pussera (puse-rä) 
pusserlig -gt {puse-rlig -gt el. -kt) 
pussig -gt (pus'ig^ -g't el. '¥t) 
pust {pusH el. pm-si) vind-p. 
pust (pus-t el., pm-st) kind-p. 
pusta {pus'ia^ el. ptwsta^) 
puta (ptuia^) 
puts (put-s) spratt 
^ puts {put'S) ans 
putsa (j?w^5a^) 
putsare {puPsard^) 
putslustig {put'S'l. vulg. pus*-l.) 
putt (^wf') 
\ putte {put'9^) 
puttelkrämare [puHl-hrä^mard) 
puttifnasker el. -ask {pufifnas-kdr 

él. -as-h) 
puttra {putra') 
pygmé {pygmC') 
pylsa, se pölsa 
pyndare {pyn-daro^) 
pynt [pynH) 
pynta (pyn'ta^) 
pyra {pyra') 

pyramid {pyframi-d el. pyr'-) 
pyramidalisk -skt (py'ramidv'Usk 

el. pyr'- -skt el. mindre noggr.-5^) 
pyre (pyrQ^) litet barn 
pyré, se puré 
Pyrig -gt {pyrig' -gH el. -k*t) 

livlig 



pyr oteknik (py'råtekni'k el. -ro)-) 
pyrotecknisk -skt {pi/råtek-nisk 

el. ro)' -skt el. mindre noggr. -st) 
pys {py''S) 

pysa (^^'^a*) el. pösa 
pyssel (pys-dl) 
pyssla {pys-W) 
pyssling {pys'lii]^) 
pyts (pyt-s) 
pytt (i)«/^') 
på ipå') 

påfå.gel {på'-få^g9l) 
påk {på^k) 
påla (^d-Za^) 
påle {på-W) 
påse (^^'59* i n. ö. Gtl. och äv. 

annans tädes p6'S9^) 
påsig -gt {på'sig^ -g't el. -kH äv. 

SS. frg.) 
påsk {poS'k)] påskafton {pos^k-a, 

el. poska/'ton') 
påta (pd-^a* i n. Gtl. påta^) 
påve (pd«;9*) 
på vi sk -skt (på'Visk -skt eller 

mindre noggr. -5^) 
påvlig -gt (på'vlig^ -g^t el. -¥t) 
päjla (p'é,j-W el. i?ä-) 
päll (i?äZO 
päls (päVs) 
pälsa {päl'sa^) 
pändel {pän'ddV) 
pängsett el. pin- {pärjsät- el. ^m-) 
pängsné (pärjsne-) 
panna el. -e (pän'a' el. ^a*) 
pänning {pän*irj^), hvard. pang 

{päi]')y pänningar eller pangar 

(pän-iijar' el. pärfar) 



243 



pänsel {pän'S9l') 

pänsla {pän'sla^) 

pär (pä-r i Svl. pae^r) 

pårkel [pcevhdl^) 

pärla {pcB^rW i s. Gtl. äv. pair'-) 

subst. 
pärla {pce'rla^ el. ss. frg.) värb 
pärlemor el., -o {pcB-rh-mayr^ el. 

-wet)* el. pcBfl') 
^ärm (pcer-m) 
pärma (pcevma^) 
päron {pä'ron' i Svl. piP/-) 
pärs (pcer-s) 
pärsa (jpeer-5a*) 



pärsika (pter-sika säll. peersiha^) 

part (pcer-t) tågbukt 

pärta (pcerta^) stickbloss 

päst (^as'Q 

pästilens (päs'tilän'S) 

pöbel (p0'hdT) 

pöl (^j0^-7) vatten-p. 

pöl (i)i0f-7) kudde 

pölsa {pöVsa^) säll. pylsa {pyl'sa^) 

pörte (pceriQ^) 

pös (jP^-s) 

pösa (^j0r-sa*) el. pysa 

pösig -gt (p0'sig^ -g7 el. -Ä;*#) 



R. 



r {(er-) 

rabarber (rabar'b9r) 

rabatt (rabat-) för blommor 

rabatt (räbat-) avdrag 

rabattera {rMate-ra) 

rabbi [rabi- el. rabH) 

rabbin {räbi-n) 

rabbinigm (ya&'m«Vm) 

rabbinsk -skt (rabi-nsh -skt eller 

mindre noggr. -st) 
rabbla {rab'la^) 
rabies {rv^bids el. -äs) 
rabulism {rab'viliS'm) 
rabulist [räb*viU8H) 
rabulisteri (raft'mZ«Vfer«') 
rabulistisk -skt (rab'mlis-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
räck (raÄ') 



racka (rak^a^) 

rackare (rak'ar9^) 

rackel (rak-Ql) 

rackelhane (rak'9l-hv'n9) 

rackla (rak^la^) 

racklig -gt {rak'lig^ -g*f el. -k^t) 

rad (rv'd vulg. rt)-) 

rada {rvda^) 

rädda (ra6?*a*) hvard. ord 

radera (rade-ra) 

radial (rad'iv'l) 

radie (r»'c?«a) 

rådig -gt (wdig'' -g*/ el. -ä;7) 

radikal (rad'ikv'l) subst. 

radikal (rad'ikv'l) adj. 

radikalism (radHkalis-m) 

radotera (rad'åt€-ra el. -o^-) 

radoteri (rad^återi- el. radof'-) 



244 



radotör (rad'åti>'T el. -of- i Svl. -a-r) 

raffel {raf-dl) 

raffel (raf^-sl) scharpi 

raffinad {rafinrj^d) 

raffinaderi {rafinv'deri' el. -nad'-) 

raffinadör (rafinadö^r i Svl.' -ob-t) 

eller raffinör (rafinö^r i Svl. 

-CB.'r) 
raffinera (rafine-ra) 
raffla (raf'la^) spela raffel 
raffla (raf'la^) riva, kittla 
raffla {raf-W) göra scharpi 
raffräschissemang (rafräfis'ematf) 
raffräschissör {rafräfisi^r i Svl. 

rafistulera (rafistmle-ra el. rafis'-) 

rafs {raf'S) 

rafsa {raf'sa^) 

raft {raf't), taktackningsspjäle 

ragata (ragvta^ el. -ö-^a) 

ragg (ra^O 

raggen [raghn) 

raggig -gt {rag-ig^ -gH el. -A;^if) 

ragla el. raggla {rvgW el. rag'la^) 

ragu (ragw^) 

ragusera (rayiusc-Va) 

raj (ra/) 

rajgräs {raj^-grä^s) 

rajolera (rafiole-ra äv. -d^-) 

rajong el. raj- {rajoij^ el. rä^*-) 

rak (r»'Ä;) 

raka {rt)*ha') subst. 

raka (ro-Äa^) skrapa 

raket (rake-t) 

räkna (rvkna^) 

raljant (raljatj-t) 

raljera [ralje-ra) 



raljeri (raVjeri-) 

raljör {raljö-v i Svl. -(b-y) 

rall (ra^') fågelart 

ralla (ral-a^) 

ram (r»%) infattning 

ram (r»%) björntass 

ram {rv-m) adj. 

ram (r»-'w) ram svart 

rama {rD'ma^) 

ramla {ram'W) 

ramla {ram'la^) om harar och ka- 
niner 

ramlare {ram^lard^) 

ramm (raw^) 

ramma {ram*a^) 

rammel {ram-dl), ramlet 

ramp {ram^p) 

ramponera {ram'pb)ne-ra) 

rams (ram-s) ramslök 

rams (ram^s) kortspel 

ramsa {ramsa') subst. 

ramsa {ram'$a^) värb 

rand {ran-d hvard. ran-)] ränder 
(rän-dgr) 

randa (ran-da^ vulg. ran^a') 

randig -gt (ran^dig^ -gH el. -hH) 

rang {ravf) 

rangera {rarjfeWa) 

-rangel {-rarj^il) i smns. ben-r. 

ranglig -gt (rai]*lig^ -gH el. -kH) 

rank -kt (rarfk rarfki mindre 
noggr. rarfi) 

ranka i^arfka^) subst. 

ranka {rar]'ka^) värb 

rankig -gt (ratj-kig* -gH el. -W) 



rann, se rmna 



rannsaka {ran'-8v^ka äv. ranstj^ka) 



245 



rannsakan (ran-sv^kan el. ss. frg.) 
rannsakare {ran''8t)^kar9) 
-rannsaklig -gt (-ransv''Mig -gt 

el. -kt) i smns. t. e. out-r. (av. 

-sv-k-) 
ranson (ransco^n) 
ransonera {ran/swne-ra) 
ranta {ran'ta^) 
rapa {rvpa^) 
rapid (rapi-d) 

rapiditet {rapi'diteH el. rap*i-) 
rapp {rap^ adj. 
rapp (mj?-') subst. 
rappa {rap-a^) skynda 
rappa (räp'a^) slå, kalkslå 
rappa _(rap'a^) gripa 
rappakalja {rapa-kaVja el. raya- 

-kaVja el. -kal-ja^) 
rappell (rapäV) 
rappellera [rap^åle-ra el. -ai-) 
rapp- {rap*-) i smns. t. e. r.-höna 

r.-höns 
rapport {rapov-t) 
rapportera (rap'oTte'ra) 
rapportör (rap'oT0r i Svl. -cB-r) 
japs (rap'S) 
rapsat {rap'8aif el. -»*^) 
rapsod (rapsto^d el. -å*df) 
rapsodi irap's(x)di' el. -sd-) 
rapsodisk -skt (rapsco^disk el. -5å'- 

-sÄ^ el. mindre noggr. -5^) 
rapsodist {rap^siodis-t el. -så-) 
raptus {rap'tus*) 
rar (r^^'r) 

raritet {rar^ite-t el. ro'-) 
ras (r»-'s) art 
ras (rö'5) nedrasande 



ras (r»'s) yster lek 

rasa (rvsa^ störta samman eller 

ned 
rasa (rwsa^) leka 
rasa (rvsa^) vara i raseri 
rasera (rase-ra) 
raseri (rt)'seri-) 
jasig -gt (rvsi^^ -g^t el. -k^t) 
ra^k (raS'k) subst., afifall 
rask -skt {ras-k -s-kt el. mindre 

noggr. -sH) adj. 
raska {ras-ka^) 

-raska {-raä^kä) i smns. över-r. 
rasp {rds-p) fil 
rasp {raS'p) hästsjukdom 
raspa {ras'pa^) 
raspare (ras^para*) 
rassel (ras-dl) 
rassia, se ratsia 
rassla {ras'W) 
rast (rasH) 
rasta (ras-ta^) 
rata {rvta^) 
ratificera {rafifiseWa) 
ratifikation (rafifikafio^n el. -tfio-^n) 
ration (ratfcj^n) 
rationalism {raiffwnalis-m) 
rationalist (raf/wnalisH) 
rationalistisk -skt (raffconalis-tisk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
rationalitet {ratffconalite-t) 
rationell (rat'f(onåV indiv. -ä-l) 
ratt {rat') 

ratsia el. rassia {rat-sia el. rasHa) 
-rav {-rt>'v) i smns. valrav 
ravelin {rav'Qli^n) 
ravin {ravi-n) 



246 



reagens -nsier el. -ntsier {refagän-s 

el. 'jän-s -ån-sidr el. -än^sidr*' 

-änHsidr el. -äwtsiar^) 
reagera (réage-ra el. re'ajeWä) 
reaktion {re'a1cf(ji]^n) 
reaktionär {refahfwnä^v el. reayfc'- 

i Svl. -ce-i) adj. 
reaktionär {re*aJcf(imäfv el. ss. frg. 

i Svl. -ai-T) subst. 
real (re»'Z) 
realier {revlidr^) 

realisation {re'aU'safio-n el. -tfw-n) 
realisera {réalise-ra el. r^aV-) 
realism {r&alis-m) 
realist (re^alisH) 
realistisk -skt (refalisHisk -sht el. 

mindre noggr, st) 
realitet (re'alite't el. real'-) 
realiter (rev^litar el. -vlitor^) 
reassyrera (re'asyre'ra el. reas'-) 
reassyrans (re^asyrarj-s el. r^as*-) 
rebell {rebäV) 
rebellera (re^bäle-ra) 
rebellion (re^bäliw-n) 
rebellisk -skt {rebäl-isJo skt eller 

mindre noggr. st) 
rebus (re-bus ibl. re'bus^) gata 
rebus (re'bus^) saker 
recensent (re^sänsän-t el. res'- el. 

recensera (re'sänse-ra eller ss. 

frg.) 
recension (re*sänfco^n el. ss. frg.) 
recepisse el. reci- {re'sepis'9^ el. 

res'- äv. re'si-) 
recept (resäp-t) 
reception {re^säpfw-n el. res'-) 



receptivitet (re'säpiiviteH el. res'-) 
recess (resas-) 
recett (resät^) 
recidiv {rdsidi-v el. res'-) 
recidivera (re^sidive-ra el. res'-) 
recipiend (re'sipiän'd el. res'-) 
recipiera (re'sipie-ra el. res'-) 
reciprocera {re^s^ipnase-ra el. res'- 

el. -i>r(l-) 
reciprocitet (refsiprå^siieH eller 

res'- el. -^rco'-) 
reciprok {rdsiprå^k el. res'-) 
recit (resi-'^) 
recitation (refsUafixj^n el. res'- el. 

-(/w-w) 
recitativ {résitati-v el. res'-) 
recitera {re'siteWa el. res'-) 
red, se rida 
reda {re'da') värb; redde (re(^'9^ 

i n. ö^ Svl. ' räd'9^)] redd (rec?-^ 

i n. ö. Svl. räd')'j redt (re^' i 

n. ö. Svl. rät')'j redskap {re'd- 

skv^p utt. ofta hvard. res'kv^p 

i n. ö. Svl. räs'kv^p) 
reda {re*da^) adj. 
reda (re' da') subst., räkenskap; 

redo- (re*c?cu-) t. e. redo-göra, 

r.-visa 
reda (re'da*) subst., ordning 
redaktion (re^dakfw-n el. red'-) 
redaktör (re^daktö-r el. red'- i Svl. 

-ce.'r) 
redaktris {refdaktri-s el. rec?'-) 
redan (re'dan^) el. ren (re'w, i 

poesi) 
redare {re*dard') 
redd (redf-^i n. ö. Svl. råd-) 



147 



rede el. redde {re'd9^ el. red'9^) 

fågelbo 
rede {re'd9') vagns-r. 
-rede (-re^da) i smns. t. e. innan-r. 
redebogen el. redo- el. -bågen 

{re^dd-bcj^gan eller rcdo)- eller 

-redelse {-re'ddlsd) i smns. t. e. 

till-r. 
rederi (re'deri' äv. red'-) 
rederska [re^ddvsha^) t. e. uUred- 

erska 
redig -gt {rediga -gH el. 'kH) 
redigera (rédife-ra el. red*- äv. 

-ge-ra säll. -je-ra) 
redikyl el. reti- el ridi- (re'dikg-l 

el. rid'i' el. eg. re'ti') 
redlig -gt [re-dlig'^ -g^t el. -kH) 
redo {re'da)') 
reds (re-ds [högtidl.] reå-s el. re^'s 

ledigt res- i n. ö. Svl. räå-s el. 

rä^^s ledigt räs-) i uttf. till 

reds 
reducera {re'd\3iseWa el. rct?'-) 
reducerlig -gt {re'dvise'rUg eller 

rct?'* -g^ el. -kt) 
reduktion (re^dukfio-n el. red'-) 
reduplicera (re'duplise'ra el. ree?'- 

el. redup'-) 
reduplikation (re'dupUkafiO'n el. 

red'- el. redup'- el. -tfco-n) 
redutt (rec?w^') 
reell el. reäl (reäZ-^, el. reä-'^ vulg. 

reiä.7 i n. ö. Svl. -é-l) v 
referat [réfervH el. re/-) 
referens (re'ferän'S el. re/-) 
referent {re'fevänH el. re/-) 



referera {re'fereWa el. re/-) 
reffla, se räffla 
refleks [refiäk-s] 
refleksibel {re'fläksi-b9l) 
refleksibilitet (re'fläksi'biliteH äv. 

refläk'sibi'lite't) 
refleksion {re'fläkfu)'n el. ref-) 
refleksiv -vt {re'flåksih el. re/- 

el. re/'läksi^v -vt el. -/if) 
reflektera (re'jiakteWa el. re/*-) 
reflektor -er (refläk^tor' re'fläk- 

tw^ror) 
reform (refor-m) 
reformation {re'formaf(o'n el. ref- 

el. refor'- el. -tfw-n) 
reformator -er (re'formv'tor' el. 

re/*- -matw-rgr) 
reformatorisk -skt (re'formato)'risk 

el. refor'- -skt el. mindre noggr. 

reformera (re'forme'ra el. re/-) 
reformert (réforme-vt el. ref- el. 

-ä-V^) 
refraktion {re'frakfo}'n) 
refräng [refrärj') 
refusera el. refysera {re'fmse-ra 

el. ref- el. refyse-ra) 
regal (regv-l) subst., boktryckeri- 

tärm 
regal (regv-l) adj. 
regal el. regale {regv-l el. rega^h) 
regalier (regv-Udr el. -vlidr^) 
regalera [régale-ra el. re^'-) 
regatta (regat-a' el. -a^^a) 
regel {re'gdP) el. rigel {ri-goV) 
regel (re-gdl) ■ 
regemente [rdjemän-td äv. re^'-) 



248 



regeneration ' {re'jenQrafcO'n eller 

rejen'- el. -tfoj^n) 
regenerera [reij^fiQre-ra el. re^jen'-) 
regent (rejånH) 
regentinna {re'jäntin'a^) 
regera [r^je-ra) 
regerlig -gt {reje-rlig -gt el. -kt 

vanl. i smns. iw-reje^rlig) 
regins (rejt-m) 

region {re*giw-n, i Svl. säll. re^ji-) 
regissör {reffisö^r säll. -ji- i »Svl. 

register (rejis-tQr) 

registrator -er (re[jistrv'tor^ säll. 

reg*- -atu^r9r) 
registratur {refjistratturv säll. re</-) 
registrera (re^jistre-ra) 
regla [re-gW) el. rigla {rvgW) 
reglemente {re'glemän't9 el. reg'-) 
reglementarisk -skt {re'glQmäntV'r- 

isk el. reg'- -sJct eller mindre 

noggr. -st) 
reglementera (r€'glemänte-ra eller 

reg'-) 
reglera [regleWa) 
regress (regräs-) 
regressiv -vt (re'gräsi-v el. reg"- 

'Vt el. -ft) 
regularitet {re^gmlarite-t el. reg'-) 
regulativ {re'gmlati^v el, reg'-) 
regulator -er (re'gmMor^ el, reg'- 

-atio^rdr) 
reguljär {re'guljä^r el. reg*- i Svl. 

-cb^t) 
rekapitulation (re'kapit'mlafiO'n el. 

rGkap'Um'- el. -tfw-n) 
rekapitulera (refkapitfmle-ra) 



reklam {reklv^m) 

reklama (rekMma el. -vma*) 

reklamation (re'klainafco^n eller 

reklam'- el. -tfio^n) 
reklamera {re'klame'ra el. rek^-) 
rekognition {re'koijnifit>'n el. re- 

ÄJOjy'- el. -tfuh^n) 
rekognosera. eller rekognoschera 

{r&korjnose-ra eller rekotf- eller 

rekog'' el. -fe-ra) 
rekognosör {re^korjnosö^r el. ss. frg. 

i Svl. -ce^r) 
rekommendabel {re'komändv^bdl el. 

rekom'- el. -dn-) 
rekommendation {re^komändafco-^n 

el. reÄow'- el. -an- el. -tfoj^n) 
rekommendera {re^komände-ra el. 

rekom'- el. -aw-) 
rekonvention {re'konvänf(0'n) 
rekreation (r^kreafio^n el. 4fw'n) 
rekreativ -vt {re'kreati'V -vt el. -/if) 
rekreera (re'Ä;ree-Va) 
rekryt {rekr^H) 
rekrytera [refkryteWa el. rék/-) 
rektangel {råktarfdl äv. räk-t-atj^dl) 
rektangulär (räkftarjgmWr eller 

-ai/ui- i Svl. -(B't) 
rektificera {räkftifiseWa) 
rektifikation {råkftifikafw-n eller 

-tfbh%) 

rektifikator -er . (räkftifikvtor' 

-atco-rar) 
rektion {räkfui^n) 
rektor -er {räk'tor^ eller räk-tor 

räktto-rdr) 
rektorat {rak'tont^t el. räk'tort>'t) 
rektorska (räktco-rska) 



249 



rekviem (re-kviäm) 
rekvirent (re^kvirån^t el. rekf-) 
rekvirera (re'kvire-ra el. rek'-) 
rekvisita (refkvisrta^ el. rek'-) 
rekvisition {re'ki)isifw*n el. rek^- 

el. -tfta-n) 
rekyl [réky-l) 

rekylera {rékyléra el. rcÄ'-) 
relaksera {reflakse-ra) 
relatera [re'late'ra äv. reV-) 
relation [re'lafoj^n el. reV- eller 

relativ -vt (reflati-v äv. rcZ'- -v^ 

el. -ft) adj. 
relativ (rclati^v el. re^-) subst. 
relegation {re'legafio^n el. -tfco-n) 
relegera (réUgeWa utt. även re'?!- 

^e-Va el. reVife^ra) > 
relieff el. reljeff {re^liöf- äv. réljäf^) 
religion {rdligkohn eL r^Z'- utt. 

oftast reVijio^n el. -ict>'«) 
religiositet (reVigito^site-t el. reW- 

el. re'lijio'") 
religiös (re'ligt0'S el. reZ'- el. -i^Vs 

vanl. -»/i0f-5) 
relik {reWk) 
reling {rclirf) 
relä {roläf i n. ö. Svl. -W) 
remarkabel {re^markD-hdl el. rei»'-) 
remedium (reme-dium) 
remi (rem**) 
reminisens el. reminisphens (ref- 

minisänfs el. -fän-s) 
remiss {remis-) 
remissa (remi S' a') 
remittent (re'mitän^t) 
remittera (re^mite-ra el. rem'-) 



remm (rem- i n. ö. Svl. räm^) 
remmare {rem'ar9' i n. ö. Svl. 

räm'ar9^) 
remmika el. rämmika ■ (rem^ika el. 

rem'ika^. äv. rä-) boktr. 
remna, se rämna 
remonstration (re'monstrafw'n el. 

remon'- el. -tfw^n) 
remonstrera (re'monstre'ra) 
remont (remorfft el. -on-t) 
remoniera (re^moijte-ra el. -on-) 
remplacera (rat]'plase-ra) 
remsa eller ramsa (rem-sa^ eller 

räm*sa^ i n. ö. Svl. räm^sa^) 
ren (re-n) subst., djur 
ren (re-n) subst., äkerkant 
ren (re-n) adj., rent av 
ren, se redan 
rena (rcna^) 

rendera (rarjde-ra äv. rån-) 
renegat (re'negv^t el. ren'-) , 
renett (renat') 

renlig -gt (re*nlig* -g^t el. -k^t) 
renommé (refnome- el. ren'-) 
renommera (re'nome'ra el. ren'-) 
renons (renotj^s) 
renonsera (refnor^seWa) 
renovation (re^nwvafvuhn el. -tfw-n) 
renovera (re^niöve-ra el. ren'-) ■ 
rentié (rarftie- eller ratjtje- även 

renässans (re'näsarfs el. rew'- el. 

-95-) 

reorganisation (re^organisafw-n el. 

reor'- el. -tfw-n) 
reorganisatör (re'organisaéö'*r el. 

reor'- i Svl. -ce-r) . 



250 



reorganisera [reforganise-ra eller 

rep {re-p) 

repa (re*pa^) subst., rispa 

repa (re^pa*) värb, rispa 

repa (repa^) avstryka, samla 

repa (rcpa^) värb, upprepa 

reparabel (re'parv'bol el. rep'-) 

reparation {re^parafco-n el. rep'- 

el. -tfio^n) 
reparera (refpare-ra el. rep'-) 
repartition [re^partifw-n el. rep'- 

el. rQpar*- el. -tfio-n) 
repartisera (re^partise-ra el. rcjp'- 

el. repar'-) 
repe {re'p9^) ett slags gräs 
repellera (re'påle'ra el. rep'-) 
repertoar {re'p(erfåt>'T el. rep'- el. 

repeer'- el. -wl?'r) 
repetera {re'p&te^ra el. rep'-) 
repetition (r&petifco-n el. rep'- el. 

repig -gt (reyig^ -gH el. -Ä*^) 
replik (repli-k) 

replikera (refpUTce-ra el. rep'-) 
reporter [repor-tdr) 
representant (ie'presäntan-t eller 
- rep'- el. -5d»-) 
representation (re'presän'tafw'n el. 

rep'- el. -tfio-n) 
representativ -vt {rc'presän'tati'V 

el. re^- -v^ el. -ft) 
representera (re'presänte'ra eller 

rep'- el., -saw-) 
repressalier (rc'präsv'li9r^ el. -t)'Udr) 
repressiv -vt (re'präsi'V -vt el. -/if) 
repris [repri-s) 



reprosch (reprå-f el. -o/^) 
reproschera (refprofe-ra el. re^?'- 

el. -rå-) 
reproducera {re'prix)d\3ise'ra eller 

reprw'-) 
reproduktion (r€'pnodukfio-n eller 

re^ro'-) 
reproduktiv -vt (re'prwdukti'V el. 

reprw'- -v^ el. -ft) 
reptil -ier {räpti-l -i'li9r el. -rlisr') 
republik {re'publi-k el. re^-) 
republikan (re^pmblikv-n q1. rep'- 

el. repub'-) 
republikanism (re'i?uiftitÄ;aw/5-'m el. 

rep'- el. »'epwft'-) 
republikansk -skt {re'pxa.blikv-nsk 

el. rei?'- el. repub'- -skt eller 

mindre noggr. -st) 
repuls (repuVs) 
repulsion (re'pulfw-n) 
repulsiv -vt (re'pulsi^v -\t el, -ft) 
reputabel (re'p\jit'D'bdl) 
reputation {re^pmtafw-n el. rep'- 

el. -tfio-n) 
reputerlig -gt (re'pmte-rlig el. rep'- 

-gt el. -kt) 
resa (re'sa*) subst., gå-ng 
resa (re'sa^) subst., färd 
resa (rcsa^) värb, ställa pä ända 
resa [re'sa^) värb, färdas 
rese (re*S5*) 
reseda (rese-dä) 

resenär (re'5enä-^r el. res'- i Svl. -cc-t) 
reserv (rescer-v) ' 

reservant {re's<Brvan't el. res'-) 
reservation [re's<Brvafu)'n el. res'- 

el. -tfoj^n) 



251 



reservera {re'scerve'ra el. res'-) 
reservoar [rQScsr^våv-v el. re^scer- 

el. -wa-v) 
residens [re^sidån-s el. res'-) 
resident [re^sidänH el. res*-) 
revidera (re^side-ra el. res'-) 
resignation el. -in ja- (re'sit^nafw'n 

el. res'- el. -tfto-n äv. re'sinja-) 
resignera el. -inje- {re'sif]ne'ra el. 

res'- äv. -iije-ra) 
reskript (reskrip-t) 
reslig -gt {resliga -gH el. -TcH) 
resolution (re'sa)lmfj^O'n el. res'- 

el. -tfw-n) 
resolvera {re'solve'ra el. res'-) 
reson {rQSCo-n) 
resonabel {r&swnv-bal el. rö^'- el. 

-on-) 
resonans [re'sonarj'S el. res'- el. 

resonemang (résån^marf- el. res'- 

el. -sow- el. -su)n- el. resow'-) 
resonera (re'soneWa el. res'- el. 

-Sft>w-) återljuda 
resonera (ré sanera el. res'- el. 

-son- el. -swn-) 
resonlig -gt (resw-nlig -gt el. -Ä^) 
resorbera {re'sorbe'ra) 
resorption (re'soTpfw-n) 
respekt (respäk-t) 
respektabel (re'späktv'bdl el. res'-) 
respektera (re' späkte- ra el. res'-) 
respektiv -vt (re'späkti'V el. res'- 

-Yt el. -/?f) 
respektive (re'späktrv9^ el. res'- 

el. -^i-'t;d) 



respiration {re'spirafw'n el. res'- 

el. -tfco-n) 
respirator -er {res'pirv'tor' eller 

res'- -ratw-ror) 
respirera [re'spire'ra el. res'-) 
respit (respi-'^) 

respondent (re'spondän't el res'-) 
respondera {re'sponde-ra el. res'-) 
responsabel {re^sponsn-hdl el. res'-) 
responsorium (re'sponsw'rium^ el. 

res'- el. -w-rium) 
restaurang [res'#»r>))ra^' el. räs*- 

hvard. -stå-] 
restauration [res'tv(o)rafW'n eller 

räs'- el. -tfio-n el. restvfo)'- hvard. 

res'^år.a/w%] 
restaurator -er [res'tv(o)r'D'tor^ el. 

räs'- -a^w-V^r] 
restauratris [reS'tvpi)ratri'S eller 

räs'- el. restvo})'- hvard. -stå-] 
restaurator [r€S'tv(n)ratö-r el. räs'- 

el. rQStvw)'- hvard. -sfd- i Svl. 

-ce^r] 
restaurera \re'stv(o)re-ra el. rås'-] 
restituera (refstitme-ra el. res'-) 
restitution (re'stUmfb)'n el. res'- 

el. -tfco^n) 
restriktion {re'strikfu)'n el. res'-) 
restriktiv -vt [rafstrikti-v el. res'- 

-vt el. -/O 
restringera {refstrir^ge-ra el. res'-) 
resultant (re'sultan't äv. ?'es'-) 
resultat [résultv-t äv. res'-) 
resultera (re'sulte'ra äv. res'-) 
resumé el. resymé (re'suiw^- eller 

refsyme-) 



252 



resumera el. resyjnera (re'smme'ra 

el. refsyme-ra) 
resurs (resur-s) 
resär (re5å-'r) 
reta [re-ta^) 
retablera (re'table-ra) 
retelse (re'tdls9^) 
retikyl, se redikyl 
retirad (re'tirv'dé[, ref') 
retirera [re^tire^ra el. ret-) 
retlig -gt (re-tUg^ -gH el. -kH) 
retor -er (re-tor reUd^rdr) 
retorik {re't(ori'k) 
retoriker {retijj^rihdr el. '(0'rik9r^) 
retorisk -skt (reta)^risk -skt eller 

mindre noggr. --st) 
retort {retovH) 
retroaktion (re'tr(oakfw^n) 
retroaktiv -vt {reirwakti-v -vt 

el. -ft) 
retroaktivitet {reiroyakWvite-t) 
retrograd {re'triogrv'd) 
reträtt (reträt-) 
retur (re^m-^r) 
returnera (re'turneU a) 
retusch (retuf-) 
retuschera (r^tufe-rä) 
reum«itisk el. röjmatisk -skt [rät«)- 

mv'tisk vanl. röjm- skt eller 

mindre noggr. -st] 
reumatism el. röjmatism [räm/ma' 

tis-m vanl. röfm-] 
reunion {re'\Jtxniiu^n) 
rev {reh) met-r. 
rev {re-v} grund 
rev (re-v) el. ireva {re'va^)y t. e. 

ärt-reva 



rev (re-v) bröstben, . revben (rev- 
be^n säll. reh-dn'' säsom i rev- 
bensspjäll (reft-aw-s. el. re&'9«-s. 
rev (re-v) rivning, t. e. bukrev 
rev, se riva 
rev {re-v) pä segel 
rev- {rev-) i smns. r.-orm 
reva (re'va*) subst., rämna, skada 
reva (re^va^) värb, uppöiäta 
reva [re'va^) värb, r. segel 
revansch (revarj-f) 
revel {re^vdP el. re-Vdl) 
revelj (reväVj) 
reveny {re'veny' el. rev'-) 
reverens {re*verän'S el. rev'-) 
revers (revcer-s) 
reversal (re^vcersv-l el. rev'-) 
reversera {révcerseWa el. re^-) 
revetera (re'vete-ra el. ret/-) 
revider (re'vide'r el. ret/-) 
revidera {re'vide-ra el. rev'-) 
revig -gt {rcvig^ -g'f el. -k^t) 
revir (revi-r) 

revision {refvifw^n el. rei/-) 
revisor -orer {revi'Sor' -istOhrdr) 
revolt {rQVoV-t) , 
revoltera {re'volte-ra el. rev'-) 
revolution {re^vtolmfujhn el. rev*- 

el. -tfw-n) 
revolutionera {re^voylvxfiane-ra el. 

rev^- el. -tfcD-) 
revolutionär [re^vialmfwnöfv eller 

rev'- el. -tfix)- i Svl. -<b^t) adj. 
revolutionär {révwlmffanä-r eller 
rev'- el. -ij/w- i Svl. -ce-r) siibst. 
revolver (revol-v9r) 
revy (rev^') 



253 



revär (reväfr i Svl. -«'r) 

reäl, se reell 

ria (ri'a^) subst. 

ria (ri-a^) värb 

ribba (rib'a') 

ribs, se rips 

ribs el. rips (rih^s vanl. rip^s) 

ett slags bärbuske 
ricin (risi-n) - . 
rida (rrda^) red (re-d) redo -e 

-ridare {-ri^darQ) i smns. t. e. for- 

ridare 
-riderska {'ri^dgTska) i smns. för-r. 
riddare (rid-ard^)] riddérskap (rid'- 

9r-)] riddersmann (rid^ors-) 
ridderlig -gt {rid'9rlig^ -gH el. -k^t) 
ridderligen {rid-drli^gdfi) 
ridikyl {ri^diky-l) subst., se redikyl 
ridikyl (ridikg-l) adj., löjlig 
rida {ridår') 
rigel -la, se regel -la 

rigg (rig-) 

rigga {rig-a') 

rigorism {ri^gcoris-m el. rig*- el. 

-dr-) 
rigorist {ri'g(ori8't eller rig'- eller 

-år-) 
rigoristisk -skt [rigi&risftisk el. 

rig^' el. -dr- -sik^ el. mindre 

noggr. -st) 
rigorös {ri*giar0'8 el. rig^- el. -dr-) 
rik {ri'k) 
rike (rrfe*) i smns. riks- {rik^s- 

el. rfA:-V); riksdag (rik^s-dv'g el. 

riA;-'^a) behandlas vanl. s&som 

formellt enkelt ord; jfr dag, t. 



e. riksdagsmann (rik'staS'man^), 
majriksdag {maj'-rik'sta)] riks- 
gäld {rik'SJäld vulgärt rik-fäld 
eller rikffal)] riksens {rik'S9ns) 

-rikes {-ri^kds) i smns. t. e. in-r., 
ut-r. 

riklig -gt (rrklig^ -gH el. -kH) 

rikligen {rrklig^n^ äv. -li^gdn) 

rikoschett (rikfofät-) 

rikoschettera {rikofäte-ra eller 
ri'kof- el. -9^) 

rikta (riÄ-^a*) göra rik 

rikta (rikrta') sikta 

riktare {rik-tard') 

riktig -gt (rik'tig' -gH eL -kH) 
uppriktig {up^-rikHig el. up- 
rik'Ug) 

rimlig -gt {rimdig^ -gH eL -kH) 

rimligen (rim-liggn^) 

rimm (r?W) lika värsslut 

rimm (r«W) frost 

rimma (rm^a*) göra värsrimtn 

rimma (rim'a^) bilda rimmfrost 

rimma eller rima (rinfa' nägon 
gäng rrma^) salta 

rimmare {rim^ard^) 

ring {riif) 

ringa (rijy*a*) bilda ring 

ringa {rirj^a^) med klockor 

ringa {rirfa'') obetydlig 

ringare (ritj-aro') 

ringerska (riij^srska^) 

ringel (rifj*9V) 

ringla {rirj'la') 

rinna [rin^a^) rann {rari') runno 
-e {run-o)* '-9^) runnit {run'it') 
runnen -et (run'9n^ -dU) 



254 



-rinnelse [-rin^dlsd) i smns. t. e. 

upp-r. 
ripa (rvpa^) 

rips el. ribs (rip^s el. ri\^8) tyg 
ris {ri'S) 20 böcker 
ris {ri'S) sädesväkst 
ris {ri'S) kvistar 
ris (ri'S) stryk av ris 
risa {rvsa^) 
risbastu {ris-bas^tu i ledigt tal 

vanl. -bas'fa plur. -orr) 
risk (ris-k) 
riska (ris-ha^) 
riskabel {riskv-hdl) 
riskera [riske-ra) 
risp (ris-p) 
rispa {ris'pa') subst. 
rispa {ris'pa*) värb 
rispig -gt {ris'pig^ -gH el. -k^t) 
rissel {rishl) 
rissla {rjs'la') 
rissiare {ris'lar9^) 
rist (r/Vf) 

rista (ris'ta^) inskära 
rista el. rysta (Hs'ta^ stundom 

rys'ta^) skaka 
rita {rvta^) 
ritare {rvtard') 
rits {rit'S) 

ritseh ratsch [rit-f rat-f) 
ritsa (r?Y'sa*) 
ritsare (rif'sar9^) 
ritt (r«Y-) 

ritual {ri'tmV'l el. ri^-) 
ritus {rrtus' el. -ui5* el. r«-^#ws) 
riva [ri'va^) rev (re^v) revo -e 



[rcvm* -9*) fives el. rivs {ri-Vds 
ri-vs el. r//^5) 

rival {rivvhT) 

rivalisera {rVvalise-ra riv'- el. ri- 
vaVise-ra) 

rivalitet {rVvalite-t el. rivaV-) 

ro (r£(^') subst., höft 

ro (rw') subst., hvila 

ro (rco*) i uttr. för ro(s) skull 

ro (rw') rodde (rtod-g^) rott (rw^') 
rodd (r(t>c?') 

roa el. roga (rara' ibland rto'ga^) 

-roa [-rw^d) i smns. o-roa 

rob {rå'h) klänning 

robbert [röb^grt) 

robust (r(obus-t) y 

rock {rok-) klädesplagg 

rock (rok-) spinnrock 

rocka {rok'a*) 

rockad (rokv-d) 

rockera (roke-rä) i schackspel 

rockera (roke-ra) i krocketspel 

rocket (rok-gt) i krocketspel 

rodan (rwdv-n el. rå-) kem. ämne 

rodd {rwd') 

roddare (riad-ard^) 

rodderska {rci)d'9Tska^) 

roddna, serädna 

roddnad, se rädnad 

roder el. ror {roj^ddr samman- 
drages ofta till rftf-V, i synnerhet 
i vissa sammansättningar, t. e. 
rqrgängäre, rorhake, rorkult, 
rorpinne, rormann [rta^r-man^ 
el. rcj^rman) osv. 

rofiFa (rof-a*) 

roifare (rof-aro^) 



255 



rofferska {rof'9Yska^} 

rofferi (r of er i-) 

rojalism (rofalis-m) 

rojalist (r of alts- 1) 

rojalistisk -skt (rofalis-fisk sM 

el; mindre- noggr. -st) 
rokokå {rå^MM- eller roTc'- eller 

rokfåHca) 
rolig -gt {raylig^ -gH el. -Jc^t) 
-rolig -gt [-ruHig -gt el. -ht) i 

smns. t. e. o-rolig 
roll el. rål {roV- el. rå-7) 
roman {ramiv-n) 
roman esk -skt (r tom' anas- k -sk- 1 el. 

jnindre noggr. -s-t) 
romanisk el. romansk -skt (rtt>- 

mv-nisk el. rwmv-nsk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
romans (rtmnarfs) 
romantik (ro)'manti'k) 
romantiker {romian-tikdr) 
romantisera (rwman^tise-ra el. rco'-) 
romantisk -skt {rc&man-tisk -skt 

el. mindre noggr; -st) 
romb (rom-h ibl. rcom-b) 
rombisk -skt {rom-bisk, ibl. ro)- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
rbmboid {romfbcoi-d ibl. rco-) 
romm (rom- el. riom-) fiskromm 
rdmm (rom- säll. riomi) spritvara 
rommel [rom-dl) 
rommersk el. romersk -skt (rami'' 

9Tsk äv. rco^m- -skt el. mindre 

noggr. -st) 
rond (rorj-d) 
rop [rto^p) 
ropa {rta-pa^) 



ropare (rwpar9*) 

ror, se roder 

ros (rco^s) väkst, rosen- (ra)'S9n-) i 

smns. 
ros (rco-s). sjukdom 
ros (rW'S) berömm 
rosa (rco'sa^) 
rosett [nosat' av, ro-) 
rosig -gt (rwsig^ -gH el. -^^t) 
rosmarin [ros^mari^n äv. rtosf-) 
rospigg {rco-s-pig^ äv. nos--) 
rossel (roshl) 
rossla {ros'la^) 

rosslig -gt (ros'lig^ -g' t el. -W) 
rost (ros-t) ä järn, & säd 
rost el. -te (ros-t el. ros-tg^) galler 
rosta (ros-ta^) bli rostig 
rosta (ros-ta^) steka, bränna 
rostbiff {ros't-bif hvardagl. ros'-h.) 
rostig -gt (ros'ttg' -gH el. -kH) 
rot (rw-t), rötter (röt-gr) 
rota (rw^a') böka 
rota (rwta^) slä rot 
rota (rco't^) sammanrota 
rotare (rco- tar 9^) 
rotation (rcotafoj^n el. ro)'t- el. 

-tfco^n) 
rote (rw^a^) 
rotel (r(0't9V) 
rotera (rmte-ra) svänga 
rotera (rtote-ra) indela i rotar 
rotgel (rot'g9V el. rot-kdl^ med 

oaspirerat Ä-ljud, äv. rcot-ggl) 
rots (rot-s) 

rotsig -gt (rot-sig^ -gH el. -k^t) 
rotta (roPa') 
rotting (rot'i}f) 



256 



rotunda (raduwda^) 

rotvälska (rort-välska) 

rov (rw^v) 

röva {rwva') 

rubb (rub^) rubb och stubb 

rubba (rwft-a*) 

-rubblig -gt {-ruh*lig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. o-r. (äv. wruVlig) 
rubidium {rmMdium el, -rdium') 

kem. ämne 
rubin (rmMn) 

rubricera {rtulbrise-ra el. rub'-) 
rubrik {rubri-k el. -nu-) 
rucka {ruk-a' somligst. rok'a*) 
ruckel {rukhl) rummel 
ruckla {ruk'la*) 
rucklare {ruk'lar9^) 
ruckle el. -el {ruk-h'' el. rukhl) 

kyffe 
rucklig -gt {ruk^lig^ -gH el. -¥() 

fallfärdig 
rucklig -gt {ruk'Ug^ -g^t el. -kH). 

kyffeartad 
ruda {rm'da^) * 

rudimaterie{rM«'(^iiwa/e-Via el. -€'ri9^) 
rudiment {rm^dimän-t) 
rudimentär {riu^dimänWr i Svl. 

-«.'r) 
rué {rme-) 
ruelse [rtu'9l89*) 
ruff (r«(/^) ä fartyg 
ruff {mf^) driftighet 
ruffig -gt (ruf'ig^ -gH el. -kH) 
rufsa (rufsa*) 
rufsig -gt {rufsig* -gH el. -A?'/) 

rugga (rug-a^) 



ruggare (n«^'ard') 
rugge {rug'9') 

ruggig -g* {rugig^ -g*^ el. -**0 
ruin (rwe»'») 

ruinera (rui'ine'ra) 

ruka (rM*'A;a') 

rulad (rmlt)^d el. rw/-) 

rulett (rmZö^.') 

rulla {rul'a*) subst. 

rulla (rul'a^) värb 

rullare {rul-ard') 

rulle (rwZ'a*) 

rulta [ruVta'') subst. 

rulta (rttZ^to*") värb 

rultig -gt (ruHig^ -gH el. -Ä'^) 

rumla (rww^a') 

rumlare {rum'lard^) 

rumlig -gt [rum-lig'' -gH él. -k^t) 

rumm (rwW) rumt, adj. 

rumm (rum-) subst. 

rummel {rufn^9l)^ rumlet 

rumor (rmmo/r) 

rumpa {rum'pa*) 

-rumpla {-rum^pla) i smns^ över-r. 

runa {ruå'na^) 

rund -dt [run-d runH vulg. run-) 

adj. 
rund (run^d) subst. 
runda (rwwcZa'* vulg. rufira') rund- 

ning {run'dniij^ ledigt run'i>]^) 
rundel (rwwdfpZ* indiv. ruif-de^l) 
rundlig -gt {run-dlig^ -gH el. -kH) 
rundligen {rund'lig9n^) 
runga {ruvj^a^) 
runka (rwryÄa*) 
-runkelig -gt {-ruifkdlig -gt el. -kf) 

i smns. t. e. oomkull-r. 



257 



runnit, se rinna 

niptur (ruptta'T) 

rus (rtufs) 

rusa {rm'sa^) göra rusig 

rusa (rtwsa^) framstörta 

rusig -gt (rm'sig^ -gH el. -JcH) 

rusk (ruS'k) 

ruska {rus'ka^) subst. 

ruska (rus*ka^) värb, om väderlek 

ruska (rus-Jca^) . skaka 

ruskig -gt {rus'kig^ -gH el. -kH) 

russel {ruS'dl) 

russin [rus'in^) 

rust {rusH\ t. e. rustvirke, rustbädd 

rusta (rus'ta^y utrusta 

rusta (rus'ia^) 

rustare iftus'tar9^) 

rustibuss {rus*ti-bus^) 

rustik {rust¥k) subst. 

rustik {rusti'k) adj. 

rut el. rutt (ruift el. rut-) resväg 

ruta [rm^ta^) 

ruter (rm-tdr) i spel 

ruter (rturtdr) raskhet 

rutig -gt {riwtig^ -gH el. -kH) 

rutin (rviti-n) 

rutinerad -at {riultine-rad eller 

rut- -at) 
rutsch {rut'f) 
rutscha {rtä-fa') 
rutten eller ruten {rut'9n' även 

ruttna (rut-na'') 

-ruttnelig -gt {-rufnolig -gt el: 

-kt) i smns. t, e. oför-r. 

-ruttnelse (-rut-nglsa) i smns. 
' för-r. 

Lyttkena och Wulflf, Sv. Uttalaordbok. 



ruva (riwva^) subst, 

ruva {rm'va^) värb 

rya {rya') 

ryck {ryk') 

rycka {ryk* a') draga 

rycka {ryk'a^) tåga 

ryd {ry-d) 

rygg {ryg-)] till rygga {ryg-a') 

tillrygga- (fiVryga- el. tilryg'a-) 
rygga. (ryg*a^) gå el. fora bakåt 
^ygg^ {^yO'^^) taga till baka 
-ryggig -gt {-ryg^ig -gt el. -ä;^ i 

smns. t. e. krok-r., puckel-r. 
-rygglig -gt {-rygaig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. o-r. (äv. lotyg') 
ryka {ryka') rök {r0'k) värb, 

utsända rök 
ryka {ryka*) rök {r0'k) värb, rusa 
rykt {rykH) 
rykta {ryk'ta^) 

-rykta {-ryk^ta) i smns. t. e. van-r. 
ryktare {ryk'tard^) 
rykte {ryk'f9^) 
rymd {rym-d) 

rymlig -gt {rym'lig^ -gH el. -kH) 
rymma {rym*a^) innehållaj upp- 

rymma, rymde, rymt, rymd; 

rymning 
rymma {rym'-a^) avvika, rymde, 

rymt, rymd; rymning 
rymmare [rym; ar 9') flykting 
-rymmare {-rym^ard) i smns. t. 

e. upp-r. 

rymme {rym'9*) t. e. ut-r. 

rynka {ryrj-ka*) subst., 

rynka {ryvj-ka') värb 

rynkig -gt {ryrj-kig^ -gH el. -k^t) 

17 



258 



rysa {rysa^) 
rysja {ryf-a') 
rysk -skt (rys*k -s-ht el. mindre 

noggr. -S't) 
ryska {rys'1ca^) 

ryslig -gt {ryslig* -gH el. -JcH) 
ryss (rys-) 
ryss (rys') k&lryss 
rysta (rys'ta^) skaka, se rista 
ryta (ryta*) röt (rj0f-T) röto -e 

{r0'Uo* -9*) 
rytm (ry^'m) 
rytmisk -skt (ryt-misJc -skt eller 

mindre noggr. -5^) 
rytmik .(rytmi-k) 
ryttare {ryt* ar 9') 
ryttarinna (ryfarin'a*) 
rytteri {rytferi-) 

ryttmästare {ryt-mäsHard) • 

rå (rd') rådjur, råbock osv. 
rå, {rå-) bakvärk," gorå, tunn-rå 
rå {rd^) gränsmärke, t. e. rå och 

rör, rågång 
rå {rå') på fartyg 
rå {rå^) spöke, t. e. skogsrå 
rå rått {rå^ rot-) adj. 
rå {rå') värb, se råda, rå for 
råd {rå'd hvard. rå-) tillgång 
råd {rå^d) till råds 
råda {rå' da' i vissa bemärkelser 

hvardagl. råf) råder el. rår 

{rå'ddr el. rå^r) rådde {rod'9^) 

rådd {rodf) rådt {rot^) 
-radan {-raddan) i smns. t. e. 

in-r., till-r. 
rådbråka {rå-d-hrå^ka) 
-rade (-rå^dd) i smns. t. e. om-r. 



rådig -gt {rå-dig*- -g*< el. -kH) 
-rådinna {-rådin-a^) i smns. t. e. 

riks-r. 
rådlig -gt {rå'dlig' 'g't el. -k^t) 
rådna el. roddna {rå'dna^ eller 

rod-na^ i Sthm vanl. ron^a^) 
rådnad el. roddnad {rå'dnad'' el. 

rod-nad'' best. form ofta -nan' 

i Sthm vanl. ron-ad^ best. form 

ron-an^) 
rådstuga el. rådstuva {rå'd-stm^ga 

el. rå'd'Stm^va unigängl. rå'd- 

stm!' led. rå'stmga* el. ros*- el. 

ros^tm.^) rådstugu- el. rådstuvu- 

el. rådstu- {rå-d-stxngvi-^ rå'd- 

stmvm-j rå'dstm' el. ros-tm-) 
råg {rå^g indiv. i n. Gtl. rö-^g) 
råga (rå-ga^ indiv. i n. Grtl. rd-ga') 

värb 
råga el. -e {rå'ga^ el. -a* även 

SS. frg.) 
råk (råJ^k) ' 
råka {rå'ka*) subst. 
råka {rå'ka*) värb 
rål, se roll 
rama {rå"ma*) 
rån (rå^n) 
råna (rå-na*) 
rånare {rå'nar9^) 
räck {räk') el. räcke {räk-o') 
räcka {räk'a^) subst. 
räcka (räÄ;'a^) värb 
räckare {räk'ar9*) ' 
-räcklig -gt {-räk^Ug -gt el. -kt i 

smns. t. e. till-r. (äv. -räk-lig) 
-räckligen {-räkfligdn el. -råkHigdn) 

i smns. t. e. till-r. 



259 



rädas {rä'das^ in. ö. Svl. ré'-) 

räddes (räd'9S^) räds (rä-ds el. 

rörds) 
rädd (räd-) 
rädda (räd-a^) 
räddare [räd-ard^) 
rädisa (rä'-di^sa eller räd'-di^sa, 

rä'disa' el. räd-isa^, rädi-sa el. 

re-) 
rädsla {råd'sla^ rädsla^ säll. rä^*s- 

Za* äv. rä'dsW) 
räffla el. reffla {räf'W säll. ref'la^) 

subst. raffel- el, reffel- (räf'9l- 

el. ref'91') 
räffla el. reffla {räf'W säll. re-) 

värb 
räfsa iräfsa^) subst. 
räfsa {räfsa^) värb 
räfsare [räf'sard') 
räfserska (räf'S9rskä') 
.räfst {räfst) 
rägn (rärj-n) 
rägna (rärfna^) 

rägnig -gt {rärfnig' -gH el. -Ä'^) 
räka {rå'ha^ i n. ö. Svl. ré'-) 
räkel (rä'kdV i n. ö. Svl. re*-) 
räkna {rä'Jcna^ i n. ö. Svl. re*-) 

räkenskap {rä^Jcdfi-skv^p i n. ö. 

Svl. re--) 
räknare (rä-Mara^ i n. ö. Svl. ré'-) 
räknelig -gt {rä-kndlig^ i n. ö. 

Svl. re--) 
räl {röfl i n. ö. Svl. ré-l) jäm- 

vägsskena 
rämmika^ se remmika 
rämna el. remna {räm'na^ sällan 

rent' na') subst. 



rämna el. remna {räm'na*' sällan 

rem-na^) värb 
ränmig el. remnig -gt [räm^nig^ 

säll. rem-nig^ -g^t el. -k^t) 
ramsa, se remsa 
ränder, se rand 
ränga {rätj'a^) längd, räcka 
ränker. {rär]*kdr') 
rängklor {rärj'-kl(a'v el. -klctyr^) 
ränn [rån-) 
ränna {rän^a^) subst. 
ränna [rån-a') värb, löpa; rännde, 

rännd, rännt 
ränna {rån'a^) värb, stöta; ränn- 
de, rännt, rännd 
ränna (rän-a^) uppränna väv, 

rännde, rännt, rännd 
rännare {rän-ard^) t. e. rännarer- 

bana 
rännil fl. rännilar eller rännlar 

rän-iV rän'ilar^ rän'lar^ stund. 

rän'-iV rän'-iVar el. -H) 
rännla {rän'la') 
ränsa (rån-sa^) 
ränsare {rän^saro') 
rängel {rän'S9V) 
ränta (rän-ta^) inälvor 
ränta {rän'ta^) avkastning 
ränta {rän'ta^) värb 
räntabel (räntv-bol) 
räntabilitet {rän'tahiVUe-t) 
ränt^ri (rän'tGri^) 
rast (räsH)] för rasten 
rästantier el. -nsier (rästan*tsij^r^ 

el. -nsidr') 
rästera (räste-ra) 
rät -tt (rä^t^ i n. ö. Svl. ré-t, rät-) 



260 



räta (rä-to* i n. ö. Svl. ré'-) värb, 

el. rätta 
räta {rä'ta^ i n. ö. Svl. ré'-) subst. 
rätt (rät^) adj., i råttan tid, med 

rätta, rätt fram [jfr rättframm]^ 

rättnu säll. rätt nu; för rätta; 

till rätta; rättfärdig {r(U'-f. el. 

rätfce-rdig) « 

rätt {räif) subst., dommstol; för 

rätta, till rätta 
rätt {rät') rättighet 
rätt {rät') maträtt 
rätta {räPa'') göra rät, el. räta 
rätta {råt'a^) göra riktig 
-rätta [-råPa) i smns. t. e. in-r., 

fbro-r., upp-r. 
rättare {råPard^) 
-rättélig -gt {j-rät^dlig -gt el. -Jet) 

i smns. t. e. upp-r. 
rätteligen {rät'dWgdn) 
rättelse {rät-dlsd^) , 

rättighet {råpig-heH) 
rättika (rät-ika el. rätika^) 
-rättlig -gt {-rät^lig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. oeffcer-r. 
rättskaffens el. -en [räP-skaf^dns 

el. -dfi) 
rättslig -gt' {rätslig^ -gH el. -kH) 
rättsligen {räi-sUgdn' säll. rät's- 

Wggn) 
räv {rä'V i n. ö. Svl. ré-v) 
TÖ {r0') 
röd, rödt {r0-d röt- hvard. r0-) 

rödspätta (rp-d- el. rjgf- ofta 

rös'-spät^a) rödlök (r0'd-L ofta 

röl'-l0^k)j rödbeta {r0'd'h. även 

r0''h, el. röh'-) 



röding {r0'dirj^) 

röja {röj'a^) undanfora 

röja (röj-a') uppenbara 

röjmatisk, se reumatisk 

röjsel {röj-Sdl) -hemman, -rätt 

rök {r0'k) sädesskyl 

rök {r0'k) 

röka {r0'ka^) 

rökare {r0'kard^) 

rökelse {r0'kdlsd') 

rökig -gt {r0'kig^ -gH el. -kH) 

rölle {röl'9^) 

röUeka el. röUika {röl-dka el. röV- 

dka'' -ika^) 
rön (r0-n säll. r0'n) 
röna {r0'na' säll. r0*wa*) 
rönn ,(röw') 
rör {rchx i Svl. o. annanst. ra^i) 

stenhop 
rör (rö-'r i Svl. o. annanst. ro^-x) 
röra {rö*ra^ i Svl. o. annanst. rcer-) 

värb ^ 

röra {r&rd' i Svl. och annanst. 

rö2*-) subst. 
rörelse {rö'rdls9^ i Svl. o. annanst. 

rörig -gt {rö-rig^ i Svl. o. annanst. 

r(B'- 'g't el. -k*t) 
rörka (rmvka* el. rö'Tka^) 
rörlig -gt {r<B'rUg' -gH el. -kH) 
rosa {r0'sa^) 

röse el. röå {r0'S9^ el. r0'S) 
rösja {röfa^) 
röst (rös'^) 
rösta {rös'ta') 
-röstad -at {-rösHad -at) i smns. 

t. e. hög-r. 



261 



roste {rös't9^) 
röta (r0'ta') subst. 
röta (r0'ta^) rötte 



(röt'9^) rött 



rötter, se rot 
röva (r0'va^) 
rövare {r0'var9^) 
röveri (r0'veri') 



S. 



s {äS') 

sabbat -er [sah-af sab''bvH sab-at 

el. sabv't sabv't9r) 
sabel (sv'b9l) 
sabla {svbla^) 

sacellani {sas'älani' el. -gl-) 
sacka (saJc-a^) 
sackarin {sdkari-n) ^ 
sackarimeter {sak'arime-t9r) 
sadducé (sad'mse') 
sade, se säga 
sadel {sv'd9l el. svdgl' äv. höres 

den sammandragna vulg. formen 

sv-l) sadelmakare {svdsl-m, 

hvard. svl-m.) 
sadla {svdla^ vulg. svla^) 
saffian {safiv-n) 
safflor (saf'lpjr^) 
saifran (saf-ran^) 
safir (safi-r) 
saft (safH) 
safta {saf'ta^) 

saftig -gt {saftiga -gH el. -TcH) 
saga (svga^)] sago- {svgu)-) 
-saga {'Sv^ga) i smns. t. e. lag-s. 

domm-s. 
-saga (-sv'ga) i smns. t. e. hör-s. 

in-8. 



sagd, se säga 

sägen {sv-gdn) 

sagesmann {svgds-man') 

sagg {sag-) 

sagga {sag-a^) 

saggare {sag'ar9^) 

saggig -gt {sag-ig'' -g't el.* -kH) 

sago {sv-go)) 

sagt, se säga 

sak (5ö-'Ä;) 

-saka {'Sv^ka) i smns. t. e. nöd-s. 

-sakare {-sv^kard) i smns. t. e. 

veder-s. 
saker {st)^Jp9r säll.' svkor^) 
saklig -gt {svklig^ -g^t el. -Ä*^) 
sakna (svkna^) 
saknad {svknad^) saknaden {st>'k- 

naddn^ säll. svk-nadhn ofta i 

synnerhet i Sthm svknan^) 
sakrament (sakWamänH el. svkra- 

män^t) 
sakramenterlig -gt (sakframänte-r- 

lig 'gt el. -kt) 
sakramentskad -at (sak^ramän-t- 

skad el. mindre noggr. -n-sk-s 

-at) 
sakristia [svkri-sti^a el. sak-ri-sti^a 

vårdsl. sak'dr-sti'a) 



Ö62 



saks (sak-s) 

saksad -at {saJcsad^ -at^) t. e. om 
segel 

sakta (sak'ta') adj. 

sakta (sak'ta^) värb 

saktelig -gt {sak't9lig^ -gH el. -kH) 

sakteligen el. -ga [sak-tdWgdn el. 
-ga) 

sal (sv^l) 

sala {sti-la') 

salad, se sallat 

saladjär (saVadjä'r i Svl. -^-r) * 

salamander {saVamanfd^r) 

saidera (salde-ra) 

sjildo {saVdio el. saVdw^) 

salef (sbUäf) 

salicin (saVisi-n) 

salicyl (saVisy-l) 

salier (sv-Uqt) 

salig -gt {svlig* -g^t el. -ifc*^) 

saligen {sv'lig9n') 

salin (5aZi'w) 

salisk -skt [sv^lisk -skt el. mindre 
noggr. -5^) 

saliv {saWv) 

salivation {saVivafw^n el. -tfio^n) 

salivera {saVive-ra) 

flallat, salat el. -ad (sal-aP el. saPad^ 
sältJ^t el. salved; sillsalat utt. 
alltid sil''SalvHy grönsakerna be- 
nämnas vanl. sal-aP [t. e. hmv- 
ud-saVat], anrättade grönsaker 
sal'af el. salv-t el. -v-d; in- 
kokta bir ätter vanl. salv-d) 

salm [saVm) 

salmiak (saVmiak el. sal-miak') 

salmist [salmis-t) . 



salmodikon {salmta-dikon el. 'tii'.di- 
kon') 

salong {salorf) 

salpeter {saV-pet^dr i n. ö. Svl. 
-ö^*- äv. 'peH^r ibl. sal-pot^r^-, 
utt. sal't-p. beror pä misstyd- 
ning; uttalas ensamt ofta ss. 
formellt enkelt men ing&r i 
smns. vanl. ss. formellt smns. 
t. e.. ;crZi-5aZ-^e'^9r) 

salt (salH) subst. 

salt (saVt) 

salta (saVta') 

saltare [saVtard^) bibi. 

saltare [saHard^) person som saltar 

salteri {saVteri-) 

saltomortal (saVtcDmortv-l) 

salu (sv'lm säll. svim') till salu; 
salu- (svlva-) 

salut [saluå^i) 

salutera (saVvite-ra) 

salva {sal'va^) läkemedel 

salva (sal'va') skott 

-salvare {-saVvard) i smns. kvack-s. 

salvelse {saVvdlsd*) 

-salveri {-salvori^ el. -eri') i smns. 
kvack-s. 

-salverska {-saVvdtska) i smns. 
kvack-s. 

sam- (saw-), oskiljbart prefiks, 
bildar form. smns. ord 

-sam {-sam'') -sama, avledningsänd- 
else i form. smns. ord; orden 
pä -sam med enstavig eller slut- 
stark förled äro sällan (i Svl.) 
form. enkla t. e. sällsam, prat- 
sam^ beslutsam 



263 



samarit (samfariH) 
samarva (sam''ar^vä) 
samaritansk -skt (samfaritv-nsh 

sTct el. mindre noggr. st) 
samaritisk -skt [sam'ariHish -sJct 

el. mindre noggr. -st) 
samfund {sam'-fun^d) 
samka {sam'ka^ genom nasalens 

förflyttning vulg. sa^ka^) 
samkväm {sanf-hvä^m i n. ö. Svl. 

-é^m) 
samla {sam*la^)] sammel- {sarnrél-) 
samlare {sam'lar9^) 
-samligen el. -sammeligen {-sam'- 

Ugdfi* el. 'Sam'dl%g9n') i smns. t. 

e. vörd-s., skynd-s. 
samma el. -e [sam-ä -9 el. mindre 

ofta sam^a^ -a^); den samma -e 

(sam^a -a) 
-samma {-sam^a) i smns. t. e. hör-s. 

uppmärk-s. 
sammaledes [sanfa-le^dos), se -ledes 
sammalunda, se -lunda 
samman (5«we'an* av. sam-an) ; till 

samman el. -ns {sam-an el. -ns)] 

alla, alle, allt samman el. -ns; 
. tillsamman- {tilsanfan- el. ^»7'- 

saman-) 
sammelsurium {sam'9lsm'rium^ el. 

-tu^rium) 
sammastädes, se -städes 
sammet {sam'9p) 
samna (sam' na') ovanl. 
samojed {samkoje-d eh -o/-) 
samovar (sam^owv-r el. -åt;-) 
sams (säm-s) 
samsas (samsas^) hvard. för sämjas 



samt (sam^H) 

samtlig el. samtelig -gt {sam^tlig'' 

äv. sam'tdUg'' -g^t el. -¥1) 
samtligen el. samteligen {sam''tli'- 

gdn' el. sam'tdWgdn) 
samum [sn-mum) 

samvete {sam*-veHd äv. sam^vdtd^) 
-san {j-san') t. e. häj-san 
sanatorium (san'ata)'rium^ eller 

-co-rium) 
sand (san-d hvard. san^) 
sanda {san-da* vulg. sah'a^) 
sandal (sandvH) 
sandel {san-ddl äv. sawddV) sand- 

elträ 
sandig -gt (san'dig^ vulg. san^ig^ 

'gH el. -hH) 
sandrak {san-dr^h äv. säll. san*- 

drak^) el. sandarak [san'dara¥ 
sangvinisk -skt (sarjgvi-nisk el. -rjv- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
sangviniker {sarjgvi^nikdr eller 

-vnikdr'' el. -rjV") 
sanitet (sanHte-t) 
sanitär (san'itä'^r i Svl. -ce-r) 
sank -nkt- (sarj^k -tj-kt mindre 

noggr. -rft) adj. 
sank (sarj-k) subst. 
sankt el. sankte [sarfkt el. sar^ktd^ 

mindre noggr. sarj-t el. -rftd^) 
sanktion {safjkfw-n mindre nöggr. 

sarjfcj^n) 
sanktionera {sarfkfwne-ra mindre 

noggr. sarj'/-) 
sann (saw'), sannt; sannolik {san-- 

io-Wk) 
sann {san-) i' uttr. min sann 



264 



sanna {san^a^) 

sannerligen (san'drli^g9n) 

sanning {san^itj^) 

sans {san^s) 

sansa {sansa') 

sanskrit (san-skrit el. san^-skrif) 

sapp {sap') 

sappera (sape-ra) 

sappör {sapö-r i Svl. -ö?'r) • 

sar el. tsar (sv-r noggr. tsv-r) 

saracen {sar^ase-n) 

sardell {saräåV) 

sardin {sardi^n) 

sardonisk -skt (sardw^nisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
sarj el. sarg {sar-j ibl. sar-g) 
sar ja el. sarga {sar- ja' ibl. sarga*) 
sarkasm (sarkas-m) 
sarkastisk -skt (sarkas-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
sarkofag {sar^kiofv-g el. -ka-) 
sarmat (sarmv-t) 
sarmatisk -skt {sarmv-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
särs (sar-s) 
sarv (sarh) 
-sat (-sv^t) i smns. kå,l-s., raps-s. 

(äv. rapsat) 
satan {svtan*) 
satanisk -skt (satv-nisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
sate {sv't9') 
satellit (satfäli^t) 

satin el. satäng (sati-n el. satärj-) 
.satinera (safine-ra) 
satinett {safmät-) 
satir (sati^r) 



satiriker {satiWikdr el. -vrikdr^) 

satirisera (saifirise-ra el. sati'r-) 

satirisk -skt {satirisk -skt eller 
mindre noggr. -st) 

satisfaktion {satisfakfco-n) 

satisfiera {saifisfie-ra) 

satrap {satrv-p) 

satrapi {satfrapi-) 

sats {sat'S) 

satsa {sat'sa^) 

satt, se sitta och sätta 

satt {sat') adj. 

satyr {saty-v) 

savann {savan-^ 

sav el. save {sv'v el. S'D'Vd^) 

sava {s'o'j?a^) 

savig -gt {svvig' -g't el. -kH) 

savojard (sav'åjv'rd) 

sch (/), sche-ljudet {fe^-jia^ddf) 

sch {P) interj., när detta ljud, 
användt ss. interj., uttalas i 
Gtl., så» användes ofta det 
samma främre /-ljudet som i 

Svl. 
schaber {fo^b^r) 
schablon {fablco^n) 
schablonera {faVlione-ra el. -lå-) 
schabrak {fabrv-k) 
schack {fak') 
schacka {fak-a^) 
schacker (fakhr) 
schackra ( fak'ra^) ; schacker- 

( fahdr-) 
schackrare {fak'rar9') 
schackreri {fak'reri') 
schagg {fag-) 
schagräng (fagrärj-) 



265 



schakal (fakv-l) 

schakt (fak- 1) 

schakå {fäkå') äv. tschakå {tfa- 

sch^l 07) 

schalett (falät-) 

schalottenlök (falot'9n-l0^k) 

schampinjon (fam-pinjco-n) 

schampluii (famplm-n) schablon 

schamplunera (famfplxnne-ra) scha- 
blonera 

schangé {/dfjfe-) 

schangera {farjfe-ra) 

schangemang {^Jo>T[J^^ciiVf) 

schans {fo^^-s) el. tjans 

schappa (fap-a^) 

schappen (fap^on) i uttr. taga 
till s. 

scharad {farv-d) 

scharivari (far'i-varH farHvarH el. 
-vvWi el. far'ivari-) 

scharkuteri {far'kmtQri' e\,farkm'') 

scharlakan [fvr-Wkan el. far'- 
el. farlv-kan) 

scharlatah (far'latv'n) 

scharlataneri ( far.'latv'nerii) 

scharlatanism (far'laianiS'm) 

scharlatansk -skt (far^latv-nsk 
'Skt mindre noggr. -st) 

scharm {far-m) 

scharmant {farmarjH) 

scharmera (farme-ra) 

scharpi {farpi- äv. far-pi^) 

schas {fv'S Vg. fa-s) 

schasa {fr-sa'' Vg. /a--) 

schasker "(fas-kar) 

schaskig -gt {fas-kig'' -gH el. -kH) 



schasmin {fasmi-n) el. schersmin 

(fcersmi-n) i allmänhet avses 

samma väkst med det förra 

som med det senare 
schassé (fase-) 
schattera (fäte- ra) 
schatull (fatuV) 
schavott {favolf) 
schavottera {fav^oteWa) 
schemis (femi-s) 
schemisett {fefmisät' el. fem^-) 
schenilj {feniVj), se snilja 
scheriff {ferif-) 
schevaleresk -skt {fev'aleräS'k el. 

fevaV' -skt el. mindre noggr. -st) 
schevelyr (fe'velt/'r el. fev'-) 
schiffonjé {fifonje-) 
schikan (fikv-n) 
schikanera [fiWane-ra) 
schikanös {fik'an0-s) 
schimpans (fimpan-s indiv. ;f*w-) 
schimär {fimä-r i Svl. -ce-r) 
schimärisk* -skt {fimäfrisk i Svl. 

'Ce-Y- -skt el. mindre noggr. -st) 
schinjong {finjorf) 
schnitsel [fnit-Sdl] . 
schock {fok') 
schockera {foke-ra) 
schoddy el. -di {fod-y el. -dH) 
schoklad el. schokolad (fioklv-d 

stund. fwk'colv-d ledigt fcMv- 

vulg. fuklv') 
schvejtseri el. svejtseri {fv^^t- 

SQri' el. SV' el. -äj'-) 
schvung {fvurf) 
schå (/tt-') 
schåa {få* a') 



266 



schåare {få*ar9^) 

schåp {fåfp) schåpa (få'pa^) subst. 

schåpa {/å'pa^) värb 

scMpig -gt (fä'pig' -gH el. -hH) 

schasa {få'^a') skämta, hvard. 

sch&ser (/å'S9r^) pl. skämt hvard. 

schåvinism {få'vimS'm) 

scMvinist (få'vinisH) 

schåvinistisk -skt {få'viniS'tisJc 

'Skt el. mindre noggr. -5^) 
schäferi (fä^feri- i n. ö. Svl. fe'-) 
schäslong (fäslorj- i n. ö. Svl. fe-) 
se (se-) såg (så^g hvard. så^) sågo 

-e {så'gco^ -a') sett (set- i n. ö. 

Svl. sät') sedd (sed- i n. ö. Svl. 

säd') ses (se-s hvard. äv. ses-) 
seans (searj-s) 

sebastin (se'basti^n el. seh'-) 
sebu (5e'&m) 

sebra (se-bra äv. se-fcra*) 
sed (se-d) 
sedan (se-dan^ sammandr. umgängl. 

se-n ledigt sen- ibl. säw-^); länge 

sedan, för länge sedan 
sedel (se-ddl) 
sedermera (s€:ddr-me'ra) 
sedig -gt (se*dig'' -gH el. -hH)- 
sediment (se'dimän-t el. sed'-) 
sedimentär (se'dimdntäfv. el. sed'- 

i Svl. -ee'r) 
sedlig -gt (se'dlig^ -g't el. -hH) 
sednare sednast, se senare senast 
-seelse (-sehlsd) i smns. för-s. 
sefir (se^^r) 
sefirgarn (sefi-r-g.) 
sefyr (se-fyr sefyr^ el. sefy-r) 

seg -g* {s^'9 -g^ el. -^0 



segel (se-g9l) 

-segel . (-se^gdl) i smns. t. e. in-s. 

seger {se-g9r) 

segla (segW) % 

-segla {-se-glo) i smns. fÖr-s. be-s. 

seglare (serglard^) 

seglation (se'glaf(j^n äv. seg'- el. 

-tfa)-n) 
seglats (seglat-s) 
segment (segmän^t) 
segna (se*gna^) bli seg 
segna, se signa 
segra (se-gra^) 
segrare (se-graro^) 
sejur (sefm-r) 
•sekant (seJcan-t) 
sekel (se-kal) 
sekond (seko]]-d) 
sekret (seJcre-t) subst. 
sekret (s^kre-t) adj. 
sekretariat (se'kretar'w-t el. sek'-) 
sekreterare sekreter sekter (sek'- 

rete-rard förkort, säll. sek'rete-v 

ofta sekte-r yärdsl. sikte-v) 
sekretess (se'kretäs- el. sek'-) 
sekretion (se'krefo}-n el. sek'- el. 

-tfco^n) 
sekretär (se'kretå-t el. sek'- i Svl. 

-(b'-t) 
seksual- (säk'smv'l-) 
seksuell {säk'smäl- indiv. äv. -ä-l) 
sektion (säkfco-n el. sek'-) 
sektor -er (säk'tor' el. säk-tor el. 

säkta)-r9r) 
sekular (se'kmlv-r el. sek'-) 
sekularisation (se'kmlar'isafu)^n el. 

sek'- el. sekm'lar- el. -tfw^n) 



267 



sekularisera {séhmla^ise-ra eller 

séld-) 
sekulär {sf^hnläfv el. seV- i Svl. 

sekund (sokun-d) tidsdel 
sekund- {sokun^d-) t. e, sekund- 
löjtnant 
sekunda [sokun-da el. -uffda^) 
sekundant {se^lcundanH el. sekf-) 
sekundera (séhunde-rä el. sekf-) 
sekundär {se'Tcundäfx el. sek!- i Svl. 

sekvester {sékväsHdr) 

sekvestrera [sefkvåstre-ra el. sek*-) 

sela (sela*) 

sele (se'ld^) 

selen (se?e%) kem. ämne 

selleri (seVerp^ el. säV^rif) 

selot {selwH äv. -d'^) * 

semafor (se'mafå^r el. se/»'-) 

semester (semäs^^ar) 

semikolon (se-mi-kwHon el. sc'wi- 

kio-lon el. ^em'-) 
seminarist {sefminarisH el. sc^'-) 
seminarium (se'mm»Tmw' el. 5em'- 

el. -»-Vmw) 
semit (sew»'^) 
semitisk -skt (semi^tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
semla, samla el. simla {sem-W 

äv. SS. i n. ö. Svl. säm-la^ äv. 

[t. e. Gbg] sim-la') 
sen, se sedan 
sen (se-n), senare senast (scnarB^ 

se*nasH; i betydelsen af långt 

framliden i motsats till tidig 

samt i betydelsen av långsam 



och trög användes endast form- 
erna se'nar9^ se'nas% t. e. 
senare pä aftonen, i senaste 
laget; men med anslutning till 
sedan^ säledes i betydelsen av 
efteråt, skrives ibland sednare 
sednast [t. e. sednare delen^ 
fbrr eller sednare, sednaste 
underrättelser], ehuru uttalet 
även i dessa fall vanligen är 
se'nar9^ se^nasH) 

sen [se-n säll. indiv. säfn) skåde- 
plats 

sena {se'na*) 

-sena (se-na) i smns. för-s. 

senap (se^nap') 

senare senast, se sen 

senat {sQnt)H) 

senator -er {sQnvtor^ se*nato^rdr 
el. sen*') ' 

senatorisk -skt {se'natto-risk eller 
sen^' -skt el. mindre noggr. -st) 

seneri (se'neri') 

senig -gt (se'nig' -gH el. -h'f) 

senior -er {se-nior el. se'nior'' se'- 
nico^rdr) 

seniorat (sefnimrv-t) 

senisk -skt [se-nisk -skt el. mindre 
noggr. -st) 

senit (se-nit) 

sensation (sån' saftad n el. -tfio-n) 

sensibel (sarjsi^bol el. sän-) 

sensibilitet -té (sän^sibilUeH säll. 
sarj^sibilite^) 

sensitiv -vt (sän'sitifv -vt el. -ft) 

sensitiva (sän^sitp^va el. sän*siti'va) 

sensitivitet (8ån'siti'viteH) 



268 



sensuell {sän'simV indiv. av. -afl) 
sensualism isänlstualis-m) 
sensualist (sän^smalis-t) 
sensualistisk -skt (sän^smälisHish 

'Skt el. mindre noggr. st) 
sensualitet {sän'stuaVite-t) 
sentens (säntän-s) 
sententsiös el. -ensiös (sän'tänt- 

si0'S el. -änS') 
sentera (sänte-ra äv. sarj-) 
sentimental (sänUmäntv-l) 
sentimentalitet {sän'timän*taliteH 

el. säntVmäniaV-) 
separabel {se']pdrr)'hdl el. sep'-) 
separat (se'parv't el. sep'-) 
separatim {se'parv'tim'^ el. sep'-) 
separation [se' par af (a)- n el. sep'- 

el. -tfw-n) 
separatism [se^paratis-in. el. sep'-) 
separatist {se'paratisH el. sep'-) 
separatistisk -skt {se'paratis-tisk 

el. sep'- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
separator -er {se'parv'tor'^ el. sep'-, 

-ratcj-Tdr) 
separera (se^pare-ra el. sep'-) 
sepia (se-pia el. se-pia^) 
september (säptäm-bor) 
septett (säpfät-) 
seraf (serv-f)] serafim (sérafi-m)) 

serafimer- [se'rafi'mdr- el. ser'-) 

s.-orden, s.-riddare 
serafisk -skt {serv-fisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
seralj (s^ral-j) 
serenad {se'renv'd el. ser'-) 
serie [se-rid) 



seriös [se'ri0-s el. ser'-) 
serpentin {s<Br'pänti'n el. -jpan-) 
serschant [scoTfanH^ utt. fcevsan^t 

är vulg.) 
servera [scerve-ra) ' 

servett el. -et (seert;e^' . el. -t^e-'^ i 

n. ö. Svl. -ä^') 
servil [scervifl) 
servilism [scer^vilis-TCi) 
servilitet [scer'vilite't el. scervi'-) 
servis (scervi-s) 
servitut [scer'vitiurt) 
serös (serje^-^s) 
sesam (se-sam) ' 
session (sefco-n el. sä-) 
sfinks el. svinks [sfirfks vanl. 

svirfks mindre noggr. ^rj-s) 
sfär el. svär (s/ä-'r vanl. st;Ä*r i 

Svfe -<B'V) 

sfärisk el. svärisk -skt [sfäfrisk 

vanl. sväWisk i Svl. -<c-V- -skt 

el. mindre noggr. -st) 
si (si') interj. 
si (si'); si och så. 
siare {svard^) ■ 
sibylla [sihyl'a^) 
sibyllinsk -skt [siVyli-nsk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
sicka [sik'a') subst. 
sicka (sik'a^) värb; sicken-hamm- 

are [sik'dn-h,) 
sickativ [sik'ati'V) 
sickel [sik^-dl el. sihdV) 
sicken (sikhn el. sik'dn') hvard. 
sickla- (sik'W) 
sickling [sik^Ufj^) 
sicksack [sik'-sa¥ el. sik-sak) 



269 



sid sidt {si'd sit- vulg. är. utt. 

si' för sid) 
sida {si-da') ; sido- {srdu)-) ; ä sido 

(svdu)')] åsido- {åsi'd(a- eller 

å'sid(0- t. e. åsidosätta) 
siden {srdan^ av. si- don)] siden- 
sårs {si'd9nsaT-s) 
sider {srdor'' el. si^ar) i uttr. : 

om sider, sent om sider 
sides {srd9S^)j av sides, till sides, 

jfr avsides 
-sides {'Si^dds) t. e. jäm-s., av-s. 

(äv, vvsidds^) 
-sidig -gt {-si^dig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. lik-s., mäng-s. 
sierska (srorska*) 
siesta [siäsHa el. 'äs'ta^ säll. svästa^} 
siffra (s^/Ta'); siffer- {sif-dr-) 
sifon (5i/w-w) 
sig (si'^ umgängl. sä/ el. 5ä/); 

for sig 
sigel {si-gdl) forkortningstecken 
sigenare (sige-naro ibl. sije--) 
sigenerska {sigcndrsha^ el. sige-n- 

dvsha ibl. 5*;-) 
sigill {sijiV någon gång sigiV) 
signa {sirj'na^) välsigna 
signa el. segna [sirj^na^ si-gna^ 

seYj'na'' särj*na' eller scgna^) 

sjunka, digna 
signal (sirjnv-l) 
signalement el. signalemang {sirj'- 

nalemän-t el. sirfnalQmarj' el. 

signal'-) 
signalera {siri'naleWa) 
signare {sit]'nar9^) 
signatur {sir^^nattufv säll. sig'-) 



signatär- el. sinja- {sivfnatäfv- el. 

sin^ja- el. i Svl. -cb-i) t. e. 

s.-makter 
signera (sirjne-ra el. sinj- säll. sig-) 
signeri (si7j'-neri-) 
signerska (^irj'n9rska^) 
signet (sirjneH säll. sig-) • 
signi£kation [sirfnifikfafco^n eller 

-tfw^n) 
signifikativ -vt [sirfnifiklaU-v -vt 

el. -ft) 
sik {si'k) 

sikel el. sickel {sikdl el. sik-dl) 
sikt (siÄ;-^^) väkselförevisning 
sikt (siÄ;-7) såll 
-sikt (-sik^t) i smns. t. e. om-s., 

in-s,, av-s., ut-s. 
sikta {sik'ta^) syfta 
sikta (silcta^) sålla 
siktare (sik'tar9^) 
sikte (sik'td^) 
-siktig -gt (-sikHig -gt &\, -kt) i 

smns. t. e. gul-s., lung-s. 
-siktig -gt {'SikHig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. oför-s. 
-siktiga [-sik-tiga) i smns. be-s. 
-siktlig -g^ ['SikHUg -gt el. -kt) i 

smns. t. e. av-s. 
sil (si-l) 
sila (srW) 

silikat {si'Ukv't el. sil'-) 
silke {sil'k9^) 

sill (si70 

siluett (si'lmät' el. siZ'-) 

siluettera {sVlvuMe-ra el. s»7'-) 

silver {siVvdr)^ 

silveme {siVvdrnd el. sil'Vdrnd^) 



270 



-silvra {-siVvra) i smns. fÖr-s. 

simla, se semla 

simma {sim'a^) samm (Svl. sarni) 

summo -e -it (Svl. swwcu* -d^ 

-it^); simning 
simmare {sim'ar9^) 
simme (siiwa*) tjockt snöre 
simmig -gt (sim^ig^ -g^t el. -kH) 
simpa (sim'pa^) 
simpel (sim^pBl) 
simplemang {8im'plemar/) 
sims (sim-^s) 

simulacker (si'mxu.lak^9r el. sim'-) 
'sin {sin- säll. sfn) sitt (s»^') sina 

(svna^)] sinom (sinom' eller 

srnom^) t. e. i sinom tid, hvar 

sin [jfr hvar] 
sin (^si^n) subst. 
sina {si'na^) värb 
sinder {sin-ddr) 
sinekur {si'nQkturr el. sin'-) 
singel (sirfdl) 
singla {sifj'la' äv. sirj-gla^) 
singulär {sirfgvilv-r el. siri'g\jiWr) 
singuljär {sirfguljöfv i Svl. -cb-t) 
sink {sirfh) försenande 
sink {sirj'lc) metall 
sinka {sirj''ka^) fördröja 
sinka el. sink {sirj-ha' el. sirj-h) 

krämpa 
sinka (sif]'Jca') hoplappa 
sinka {sii]'Jca^) fåmma i brädspel 
sinkadus (sirfkadtufs) fämlvåi i 

brädspel, örfil 
sinkare {sirj'kard^) 
sinnad -at {sin'ad\ -aP) 
sinne [sin'9^) 



-sinnig -gt {-sin'ig -gf el. -kt) i 

smns. t. e. lätt-s., skarp-s. van- 

s., ur^-s. 
sinnlig -gt ($in'lig^ -g*t eh -kH) 
-sinnliga {'Sin-ligd) i smns. för-s. 
sinnom el. sinom [sin-om^ el. svn- 

om*) i uttr.: tusen sinom tusen 
sins (sin-s) sins emellan 
-sint (-sin^t) i smns. t. e. stor-s., 

ond-s. 
sinter (sin-tgr) 
sintra {sin*tra^) 
sipp (sip^) 
sippa {sip'a^) 
sippra [sip'ra*) 
sira (si'ra^) 
sirap, sirup el. syrup (vanl. si-rap 

stund, si-rup el. sy-rup sällan 

si-rap') 
sirat (sirvH) 

siratlig -gt (sirv^tlig -gt el. -kt) 
siren (sire-n) 
'sirkon (sirkw^n) sirkonium (sir- 

kw^nium eller -^'niumf) kem. 

ämne 
sirlig -gt (srrlig^ -g^t el. -k't) 
sirocko (sirok-w) 
siska {sis'ka^) 
siskon (sis-kon^) 
sist (sis-t)] här om sistens (sis-t- 

ons) på sistone {siS'ton9^ el. 

-amd% till sist 
sits (sit-s) säte 
sits {sit'S) tyg 
-sitsig -gt {-sU^sig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. fyr-s. 



i 



271 



sitta (sU'a^) satt {sat-, utt. sot- är 
ov&rd. Sthm.) sutto el. suto -e 
-it (stU-o)^ även sm't(0^ -a* -it^) 
setat (sctat^) -sutten el. -suten 
{-siähn el. -sm-tgn i smns. be-s.) 

-sittare {-si^aro) i smns t. e. 
bi-s. inne-s., kammar-s., kvar-s. 
över-s. 

-sitteri (-sit/eri- el. -eri') i smns. 
t. e. över-s. 

situation {si'tmaf(jj^n el. sit^- el. 
-tfcj-n) 

sju (>«•) 
sjua {fm'a') 

sjubb el. sjupp {fub- el. hvard. 

sjuda (ftwda^) sjöd {f0'd) sgodo 

-e {f0'da}^ -9^) 
sjudare {fm'dard') 
sjuderi {fm'deri') 
sjuk {ffjufh)] sjukdom (fm'k-d. 

hvard. fuk-d,) 
sjuka [fiwha^) 
sjuklig -gt {fm'Mig' hvard. /wÄ*- 

%' -g'^ el. -Ä'^) 
sjukling (fiwklifj^ hvard. fuk*-) 
sjukna {fm'kna^ hvard. fuk-na^) 
sjunde (fun'd9^ stundom vulgärt 

/m*nd9^) 
sjiinga ifufj-a') sjöng {föij') sjöngo 

-e {förj'(o^ -a*) 
sjunka {futfka^) sjönk {föifk) 

sjönko -e (fötj'ka}^ -9^) 
sjupp, se sjubb 
sjuttia {fut-iä) 
sjuttio el. sjutti (fut-io) fut-i jfr 

tio) sjuttionde {fut'iond9^ eller 



'On^d9 el. futHondd* el. -ow'eZ9; 
vid snms. med ord som begynna 
med cZ-ljud elimineras vanl. -dd- 
t. e. sj.-del 
sjutton [fut'on^)\ sjuttonde {fut" 
ondd^ el. -on^ddj ang. -dd- ss, 

själ, se sal, djur 
själ {fä-l i n. ö. Svl. fé-T) ande 
själv -vt {fäVv -Yt el. -ft) 
själas (få'las' i n. ö. Svl. /r-) 
självsvåld [fäVv$-voVd -vs- el. -/5- 

ledigt fälS') 
självsväldas (fäl-vs-tvoVdas el. ss. 

frg.) 

självsvåldig -gt {fäVm-voVdig el. 

SS. frg. -g^ el. -kt) 
självsvålding {fäVvs-voVditj eller 

SS. frg.) 

självisk -skt (fäl-visk -skt eller 

mindre noggr. -s^) 
sjätte {fät'9') 
sjö (/i0^') sjön {f0'n vanl. yjiw') till 

sjöss (/ösO 
skabb {skab') 

skabbig -gt {skäb'ig^ -g^t el. -k^t) 
skabrös (skabr0'S) 
skackel el. skakel {skak'9l^ eller 
' skakhl [Svl.] skv'k9l* el. skv'k9l 

[Gtl.]) el. -kla (-Ä^aO 
skada {sktfda^) värb 
skada (ska-da^) subst. 
skadlig -gt [skvdlig^ -g^t el. -kH) 
-skadd -dt [skad' -skaP) i smns. 

o-sk. 
skaffa (skaf-a^) 
skaffare {skaf'ar9^) 



272 



skaflferska {skafdvsha^) 

skafferi [shaf^ri^ 

skaföttes el. skafföttes . el. -ers 

{skv-föVdS el. skaf-föths ibl. 

'drs jfr -fottes 
skaft {skaf4) 
skafta (skaf-ta^) 
skak {skv'k) 
skaka (skvka^) 
skakare {skvkaro^) 
skakel^ se skackel 
skal {skv^l Vg. ska^l) 
skala [skvla' Vg. ska-W) värb 
skala {skt}'W- Vg. ska--) springa 
skala (skvW Vg. ska--) subst. 
skald {skaVd) 
skaldisk -skt (skal-disk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
skaldinna {skaldin*a^) 
-skälig -gt {'Skv^Ug -gt el. -kt) i 

smns. t. e. hård-sk., tv&»-sk. 
skalk (skaVk) skälm 
skalk (skaVk) brödkant 
skalkas (skal-kas^) 
skall {skal') 
skall, se skola 
skälla {skaVa^) 
skalle (skal'9^) 
skaller {skalhr) ört 
skallig -gt {skal-ig^ -gH el. -kft) 
skallra {skaVra^) subst.; skaller- 
' {skal'dr') 

skallra {skaVra') värb 
skälm (skal-m) 
skalmeja el. skallmäja (skalmäj-a' 

el. mä- eller någon gång ss. 



formellt smns. skal'-m^fa el. 
-mä") 

skalp (skal-p) 

skalpell (skalpäl-) 

skalpera (skalpe-ra) 

skalv (skal-v) 

skalv, se skälva 

skamlig -gt (skam'Ug^ -gH el. -kH) 

skamligen (skam-ligdn^) 

skamm (skaw^) 

skamsen (skam-Sdfi^) 

skandal [skandv-T) 

skandalisera (skan'dalise-ra även 
skandal'-) 

skandalös (skan'dal0-s) 

skandera (skande-ra) 

skandinav (skan'dinv-v) 

skandinavisk -skt (skan'dinv-visk 
-skt el. mindre noggr. -st) 

skandinavism (skan/dinavis-m av. 
skandin'-) 

skandäck (skn-n-däk^) 

skänk (skarj-k) av. skånk (skovj-k) 

skans (skan-s) 

skansä (skan-sa^) 

-skåp (-skv^p användes- såsom av- 
ledningsändelse i formellt samm- 
ansatta ord; ord med enstavig 
eller slutstark förled utt. ofta 
SS. formellt enkla, t. e. sällskap) 

skapa (skvpa^) 

-skapa {-skv^pa) i smns. kunn-sk. 

skapare (skvpard') 

-skapare (-skv'pard) i smns. t. e. 
kunn-sk. 

skapelse (skvpdlsd^) 

skaplig -gt (skvplig^ -gH el. -kU) 



273 



-skaplig -gt {sJct?^plig -gt el. -Jcf) 

i formellt sammansatta ord, t. 

e. säll-sk., vänn-sk. 
-skapligen [-sTcn^pUgdn) i form. 

smns. t: e. vänn-sk. 
skapnad (skvpnad^) 
skar, se skära 
skara [skvra^) 
skare (sJcvrd^) snöskare 
skare (sJcvrQ^) Ijusskaré 
skarn {skt)-rn) 
skarp (skar-p) 
skarv (skar-v) 
skarva (skar'va^) 
skata {skv*ta^ Vg. ska-ta^) 
skate {skv't9^) trädtopp 
skatt {skat') 
skatta {skat-a') 
skatte {skat'9^) 
skav (skv-v) 

skava -vt (skvva'' -Yt el. -ft) 
skavank (skavatj-k) 
skavare {skvvard') 
ske {fe-) skedde {fed-9^ i n. ö. 

Svl. fä-) skedd {/ed- i n. ö.f 

Svl. /ä#) skett (fet^ i n. ö. 

Svl. fäi')\ må, ske, jfr. kanske 
sked {fe-d hvard. fe-) skeden 

(fe- don ledigt fe-n) 
skeda (fcda^) 
skedare J^fe-dara^) 
skede {fe-dd^) 
skela (fe-la^) 
skelett {skolat- säll. /e-) 
skelettera {ske'läte-ra säll. /e*-) 
skema {fe-ma äv. fema') 
skematisera(/e'wa^*5e-Va el. femaif-) 

Lyttkens och Walff, 5o. UttcUsordbok, 



skematisk -skt {'femv^tisk -^skt el. 

mindre noggr. -ät) 
sken {fe-n) 

sken (/c%) vildt"spr&ng - 
skena {fcna^) sabst. 
skena {fena') värb 
skenig -gt [fe-nig^ -gH el. *Äi*^) 
-skenlig -gt {^fé^nlig -gt eh-M) 

t. e. ögon-sk. 
-skenligen {-fe^nligon) t. e. ögon^sk. 
skepa (ferpa^) s. sig, äbäka sig 
skepelse {fe*p9l$a') 
-skepelse {-fe^^pdlsd ibl. * hvardagl. 

-fep^') i smns. vid-sk. 
-skeplig -gt {-fe^pUg ibl. hvard. 

'fep^- 'gt el. -kt) 
skepnad {fe'pnad') 
skepp {fep- i.n. ö. Svl. fäp-) 
skeppa {fep*a^ i n. Ö. Svl. /ap*a*) 
skeppare {fep'ard^^ i n. ö* Svl. 

fäp-ard') 
-skepps {'fep's i n. ö. Svl. -fåp^s) 

i smns. t. e. mid-sk., läng-sk., 

tvär-sk. 
skepticism {skäp'tiBi$-m el. fä-) 
skeptiker {skäp^tikdr el. fäpHikdr) 
skeptisk -skt {skäp^tisk el. fäp^t-- 

isk -skt el. mindre noggr. -st) 

skev -vt {fe-v -Vt el. -ft) 

skeva {fcva^) 

skick {fik'-) • , 

skicka {fik' a') 

skickelse {Jtk'9lS9^) 

skicklig -gt {fiklig^ -gH el. -k^t) 

skida {frda^) 

skida (frda^) balja 

skiffer {fif-or) lagrad bärjart 

18 



274 



skiffer (fif^^r) hemlig skrift 

skiffra (fif'ra^) 

skiffrera (fifre-ra) 

skiffrig ;gt {fif-rig' -gH el. -m) 

skiffc {fipt) 

skifta [jif-ta') 

skifte {fif't9') 

-skiftelse {-fif^Ulsg) i smns. t. e. 

om-sk. (äv. <ymfip') 
-skiftlig -gt {'fiftlig -gt el. -ki) i 

smns. t. e. om-sk. 
skikt {fik^t) 

skiktad -at {fihtad^ -a<*) 
-skild -It el. -skilt -It {'fiM -Vt 

el. -fU^t) i smns. t. e. en-sk., 

sär-sk. 
skilderi (fWder^) 
skildra {JiVdra^) 
skildrare {fil-drard^) 
skilja {fö'j(^^) skilde {fil'd9^) 

skild (fiVd) skilt (fm) skiljes 

el. skils (fiV$)\ -skillning {-fiV- 

nifj i smns. t. e. ur-sk.) 
-skiljelig -gt {'fiPjdUg -gt el. -ht) 

i smns. t,- e. av-sk., fr&n-sk., 

&t-sk. 
-skillig -gt {'•/mg -gt el. -M) i 

smns. &t-sk. 
skillnad (fil-nad') skillnaden (/«/•- 

naddn^ ledigt äv. filnan^) 
-skils {-fiVs) i smns. t. e. &t-sk. 
skilsmässa (fils-mäs^a él.fWs-m.) 
skiltyakt, se skyltvakt 
skimmel (fimhl) häst; skimlar 
skimmel [fimfdl) svamp 
skimmer (fimhr)] skimret 
skimra (fiwrra^) 



skina (fvna^) sken (fe-n) skeno 

-e [fe-nco^ -a*) 
skingra {fi^ra^) 
skinka {firfka'^) 
-skinlig -gt {'Ji^nlig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. genom-sk. 
skinn {fin-) 
skinna (fin-a^) 
-skinnad «at {-fin^ad -(U) i smns. 

t. e. hel-sk. 
skinnare {fiivard') 
skinneri (Jin'er4^) 
skipa {fi'pa^) 

skipare (frpar9^) t. e. lag-sk. 
skir (fi^T) adj. 

skir (/»-'r) subst. t. e. silver-sk. 
skira (frra^) 
skism (yiVm) 

akismAtiker (fismv-tikor el. -a*fȀ;ar*) 
skismatisk -skt {/ismv^tisk -skt 

el. mindre noggr. '^) 
skiss el. -ts el. eskiss (skis- el. 

eskiS' äv. ä$- säll. skit-^s) 
skissera el. -ts- (skise^ra säll. skit- 
se- ra). 
skiva {Jvva^) subst. 
skiva (fiva*) värb 
skivig -gt (Jrvig^ -g*t el. -kH) 
skivling {fivlitj^) 
skivra (Jvvra^) 

skivrig -gt {Jrvrig^ -g*i el. -k^f) 
skjorta (fwrta'^ äv. /cwto*) 
skjul i/tufl) 

skjula (fiu*la^ ibl. for fyW) 
skjuta [fm-ta*) sköt {/0't) sköto 

-e {/0'ta)' -9^) 
skjuts {/tä'8 ledigt fti^) 



275 



skjutsa (/ut'sa^ ledigt fus^a^) 
skjutsare {fut*sard^ ledigt fus--) 
skjuva el. skuva {fmva^ eller 

shw,'va^) 
sko {shcoh) sTibst., skomakare (sko)'- 

mv^kard i Gtl. vanl. skomin-kard) 
sko {skojh) skodde {sk(od'9^) skodd 

{sktad^) skott (akcot^ skos (skio^s 

hvard. skws-) 
skock (skok^) 
skocka {skok*a^) 
sko£Pa (skof'a^) subst. 
skoffa {skof-a') värb 
skoffca {skof'ta^) 
skog (skw^g); skogs- (skw^gs- el. 

sk€Jg'S' eller skcjk^s-, skcD^gs- 

ska)g'S' el. skwks-)] till skogs 

{sku)g'S el. ska)k-s) 
skogig -gt {skwgig^ -gH el -kH) 
-skogs {-sktag^s el. -skw^-gs) i smns. 

t. e. nordan-sk. 
skoj (skoj-) 
skoja (skoj'a^) 
skojare (skoj-arg^) 
skojeri (skoferf) 
skojta (skoyta^) 
skola el. -le {sk(0'W hvard. av. 

-h*) subst. 
skola {8k(0'la^) skall (sÄ;aZ*' umgängl. 

skv' vid undanhålliiing ska; 

genom användande av entals- 

form för flertal kommer skv^ i 

hvard. tal att ärsätta äv. pres. 

skola men icke infin., ibland 

dock skai i uttr. "han m&tte 

väl ska def); skulle {skul'9^) 
skola (skwla^) underkila 



skola {ska)'la^) undervisa 

skola (skarla^) sk. upp, klandra 

skolaris (skiolv-ris) 

skolastik (sktoflasWk) 

skolastiker {skiolasHikor el. -asti- 

k9r') 
skolastisk -skt {skwlasHisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
skolk (skoVk) 
skolka [skol^ka^) 
skolkare {skol'kar9') 
skoUa (skol*a^) jordklump 
skolla (skol-a^) tunnt bläckstycke 
skolla {sköl*a') fiskslag 
skolla {skoVa^) munn-sk. 
skolla {skoVa^) värb 
skona [skcama^) 
skonare el. skonert (^Äwwara* el. 

skio-narf säll. skofngr^f) 
skonlig -gt (skwnlig^ rg^t el. -k^t) 
skopa (skorpa^) 
skorpa {8koT'pa^) 

skorpig -gt {skorpig^ -g^t el. -kH) 
skorpion {skov^piojfn) ' 
skorpna (skorpna^) 
skorpnad (skorpnad^) 
skorrä (skor'a^) 

skorrig -gt {skorig^ -g^t el. -k^t) 
skorsten {skovste^n el. skor-ste^n) 
skorv {skor^-v) 

skorvig -gt {skor-vig^ -gH el. -kH) 
skot {sk(aH) 
skota [sk(a'ia^) 
skotsk -skt (skot'Sk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
skotska {skot'ska^) 
skott {skot^} 



I 



276 



skotta (skot-a^) 

skotte (skot-s^) 

^kov, se sk&v 

skovor {$k(0'V(or^) 

skrabb el. skrabber {skraV eller 

skrab^^r) 
skrabba {skrdb^a') 
skrabbig -gt (skrab-igf rgH el. -kH) 
skrake {skrvkd') ^ 
skral [sikrt)'l) 
Äkralna; . {3km' ??»«*) 
skralta {skraHa^) . 
skraltig .^^ . I^kral'iig\ -g't el. -kH) 
skramla {skram^la'') subst. 
skramla {skram-la') värb 
\ skrammel {skravfi^dl\ skramlet 
skranglig, -gt (skratj'lig^ -g^t el. 
^ 'k*ty 

skrank (skrarfk) • 
skranka (skrarfka^) subst. 
skranka {skraf]\ka') värb 
skrap (skrv-p) 
skrapa ( skrvpa*) subst. 
skrapa (skrvpa^) värb 
skratt {skrat-) 
skratta {skrcU-a^) 
skrattare (skraé^arg^) 
skrävla (skrvvla*) skrävel- {skrv^V' 

ol") t. e. skn-is 
skred {skre-d), jord-s., snö-s. 
skred, se skrida 
skrek) se. skrika 
skrev, se skriva 
skrev (skre-v) subst. 
skreva (skre'vd) värb 
skreva (skreva^) subst. 
skri {skri^) 



skria (skrra^) 

skribent (skribånU) 

skribler (skribl^r) • 

skriblera {skrible-ra) el. skribla 
{skrvbla") 

skribleri {skrih'lQri^ 

skrida {skrvdd) skred {skre-d) 
skredo -e {skredco^ -9') ; skridsko 
{skri-dskio skriå-sko) säll. skrit-- 
vanl. skris!kco el. skris-ku)^) 

skrift {skrif4) ; skrifterm&l {skrif-U 
dr-m) 

skrift (skrifH), 

skriffea \skrif'ta^) 

skriftlig -gt {skrif-tlig^ -gH el. -kH) 

skriftligen {skrif-tligdn^) 

skrik (skri-k) 

skrika {$krrka^) subst. 

skrika (skrrka^) skrek (skre-k) 
skreko -e (skre^ko)^ -9') 

skrikare (skrrkar»') 

skrikig -gt {skrrkig^ -gH el. -kH') 

skrilla [skriha*) subst. 

skrilla [skriVa') värb 

skrillare {skriVard^) 

skrin {skri-n) 

skrind -dt {skrin-d ledigt skrin- 
-n't) mager 

skrinda el. skrynda {skrin-da' ibl. 
skrt^n^da') 

skrinjia {skrin^d) skrann {skrän-) 
skrunno -it {skrun'(o^ -*Y') åld- 
erdomligt, glida 

skriptum {skrip*tum^) 

skritt {skrit-) 

skriva {skri-va^) skrev {skre^v) 
skrevo -e {skre-vw^ -a*) v 



277 



skrivare {skrvvar^^) 

skrivelse {skrvvdlsd^) 

skriveri {skrivQri-) 

-skrivlig -gt {-sJcri^vlig -gt el. -M) 

i smns. t. e. obe-skr. (även 

-skri^v-) 
-skrivligen {-skri'vUg9n) i smns. 

t. e. obe-skr. (äv. -skri-v-) 
skrock {skrok') 
skrockia {skrok* a^) 
skrodera (skrode-ra) 
skroderi [skroäferi-) 
skrodör (skrodö-r i Svl. -os-t) 
skroffler el. skrofler {skroiphr äv. 

skrof-hr el. skrto^fldr) 
skrofdlös (skra)*fml0'S) 
skrovlig, se skråvlig 
skrot (skrcoH) 
3krotsi\skra)'ta^) 
skrubb (skrub^) skräpkammare 
skrubb el. skrubba (skrub- eller 

skruh^a*) bannor vanl. flert. 

skrubbor 
skrubba (skrub-a^) värb 
skrubba {skrub' a^) flundra 
skrud {sknufd) 
skrumpen {skrum'p9n^) 
skrumpna {skrum*pna^) s 
skrupel el. skruppel {skrtufp9l el. 

vanl. skruphl) 
skrupens el. skurpens (skrmpan-s 

säll. skurpän-s) 
skrupensa el. skurpensa {skrvii- 

pän-sa säll. skur-) 
skrupulös {skrm'pml0*s el. skrup'-) 
skruv {skrm-v) 
skruva {skrm*va^) 



skrymma {skri/m*a^) skrymde, 

skrymt 
skrympa {skrym' pa^) >- 

skrymsla {skrynfsW) eller 
skrymsle {skrym^sW) • ^ - - » • >* 
skrymta (^Är^w^a^)'' „:,'-' 
&kijmtdi,n {skr^*ta)n^) • ' • ^^ * 
skrymtare {skrym-tUr^^) 'h • ' ' -^t \ - 
skrymteri {skrym'teri^) \ ■ *" ■ = '= 
skrymterska {skrtfm^^ska^} A^ 
skrynda, äe sknnda' - • - ' . t ' > 
skrynka {skryY)'ka^) värb 
skryhka {skryfj^kay subst. '^:*->^- 
skrynMg -gt-{skryyi'Mg^ -^H el. -^'^) 
skryikla {skryrj'Mä^) WärW' ^ * 
skrynkla {skryfj-tcW} substi f -jV 
skrynklig -gt {skryrj^klig' -^^t el. 

skr}i; {skry-t) ■ • " ' - f • , >* ^ 
skryta {skryta*) skröt (skr0H) 

skröto -e {skr0'ttD^-^) ^tnih 

{skrm-tiP) ■' ''• ^' -•'' " i' 

skrytare {skrytard^) ^ . } . / 
-skrytéri ' (-ÄÄr^fer»-' él. -én^) i 

* öinns; t. e. 'stor-skr. 
skrå {skråf) suböt. ' ' 
skrå {skråf) adj. ''' ■ 
skrål {skrån in. Gtlväv. ^Mm) 
skrala {skrå'W i n. Gtlv ävbn 

skrö-lW) ■' ' '- *•' ' 

skralare {shrå'lard' in. ötlV äv. 

skrå'-) -■ ' 

skrålig -gt {ski^å'tig^ el. ss. frg., 

-g't el. -¥t) " 
skråma {skrämma'') 
skråmig -gt {skråmig^ -g't el. -A;*^) 
skråpuk (5Ä;rå'-^m*Ä;) ^ 



'•• ' t! r 



, t ; ' : 1 



^ .- ,;. 



- I 



278 



skr&v {sJcrå^^v i n. Gtl. akr^v) 
skr&v- {skrå'V') t. e. skr&vrik 
skr&vis {8krå'V'i's)y se skravel-is 
skr&vlig el, skrovlig -gt {ékrå-v- 

lig'' eller skrovlig* .i n. Gtl. 

skrö-vlig" -gH el. -kH) 
skräck (skråki) 

-skräcka {-skråk^ä) i smns. för-s. 
-skr&cklig -gt {-skräk^lig -gt el. 

-kt) i smns. for-skr. , 
skräda {skrä'dä^ hvard. skrä^ i n. ö. 

Svl. skré-da') skrädde {skräd'9^) 

skrädd (skrådi) skrädt (skrätt) 
skräddare ($kräd'ar9') 
skrädderi {skräd'eri-) 
skrädderska {skräd' 9rska^) 
skräde {skrå'd9, i n. ö. Svl. skri'-) 

avskräde 
skräll {skråV) 
skrälla {skråVa') 
skrälle \8kröl'9') 
^ skrällig -gt {skräHg' -gH el. -kH) 
skrämma {skräm'a% skrämde, 

skrämd, skrämt 
skrämsel {skräm'S9l) 
skrän {skräfn i n. ö. Svl. skré-n) 
skräna {8krä'na' i n. ö. Svl. skré'-) 
skränig -gt {skrä'nig* i n. ö. Svl. 

skré'- 'gH el. '¥t) 
-skranka ('Skrärj^ka) -skränkte 

-skränkt {skräri'kt9 -rfkib mindre 

noggr. 'riH9 -ly*^) i smns. t. e. 

in-skr. 
skräp {skröfp i ri. ö. Svl. skré-p) 
skräpa {skrä*pa* i n. ö. Svl. skré'-) 
skräpig -gt {skrä'pig^ i n. ö. Svl. 

skré'- 'g't el. -kH) 



skräppa {8kråp'a^) värb, skryta 
skräppa {8kråp'a^) subst. 
skrävel {skrä-v9l 8krät^9l} 
skrävla {skrä'vla' el. skrävla^) 

värb 
skrävla {skrå'vM el. skrävla') 

subst. 
skrävlare (skrä'vlar9^ el. skräv-) 
skröplig el. skröpplig -gt ($kr0'p' 

lig^ el. skröp- -g^t el. -kH) 
skubba (skub'a^) 
skudda (skud'a^) 
skuflf {skup) 
skuffa {skuf-a*) 

skugga -e {skug'a'' säll. -a*) subst. 
skugga (skug'a^) värb 
skuggig -gt {skug'ig^ -gV el. -k^t) 
skuld {skul-d hvard. skuV) 
-skulda (-skul^dä) i smns. ur-sk, 
skuldenär (8kiU'd9'nä^r säll. skul- 

d9näfx i Svl. -«'r el. -ee-r) 
skuldra el. skullra (8kul'dra^ säll. 

skulra')] skulder- {skul*d9r-) 
skull (skuV)] for skull, for den 

skull, for min skull, for sakens 

skull, for ro(s) skull 
skulle {8kul'9^) subst. 
skulle, se skola 
skulor (skiu*l(or^) 
skulptera (skulpte-ra) 
skulptur [skulpttu-r) 
skulptör {skulptö^r i Svl. -(b-t) 
skult (skulH) t. e. över-sk. 
skult (skuVt) hjässa" 
skumm (skurna) adj., skumt; 

skummrask (skunf-ras^k) 
skumm (skumf) subst. 



/ 



279 



skumma {skum'a^)] skumning 
skummare (sÄwwara*) 
skummig -gt {skum'ig^. -g*t el. -¥t) 
skumpa {shum^pa') 
skunk {skuij'k) 

skungra [skufj^ra*) darra, klirra 
skur (skta-r) 
skura (sktwra') yärb 
skura (sktwra^) subst., t. e. sikt- 
skura 
skurare {skm'rar9^) 
skurk (skuT-k) 
skurpens -a^ se skrupens -a 
skuta (sktwta^) 
skutt (skut-) 
skutta (skuta^) 
skuva el. skjuva (skiwva^ vanl. 

skvabblig 'gt{8kväb'lig^ -g't el. -kH) 
skvadron (skvadrw^n) 
skval (skvv^l) 
skvala (skvvla^) 
iikvaller {skvaV9r) 
skvallra (skval'ra') värb 
skvallra (skval-ra^) subst. 
skvallrare {skval'rar9^) 
skvalp (skvaVp) 
skvalpa (skvaPpa^) 
skvalt {skvalH) 
skvalta {skvaHa^) 
skvaltig -gt {skvaHig- -g^t el. -k^t) 
skvätter (skvathr) 
skvattra (skvallra'-) 
. skvattram el. skvattra {skvatram^ 

äv. skvat-ra^) 
skvimpa (skvim'pa') 
skväckra (8kväk'ra^) skvattram 



skväka {skvä'ka^ i n. ö. Svl. 

skvé'-) 
skvätt {skvåt') 
skvätta {skvät-a^) värb 
-skvätta {skv(U'ä) sten-skv. 
sky {fy-) skydde {fyd'9^) skytt 

{fyi^) skydd {fyä^) skys {fy'^s 

hvard. fys-) 
-sky {-fy^) subst., i smns. avsky 
sky {fy-) subst. moln 
skydd {fyd'); skydds- {fyd*8- el. 

fyd'S' sällan hvard. fyts- el. 

Ms-) 

skydda (fyd-a^) 

skyddare (fyd'ar9^) 

skyddsling [fyårsUrf säll. hvard. 

{fyt'S-) äv. skyddling {fyd-lirf) 
skyffel {fyP9l el. fyf^V) 
skyffla {fyf-W) 
skyfflare {fyflctrd*) 
skyfflerska {fyf'hvska^) 
skygd {fyg^d) 

sl^ygg -g* [fy9' fyg'i el. fykH) 
s^ygg^ {fy 9'^^) ^li rädd 
skygga {fyg-a^) ge skugga eller 

sk^d 
skygge (fyg-d') 
skyl {fyn) 

skyla (fyW) uppsätta i skylar 
skyla (fyla') dölja 
skyld (fyVd) , 
-skyld -dt el. -skylt -It (-fyM -IH 

el. -fyl^t) i smns. t. e. när-sk., 

sam-sk., o-sk. 
-skyld {-fyVd) i smns. t. e. hälg- 

on-sk , ut-sk. 
skyldig -gt {/yl'dig^ -^t el. -kH) 



280 



skyldra el. skyllra [fyVdra^ el. 

fyl-ra') 
skylla {fyl'a% skyllde skyllt 
-skyllan {-fyllan) i smns. t. e. 

und-sk. 
-skyilelse (^fyVdlsd) i smns. t. e. 

^und-sk. 
skyllerkur {/yl'9r-ktu^T) 
skyilra, se skyldra . 
skylt i/ylH) 
skylta) ifyl-ta') 
skyltvakt él.: skilt- {/ylt- eller 

JilUvahH) 
skymf ifyn^f) 
skymfa {fymfa^) 
skymiflig -gt {fym-flig' -gH eller 

.. •'IcH) ,■>' . 
skymfligen {fym^fligdn^) 
skymla {fym'la^) 
skymlig 'gt {/ymlig*^ -gH el. -h^t) 
skymma (/ywa'»); skymde skymt 

skymd; sk3rmiiing 
skytiimfil {fymhl e\, fyni'^V)y se 

skimmél; skyöilar 
skymt {fymH) 
skymta {fym*ta') 
skynda {fyn'da' vulg. Jynoy) 
-skyndan {-Jyn^åavC) i smns. till-sk. 
-skyndelse {-fyn^dols^) i smns. 

till-sk. (äv. -f]fn-d-) 
skynke {/yi]'Jc9') 
skytt (fyi^) 
skytte l/yt-B') 
skyttel {fyt^dV el. fythl) eller 

sköttel 
skytteri (fyferi-) t. e. älj-sk. 
skåda {sM'da') 



-skådare ('Skå^dar9) i smns. t. e. 

ande-sk., å-sk. 
-skådarinna {-skådarin'a^) i smns. 

u. e. a'SrL* 
-skå-derska {-skå^ddrska) i smns. 

t. e. ande-sk. 
-skårdlig -gt (-skå^dlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. över-sk., å-sk. 
skål (skå^l) subst. 
skål (skå-l) interj. 
skåla (skå'la^) 

skålig -gt {skå'Ug^ -gH el. -kH) 
skånk, se skänk 
skånsk -skt {skon-sk eL skåfnsk 

'Skt el. mindre noggr. -st) 
skåp (skå^p) 

skar el. skåra {skå-r el. skå*ra^) 
skårig -gt {skå-rig^ -gH el. -kH)^ 
skårsa [skå^rsa^ el. skorsa^) 
skav el. skov {skåfv mindre ofta 

skix^v i n. GKl. skd^v) uppskåv, 

mällanskåv, skåvtals 
skåvel el. skovel {skå-vdl el. i n. 

Gtl. skå^vgl även Bkov-dl även 

skå'VdV) 
skåvla el. skoyla {skå'vW eller 

skov'W i n, Gtl. ^sk6'vW) 
skäck {fdkf) 

skäckig -gt {fåk'ig' -gH el. -¥t) 
skädda (fdd-a') 
skäfta {fåf^ta') sätta skaft på 
-skäftad -at el. -skaft (-yS/toe? -at 

el. -fäft) i smns. t. e. fyr-sk. 
skäfte ifaf-td') 
skägg [fåg-) 
skägga [Jäg^a') 
skäggig -gt {fäg^ig' -g't el. -kH) 



281 



skäkta (Jaic-ta^) ett slags pil 
skäkta (Jak'ta^) en insekt 
skäkta { f ok-ta'') linskäkta 
skäkta (Jak*ta^) värb 
skäktare [Jak'tard') 
skäl {fåfl i n; ö. Svl. pT) orsak 
skäl {fän i n. ö. Svl. pl) väg- 

skillnad 
skälig -gt {/ä'lig' i n. ö. Svl. 

Je-- 'gH el. -kH) 
skäligen {Jå'lig9n^ i n. ö. Svl. 

skäll {föV) 

skälla (föl'a') subst. 

skälla [fäl-a^) värb 

skällack (JäVak) 

skälm (JaVm) 

skälma [JäVma^ äv. fäVma) 

skälmsk -skt {JäV-msk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
skälva -vt {Jål-va'' -vt el. "ft) 

skalv {skaVv) 
skälva {fål'va^) subst. 
skämma [jam^a^) skada; skämde 

skämd skämt skäms; skämning 
skämmas [Jämkas'') av skam; 

skämdes skämts skäms skämd 
skämt [JämH) 
skämta {fäm^ta^ 
skämtan (/äm*tan^) 
skämtare [Jäm*tar9^) 
skända (Jan'da^) 
skändare {fåwdard^) 
skändlig -gt (fän^dlig'^ -gH el. -kH) 
skändligen (Jaffdligan^) 
skängel {förj-dP) 
skänk [Järfk) disk 



skänk {förfk) g&va; till skänks 

{/ärfks hvard. mindre . noggr. 

Järj^s) 
skänka {Jär^'ka^) slå i; skänkte 

skänkt (/äi;*Ä^9^ skätj-kt mindre 

noggr. -i7*/d* -7}'t) 
skänka {Järfka^) giva; skänkte 

-kt, SS. frg. 
skänkas (/ärjkv-s) skämtsamt för 

gä va 
skänkel {/ärj^kdl^ el. fårj-kdl) 
skäppa (/äp'a^) 
skär (/ä-'r i Svl. fce-r) klippa 
skär (/a-*r i Svl. /<:5-r) inskärning, 

ägg pä saks, plog o. d. 
skär (/ö-V i Svl. /^.'r) adj. 
skära (Ja'ra^ i Svl. f(B'-) rena 
skära {/ä'ra'^ i Svl. f(B'-) skar 

(skv'r) skuro -e -it -en (sktwra)' 

-9' 'it^ '9n^) 
skära {/ä-ra^ i Svl. /c5'-) subst. 
skärare' {/ä'rar9^ i Svl. /ce*-) 
-skärelse {-fäWdils^ i Svl. -yic*-) i 

smns. om-sk. (äv. -fö^-) 
skärm (fcer-m) 
skärma {fcerma^) beskärma 
skärmytsel {fä-r-myl^sdl genom 

misstydning till skåra^ i Svl. 

och äv. annanst. yic'-, äv. Jcbt'-) 
skärmytsla {fårr-myPsla i Svl. 

och även annan städes f(B*'y äv. 

fcBr-) 
skärp {/cBT-p) 
skärpa {/(Bvpa^) subst. 
skärpa (fcer-pa') värb 
-skärra (-feerna) i smns. t. e. natt- 
skärra 



282 



-skärs {'fä^rs el. -fiB^TS) i smns. 

t. e. inom-skärs 
skärseld (fdrs-eVd é[.f(B'T8' vanl. 

fäivs-) 
skärskäda {fdv-shå^da iSvl./öJ--) 
skärslipare {Jå'T'8li*par9 i Svl. 

skärting el. skörting {fceriirf äv. 

/ar.) 
skärv [feer- v) 
skärva- (foir^va^) subst. 
skärva {feer' va') värb 
skärvig -gt {feer- vig' -gH el. -kH) 
skäs {fös in. ö. Svl. /^'s) äkdoD 
skävig -gt {fä'vig'' in. ö. Svl. 

/^•- -g'^ el. -Ä*^) 
skävor {få'v<r)r^ i n. ö. Svl. Je'-) 
sköka {f0'ha') 
sköl 07) 
sköld (/öZ.'e?) 
skölja (ySZ-iaO 

skön {fön el. yi?'» hvard. /ö-'n) adj- 
skön {fön el. ss. frg.) subst. 
-sköna {-föna el. ss. frg.) i smns. 

fbr-sk. 
skönja {fön'ja') 
skönjelig -gt {fön*jelig^ -g't el. 

-m) 

skönt, se änskönt 
skör (/ö-*r i Svl. fce-r) 
skörbjugg {Jb'r'bjug^ i Svl. /<K-r-) 
skörd {/ce^rd i s. Gtl. äv. fcer-d) 
skörda {foerrda i s. Gtl. äv. /(»r-) 
skördare {fa-rdard' el. ss. frg.) 
sköre [fö-rd^ i Svl. fcd'-) 
skörlevnad {fö'T-l. i Svl. fxr-L) 
skorna {fcs'rna^) 



skört {/(BtH) 

skörta {fxrta^) 

skörting^ se skärting 

sköt {f0H) nät 

sköt el. sköte {f0't el. f0t9^) 

sköt^ se skjuta 

sköta {f0't<r) skötte (/ö^a') skött 

skötare {f0'tar9^) 

sköte {f0'td') el. sköt 

sköterska (f0't9T8ka^) 

skötsel {föfisdV) 

sköttel {föt-dV), se skyttel 

skövla {f0'vW el. /dw-Za') 

skövlare (f0'vlar9^ el. /öv*-) 

sköve {f0'V9^) 

slabba (^/oö-a^) 

sladd ($Za^') 

sladda («Za(?-a') 

sladder [sladfdr) 

sladdra (élad-ra^) 

sladdrare [8lad*rar9^) 

sladdrig -gt {8lcLd'r%g'^ -g't eller 

-kH) 
slafsa {8laf'sa^) 
slag {sMg) sort; slags (slag* 8 

vanl. slak'S) t. e. hvad slags, 

allt slags, ett slags; hvad för 

slag 
slag (sln-g) slående; slags- {slag-s- 

vanl. slakts-) 
slaga (sZw^a') 

-slaga (-sliD^ga) i smns. t. e. köp-sl. 
-slagare {-sWgarQ) i smns. t. e. 

rep-sl., bläck-sl., trumm-sl. 
slagdänga {slvg-däfj^a säll. slag- 

dåtj-a) 



283 



-slageri {-slvgeri- el. -eW') i smns. 

t. e. olje-sl., rep-sl. 
-slagerska {-sWg9Tska) i smns. 

t. e. rep-sl. • 

slagen, se slå, 
slagg {slag') 

slaggig -gt (slagng^ -gH el. -kH) 
slak (slth'k) 
slakna (slvkna^) 
slakt [slal^t] 
slakta {8lak'ta*) 
slaktare {slahtard') 
slakteri (släktQrif) 
slamm {siarna) i kortspel 
slamm (slam-) 
slamma (slam' a')] slamning 
slammer (slam-or)] slamret 
slammig -gt {slanfig^ -gH el. -kH) 
slamp (slam-p) 
slampa (slam'pa^) 
slampig -gt {slam-pig^ ^gH el, -kH) 
slamra {slamrra') värb 
slamra {slam^ra*') subst. 
slams {slangs) 

slamsa {slam'sa^) • • 

slamsig -gt (slam-sig* -gH el. -hH) 
slana {slvna^) smalt virke 
slang (slarj') rör 
slang (siar/) gatspr&k 
slank (slarfk) el. slunk 
slank, se slinka 

slankig -gt (slatj-kig^ -gH el. -k't) 
slant^ se slinta 
slant (slanH) mynt 
slant (slanH) fiskredskap 
slanta (slan*ta^) fiska med slant 
slapp (slap^) 



slappa (slap^a^) 

slarv (slar-v) mask. el. slarver 

slarv (slarh) neutr. 

slarva (slarva^) snbst. 

slarva (slar'va^) värb 

slarver (slar-v^r) 

slarvig -gt (slarviga 'g't el. -k^t) 

slask (slaS'k) 

slaska (slas'ka') 

slaskig -gt (slas'kig^ -gH el. -kH) 

slav (slv'V) träl 

slav (slv^v) folkslag 

slava (slvva^) 

slaveri (slv'verv' av. slav*-) 

slavinna (slavin-a^) 

slavisk -skt (slv-visk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
slavism (slavis-m) 
sleka (sle'ka^) för&ldr. for slicka 
sleke (slckd^) 
slemm (slewr i n. ö. Svl. slåwf) 

subst. 
slemm (slem' i n. ö. Svl. slåfnf) 

adj., slemt 
slemma (slem'a*' i n. ö. Svl. släm-a^) 
slemmig -gt (slem-ig^ i n. ö. Svl. 

slä' 'g't el. 'k't) 
slentrian (slän'trw'n) 
slet, se slita 
slev (sle'v) 
sleva (sle-va^)' 
slick [slikf) 
slicka (slik'a') 
slickare (slik-ar^^) 
slickepott (slik'9-pot^) 
slid (sli^d) påt åingmaschin 
slida (slrda^) 



284 



sliddersladder ($lid'9r'Slad*9r el. 

el. slid-dr-sld^dr) 
sliddrig -gt (slid-rig' -gH el. -kH) 
slik (sWk) 
slimsa (slinfsa^) 
slinga (sliij-a^) värb 
slinga {slii]'a^) subst. 
slingra {sliij'ra^)', slinger- {slirj'9r') 
slingrig -gt {slirj^rig^ -gH el. -kH) 
slink (sUrj-k) 
slinka {slirfka^) subst. 
slinka {sliij-ka^) slank (slarfk) 

slunko -it {8lutj'kti}^ -it^) 
slint (slin-t) 
slip {sli'p), det som avrives vid 

slipning 
slip {sli-p) el. slipp, sjöt. 
slipa {slvpa^) 
slipare (slrpar9^) 
sliper (sli'p9r) sliprar 
slinta {slin'ta^) slant (slan-t) slunto 

(slun-to)^) sluntit (slun'tit') 
-sliperi {-sliperi- el. -eri') i smns. 

t. e. skär-sL, sten-sl. 
slipp (slip*^) sjötärm 
slippa {slipa') slapp (slap^) sluppo 

-e -it (slup^io'' -a* -it^) 
slipprig -gt (slip^rig' -gH eller 

'k't) 
slira (slrra^) 
slisk {slis-k) 
sliska (slis*ka') 
slisker {sUs-kdr) 

sliskig -gt (slis'kig* -gH el. -kH) 
slita [slHa') slet [sleH) sleto -e 

{sle't(jt)^ -a*) 
slitasch (slitv'f) 



-slitlig -gt {'SUHlig -gt el. -Ä^) i 

smns. t. e. out-sl. (av. -sli-t-) 
slits (slit-s) 
slitsa (sZi^*5a'} 
slockna {slok'na^) 
al&g, se slå. 
slok {slco-^k) 
sloka {sl(jt}'ka') 
sloker (slio^kdr) 

slokig -gt (sl(0'kig^ -gH el. -¥t) 
slomm (slwm-) 
slopa (5?w^a*) 
slott (slöt-) 
sludder {sludhr) 
sluddrä {slud'ra^) 
sluddrig -gt {slud'rig^ -gH el. -k^t) 
sl^g -g* {sltufg -gt el. -ht) 
sluka (57M»'Ä;a') slok fiSl0'k) 
slukare {slm-kard^) 
slummer {slumhr) 
slump {slum^p) 
slumpa [slumpa^) 
slumra (slum^ra^) 
slumrare {slum'rard^) 
slumrerska (slunfrdvska^) 
slunga {sluf]'a^) värb 
slunga {slurj'a^) subst. 
slungare {slurj-ard^) 
slunk {slurfk) el. slank 
slunkit, se slinka 
sluntit, se slinta 
slup el. slupp {sltufp ibl. slup^) 
sluppit, se slippa 
slurv (slurh) el. slarv 
slurva {slurva^) 

slurvig -gt (slur'vig^ -gH el. -kH) 
slusk {slus-k) 



285 



sluska {slus'ka^) 
slusker (slus-kor) 
sluskig -gt (slus-Jcig^ -gH el. -hH) 
sluss {slus-) 
slussa {slus'a^) 

slut (slutat)] till slut, till sluts 
sluta (slm'fa^) 

sluta {slm-ta^) slöt {sM) slöto -e 
{sl0't(o^ -9^) slutit -en {slm^tiP 

slutlig -gt {sltwtlig^ -gH el. -hH) 

slutare [slm-tard^) av-sl., strömm-sl. 

slutligen (sltwtligdn*) 

slutt {slut') 

slutta {slut^a^) 

slyna {sl^na^) 

slynga {slyrfa^) 

slyngel {slyrf-dl el. slyr]'9V) 

slyngon (slyr]'on') 

slå {sW i n. Gtl. äv. 5^'); slog 
{sla)'g hvard. slojh) • slogo -e 
(slwgo)' -9*) slagit -en {slvgit^ 
-aw*) sl&s (sWs hvard. slös-) 
pass.; slåss {slös-) dep. och 
recipr. slogs {sl(og'S el. sliob^s) 
slagits (slvgit^s) 

slå {sW i n. Gtl. äv. sW) trädbalk 

slå (sW i n. GKl. äv. sW) ormslå 

slån (sWn) buske 

slåtter {slolfdr) äv. slått {slöt-) 

släcka (släTca^) 

släckare {släk'ar9') 

-släckli^ -gt (släk^Ug -gt el. -kt) 
i smns. t. e. out-sl. (äv. -släk^-) 

släde el. -a {sWdd^ säll. -a' i n. 
ö. Svl. 8lé'-)\ slädföre [slä'd-f, 
ledigt slä'-/.) 



slägga (släg'a^) 

slägga (släg-a') värb 

släggare (slag- ar 9^) 

släjf {sVéjif el. -ä/) 

släkt (släk'tj 

-slaktad -at (släkHad -at) i smns. 

t. e. när-sL, sam-sl. 
-slaktas {-släkHas) i smns. van-sl. 
släkte {släk-tg^) 
släkting {släk^tirj' el. -ii]9') 
slamma (sZäm*a*), slå i dörrar; 

slämde, slämt 
slända {slän-da*) 
slända (slän'da^) insekt 
släng (slät]') 
slänga (slärj-a^) 

slänt (slän-t) el. slänta (slän-ta^) 
släntra {slän-tra') 
släntrare [slän^trurd^) dagdrivare 
släp {sWp i n. ö. Svl. slé-p) 
släpa {slä'pa' i n. ö. Svl. slé-pa^) 

värb 
släpa {slä'pa^ i n. ö. Svl. alé-pa*) 

subst. 
släpare {slä'par9^ i n. ö. Svl. slé'-) 
släpig -gt [slä'pig* in. ö. Svl. 

slé'- -gH e.. -kH) 
släppa {släp'a^) 
slät -tt {sWt i n. ö. Svl. sléH, 

slät') 
släta [slä-ta^ i n. ö. Svl. slé'ta') 
slätt {slät-') 
slätta (slät-a^) 
slö slött (sl0- slöt') 
-slöa {-sl0'a) i söms. för-sl. 
slödder (slödhr) 
slöja {slöfa') 



286 



-slöjad -at {-slöj-ad -at) i smns. 

slöjd (slöjad) 

slöjda {slöj'da') 

slöjdare (slöj'dar9^) 

slok, se sluka 

slör {slö^T i Svl. sloe-r) p& höns 

slör {sWr i Svl. sla-r) sjöt. 

slöra {slö'ra' i Svl. sl(B'ra^) 

slösa (s2i0f*5a') 

slösare (sZjBfsara') 

slöserska {8l0^S9Tska^) 

slöseri {8l0'seri') 

slöt, se sluta 

smack (smakf) fartyg 

smack (smak-) 

smacka {smak'a*) 

smak ($mt7*Ä;) 

smaka (jsmvka^) 

smaklig -gt {smvklig^ -g^t el. -k't) 

smal (5m2>*7) 

smalna (smvlna^) 

smalts (smaVts) el. smalt (smaVt) 

smaragd (smarag-d) 

smaska (smas^ka^) 

smatter {smat'9r) 

smattra {smai-ra') 

smed {sme-d hvard. sme') smeden 

{sme-ddn ledigt sme-n) 
smedja {sme-dja') 
smek {sme-k) 
smeka {smcka^) 
smeker {sme-kdr) 
smet [smeH) mask. 
smet [sm^t) neutr. 
smeta [smeta') 
smetig -gt (smcfig^ -g*^ el. -k^t) 



smicker (smik-or) 
smickra (sfnik'ra') 
smickrare ($mik*rar9^) 
smickrerska (smik'r9T8ka^) 
smicksmack {sfnik''Smak'^ eL smik^- 

smak) 
smida (smi-da^) smidde (smid'9^) 

smidd (smid-) smidt (smit-') 
smide (smi-d?^) 

smidig -gt {smi'dig' -g^t el. -k^t) 
smil (smi^l) 
smila (smi-la') 
smilare (smrlar9') el. 
smiler (smi^lgr) 

smilig -gt {smi-lig^ -g^t el. -k^t) 
smink [smirfk) 
sminka {smirj'ka^) 
smisk (smiS'k) 
smiska [smis^ka^) 
smita (smrta^) smet [smeH) smeto 

-e {sme^Ua'^ .9*) 
smiter [smi^i9r) 
smitta [smita*) subst. 
smitta [smita^] värb 
smocka [8m>ok'a^) 
smolk [sm^Vk) 

smolkig -gt [smol'kig^ -g^t el. -k^t) 
smord, se smörja 
smör- (sm^tyr-) t. e, smor-läder, 
smuggla [smug'la^) 
smugglare [smug'lar9^) 
smuggleri [smugfleri^) 
smul -t [smut^l smmfU) 
smula [smtwla^) subst. 
smula (smtu-la^) värb, el. smala 
smulig -gt [smtwlig* -g^t el. -kH) 
smult [smuVt) 



287 



smultron {smuPtron^) 

smussel {smus-sil) 

smussla {smus'la^) el. smyssla 

smuts {smut'S) 

smutsa (smutsa^) 

smutsig -gt {simU'sig' -gH el. -k't) 

smutt (smut-) 

smutta (smut-a^) 

smuttare {smut'ar9^) 

smycka {smylca^) 

smycke {smyh'9') 

smyg (smy-ff) 

smyga {smyga') subst. 

smyga [smyga^) smög (sm0'g) 

smögo -e {sm0'gca^ -9*) smugit 

-en {smm-git' -9W') 
smyger {smy-ggr) 
smygeri {smi/geri') 
smyssla, se smussla 
små smått (småf smotf)^- smärre 

(snuerh) smärst (snuBr-st) 
smala (små'la^ i n. Gtl. ibl. sm6'la'). 

,el. vanl. smula 
småningom ($må'nirjom^) 
småtting {smoHrj^) 
smäck (smäTc-) 
smacka {smäJca^) 
smäcker {småikr9r) 
smäda (smä-da^ i n. ö. Svl. smé*-) 
smädare (smä'dar9^ i n. ö. Svl. 

smé'') 
smädelse (smä'ddls9'^ i n. ö. Svl. 

smé-') 
smädlig -gt (smä-dlig^ i n. ö. Svl. 

smc-- -g't el. -kH) 
smäkta (smäk'ta*) 



smälek (smä*-le^k i n. ö. Svl. smé'-) 

smäll {smäV) 

smälla {smäl'a^) subst. 

smälla {smäl'a^) värb; smällde 

smällt 
smällare {smäl'ar9^) 
smälta (sM^l'ta^) subst. 
smälta {smäl'ta') värb 
smältare (smäl'tar9') 
smältlig -gt (smäHlig' -g^t el. -kH) 
smärjel el. smäj^gel [sm^erjdV' el. 

el. smcBv-jdl säll. sm^vgdV) 
smärjla el. smärgla (sm<BfjW el. 

sm<Br*gla') 
smärre smärst^ se små 
smärt (5meer-7) 
smärta (smcs^^ta^) subst. 
smärta (smcerta^) värb 
smärting {smcBrtirj^) 
smög, se smyga 
smör (smö-^r el. smce-V); smörgås 

(vanl. smcer-gå^s i smns. vanl. 

formellt enkelt t. e. fruk'OSt- 

smoer^gås) 
smöra (smö-ra^ el. smos-ra') 
smörig -gt {smö^rig' el. smm-- -gH 

el. 'k't) 
smörj (smcer-j) 
smörja [smosr*ja') smorde (smo)'r* 

d9^) smort (smco^rt) smord 

(smoj^rd) 
smörja {smosrja*) subst. 
smörjelse {sm(Brjdls9^) 
smörjig -gt {sm(Brjig^ 'g't el. -k^t) 
snabb -bt [snäb- snaXht el. sna;p^t) 
snabba {snäb-a')^ sn. sig, skynda 

sig 



288 



snabel {snv'b9l) 

snack {snaJc^) 

snacka (snak-a') 

snappa ($nap'a^) 

snaps {snap^s) 

snar (snv-r)] så snart 

snara (snvra^) 

snarka [snarka^) 

snarkare (snarkara^) 

snarkerska (snar'k9rska^) 

snarlig -gt {snvrlig^ -gH el. -^t) 

snarligen el. -ga (snvrligdn^ el. 

•ga^) 
snask (snas-k) 
snaska {snas'ka^) 
snasker (snas-kor) 
snaskig -gt {snas'kig* -g^t el. -k^t) 
snatta {snat-a') ' 
snattare {snaPard^) 
snatter {snathr) 
snatteri {snalferi-) 
snattra {snat-ra') 
snäva [snvva^) 
sned -dt {sne-d hvard. sne-y snet- 

i n. ö. Svl. snät') 
sned (sne-d hvard. sne-) i uttr.: 

på sned 
sneda [sncda^) el. snedda 
snedd (sned^ i n. ö. Svl. snäd-) 
snedda [sned^a^ i n. ö. Svl. snä-) 

el. sneda 
snegla (snegla^) 
snibb el. snipp {snib- el. smjh') 
sniblja (snib'a^) 

snibbig -gt {snib'ig' -gH el. -k^t) 
snickare {snik'ar9^) 
snickeri ($nik'eri') 



snickra (smk'ra*) 

snicksnack {snik'-snak' el. snik-- 

snak) 
snida (snrda^) 
snidare (snrdars^) 
-snideri {'Snideri- el. -eri^) i smns. 

t. e. trä-sn. 
snigel {sni-gdV) 
snikas [snvkas^) 
sniken (snrkdn^) 

snilj el. snilja (sniVj el. snil-ja') 
snilla {snil'a^)^ snilla undan 
snille {snil'9^) 
snip {sni'p) hästsjukdom 
snipa {sni'pa^) kärl 
snipa (snrpa*) båt 
snipig -gt (snipig' -gl el. -k^t) 
snirkel (snivkoV) 
snitsel (snit-sgil), se schnitsel 
snitt (snit-) 
sno (snto^) snodde {snu)d*9^) snodd 

{snudf) snott (snwt-) snos (snw^s 

hvard. snci^Ä-') vrida 
sno (sniO') snodde (sna)d'9') sno^tt 

(snwt-) skynda 
snobb (snöb^) 
snobberi (snob'eri') 
snobbig -gt (snöb'ig' -gH el. -k^t) 
snodd el. snöd (^snwd- säll. snco^d 

el. hvard. snco^) 
snok (snw^k) orm 
snok [snco^k) sökare 
snoka (snco-ka^) 
snokare (snio'kar9^) el. 
snoker (snco^kdr) el. snok 
snopen (sn(o'p9n^) 
snopp {snop') 



289 



snoppa (8nop'a^) 

snoppare (snop'ar9^) 

snor {snco-r) 

snöra {snco-ra^) 

snorig -gt (snwrig' -^H el. -hH) 

snork {snov-h) 

snubba [snvb^a^) värb 

snubbla {snubbla' hvardagl. även 

snup'W)\ snubbel- {snub'9U) 
snubbor [snuh'(or^) 
snudda (snud-a') 
snuffel (snufhl) 
snuffla, se snöffla — 

snugga (snug-a*) subst. 
snugga {snug-a^) värb 
snuggare {smcg'ar9^) 
snukta (snuk'ta^) 
snultra {snuHra*) 
snurr [snur-) , 
snurra {snura') värb 
snurra {snuva') subst. 
snus. {sntufs) 
snusa {snm*sa^) 
snusare (snmsard^) 
snuserska [snm'SOTSha^) 
snusig -gt (sntwsig'' -g^t el. -k^t) 
snusk {snuS'k) 
snuska {snus'ka') 
snusker (snus-kdr) 
snuskig -gt {snus'kig' -gH el. -k^t) 
snut {sniurt) 
snuva [sntwva') 

snuvig -gt (sniwvig^ -gH el. -kH) 
snyffel [snyf-dl säll. snyf*dV) 
snyfta {snyfta^) 
snygg -ggt {snyg'- -gH el. -kH) 
snygga {snyg^a^) 

Lyttlcens och WnliT, Sv, Uttaisordbok. 



snylta {snyHa^) 

snyltra (snyHra') 

snyta (snyta^) snöt (sn0H) snöto 

-e (sn0't(x)^ 'd') snutit -en {smwt- 

if -dn^) 
snyte {snytd^) 
snäl {snå^l) 
snåla [snå'W) 
snälas {snå'las^) 
snäljäp {$nå'l'jå^p) 
sn&ljåpa (snå-l'jå^pa) 
snår (snå-r) 
snäcka {snåk'a^) 
snäcka (snäk-a^) fartyg 
snäll {snäV) snällt 
snällare (snälard^) 
snäppa {snåp-a^) 
snäppare (snäp-arg^) 
snärja {sncerja^^ snärjde sällan 

snärde -d {snce^rdd'' -d) värb 
snärja (sncer-ja') parasitväkst t. e. 

klöversnärja 
snärp (sncer-p) 
snärpa {sn(ET'pa^) 
snärt (sncevH) 
snärta {sncevta^) subst. 
snärta {sncevta^) värb 
snäsa (snä'sa^ i n. ö. Svl. sne-) 

värb 
snäsig -gt (snä'sig' i n. ö. Svl. 

sné'- -g't el. '¥t) 
snäsor (snä'S(or^ i n. ö. Svl. sné'-) 
snäv -vt (snä-v i n. ö. Svl. sné-v 

-vt el. -ft) 

snö {sn0') snön [sn^-n vanl. snön-) 

snöa el. snöga (sn0'a^ ofta snj^-ga^) 

snöd sriödt {sn0'd snöt-) 

19 



v 



290 



snöffla el. snövla {snöf-la' snöv-la* 

el. sn0'vW) av. snuffla {snuf-W) 

och snavla (snvvla' el. snmrW) 
snöfflare el. snövlare (snöf^lard^ 

el. snöv- el. sn0'v-) 
snöga^ se snöa 
snögig, se snöig 
snöig el. snögig -gt (sn0'ig^ ibl. 

sn0'gig^ -gH el. -JcH) 
snöpa (sn0'pa^) 
snöping (sn0-pif]') 
snöplig el. snöpplig -gt (sn0'plig 

ofta snöplig' -gH el. -M) 
snöpligen el. snöppligen (sn0'pli- 

ggn' el. snöp'-) 
snöra {sn^ra'' i Svl. sncera^) 
snöre {snö'r9^ i Svl. 5»ä3*rd*) 
snörpa (^wäjr^^a*) 
snörvla (swö?r*t;Za*) äv. snörvla 

{snor-vW) 
snöt, se snyta 
snövla, se snöffla 
so (5to') sugga 
soaré isåkare- äv. W-) 
social .{sio'8W'l el. sws'- el. 505'-) 
socialisni (sw'sialis^'m el. sws'- el. 

SOS*-) ' 

socialist {su/sialisH el. sa>s'- el. sos'-) 
socialistisk -skt . (sio'siaUsHisk el. 

SW5'- el. soef- -skt el. mindre 

noggr. 'St) ^' 
societé el. -et {s6^[ieite' el. sws'- 

säll. -c'^) 

socka (soha') 

» 

sockel {soh-dl) 

socken (sokhn äv. scokhn) 

socker (sokhr) 



-sockne {-sökand äv. 'S(o¥n9) i 

smns. t. e. in-s., ut-s. 
-socknes {-so^nds el. ss. frg.) i 

smns. t. e. ut-s. 
sockra [8ok'ra*) 
soda {8tt}'da^) 
sodiak (sw'dw'k äv. -ak-) 
soffa {sof-a') 
soffra, se s&vra 
sofism {såfis-m äv. s(0-) 
sofist (såfis-t äv. s(ih) 
sofistik {så'fisti'k äv. sw'-) 
sofisteri {såfis'teri' äv. äw-) 
sofisticera [sofisftiseWa äv. sw-) 
sofistisk -skt (såfisHisk äv. sw- 

-sÄ;^ el. mindre noggr. -s^) 
sofsig -gt (sofsig^ 'g't el. -Ä*^) 

slaskig, om snö 
soja {soj'a^) 
sol (sca^l) 
sola (5W?aO värb 
aola, (soj^lä) solaväksel 
solar {swlv^r) adj. 
solarisk -skt [swlv-risk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
sold (soVd) 

-solda {-soVda) i smns. be-s. 
soldat {soldnH) 
soldatesk (soVdatäs'k) 
solenn (solan* el. så-)] solennt 
solennitet (solän'iteH el. soVän- el. 

SiO') 

solid -dt {sioli-d -it-) 

solidarisk -skt {s(o'lidv-risk sol'- el. 

sioV- -skt el. mindre noggr. -st) 
solidaritet {sw'lidarUe-t el. swV- 

el. 5oZ'-) 



291 



soliditet [scoUdUeH el. sw7i- el. 
swV' el. soV') 

solig -gt [s(jt}'lig' -gH el. -A;*<) 

solist (svoilisH) 

solk (soZ-'A;) 

solka {söl-lca^) 

solkig -gt {söl-Mg^ -^t el. -Ä*^) 

solo (sw^lco) subst. 

solo (sio^la)) adj. ^ 

-sols (-scu^^s) i smns. t. e. med-s., 
mot-s. 

solv {soVv) el. solv 

solvens (solvän^s) 

solvent (solvän-t) 

solvera {solve-ra) 

som {som^) pron.; hvem som hälst 

som {son^) adv.; som oftast 

som isow^) konj.; så ofta som^ 
såi snart som, så, mycket som, 
så. länge som, s& väl som, som 
ock 

somliga el. -e (sonfUga*^ säll. -a*) 

sommar (som'ar^), somrar; i som- 
ras (son^ras^) 

somna (som'na^) 

somnambul {somlnambwrl) 

somnambulism {som'nambviliS'Tn. el. 
somnam'-) 

somt (som-t) 

son {så^fij i n. Gtl. o. äv. annan- 
städes så^n^ i Svl. ibl. son^) sön- 
er (s0'n9-r^ el. S0'-) 

son (sw-^n) jordbälte 

sona (s(0'na^) 

sonat {sånv-t el. sw-) 

-sonare (-S€e>-wara) i smns. for-s. 

sond (sot^d) 



sondera (sörjde- ra) 
sonett (sonat' el. så-) 
sonettist (soWätisH el. så'n-) 
sonika (sw^nika även swnika^)] 

helt sonika 
sonlig -gt {så'nUg'j se son, -g'< el. 

sonor (sånå'T el. so-) 

soolog (så'åWg äv. Wå- el. Wa>-) 

soologi (så'ålågi^ el. ss; frg. i Svl, 

äv. "Oloji^) 
soologisk -skt (så'åWgisk el. ss. 

frg. -skt el. mindre noggr. -st) 
sopa (swpa^) värb 
sopa (so)'pa^) subst. sopor (swpmr^) 
sopare (swpard^) 
soperska (so)'pdTska^) 
sopp (sojp*) rörsopp 
soppa (sop*a^) 
sopran (swpvD-n) 
sordin (sordifn) 
sörj (sor-j) 

sorjlig -gt (sorjlig'' -gH el. -k^t) 
sorjsen (sorjsdfi*) 
sork (soT'k) 
sorl (sd-V? i n. Gtl. o. äv. annan- 

städes så^rl, stundom i s. Gtl. 

sor-l) 
sorla (så-rW i n. Gtl. och även 

annanstädes sö^rW^ ofta i s. Gtl. 

sor-la') 
sort (sotH) 
sortera (sorte-ra) 
sorterare (sorte-raro) 
sorti (sorti-) 
sortiment (sor^timän-t) 
sot (siaH) sjukdom 



292 



i 



sot (s(o-t) svärta 

sota (sto'ta^) umgälla 

sota (sio-ta^) rena från sot 

sötare (sto-tard^) 

sotig -gt (swtig^ -g*< el, -k^t) 

sottis {sotp^s) 

spackel {spalc'9p) även spattel el. 

spatel 
spackla {spak'la') även spaktia 

(spak-tia^) el. spattla 
spad (spv^d hvard. spv-) 
spade (spvdg^) 
spader (spv-ddr) 
spak (spv^k) subst. 
spak (spv-k) adj. 
spaljé eller espaljé även spaljär 

{spalje- el. es'palje' el. äs- äv. 

spaljpT i Svl. -ce-r) 
spalt [spaVt) 
spalta {spal'ta^) klyva 
-spaltig -gt {-spaVtig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. tvä-sp. 
spana (spvna^) 
spanjor (spanjw-r) 
spanjorska (spanjco-rska) 
spankulera (spar/kmle-ra) 
spann {spän-) längdmått 
spann (spän-) spänner (spän-gr)] 

målkärl, hink; spannmål 
spann {spän-) anspann 
spänna {span'a^] mäta med hand- 
grepp 
spannremm (span''r.) 
spansk -skt (spän- sk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
spanska {span*ska') 
spant [spanH) 



spara (spvra^) 

spark (spar-k) 

sparka (spavka') 

sparlakan el. spärr- {spvr-Wkan 

sparlv^kan ofta spar''lr)*kan) 
spärr {spar-) i ur 
sparre {spar-d^) el. spärr* (spar-) 

virke 
sparris {spavis^ el. sparHs) 
spartansk -skt {spavttj^nsk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
sparv {spar-v) 
spasm [spas-m) 
spasmodisk -skt (spasmw^disk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
spat {sptjht) mineral 
spatel {spvtdV) el. spattel (spat-gl^) 

se spackel 
spatig -gt {spvtig' -gH el. -k^t) 

liknande spat 
spatsera (spatse-ra hvard. spase-ra) 
spatsium (spat-sium) 
spatsiös (spat'si0'S mindre noggr. 

spas'i0'S) 
spätt (spat-) 
spattel, se spatel 
spattla {spat'la^)j se spackla 
spe {spe-) 

speceri (spe'seri^ el. spes'-) 
special- {spe'sw'l- el. spes'-) 
specialisera [spefsiaViseWa el. spesf-) 
specialist {spe*siaUs-t el. spes'-) - 
specialitet (spésiaVUeH el. spes'") 
specie (spe-sid vulg. spe-fd) 
speciell {spe^siåV el. spes'- indiv. 

av. -a-l) 
specificera [spdsifise-ra el. spes'-) 



293 



specifik (spe^sifi-k el. spes'-) 
specifikation (spe'sifikafto-n ejler 

spe^'- el. -tfw-n) 
specimen -ina (spe-simän el. spe-si- 

män'' spesi-mina) 
speciminera {spe'simine-ra eller 

spes*-) 
spedition {spe'difto-n el. sped'- el. 

-tfco-n) 
speditör {spe'dit(i^Y el. sped'- i Svl. 

-a.'r) 
spegel {sperggl^) 
spegla [spe-gW) 
speka, se spicka 
spektakel [spaktv-hdl äv. spdk- 

el. sp^Tc') jfr Sfji^äÄs 
spektakla (späktv-kla el. ss. frg.) 
spektrum, se späkter; spektral, 

se späktral 
spekulant (spek'mlan't) 
spekulation (5pcÄ;'m?a/w-w el. -tfw-n) 
spekulativ -vt {spek'vilati'V -vi el. 

-ft) 

spekulera {spek'mle'rä) 

spel (spe-l) 

spela {spe'la^) 

-speleri [speleri- el. -eW*) i smns. 

task-sp. 
spelevärk {spe'levöBT'k) skämts, 
spelevink [sp&hvirj-k el. spel'-) 
spelare [spe-lard') 
-spelarinna [spelar in- a^) i smns. 

t. e. med-sp. 
-spelerska (speHdvska) i smns. t. 

e. med-sp., skäde-sp. 
spenat [spen^oH) 
spene {spe'nd') 



spenslig el. spänslig -gt [speffslig'- 

el. spänslig'' -gH el. -kH) 
speser (spe-Sdv) omkostnader 
speta [spe'ta') värb, utspänna 
speta (spe'ta^) värb, klättra 
speta (spe'ta^) subst., sticka 
spets (spet'S i n. ö. Svl. spät-s) 
spetsa (spetsa'' i n. ö. Sv). spät'sa^) 
spetsare (spet'sar9^ i n. ö. Svl. 

spät--) ■ ^ 

spetsig -gt (spetsiga i n. ö. Svl. 

spöt'- 'gH el. -kH) 
spett {spet- i n. ö. Svl. spät') 
spetälsk -skt [spe't-äPsk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
spetälska (spe't-äVska) 
spicka el. speka (spik-a'' äv. spe-ka^) 
spicken el. speken {spik'9n' även 

spe'k9n'') 
spickna {spik'na') 
spigg {spig-) 
spik (spi'k) 
spik el. spick (spi-k säll. spik-) i 

uttr. sp. nykter 
spika (spvka'*) 

spikig -gt [sprkig' -gH el. -kH) 
spilkum el. spillkumm (spilkum'' 

spiVkumar^ eller form. smns. 

spiV-kum' spil'-kum'ar med miss- 
tydning till spilla) 
spill- [spil'-) el. spil- [spi'l-) i 

smns. sp. -kråka 
spilla (spil-a^) 
spiller (spil- dr) t. e. spiller ny; 

jfr splitter 
•spillan {'SpiVan) i smns. t. e. 

mann-sp., tid-sp. 



294 



-spilling (spiVirj) i smns. själv-sp. 
spillo (spil-w^) ; till spillo, tillspillor 

{tilspil'0}' el. tilspiko-) 
spillra (spil'ra^) subst. 
spillra (spil-ra^) värb 
spillånga, se spirl&nga 
spilta {spiHa') 
spilträ {spvl-trä^) 
spindel {spiffddV) djur 
spindel {spin-ddV) 
spinell {spinäV) 
spinett {spinät') 

sping spångande {spif]- sporfandd) 
spinga (spirj-a^) sticka 
spinga {spirj*a') spänta stickor 
spink (spifj'k) 

spinkig -gt [spirj-Tcig*' -g^t el. -k^t) 
spinna (spin-a') spann (span^) 

spunno -e (spuffu)^ -9*) spunnit 

-en {spuffit^ -gn') 
spinnare {spin'ar9^) 
spinneri [spin'eri^) 
spinnerska [spin'dvska') 
spinta {spin-ta') el. spänta 
spion (spm-n) ' 

spionera {spVwne-ra) 
spioneri [spUa^n^ri' el. spi'w-) 
spira (sprra') värb 
spira el. spir (sprra^ el. spi-r) 

subst. 
spiral {spiriO'l) 

spiritism {8pi'ritis-m el. spir'-) 
spiritist {spMtisH el. spir'-) 
spiritistisk -skt (spi'ritiS'tisk el. 

spir'- -skt el. mindre noggr. -st) 
spiritualism {spi'rittualis-m eller 

spir*-) 



spiritualist (spi'ritiualis-t el. spir*-) 
spiritualistisk -skt [spi'rittuälisHisk 

el. spir*- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
spirituell {spi'rittuäl- el. spir'- ind. 

äv. -ä-7) 
spirituösa {spi'rituuo'sa*^ el. spir*-) 
spirituös {spi*rit'm0'8 el. spir*-) 
spirlånga el. spillånga {spvv- el. 

spvl-lotj^d) 
spis [spi-s) mat 
spis (spi-s) boktryckeritärm 
spis (spi-s) el. 
spisel (spi'S9V el. spi-sdl) 
spisa (spi-sa') 
spjut (spjwft) 

spjuv (spjwrv) el. spjuver (spjturVdr) 
spjäla [spjå^la'' i n. ö. Svl. spjé'-) 

värb 
spjäle el. -a (spjä'19' el. -a' i n. ö. 

Svl. spjé-') subst. 
spjälka (spjäl'ka') 
spjälkig -gt (spjäVkig'' -g^t el. -k^t) 
spjäll (spjäV) 
spjärn (spjce-rn i s. Gtl. äv. -cer-n) 

fot-spj., mot-spj. 
spjärna (spjcB^rna'- i s. Gtl. äv. 

-(Br*-) 
splendid -dt (spländi-d -it-) 
splint (splin-t) 
splinta (splin'ta^) 
spliss el. splits (splis- el. split-s) 
splissa el. splitsa {splis'a^ eller 

split'sa') 
split (spli-t) 
splitter (splithr) el. splitt (split-) 

el. spritt (sprit-) adv. 



296 



splittra (splU'ra^) värb 

splittra (split' ra^) eller splitter 

(split'9r) subst. 
spol (spco-^l) 
spola {spoyW) skölja 
spola ispo}-W) vinda 
spolare (spco'lar9^) 
spole {sp(0'h^) garnspole 
spole el. spoling (spwU^ el. -iiy*) 

pojke 
spolerska (spcohrska^) 
spoliera el. spoljera (spw'lie-ra äv. 

spwlje-ra) 
spolmask [spoyl-m,) 
spont (sponH) el. sptint (spww'^) 
sponta(sj?ow#a') el. 8punta(5j>ww/a') 
spontan (5jpowif»'w) 
spontaneitet el. -ni- (spon'tane'it€'t 

el. -nä'- el. -««-) 
sporadisk -skt (spwrv-disk . eller 

5j9(l- -sÄ^ q1. mindre noggr. -s^) 
sporde, sport, se spörja 
sporra (spora^) 
sporre {spor-d^) 
spor el. spår [spco^v el. spåfr) 

blommlösa väksters frön 
sporrsträck el. sporrstreck [spor- 

strä¥ säll. spor-strek^ ; det förra 

genom misstydning till sträcka 

det senare till streck) 
sport, se spörja 

sport (spor-t äv. spå-rt el. spo^rt) 
sportel (spor-tgl) 
spotsk -skt {spot'Sk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
spott (spöt-) 
spotta (spoPa^) 



spottare (spöt* ar 9') 

spov (spco-v) 

sprack, se spricka 

spraka (sprvka^) 

sprang, se springa 

spratt (sprat-) 

spratt, se spritta 

sprattla {sprat la') 

spred, se sprida 

spricka (sprik'a^) sprack (språk-) 

sprucko -e -it -en (spruk^o)'^ -9* 

-it' -9n') 
spricka [sprikia') snbst. 
sprickig -gt {sprikig' -gH el. -kH) 
sprida [sprrda') spridde {sprid'9') 

spred (spre'd) spridd (sprid-) 

spridt (sprit-) 
spridare (spri'dar9') 
spring (spriif)-) • 

springa (spriri'a') subst. 
springa (sprifj'a') sprang {spravf) 

sprungo -e -it -en {sprurj'(a' -a* 

'it' -9n') 
springa {sprirj-a') ss. frg. brista 
springare (sprirj-ard'') 
sprint (sprin-t) 

sprinta (spriwta') fästa med sprint 
sprit (spri-t) 
sprita (spri'ta') 
sprits (sprit-s) 
spritsa (spritsa') 
spritt (sprit-) adv. s. ny, s. galen 
spritt (sprit-) subst., öppning på 

skjortor 
spritta (sprit-fl') spratt (sprat-) 

sprutto -e -it (sprut'10' -9' -it') • 
sprucken, se spricka 



1 



296 



sprudel (sprtu^ddl) ; sprudelkälla, 

sprund (sprun-d) 

sprunda {sprunda') 

sprungit, se springa 

spruta (sprtu'ta^) subst. 

spruta (sprtwta^) värb 

sprutare {sprtwtard') 

spruttit, se spritta 

spr&k [språ^h) 

spr&ka {språ'ka^) 

-sprSikare {-språ-hard) i smns. t. 

e. fbre-spr. 
-språkerska {'Språ^hdvska) i smns. 

t. e. före-spr. 
-språkig -gt [språ^kig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. fri-spr. 
språklig -gt {språ'klig^ -gH eller 

-k^t) 
spräng (sprorj') 
språte {språ't9^) 
spräcka (spräk-a^) 
spräcklig -gt {spräkrlig' -^t el. -¥t) 
spränga (sprärj-a^) 
-sprängare {-sprätj^arg) i smns. t. 

e. sten-spr. 
sprätt (sprät-) 
sprätta (sprät-a') yvas med sin 

klädsel 
sprätta (sprät-a^) sprida 
sprätta (sprät-a^) uppskära sömmar 
sprättig -gt (sprät-ig^ -gH el. -k^t) 
spröd sprödt {sprp-d spröt-) 
spröt {spr0't) 
spröta (8pr0'ta^) subst. 
spröta (j^pr0'ta^) värb 
spröte (spr0't9^) språte 
spunnit -en, se spinna 



spunt spunta, se spont sponta 
spy (spt^) spydde [spyd'9^) spytt 

{spyt') spydd {spyd-) spys [spy-s 

hvard. spys^) 
spya (spya') 

^pyg**^ {spy''9(^i' öl* spy-gat) 
spä (spå-) spädde (spod-g^) spädd 

{spod') spätt (spöt-) späs [spå-s 

hvard. spös-) 
spän {spå-n) 
spanad [spå-nad'') 
späng {spöt]') spänger {spårj-dr) 

vanl. spängar (spoq'ar^) 
spär el. sporr [spå^T säll. spor- 

ofta spor'-sn0^) 
spär, se spor 
spara eller sporra {spå'ra^ säll. 

sporra^) 
-spärig -gt {-spå^rig -gt el. -kf) i 

smns. t. e. smal-sp. / 
späck (späk-) 
späcka (späk'a^) 
späd -dt (spä-d i n, ö. Svl. spé-d 

spät-) 
späda {spä'da^ i n. ö. Svl. spé'da^ 

hvardagl. spä^) spädde (späd'9^) 

spädd (späd-) spädt (spät-) 
späja {spÅj^a' el. spä-) 
späjare (spÄj'ar9^ el. spä-) 
späjs (sp'Åj'S el. -äj-') 
späka (spä'ka^ i n. ö. Svl. spé'ka^) 
späks (späk-s) förkortning i stu- 
dentspråk för spektakel 
späkter [späk-tdr) eller spektrum 

(späk-trum) , 
späktral el. spektral (späktrv-l), 

sp.-analys 



297 



spalt (späVt) hvetesort 

spändera (spände-ra vulg. även 
spande-ra) 

spänger, se spång 

spänn (spän-) i uttr. på, spänn 

spänna (spän^a^) sträcka; spännde, 
spännd, spännt 

spänna {spän*q') hvard. för sparka 

spännare {spän^aro^) 

spänne {späwd') 

späns (spän-s) tröja 

spänslig, se spenslig 

spänstig -gt (spän'stig^ -gH el. -TcH) 

spänta (spän'ta^) spjärna 

spänta (spän-ta^) avskära stickor 

spärjel el. spärgel {spcer^jdl'' el. 
spcer-JQl säll. spcurgdV) 

spärr {spaer-) 

spärra [spmra^) 

-spätt el. -spett {-^päi^ el. -spet') 
hack-sp. 

spätta {spåt'a^) äv. spotta [spota^) 
fisk 

spö {sp0') 

spöa {sp0'a^) 
.spöka {sp0'ka^) 

spöke {sp0'k9^) 

spökelse (sp0*k9ls9^) 

spökeri {sp0''kQrf) 

spörja {sposrja^) sporde {spo}*rd9') 
spord (spw^rd) sport (spco-rt) 
spörjs (spoer-js hvardagl, även 
sp(£T-s säll. spoB-Ts)] spörsmäl 
{spcRvs-m, el. spoer-s-m,) 

st {S't) tillrop 

stab (stv^b) 

stabbe {stab'9*) 



stabbig -gt (stäb'ig' -g*t el. -kH) 

stabel (stv^hdl) el. 

stabil (stabi-l) 

stabilitet [staVilUeH el. stabi'-) 

stack, se sticka 

stack (Bjtak') 

stacka (stak'a^) 

stackare {stak'ar9^)] stackars (stah- 
ar^s) 

stackato (stakvHco) 

stackig -gt [stahig' -g't el. -k^t) 
kort 

stad (stvd hvard. stv-) staden 
{stv-dgn umgängl. stv-n) städer 
{stä-dgr i n. ö. Svl. ste--)] stads- 
{stv'ds- umgängl. staå-s- eller 
stat-s- led. mindre noggr. stås--) 

stad [stv'd) äggen pä tyg 

stad (stv'd) i uttr. stad och ställe; 
å stad; ästad- (å'stvd- el. åstvd-) 
t. e. åstadkomma 

stadd -dt {stad- -t-) 

stadd -e, se städja 

stadeligen {stvddU^ggn) högtidl., 
föga brukligt 

stadga (sta'd*ga^) subst. 

stadga (stad-ga^) 

stadie (stv-dig) 

stadig -gt (stvdig^ -gH el. -k^t) 

stadium {stn-dium) 

stafett el. est- {stekfat- el. äs't-) 

staffera [stafe-ra) 

staiFasch [stoft)-/) 

staffli (stafli-) 

stag (stv-g)] över stag 

staga (stvga^) 

stagg {stag^ 



298 



stagnation {starfnafvatn av. sta^- 
eL -tfw-n) 

stagnera (starjne-ra äv. stag-) 

staka (stvha'') 

stake {stvhd') 

staket {stdkeH) 

stal^ se stjäla 

stalaktit {staVahtiH) 

stall {stal-) 

ställa {staVa^) 

stalp (staVp) 

stalpig -gt (stal'pig' -gH el. -Ä*^) 

stamm {starna) p& träd 

stamm (s^aw*) p& fartyg 

stamm [stam-) folkstamm 

stamma {stam*a% stamning 

stamma (stam'a^) härledas 

stammare (stam'ar9^) 

-stammig -gt (stamHg -gt el. -Jet) 
i smns. t. e. hög-st., rak-st. 

stamp (stam^p) stampning 

stamp (stam-p) stämpel 

stamp (stam-p) kvarn 

stamp (stam^p) hvard. för pant- 
länekontor 

stampa (stam'pa^) 

stampare {stam-parg^) 

standar [standv-r) 

standard (stan- dar d) 

standert (stan-dgrt) 

stänga se stinga 

stank {siarf-k) 

stank, se stinka 

stanna {stawa^) 

stanniol {stan'io)-l) 

stans [stan-s) stämpel 

stans (stan-s el. -t^-s) strofdel 



-stans, se -städes 

stapel (stvpol*) 

stapel- (stvpdl-) s.-stad 

stapel (stn-pdV) klocktorn 

stapla (stvpla' indiv. äv. stap'la^) 

lägga i hög 
stappel (staphl) 
stappla (stap'W) 
stare (stvr?') 
stark -kt (star-k -r-kt el. mindre 

noggr. -r'^) 
starkna (starkna^) stelna 
starr (står-) en väkst 
starr (står-) ögonsjukdom 
start (stv-vt) 
starta (stt>'rta*) 
startare (stvvtard^ 
stass (stas^) t. e, biiidstass 
stassa (stas-a') 
stat (stt>-t) stats- (vårdat stvts- 

el. stv-ts- umgängl. stat'S' eller 

stat-S' mindre noggr. i några 

smns. stas'- el. stas--) 
stata (stvta^) 
statarisk -skt (statv-risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
statare (stvtard^) statkar 
statik (stati-k) 

station (statfco-n vnlg. stafio^n) 
stationera (staffcone-ra vulgärt 

sta/co-) 
stationär (statffionafr el. ss. frg. i 

Svl. -(jB^-v) 

statisk -skt (stv-tisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
statist (statis-t) 
statistik (statisti-k) 



299 



statistiker (statisHikgr el. -is-tikor^) 
statistisk -skt (statisHisk -skt el. 

mindre noggr. -5^) 
stativ (stati-v) 
statuarisk -skt (stafmv-risk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
statuera (stat^tue-ra) 
statur (statm-r) 
statnt {statm-t) 
staty (staty-) 
statyett (stafyät-) 
stav (stV'V) 
stav (stv-v) stäver [stä-vdr i n. ö. 

Svl. sté^') 
stava (stvva^) 
-stavare (-stv^varo) i smns. t. e. 

ny-st. 
stavelse [stvvdlsd^) 
-stavig -gt {-stv^vig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. mång-st. 
stearin (ste'ari'n) 
steg (ste-g) 
steg, se stiga 
stega {ste-ga') 
stege {ste-g9^) 
stegel {stcgdV äv. ste-gdl) 
stegla (ste-gla^) 
steglitsa el. -ts {ste-g-Wsa eller 

steglit-sa -t^s el. -t-s) 
stegra (ste*gra^) 
stegrare (ste'grar9^) 
stek (ste-k) 
steka (steka') 
stekare (sterkard^) 
stekel (ste-kdV) 
stel (ste-l) 
stelna (stelna'') 



sten (ste-n) 

stena {stena') 

-stena (-ste-na) i smns. t. e. för-st. 

stenig -gt (stenig' 'g't el. -k^t) 

stenograf (ste'någrv^f el. sten'- el. 

no}') 
stenografi (stefnågrafi el. sten'- el. 

-nco-) 
stenografisk -skt (ste'någrv-fisk 

el. sten'- el. -ww- -5ä;^ el. mindre 

noggr. -st) 
stereometri (ste^reåm^tri^ el. -wm-) 
stereoskop (ste'reåskårp el. -cos-) 
stereoskopisk -skt (st^reåskå-pisk 

el. -WS' -skt el. mindre noggr. 

stereotyp (ste'reåty'P el. -o)t-) 
stereotypera (ste'reåtype-ra el. -w^-) 
stereotypi (ste'reåtypi- el. -w^-) 
stereotypisk -skt (sie'reåty-pisk 

el. -w/- -5Ä;^ el. mindre noggr. 

-st) 
steril ($teri'l) 

sterilitet (ste'rilUeH el. sferi '-) 
stia (stva' säll. högtidl. strga^) 
stick (5^«Ä;') 
stick (s?«A;') i spel 
sticka (stik'a') stack (stak-) stucko 

-6 -it -en (stuk'a)^ -d' -it^ -dn^) 
sticka (stiha^) si. strumppr osv. 
sticka (stiha') subst, 
stickare (stik-aro^) 
stickel (siik'9V el. stikhl) grav- 

stickel 
stickelbär (stihdl- säll. stikfdl- jfr 

bär) 
stickelhär [stihdl-h,) 



300 



sticken (sfiJcgn^) 

-stickeri (stikeri- el. -W*) i smns. 

t. e. pärl-st. 
stickerska (stik'9Tska*) 
stick ert [stikhrt) 
-sticklig -gt ('Stik^Ug -gt el. -kt) 

i smns. t. e: obe-st. 
stickling {stik'li¥j^) 
stickna el. -as {stikrna^ el. -as^) • 
stift {stif-t) område 
stift (stif-t) liten spik 
stifta (stif'ta') inslå stift 
stifta {stif'ta^) inrätta 
stiftare {stif-tard^) 
stiftarinna (stiftariwa') 
stifterska {stiftdrska^) 
stiftelse {stiftdlsd^) 
stig {sti^g) väg 
stig {sti-g) kålmått 
stiga (sti'ga') steg (ste-g) stego -e 

{ste-gco^ -a*) 
stigare (strgar9') 
-stiglig -gt {-sti^glig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. över-st. 
stil [stin) 

stila [sti-W) sprätta 
stilig -gt [stvlig^ -g7 el. -kH) 
stilett (stilät-) 

stilisera {sti'U8e-ra el. stiV-) 
stilist (stilis-t) 
stilistik {sti'Usfi-k el. stil'-) 
stilistisk -skt [stilisHisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
stilla (stil'a^ även stil- a) adj.; ss. 

adv. äv. still (stiV) t. e. sitt 

still, stå still; stillt (stiVt) adj. 

neutr. 



stilla (stil-a^) värb 

-stilla {-stiVa) i smns. t. e. vind-st: 

stillna (stil-na^) 

stiltje [stiHjd'' genom klangförlust 

äv. stil'y/y) 
stimm (stim-) buller 
stimm (stim-) fiskskara 
stimma (stim' a') 
stimmare (stim'ar9^) 
stimulera (sti'mmle-ra el. stim'-) 
sting el. styng el. stygn (stiij^ el. 

sti/r^- äv. styrfn] i bemärkelsen 

håll vanl. styrf, likaså benämnes 

en insekt Vanl. styrf] angående 
; sömnad säges stytf el. styifn 

nå'l-styYf eller -styrfn) 
stinga y^irfa^) stäng [starf] stungo 

-e -it -en {sturfw^ -a^ -it^ -on') 
stink {stitj-k) 
stinka {stirj*ka^) stank (starj-k) 

stunko -e -it {sturj'kio^ -a* -it') 
stinn {stin-) stinnt 
stipel el. stippel (sti-pol mindre 

ofta stijp^dl) 
stipendiat (stipän'div-t) 
stipendium {stipän'dium' el. -än-d- 

ium) 
stipulation (sti'pmlafio-n el. stip'- 

el. -tfo)-n) 
stipulera (sti'pmle-ra el. stip'-) 
stirr. (stir-) laksunge 
stirra {stira') 
stjelk, se stjälk 
stjäla {fwW i n. ö. Svl. fé'-) 

stal (stv-l) stulo -e -it -en (stiwlo)^ 

-a* -if -gn') 
stjälk el. stjelk {/äVk säll. feVk) 



301 



-stjälkig -gt {-fäVhig -gt el. -Jet) 

i smns, t. e. mång-stj. 
stjälpa {fäl'pa^) stalp [staVp) 
stjärna [f(je'rna^ i s. Gtl. även 

feerna^) 
stjärnig -gt {fce^rnig'' -gH el. -k^t) 
stjärt (f(BT-t) 
-stjärtad -at {-fcerHad -at) t. e. 

lång-stj. 

sto {st(x)') 

stock {stoU) 

stocka (stoJca^) 

-stockelse (stokhlso) i smns. för- st. 

stod (stw-d) 

stod el. stol {stco^d utt. äv. stoj-l) 

likstod el. -ol, men brandstod 
stod, 'se stä 

-stod (stco^d) i smns. t. e. äter-st. 
stoff (stofi) 
stoffera {stofe-ra) 
stofferare {stofe-rarg) 
stofil (sto)fi'l) 
stoft [stoft) 
stofta [stofta') 
stofter [stof-tdY' el. stofHdr) 
stoicism (s^å'«5«Vm) 
stoiker [stå^ikdr) 
stoisk -skt {stå-ish -sTct el. mindre 

noggr, -st) 
stoj [stoj') 
stoja {stoj'a'') 
stojare [stoj'ar9^) 
stol [stw-l] 
stol, se stod 
stola [stcola^) 
stoll [stol') 
stolle {stol-d^) 



stoUeri (stoVeri-) 

stollig -gt {stoHg^ -gH el. -TcH) 

stolpe {stol-pd^) 

stolt [stolH) 

stoltsera (stoltse-ra mindre noggr. 

-Is-) 
stomm- (stwm'- säll. stom'-) st.- 

hemman 
stomme (sta)m'9* säll. sfo-) 
stop (stcO'p) 
stopp (stop-) subst. 
stopp (stop-) interj. 
stoppa (stop-a^) 
stoppare {stop'ard^) 
stopperska-(5^ö2?*9r5Ä;a*) 
stor {stto'r) större (stoer-d) störst 

(stoer-st) 
-stora {-stco-ra) i smns. för-st. 
stork (stOT'k) 
storkna (storkna^) 
storlek [stwr-le^k även stwrle^k i 

smns. -siiorle^k" el. -stWrlek t. 

e. kropps-st.) 
storligen (stco-rliggn') 
storm (stor-m) 
storma {stor^ma^) 
stormare [stor-mard^) 
stormig -gt {stormiga -gH el. -kH) 
straff [straf') 
straffa (straf -a^) ' 
straffare [straf ard^) 
-strafflig -gt [-straf lig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. o-str. 
stråks el. -st [stråk- s el. ibl. -st) 
stramalj [stramaVj) 
stramm el. stram (stram- även 

strv-m)] stramt 



302 



stramma el. strama {stram'a^ el. 

strv'ma% stramning 
strand {stran-d hvardagl. strån-) 

stränder (strän^dor) 
stranda (stran'da') ; strandning 

[stran^dnirj*^ hvard. äv. stran^ivj^) 
strandling {stran'dlirj') strandört 
strapats (strapat-s hvard. strapv-s) 
stfapatsera {strapatse-ra hvard. 

-ase-ra) 
strateg [strateg) 

strategi {strategi^ säll. -ji^ el. -/i') 
strategisk -skt (strate-gisk sht el. 

mindre noggr. -st) 
streck {strékf i n. ö. Svl. sträU) 

rep 
streck {streJc- i n. ö. Svl. strakr) 

ritning 
strecka (streJca^ i n. ö. Svl. strö-) 
stred, se strida 
streka {stre^ka^) 
streke (stre-kd^) strömmdrag 
streta (streta*) 

stretig -gt (stretig' -^t el. -kH) 
strid {stri'd) till strids [striå-s) 

strids- [strvds- el. stri^ds-, striå-s- 

el. striå'S' äv.- -ts- el. -t-s-) 
strid -dt {stridd vulg. stri^, strit-) 

adj.. 
strida (strvda') stridde {strid'd') 

vStred istre-d) stridd {stridf) 

stridt (strit-) 
stridig -gt [stridig* -g^i el. -k^t) 
-stridlig -gt {-stri^dlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. obe-str. 
-stridligen {-stri^dligdn) i smns. 

t. e. obe-str. 



strigel {stri'g9V) 

strigla [strvgla') 

strikt (strik-t) el. 

strikte {strik-td^) 

striktnr {strikttufr) 

stril (stri-l) 

strila {stri-W) 

strimla {strim^la^) 

strimma {striwa') 

strimmig -gt (strim-ig* -g^t el. -k^t) 

stringent (stritjgän-t el. strinjän-t) 

stringera (strirjgeWa el. strinje-ra) 

stripa (strrpa*) 

stripig -gt (strvpig'' -g^t el. -kH) 

strit (strikt) 

strof {strå'f) 

stropp [strop') 

stroppa (strop'a^) 

struken, se stryka 

struktur [strukttuft) 

strumpa (strum*pa') 

strunt (strun-t) 

strunt (strun^t) tallstrunt 

strunta {strun'ta^) 

strunten (strun*t9n^) 

strupe (strtwpo^) 

strut {strtU't) 

struts (strut'S) 

strutta (strut'a*) 

struttig -gt (strtä^ig* -gH el. -kH) 

struva {strm'va'') 

stryk {stry-k) 

stryka [stryka') strök [str0'k) 

ströko -e {str0'kio^ -9*) strukit 

-en [strtwkit^ -dfi^) 
strykare [strykaro') 
stryker [stry-kdr) 



303 



strykerska {stryhdvska^) 

stryknin {stryhni-n) 

strypa {strypa^) 

strå. (jstrå^) 

stråk {strå^h) 

stråka [strå'ka^) 

stråke {strå'k9^) 

stråla {strå'W) 

stråle {strå'h'') 

strålig -gt {strå-lig'' -gH eller -hH) 

strångna [strori'na^) storkna 

stråt (strårt) 

sträck [sträkr) 

sträcka (stråk' a^) subst. 

sträcka (sträk'a*) värb 

sträckare (sträk'ar9^) 

sträjk (str'é.j-k el. sträj-k) 

sträjka (stroj-ka^ el. sträyka') 

sträjkare (stréj'kar9' el. stråj'-) 

stränder, se strand 

sträng (strär^-) adj. 

sträng [strärf) subst. 

stränga (strärj^a^) 

strängeligen {strärj*dWgdn) 

sträv -vt {strå^v i n. ö. Svl. stré-v 

-vt el. -ft) 
sträva {strä'va^ i n. ö. Svl. stré'-) 

värb 
sträva (strä'va^ i n. ö. Svl. stré'-) 

subst. 
strävan {strä'van^ i n. ö. Svl. 

stré'-) 
strävare {strä'vard^ i n. ö. Svl. 

stré'-) 
-strävig -gt {'Strä^vig i n. ö. Svl. 

-stré^' -gt el. -kt) i smns. t. e. 

mot-str., gen-str. 



strö {str0') strödde (ströd'd') strpdd 

(ströd-) strödt (ströt-) strös 

{str0'S hvard. strös-) 
strö {str0') subst. 
-ströelse (-str0'9ls9) i smns. för-str. 
strök, se stryka 
strömm {ström-) subst. 
strömm {ström-) adj., strömt, vanl. 

end. dtk. 
strömma {ström-a^), strömning 
strömming {ström'iif) 
ströva {str0'vd^) 
strövare {str0'vard^) 
ströveri {str0'veri-) 
stubb {sttit}^) tjol 
stubb (stub^) 
stubba {stub'a^) 
stubbe {stub'9^) 

stubbig -gt {stuh'ig*' -g't el. -k^t) 
stubin (stmbifn) 
stuck {stuk-), 
stuckatur {stuk'atiu^T) 
stuckatör (stuk'atö^T i Svl. -oe^r) 
stucken, se sticka 
student (stmdän-t) 
studentikos (st\jidän'tikio^s) 
studentska {stmdän-tska) 
studera (stmde-rä) * 

studie {sttu-di9) 
studium {stwrdium) 
studs el. stuss [studi-s vanl. stus-) 
studsa el. stussa {studcsa^ vanl. 

stus-a^) 
studsare el. stussare {stvA'sar9'' 

vanl. stus'-) 
-studsig -gt {-stuå^sig vulg. -stusHg 

-gt el. -kt) i smns. upp-st. 



304 



sti^ff (stuf-) 

stuga (stiwga^) stugu- (stiwgm.-) 

stugpiga (i s. Gtl., utt. vanl. 

stm'-pi'ga eller stm-piga) jfr. 

backstuga, badstuga, rådstuga 
stuka {stiwka^) 
stulen, se stjäla 
stulta (stuHa^) 
stumm (stum')i stumt 
stump (stum^p) 
stumpa (stum-pa'-) 
stumpig -gt (stumpig' -g'- 1 el. -k* t) 
stund (stun-d hvard. stun-) på 

stund, för stunden 
stunda (stun'da^) 
stundlig el. -delig -gt (stun'dlig^ 

el. -ddlig^ -gH el. -kH) 
stundligen el. -del- {stuffdligdfi^ 

el. 'ddWgdn) 
stundom (stun-dom^ äv. stun'dwm^) 

under stundom 
stungen, se stinga 
stup {sthufp) 
stupa (sttwpa^) värb 
stupa (stiupa^) adj., huvudstupa 

(hm'vud-stm^pa) el, huvud stupa, 

framstupa [fram-stm^pa sall. 

framstm'pa') 
stupa {stmpa') subst. 
stupid (stvoLpi'd) 

stupiditet (slui/piditeH el. stmpi^d-) 
stursk -skt (stur-sk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
sturskas [stur-skas^) 
stuss (stus-) 
stuss -a -are, se studs 
stut (sttuft) okse 



stut (stta-t) aga 

stuta (stiwta^) 

stuteri (stm'teri-) 

stuv (stm-v) 

stuva (sttwva^) hacka o. koka med 

sås 
stuva (sttwva*) packa 
stuvare (stiwvard^) 
stybb el. -e {styb^ el. styh'9^) 
stybba [styh-a^) stöva 
stycka {styk-a^) 
stycke {styk'9^ el. stT^kh i uttr. 

två st., par st.; även styck 

{styk-) t. e. per st. 
stygg -gt (styg- 'g' t el. -k- 1) 
stygga {styg-a') 
styggas {styg-as') 
styggelse {styg'9ls9') 
stygger (styghr) 
stygging {styg-irj') 
-stygglig -gt {'Styg'lig -gt el. -kt) 

i smns. veder-st. 

^tyggiia (styg^na^) 

stygisk -skt {sty-gisk -skt eller 
mindre noggr. -5^ 

stygn, se styng 

stylta (styHa^) subst. 

stylta {styHa') värb 

stymmelse {stym-dlsd^)^ tillstymm- 
else 

stympa {stym'pa^) 

stympare {stym'pard^) 

stymperi (stym'peri') 

styng [sfyt]') säll. stygn {styrfn\ 
se sting 

styr [sty-r), i styr, över styr 

styra {styra^) 



305 



styrbord {styr-hw^-rd el. styWhoyrd)] 
styrmann [styr-man' vanl. sty-r- 
man) 

styre {styrd') 

styrelse {styrdlsd^) 

-styrig -gt (sty^rig -gt el. -kt) i 
smns. t. e. o-st. 

-styriDg {-sty^riff) i smns. t. e. 
o-st. 

styrka . (styvka^) värb, styrkte 
styrkt (styrktd' styr -ht vulg. 
mindre noggr. -rtd^ -xH) 

styrka (styrka') subst. 

-styrkan (-styr^kan) till-st. 

styrsel (styv-sdl el. sty-r-) 

-styrsel (-styr^Sdl) i smns. t. e. 
ut-st. 

styv- (styv-) i smns., styvbarn 
{styv-b. el. sty-b. säll. styb'v^rn) 
styrbroder, styvdotter, styv- 
fader el. styvfar (styv-fv^r äv. 
styf'ar^) styvföräldrar, styv- 
moder el. styvmor {styv-mco^r 
även stym'0}r^) styvmoderlig, 
styvson, styvsyskon, styvsyster 

styv -vt (sty-v -Yt el. -ft) 

styva (styva') 

styvna {styvna') 

stå (stå-) stod {stco^d ledigt sta)- 
vårdsl. är stco-g i analogi med 
slw-g av slå) stodo -e {sta)'dco^ 
-d') stått {stoti) -stådd {-stod' t. 
e. på-st.) -stånden {-ston^ddn t. 
e. upp-st., up'-ston'dna mindre 
noggr. -on^a) 

stål {stå'l) 

ståla {stå'la') 

Lyttkena och "Wulff, Sv. Uttalsordbok. 



stånd (ston-d vnlg. ston-) i stånd, 
till stånd, istånd- (rstond- el. 
iston'd-) t. e. iståndsätta; ur- 
stånd- (tu*rstond- el. mrston-d-) 
u.-sätta; ständer (stän^ddr) 

stånda (ston*da') 

ståndare (ston-dard') 

-ståndare {ston^dard) i smns. t. 
e. före-st. 

-ståndarinna {-ston^darwa') i smns. 
t. e. före-st. 

-ståndelse (-ston^ddlsd) i smns. t. 
e. upp-st. (äv. upstånfd-) 

-ståndlig -gt ('Ston^dlig -gt el. -kt) 
i smns. t. e. oemot-st. 

stång (storj-) stänger (stätfdr) 

stånga (storj^a') 

stånka (storj^ka^) subst. 

stånka (storj^ka^) värb 

ståt {stå^t) 

ståta (stå'ta^) 

ståtlig -gt {stå'tlig^ -g t el. -k^t) 

ståtligen (stå'tlig9n') 

stäcka (stäk-a') 

städ (stä^d i n. ö. Svl. sté-d) 

städa (stä'da' i n. ö. Svl. sté'da') 

städare {standard' i n. ö. Svl. sté--) 

städer, se stad 

städerska {stä'd9vska' i n. ö. Svl. 
sté'-) 

-städes ('Stå' dos el. städi-s i n. ö. ^ 

Svl. -5^^'- i smns. med alle-, 

annan-, fler-, någon- (nån-), 

mången-, samma-, somlig-, här-, 

ingen-, där-, hvar-; utt. hvard. 

-stängs el. -stanks [men äj med 

smns. här- och c?är-]; samma-, 

20 



306 



här- o. där-st. utt. av. -stå^ddS] 

nägra utt. ibl. s&som skilda ord: 

nå-gon stådds^^ irj'9n^ st., mor]'9n^ 

st,)] tillstädes {til''Stä'das) el. 

till städes {stä'd9S^), tillstädes- 

(til'Städ9S' eller tilstä-dQS-) t.- 

komma 
städja (8tä'dja^ i n. ö. Svl. sté'- 

hvard. stä'da^ vnlg. 5^0-') städjer 

el. städer stadde {stad'9^) stadt 

(stat-) stadd (stad-) 
städja [stä'dja^ i n. ö. Svl. sté'-) 

subst. 
-städja ('Stå^dja i n. ö. Svl. -sté^-) 

i smns. till-st. 
-städjelse {-stä^dplsd i n. ö. Svl. 

-sté^-) i smns. t. e. till-st. 
städse el. stads {stä'dsd* el. ^^ö-^d^ 

äv. stäA-S9^) 
städsel el. -sia {städ- sal äv. stät-Sdl 

säll. stä^ds9l vulg. stäs-dl, eller 

-sW) 
städsla {stöÅrsla' äv. stäPsW säll. 

stä'dsla^ vulg. stäs*la^) värb 
stäk el. stäke {stäfh el. stä'1c9' i 

n. ö. Svl. sté'-) sund, fårj- 

ställe 
ställ {stäV) 
ställa {stäPa') 
-ställan {-stäVan) i smns. t. e. 

hemm-st. 
ställare {stäVard^) 
-ställare {-stäVard) i smns. t. e. 

skrift-st. 
ställe {ståld^) i stället, i ställetför 
-ställelig -gt {-ståVdlig -gt el. -Jet) 

i smns. t. e. äter-st. 



-ställelse {-stal^ilsd) i smns. t. e. 

in-st., tillfreds- st., åter-st. 
-ställeri {-stäVeri^ el. -er»*) i smns. 

t. e. skrift-st. 
-ställerska {-ståVdrslca) i smns. t. 

e. skrift-st. 
-ställig -gt ('StälHg -gt el. -M) i 

smns. t. e. lik-st., värk-st. 
stämma {stämda*) kalla, stämde, 

stämt, stämd, stämning 
stämma {stäm'a^) hämma, stämde, 

stämt, stämd, stämning 
stämma {stäm'a^) giva rätt ton, 

stämde^ stämt, stämd, stämning 
stämma {stäm'a^) röst 
stämma {stäm'a') musikparti 
stämma (stäiwa^) sammankomst 

stämmo- {stäm-O)-) 
stammare {stäm-ard^) 
-stämmelse (-siäm^dlsa) i smns: t. 

e. överens-st. 
-stämmig -gt {-stäm^ig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. lik-st., en-st., fyr-st. 
stämpel {stäm'p9l') 
stämpla (stäm-pW) märka 
stämpla {stäm-pla^) forehava an- 
slag 
stämplare (ståm-plard^) . 
ständer, se st&nd 
ständig -gt {stän-dig' -g*t el. -k't) 
-ständig -gt (-stän^dig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. fuU-st., själv-st., 

till-st. 
-ständlig -gt {-stän^dlig -gt el. 

-kt) i smns. t. e. om-st. (äv. -än'-) 
stänga {stäf]'a') 
stänge {stätfd^) stängsel 



307 



stängel [stärj-dl'' el. indiv. stärjhl) 

stänger, se stång 

stängsel {stärj-sdl) 

stänk (stäfj-h) 

stänka -kte -kt (stäf]'ka^ -rj-Jäd^ 

-rf'M mindre noggr. -rftd^ -rjH) 
stäpp {stäjp^) 
stärbhus (stcerb-hm^s) 
stärka (stcevJca') stärkte stärkt 

[stcerJcto^ -r-ht mindre noggr. 

-r-^a* -r-'^ mindre ofta efter 

tungrots-r) 
stärkelse (stcerTcdlsd^) 
stätta (stät^a'-) 

stäv (stärV i n. ö. Svl. sté-v) 
-stäv {-stä^v i n. ö. gvl. -sté^v) i 

smns. ord-st. 
stäva {stå*va^, j n. ö. Svl. sté'va^) 

subst. 
stäva {stä*va^ i n. ö. Svl. sté'-) 

värb, sjötärm 
stäver, se stav 
stävja {stå' v ja'' i n. ö. Svl. sté'- 

säll. stävja') 
stöd {st0'd) 
stödja el. stöda {st0'dja^ el. st0*da' 

indiv. stöd'ja^ hvard. o. vulg. 

st0') stödde {stöd'9') stödt {stöt-} 

stödd (stöd-) 
stök {st0-Jc) 
stöka {st0'ka^) 

stökig -gt (st0-kig^ -g^t el. -kH) 
stöld {stöl-d) 
stöna (st0'na^ el. st0'na^) 

stöp (5#j0f-*i?) 

stöpa {st0'pa') 
stöpare {st0'pard^) 



stöperi (st0'peri^ 
stöpig -gt {st0'pig'' 'gH el. -¥t) 
stör {stö'V i Svl. -ö3'r) stake 
stör {stÖ^v i Svl. '(B'v) fisk 
störa {stö'ra'' i Svl. 5^05 •-) oroa 
störa (stÖ'ra^ i Svl. 5^6B'-) uppsätta 

störar 
störare {stö^rard'' i Svl. s^ös*-) 
störerska {stö-rdtska^ i Svl. s^c»'-) 
större störst, se stor 
stört {stWT-t) 
störta {st(BTta^)' 
-störtig -gt {'StodiHig -gt el. -kt) 

i snms. t. e. gen-st. 
stöt {st0H) 
stöta {st-0'ta^) stötte (stöt'é^) stött 

stötare {st0'tard^) 

stötel {st0tdV) 

-stötlig -gt {'St0HUg -gt el. -Ä^) i 

smns. t. e. omkull-st. 
stötta {stöt'a^) värb 
stötta (stöPa^) subst. 
-stötting {-stötHrj) i smns. spark-st. 
stöv (s^j0f'«;) 
stövå (st0*va^) 
stövare {st 0' var 9^) 
stövel {st0'Vdl el. vanl. stövhl) 
stövla [st0'vW el. vanl. stövla') 
stövlett (stövlat-) 
siiav (5Meö'i;) 
subaltärn [suValtcB-rn stund, indiv. 

[Skäne] -cer-n) 
subjekt [subjäk-t el. 5m-) 
subjektiv -vt (subjäkti-v el. sm- 

el. suh-jäkti^v -Yt el. -/if) 
subjektivism (suhjäktivis-m el. 5m-) 



308 



subjektivitet {sub'jäkti'vite't el. sm-) 
sublim (subWm el. sm-) 
sublimat {siib'UmV't) 
sublimera {suh'lime*ra) 
sublimitet {sub'limite't el. subW- 

el. sm-) 
subordination {sub'ordinafojhn el. 

smhor'- el. -tfco-n) 
subordinera {suh'ordine'ra el. ss. 

frg.) 

subrett {smhrät-) 

subsidier {stibsi^diQr el. -rdidr*' 

suhS' el. sups-) subsidie- {suh- 

svdid' su\h el. sup-) 
subsidiär {suVsidiäfr suVs- eller 

sup*S' i Svl. -eg-r) 
subsistera (suVsiste-ra suh'S' eller 

subsistens {$i4l'sistän^s el. ss. frg.) 
subskribent(stt&'5A;r»6äw-'^ el.ss. frg.) 
subskribera {sub'skribe'ra el. ss. 

frg.) 

subskription {sub'skripfcO'n eller 

SS. frg.) 
substans (substan-s suhs- el. sups-) 
substantiv [substanWv suh*s- el. 

sup'S-) 
substantiv -vt (sub'stantify suh's- 

el. sup'S' -Yt el. -ft) 
substantivisk -skt {suVstanti-visk 



noggr. -st) 
substantsiell el. -nsiell {sub'stant- 

siäV el. -nsi- suVs- el. sup's- 

indiv. av. -ä-7) 
substituera (siib'stitme'ra suVs- 

el. ^wy^-) 



substitut {suVstUm-t el. ss. frg.) 
substitution [sub'stitvif(iQhh el. ss. 

frg. el. -tfw^n) 
substrat {stibstrv-t suhs- el. sups-) 
subsumera {sub'svime'ra suh's- el. 

sup's- el. -swm-) 
subsumtion {sub' sumfujhn el. ss. 

frg. . el. -tfixJhYi) 
subtil (subti'1 suhti^l el. supti^l) 
subtilitet {suVtilite-t 5wV- el. sw^'-) 
subtrahera {sub'trahe-ra sub't- el. 

swp'^-) 
subtrahend {sub'trahänfd el. ss. 

frg-) 

subtraktion {sub'trakfa)^n el. ss. 

frg. el. -tfojhn) 
subvention {suVvänfco^n el. 4f(o^n) 
suck (äwä') 
sucka (5WÄ;*a*) 
suckan (swA?*aw') 
suckare (swÄ^ara*) 
suckat {sukv^t el. sm-) 
sudare (swdar^') en tångväkst 
sudd (swe?-') neutr. 
sudd {sud') mask. 
sudda (sud'a^) 
suddare (sud-ard^) el. 
sudder {sud'9r) 
sudderi (sud'eri') 
suddig -gt {sud'ig^ -gH el. -kH) 



el. SS. frg. -skt eller mindre suden {stwddn^) t. e. sudna kring- 



lor jfr sjuden 
sudla el. suddla {sm*dW el. sud'la^) 
suffiks [sufik'S äv. sm-) 
sufflera {sufie-ra äv. sm-) 
sufflör {suflö^T äv. sm- i Svl. -ce^r) 
sufflett (si^ät- äv. sm-) 



309 



sug {swfg) 

suga (sm-pa^) sög {s0'g) sögo -e 

{s0'ga)^ -9^) 
suga {stwga^} ett slags väkster 
sugare (stwgard^) 
sugel (sm-gdV), se sågel 
sugen (stwgan^) 
-sugeri {-sm'geri') i smns. t. e. 

blod-s. 
sugga (sug'a^) 
suggestion {sug'jästf(jj^n el. sug'- 

jäfw-n) 
sukcedera {suJcfsede-ra) 
sukcession (suksäfw-n el. -S9-) 
sukcessiv -vt {suk'så8i-v el. -Sd- 

-Yt el. -ft) 
sukt (suJcH) 

sukta {suk*ta^) skämts, för tråna 
sukta {suk'ta^) om läder 
sula {smla^) havsfågel 
sula {smda'') el. säla, subst. 
sula {sm'W) el. säla, värb 
sulagera [stullafe-ra el. suV-) 
sulagemang {smlv'femarj') 
sulfat {sulfv^t) kem. 
sulfid {sulpd) kem. 
sultan (sultv-n) 
sultaninna {suVtaniwa^) 
sumak [swfmah) garv- och fårj- 

ämne 
summa [sum^a') . 

summarisk -skt {sumv-rish -skt el. 

mindre noggr. -st) 
summera (sume-ra) 
summit, se simma 
sump (sum^p) 



sumpig -gt (sum'pig^ -gH el. -kH) 
sund {sun-d hvard. sunf) subst. 
sund -dt {sun^d -n-t vulg. sun-) 

ad], 
sunnan (suffan^) ; sunnanefter, 

sunnanifrän, sunnantill 
sunn- (sun'-) i smns. t. e. sunn- 

tält 
sup (stu^p) 
supa [sm-pa^) söp {s0'p) söpo -e 

{s0'p(a^ 'd') supanmat(5wjpaw-m.) 
supare {sturpard') 
supé {svipC') 
supera {smpeWa) 
superb el. syperb {8m.pcer^ eller 

sypcer-h) 
superfin {stu!pdrfön ^e\. -pcBr-) 
superfosfat {swtp^rfosfvH el. sup^-) 
superi (sm'peri') 
superintendent (sm'p9rin'tändän't 

el. 't9n-) 
superkar j el. -arg (stu'p9rkar'j el. 

sup'- el. -ar-g) 
superlativ (sup'9rlati'V el. stu'p- 

el. sup-9rlati^v äv. smpce'rlati^v) 
superlativ -vt {sup'9rlati'V eller 

stu'p- el. sup'9rlati^v -vt el. -ft) 
superstition {sup'9vstitfwhn eller 

sm'p- el. -i?^r- el. -/cth^w) 
superstitiös el. -tsiös {sup'9TstUf0-s 

el. sm'p- el. -stitsi0-s) 
supig -gt {sm'pig^ -g't el. -ä^^) 
supinum el. supin (suipi'wwm* el. 

smp«'w) 
suppleant el. -ang {sup^lean-t ibl. 

-arj^) 



310 



supplement {sup'lemän't) 
supplementär {sup'lemäntä-T eller 

-W9W- i Svl. -ce-r) 
supplera {suple-rä) 
supplicera (sup^lise-ra) 
supplik {supKh äv. sm-) 
supplikant (sup^likanH) 
supponera {sup^oyne-ra) 
supposition {8up'(asif(x]hn el. -tfw-n) 
suppuration (sup'mrafu)^n eller 

-tfco-n) 
suppurativ- -vt (sup'uxrati^v -vt 

el. -ft) 
suppurera {sup'mre-ra) 
supranaturalism* (stu'pranat'mra' 

lis-m el. 'Cdm*') 
supranaturalist (8m'pranafmraliS't 

el. -atm'-) 
supranaturalistisk -skt {stu'pra' 

nafmralisHisk el. -aftuf- -skt el. 

mindre noggr. -st) 
supremat (sup'remv't) el. 
supremati {supW^mati* el. svipre'') 
suput (svipvjift) 
sur {^tufv) 

surdin (surdi-n) el. sordin (sordi^n) 
surmulen (stwr-mm^hn) 
surna (stwrna^) 
surprenant el. syr- [sur^prenarft 

vanl. syv'-) 
surprenera el. syr- {sur^prQne-ra 

vanl. syr'- vulg. syp*-) 
surpris el. syr- {suvpri-s el. syr-) 
surr {sur-) 
surra {sura^) 
surra {suva^) fastgöra 
surrare (sur'ar9*) 



surrogat (sur'(ji)gv't el. -rå-) 

surv (sur-v) 

survel (sur'V9P) 

survivans el. syr- {sur^vivarfs vanl. 

syr'-) 
sus {swfs) neutr. 
susa {sm-sa*') 
susare {siwsard^) 
susen [stufsdn) mask. best. form 

i uttr. : det gör s. 
suspendera el. sys- {sus^pände-ra 

el. sys'parjde-ra) 
suspension el. sys- (sus'pai]faj^n 

el. sys'-) 
suspensiv el. sys- -vt {sus'pänsi-v 

el. sys'parjsi'V -vt el. -ft) 
sussa (sus*a^) söva 
sutare {stu'tar9^) 
sutenera {sufene-ra äv. sm't-) 
sutt {sut') en havsstrandsväkst 
sutta (suta') kasta 
sutto -it, se sitta 
sutur (smtm-r) 
suvenir (smv'eni^T el. suv'-) 
suverän {smi/erä^n el. suv'- i n. 

ö. Svl. -é-n) 
suveränitet (smv^erWnite-t el. -ne- 

i n. ö. Svl. -re'n-) 
svabb (svaV) 
svabba (svab'a^) 
sv8ikbel {svD^hdl) 
svabla (svvbW) 
svacka {svak'a') sänkning 
svada (svvda^) 
svag -gt {svv-g -gt el. -kt) 
-svaga {-svv-gä) i smns. fbr-sv. 
svaj {svaj') 



311 



svaja {svaj'a^) 

sval {svv'l) 

svala (svt>'la^) värb 

svala {svt>'W) subst. 

svala {svvh^) 

svälj (svaVj) 

svalka {sval'ka^) värb 

svalka {sval-ha^) subst. 

svall {sval^ 

svalla {sval'a^) 

svallig -gt {sval'ig' -g^t el: -k^t) 

svalna {svvlna') 

svalt, se svälta ^ 

svalting {svaHir]^) en vattenväkst 

svamla (svam'la^) 

svamlig -gt (svam'Ug' -g^t el. -kH) 

svammel (svamhl), svamlet 

svamp {svam^p) 

svampa {svam*pa') 

svampig -gt (svam-pig^ -gH el. -kft) 

svan (svv^n) 

svang [svar]') subst. 

svang {svarf) adj., se sväng 

svank (svatj-k) 

svans (svan-s) 

svansa (svan'sa^) 

-svansad -at {svan^sad -at) i smns. 

t. e. tjock-sv., län^-Bv. 
-svansig -gt {-svan^sig -gt el. -kt) 

i snins. t. e. läng-sv. 
svar [svD^ry, svaro- (5«;oTt(i-) 
-svar {-svo^t) i smns. fbr-sv. 
svara {svvra^) 

-svara {-svo-ra) i smns. för-sv. 
-svårare (-sw^rard) i smns. för-sv. 
-svararinna {'Svv'rarin*a') i smns. 

fbr-sv. 



-svarig -gt (svv^rig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. mot-sv., an-s v. 
-svarlig -gt [-svvWlig -gt el. -kt) 

i smns. ofor-sv. 
svart {svarH) 
svartna {svartna^) 
svarv [svar-v) svarvstol 
svarva {svar'va'') 
svarvare (svarvard'') 
svassa {svas^a') 

svassig -gt {svasig^ -gH el. -kH) 
svavel {svt)-vdl) 
svavla [svD*vla^) värb 
svavla [svvvW) subst. t. e. väte-s. 
Svea {sve^a*) Svea landskap 
sved, se svida 
sveda (sve-da') subst. 
sveda (sve^da^) svedde, svedd, 

svedt {sved'9^ sved- svet- i n. ö. 

Svl. svär) 
svedja [svedja^) värb 
svedja {svedja^) subst. 
sveitseri {8v'é,j'isQri- el. svä- mindre 

noggr. -fs') se* schveitseri 
svek, se svika 
svek {sve-k) 

sveklig -gt (sve'kUg^ -gH el. -kH) 
svensk -skt {sv>än-sk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
svensk (sväfifsk) subst. 
svenska {svän^ska') 
-svenska (-sväfirska) i smns. fbr-sv. 
svep {sve-p) 

svepa {sve*pa') omlinda 
svepa [svepa') fara, bläsa 
svepe [svcpd^) 
sveperska {sve^p^rska^) 



312 



Sverge {svcer-jd) 

svetsa svessa el. svässa {svetsa^ 
i n. ö. Svl. svä-, sves'a^ eller 
sväs'a') 

svett (svet- i n. ö. Svl. svåt-) 

svettas {svetas^ i n. ö. Svl. svä-) 

svettig -gt {svet'ig^ i n. ö. Svl. 
svä- 'g^t el. -¥f) 

svickel {svik- dl) byggnadstärm 

svicka {svih-a^) 

svickla (sviJcla^) 

svida (svi*da' vulg. svi-) sved 
(sve-d vnlg. sve-) svedo -e {sve- 
dd}' '9') 

sviga {svi'ga^) ge sviga, giva vika 

svika {svi'ka^) svek (sve-k) sveko 
-e {sve'k(o^ -9*) 

sviklig -gt (svvklig^ -g't el. -kH) 

svikligen {svvkligon^) 

svikt {svikft) 

svikta {svik'ta^) 

svimma {svim'a^) svimning 

svin {svi-n) 

svina [svvna') 

svindel [svin-ddP säll. svin^ddl) 

svindla {svwdW) 

svindlare {svin^dlard') 

svindleri [svin^dleri-) 

svindlig -gt {svin^dlig'' -gH el. -¥t) 

svineri {svi'nQri^) 

sving [svirf) 

svinga {svitj'a*) 

svingare {sviryard^) 

svingel {svirj'dV) 

svinka {svirj'ka^) 

svinkare {svif]'kar9^) 

svinks, se sfinks 



svinna (sviffa^) 

-svinnelig -gt {-svinWg -gt el. 

-Ä;^) i smns. över-sv. 
svirra eller svira {svir'a^ vanl. 

svrra^) 
svirrare eller svirare {svir'ar9^ 

vanl. svi' rar 9^) 
.svirvel (svir-V9l^) 
sviskon (svis-kon^) 
svit (svi-t) 
svor, se svära 
svordom (svwr-diom^) 
svullen (svul^n^) 
svullna (svul-na*) 
svullnad (svul^nad^) 
svulst (svuVst) 

svulstig -gt [svul-stig' -gH el. -kH) 
svulten -it, se svälta - 
svuren -et, se svära 
svyck (svyk^) 
svycka {svyk'a') 
svyckare (svyk-ard') 
sv&ger (svå-gdr) 
sv&l [svå^l) 

svälon {svå'lon') odon 
sväng {svorf) el. svang [svavf) 
svår [svå-r) 
svära {svå'ra^) adv. 
-svära {-svå-ra) i smns. för-sv. 
svärighet {svå'rig-heH) 
svärligen {svå'rlig9n') 
svägerska {svä'g9vska^ i n. ö. Svl. 

své'-) 
svälja (svål'ja^) 
svälla' {sväVa^) 
svält {sväVt) 
svälta {svälta^)', inträns, svalt 



i 



313 



(svdlH) svulto -e -it -en (svuHo)^ 

svälta {sväl-ta^) träns, värb 

svämma (sväm'a'), -svämning 

sväng {svärj') 

svänga {svätj^a^) 

svänga (sväi]'a^) bada hästar 

svängare (svätj^arg^) 

svängel {sväf]'9l^) 

svann (svan-) 

svär, se sfär 

svär- (svä-r- i Svl. -ce-r-) i smns. 

svärfar (vanl. svcer-) -mor (ibl. 

svcer--) -dotter -son -föräldrar 
svära, se svärja 
svärd {svm-rd) 
svärja el. svära {sv(Br'ja' även 

ledigt svwrd" i Svl. svcd'-) svor 

(svco^r) svuro -e (svm-ro)^ -9^) 

svurit {svm'riP ) svuren {svm^ron^) 
svärjare {svcerjaro') 
-svärjelse {-svcer^jdlsd) i smns. t. 

e. av-sv. 
svärjerska (svcevjdrsha^) 
svärm (svcer-m) 
svärma (svcBrma^) 
svärmare (svcer'mard') 
svärmeri {svcer^meri-) 
svärmerska {svcer'm9rska^) 
svärmisk -skt {svcer-misk -sTct el. 

mindre noggr. -st) 
svärta {svcBvta^) värb 
svärta (5t;ccr*ifa') subst. svart fårj 
svärta (svcetia^) ett slags fågel 
svartare (svcevtaro^) 
svässa, se svetsa 
sväva (8vä'va*' i n. 'ö. Svl. své'-) 



sy {sy-) sydde {syd-o^) sytt {syt-) 
sydd {syd') sys {sy-s . hvard. 
sys-) synål {sy-nå^l ofta syn- ål) 

sybarit {sy'bari-t el. syb'-) 

sybaritisk -skt {sy'hariHisJc el. 
syV- -skt el. mindre noggr. -st) 

sybehör {sy-heJiÖ^v i Svl. -m^r) 

syd {sy-d) sydost {sydoJsH) syd- 
väst {sydväs-t) 

sydlig -gt {sydliga -gH el. -JcH) 

syenit {sy^eni-t) mineral 

syffisans {syfisarj-s äv. syf'isaYj^s) 

syffisant {syfisarj-t) 

syfta {syf-ta^) blöta malt 

syfta {syf'ta^) sikta 

syfte, {syf-td^) 

syjett {sy/ät') 

sykomor {si/håmå-T el. syh'- el. 
-Q)m-) 

syl {sy-l) 

sylf el. sylfid {syVf el. sylföd) 
sylfidisk -skt {sylfi-disk -sJct el. 

mindre noggr. -st) 
syll {syV) 
syllogism {syVågis-m el. -cog- i 

Svl. äv. -oji-) 
syllogistisk -skt {syVågisHish el. 

ssl frg. -sht el. mindre noggr. -st) 
sylo-, se ksylo- 
sylt {syVt) 
sylta {syHa^) subst. 
sylta {syHa^) värb 
symbol {symbå-l säll. -to^l) 
symbolik {sym/båli-Jc el. -bo)-) 
symbolisera {symlbålise-ra el. -bco-) 
symbolisk -skt {symbå-UsJc säll. 
.-&W-- -skt el. mindre noggr. -st) 



314 



symfoni {sytnffåni' el. -/w-) 

symmetri [sym'&tri^) 

symmetrisk -skt {syme-trislc -sJct 

el. mindre noggr. -st) 
sympatetisk -skt {sym'pateHisk 

-skt el. mindre fioggr. -st) 
sympati (symfpati-) 
sympatisk -skt (sympn-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
sympatisera [sywfpatise-ra) 
symtom eli symptom (symtå^m 

säll. symptå^m) 
syn (sy-n)] i syne (syfiQ^) 
syn (sy-n) ansikte, i synen 
syna (syna^) 

-syna (-sy^na) i smns. t. e. å-s. 
synagoga [syna-gto^gd) 
synas {synas^) syns {sy-ns vanl. 

syn^^s) synts {sy-nts ofta syn-ts) 
synd {syn-d ledigt syn-) 
synda {syn-da') 
syndare {syn'dard^) 
syndelig -gt {syn-ddlig^) för&ldr. 
synderska {syn-ddvska') 
syndig -gt {syn'dig^ *-gH el. -kH) 
syndikat {synfdikvH) 
-syning (-sy^nirj) i smns. till-s. 
synkope el. synkop [syn-kåpo el. 

synkå^p) 
synkopera ($yn'kåp9^ra) 
synlig -gt {synliga -gH el. -kH) 
synligen (synliggn^) 
synnerhet [syn-dr-hdH el. syn-dr- 

he't) ; i synnerhet, i all synnerhet 
synnerlig -gt {syn*9rUg^ -gH el. -k^t) 
synnerligen (syn-grWgdn) 
synod [synto^d) 



synodal {sy'ncodp-l el. syn'-) 
synodisk -skt (synw^disk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
synonym {syn'åny'm el. -om-) 
synonjnni {syn'ånymi^ el. -om-) 
synonymik {syn'ånymi'k el. -wn-) 
synoptisk -skt {synop^tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
-synt (-sy^nt äv. -syn't) i smns. 

t.- e. när-s., bok-s. 
syntaks (syntak^s) 
syntaktisk -skt [syntak-tisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
syntes {synte-s) 
syntetisk -skt {synte-tisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
syperb, se superb 
syra {syra^) vätska 
syra {syra^) surhet 
syra {syra^) en ört 
syra {syra') värb 
syre {syrs*) 
syren {syre-n) 
syrkupp {syvkup^ vanl. syr-kup^ 

el. syr'-) 
syrkuppera {syr'kupe-ra el. -km-) 
syrlig -gt {syrlip* -gH el. -kH) 
symumerär {syr*num%rci^v el. -wui- 

el. syrnuwl- i Svl. -ec-^r) 
syrsa {syt'sa^) 

syrprenant -nera syrpris, se sur- 
syrtut (syrtud^t) 
syrup, se sirap 
syrvivans, se sur- 
syska {sys'ka^) en väkst 
syskon {sys kon^) 
syspendera syspension, se susp-. 



315 



syssla (s^5*?a*); syssel- {^ys^ol-) 
s.-sätta, sysslo- [sys-lcj-) 

syssla {sys*la^) värb 

syssling [sys'Ufj') 

systäm el. -em {systä^m -é-m el. 
-e-m) 

systematik [sys'temati-k el. syste'-) 

systematisera {sys'temafise-ra) 

systematisk -skt [sys'temx>Hisk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

syster [sys'tdr^ i Skåne sys-t9r) 

systerlig -gt {8ys't9rUg^ -gH el. -IcH) 

så, [så') adv. o. konj., så, där, så 
här, så mycket, så vida, så 
vidt, for så vidt, så till vida, 
så väl som; så att, så framt, 
så när, så snart, så länge som, 
så vid lag; så el. såå [så^ så'^ 
eller så-å^)] ja så, -se ja; såja 
[så^ja sällan soj-a) såmedelst 
{så''me^ddlst eller såf-m^ddVst) 
så kallad, så att säga 

så {så')] i så måtto, i så (el. så- 
dant) fall, på så (el. sådant) 
sätt 

så {såf) subst. 

så [så') sådde {sod'd^) sått {sot-) 
sådd [sod') sås {så^s hvardagl. 

SOS') 

sabel [såfbdl i n. Gtl. indiv. sé^bdl) 

såd [så^d) spad 

sådan -nt -na (så^dan ^nt samman- 
dragas hvardagL ofta till såfn 
el. son- son-t son-a jfr -dan 

sådd [sod') 

sådig -gt [så- dig' -gH el. -kH) 

sådor (så'doyr^) 



såg (såfg) 

såg, se se 

såga [så'ga*) 

sågare {så'gar9^) 

sågel (så-ggl) el. sugel el. såvel 

såla el. -le {så'la^ i n. Gtl. s&W 

el. -I9') el. sula, subst. 
såla {så-W i n. Gtl. sö-W) eller 

sula, värb 
såld -de, se sälja 
således {så-'le^dds såfhdds eller 

så'hdds') 
såll (50^) 
sålla [sol-a^) 
sållare [sol-avd^) 
såUerska {sol'9Tska') 
sålt, se sälja 
sålunda, se -lunda 
såmedelst, se så 
sång {sorj') 
sångare {soi]'ar9') 
sångerska ' [sorf9Yska^) 
såpa [så'pa^) subst. 
såpa [så'pa^) värb 
sår [så'v) 
såra {så-ra^) 

sårig -gt [så-rig^ -.gH el. -kH) 
sårna [så'rna^) 
såmad [så-rnad^) 
sås {såfs) 
såsa [så^sa') 

såsig -gt {så'sig^ -gH el. -¥t) 
såsom {så^-sovnt) 
såt {så^t) neutr., fog 
såt {saft) mask., jakttärm 
såt [saft) adj. 
såta (så'ta^) hopsätta hö 



316 



sate el. -ta (så^to'^ el. -/a*) höstack, 

volm 
-s&te ('Så^to) i smns. under-s. 
s&va {så-va'' i n. Gtl. s6'va') 
s&vare {8å'var9^ i n. Gtl. sö'-) 
såvel {såfvdl i n. Gtl. so^v9l) el. 

sugel 
såvera {såve-ra) 
s&vra {så'vra^ i n. Gtl. 5Ö'«;ra' 

indiv. stund, sof-ra') 
säck (5äA>') 
sacka (säÄ'a*) 
säd {sä-d i n. ö. Svl. sé-d, vulg. 

so-) 
sade {sä'd9^ i n. ö. Svl. sé-dd') 
säga el. säja {sä'ga^ i n. ö. Svl. 

sc'- vanl. sä^^a* el. sö-) sade 

[$v'dd^ umgängl. sv-] sv-g är 

en vulgär analogiform i n. ö. 

Svl.) sagt (sak-t) sagd (sag-d) 

s 

-sägelse {-sä^gdlso in. ö. Svl. -st- 
hvardagl. -säj^glsd el. -sä-) i 
smns. t. e. mot-s., av-s., tack-s. 
(äv. taks'tj'dlsd), till-s. 

sägen {sä^g9n el. sä'gdn^ i Svl. sé- 
ibl. hvardagl. s'é.j'9n el. 50-) el. 
sägn (sär/n) sägner {söfgndr el. 
sårj-ndr el. sårj*n9r^) 

-säglig -gt {-säglig i n. ö. Svl. 
56*- hvard. -sÅj^lig el. -5ä- -g^ 
el. -Jet) i smns. t. e. mot-s. 

sägra (sä-gra^ i n. ö. Svl. sé'-) 

säj (5ä/ el. säj') fisksort, t. e. 
gräsäj 

säjare (s'Åj'ar9^ el. sä-) visare 

säjd {82kj'd el. säj'd) 

säjda (séj-da^ el. 5ä-) 



säjdel (sé,j-d9l el. 5ä^*"dfp?' el. -sä-) 

säjlare (5äjf-?ara' el. 5ä^*'-) 

säjnfall {s%.j"n'faV el. 5ä-) 

säjsa {s'Åj'sa^ el. 5ä-) 

säker (så^k9r i n. ö. Svl. 5^'-) 

säkerligen {sä'kprli^g9n i n. ö. 
Svl. sé'-) 

saks (5äX;-'5) 

säksa (säk'sa^) 

säkstant [säkstan^t) 

säkstäm (säkstce-rn i s. Gtl. äv. 
-cer-n) 

säkstett {säkstät') 

säkstia [säkfstia) 

säkstio el. säksti [säk^-stia) el. -ti) 
säkstionde (säk'Stiond9*' eller 
'On^d9 el. säk'Stiond9' el. -on'd9] 
vid smns. med ord som be- 
gynna med (Ä-ljud elimineras 
vanl. 'd9- t. e. s.-del) 

säkston {säk'ston') säkstonde 
{säk'stond9^ el. 'On^d9\ ang. -e^a- 
ss. frg.) 

säkt . (säk't) 

-säkt (-säk^t) i smns. ur-s. 

-sakta {-säkHa) i smns. ur-s. 

säkterisk -skt (säkte-risk -skt el. 
mindre noggr. -st) 

säkterism (säk'teri8'm.) 

säkterist {säk'teris-t) 

säl el. själ (5ä-7, kallas vid Öster- 
sjöns stränder vanl. fä^l i n, ö. 
Svl. -e.7) 

sälj (säVj) 

sälja (säl-ja^) sälde {söl'd9^) salt 
(soZ-^) såld (5oZy) 

säljare (säl'jar9^) 



317 



säljerska ($äl'J9TsJca^) 

säll {säV) 

säll- (säl*-) i smns. t. e. sällsam, 
sällspord, sällsynt 

sälla {säl'a^) 

sällan {säl-an^) 

sälle (säZ*a') säll- {sal*-) i smns. 
sällskap, sällskapa -are -erska 
-lig {-shv^pa -ar9 -dYsTcd -lig) 

sällträ {säl''trä') 

sälta (säHa^) subst. 

-sälta {-sälHä) i smns. t. e. ur-s. 

sältig'-gt (säl'tig' -gH el. -hH) 

sälting (säHif]^) 

sältra {säl'tra^) 

sämjas (säm'jas^, säll. sä'mjas^ i 
n. ö. Svl. se*-), sämjes el. sams 
(säm-Sj el. 5ä%s i n. ö. Svl. 
56-'-) sämdes {säm'd9S^ el. sä'm- 
cZ95* i n. ö. Svl. 56'-) sämts 
(säm-ts el. safrMs) 

sämja (säm'ja\ säll. sä-mja^ i n. 
ö. Svl. sr-) subst. 

-sämra (-säm^ra) i smns. för-s. 

sämre {sämWd) sämst {säm-st) 

sämsk (säm-sk) 

sämgka {säm'ska^) 

sända (sän-da') sändt [säi^t) sänd- 
ning [sän'dnirf mindre noggr. 
säwirj^) 

-sändare {-sän^dard) i smns. t. e. 



in-s., av-s. 



-sändelse {-sån-ddlsd) i smns. t. e. 

fbr-s. 
sänder {sän-ddr)) i sänder, om 

sänder 
säng (säf]')] till sängs 



sänka (särj^ka^) sänkte sänkt 
{säYj'ktd^ särfkt mindre noggr. 

sänka {särj^ka') dalsänka 

sänke {sär]'k9^) 

sanna [säwa^ el. sän^ä) s.-bark, 
sännetsblad {sän'9ts-b,) medic. 

sär {sä'T i Svl. sce-r); i sär 

särdeles {scB'r'de*l9S el. s6B'rdeldS*) 

särk [scer-k) 

särla (sä'rla^ i Svl. see'-) 

säsong (säsoYj') 

säte (sä't9^ i n. ö. Svl. sé't9^y 

Säter (sä't9r i n. ö. Svl. sé't9r) 

säteri el. sätteri (sWteri- även 
säiferi') gods med vissa för- 
måner 

-sätsig -gt {-säé^sig -gt el. -Ä^) i 
öinns. t. e. under-s. 

sätt (sät-) 

sätta (sät-a^) . satte (sa^9*) satt 

sättare {såt'ar9^), 

sätteri (säferi-) i boktryckerier 

-sättlig -gt {'Säflig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. av-s. är-s., över-s. 
säv {sär v i n. ö. Svl. se- v) 
sävenbomm (sä'V9n'ho)m'^ in. ö. 

Svl. sé'-) 
sävlig -gt {sä'vlig^ -g^t el. -k^t i 

n. ö. Svl. se-') 
socken {sökhn el. s'ök'9n'') 
söder {s0'd9r) subst. 
söder {s0'd9r) adv., söder om, söder 

ut; söder ifrån el. söderifrån 
södra el. -e (s0'dra' el. -a* äv. 

s0-dra -a) 



318 



sög, se suga 

sök {s0'k) 

-sök {'S0'k) i smns. for-s. 

söka (s0-ka^) 

-söka {'S0'ka) i smns. for-s. 

sökare {s0'kard^) 

-sökelse [-S0^k9lsd) i smns. t e. 

hemm-s. 
-sökeri {-s0'kQri^) i smns. t. e. 

lyck-s. 
söl [S0n) 
söla {s0'la^) 
sölare (s0'lard^) el. 
söler [s0'ldr) 

solig -gt {80'Ug' 'g't el. -kH) 
sölja (söl'ja^) 
solv [söVv) el. solv 
sömm [söm-) neutr. 
sömm [söm-) mask. 
sömma (sÖm'a^) 
sömmare (5öm*ard') . 
sömmerska [söm'9Tska^) 
-sömmeri [sMeri- eller -er**) i 

smns. t. e. segel-s. 
sömn [söm-n] 
sömnad [söm-nad^) 
sömnig -gt {söm'nig^ -gH el. -kH) 



söndag (sön-dvg sön^da jfr. dag) 

i söadags 
sönder {^ön'd9r vulg. sönhr)] i 

i sönder 
söndra {sön'dra') 
söndrig -gt [sön^drig^ -gH el. -kH) 



söner, se son 



söp, se supa 

sörja [scer^ja^) subst. 

sörja {s(Br'ja') värb 

-sörjare (-scer^jar9) i smns. t. e. 

själa-s. 
sörmlänning (scer^m-länHtj) 
sörpa (scerpa*) 
sörpa (soerpa^) el. sörp (sosr-p) 

subst. el. 
sörpe {soer'p9^) 
sörpla {scsrpla') 
sörplare (scerplaro^) 
söt sött (S0't söt') 
söta (s0'ta^) 

-söta {-S0'ta) i smns. t. e. sten-s. 
sötig -gt (s0-tig^ -g^t el. -k^t) 
sötna {s0'tna^) 
söttma {söt"ma') 
-söttma (söt-ma) i smns. för-s. 
söva -vt (s0*va^ -yt el. -ft) 



T. 



t (te'-) 

ta, se taga 

tabell (tabäV) 



tabellarisk -skt [taVälv-risk 

el. mindre noggr. -st) 
tabellarisera {taVälarHse-ra) 
tabeldät [taVdldåft) 



-skt 



319 



tabelras [taVdlrn-s) 

tabernakel {taVdrntj^Tcdl el. tv'h- 

el. 'Cer-) 
tablå, {tabW) 
tabulatur (taVvilattu^T vulg. taV- 

latwh) 
taburett (taVmrät') 
tack {ta¥) 
tacka (taJca^) värb 
tacka {tak'a^) subst., får 
tacka (taJca^) metallstycke 
tackel' [tah-dl) 
tackla {tah'W) 
tacklascb (taJclv-f) 
tacknämlig -gt (fak'-näm^lig el. 

'ä^m- äv. tahnäm-lig el. -äfm-) 
tacknämligen (taJc-näm^ligQn) 
taddel el. tadel (fad-dl äv. tv-ddl) 
taddla el. tadla (tad'W även 

tv^dla') 
taddlare el. tadlare (tad'lar9^ äv. 

tvdlard*^) 
taddlerska el. tadlerska {tad-hr- 

ska^ äv. tvdhrsJoa') 
-taddlig el. -tadlig -gt {-tad^lig 

el. tt)'dlig -gt el. -M) i smns. 

t. e. o-tadlig (äv. -tv^-d eller 
. -tad^-) 
tafatt (tv-fat^)- 
taffel (taf9l) 
tafs {taps) 

tafsig -gt [tafsig^ -g^t el. -Ä*^) 
taft (taft) 
tag (^o'^) 
taga el. ta (tvga^ umgängl. tv-) 

tager tar {tv-gor umgängl. .^ö-*r) 

pres. tagen el. tan {tt)*gdn^ i 



friare stil tio^n) tag (^»-'^ hvard. 

(»O ^^S (^^''^ vulgärt iojf-^ togo -e 

{ta)'ga)^ -9^) tages el. tas (tvgQS^ 

tt^s ofta ^as') tagit {tvgit^ vulg. 

j^fly**^^ el. #a^') tagen -et {tvgdn^ 

-gt' vulg. ^a^*-dw*) 
tagare (tvgard^) i lekar 
-tagare (-^»*^ar9) i smns. t. e. 

l&n-t., mot- 1., arv-t. 
-tagarinna ['tt)'g<Xrin*d^) i smns. t. 

e. arv-t. 
tagel {tv-gdl) • 
-tagelse {-Mgdlsd) i smns. t. e. 

iakt-t^ 
-tagerska {-MgdTsha) i smns. t. 

e. arv-t., län-t. 
tagg (tag-) 

tagga {tag' a') utskära i taggar 
taggig -gt {tag-ig' -gH el. -¥t) 
tagla {tvgW) sjöt. 
-taglig -gt {-tv^glig -gt el. -Jet) i 

smns. t. e. mot-t., an-t., pä-t. 
-tagligen {-tv^gliggn) i smns* t. e. 

an-t. 
-tagsen (-tag^Sdti el. -tåk^Sdn) i 

smns. t. e. till-t. 
tak {t'o^h) 

taka [tv^Tca^) i taka händer 
taks {tak'S) hund 
taks [tah'S) idegran 
taksä {taJcsa^) 

taksation [taksafio^n el. -tfw^n) 
taksera (takse-ra) 
takserare {takse-raro) 
takt {tak't) 

taktera [takte-ra) angiva takt 
taktik (taktisk) 



320 



taktiker {tak-tikar) 

taktisk -skt (tak-tisk -skt eUer 
mindre noggr. -st) 

tal (fD.7) antal 

tal (tv^l) språk 

tala [tvla'-) 

talan [tvlan^) 

talang (talat]-) 

talare {tvlaro^) 

-taleri {-tvleri- el. -eW*) i smns. 
t. e. stor-t. 

-tålig -gt {-tv^ligk -gt el. -kt) i 
smns. t. e. väl-t., må,ng-t., 
stor-t. 

-tålig ('tvHig -gt el. -kt) i smns. 
t. e. över-t., o-t. (vanl. wtv-lig) 

talisman -er [taVismv-n -mv-nar 
oftast tvlis-mv^n -mn^ndr, stund- 
om genom misstydning tvUs- 
man'' -man^gn -mån' el. -män^dr) 

tälj {taVj) 

tälja (tal-ja^) subst., block 

tälja {tal'ja^) hissa med taljor 

tälja (tal'ja*) värb, insmörja med 
tälj 

taljig -gt {taVjig^ -g't el. -^t) 

talk [taVk) 

tall [taV) 

tallium (taVium) kem. 

tallrik (tal-rik* någon gång ss. 
form. smns.: tal''ri¥ tal-riktar 
motsv. en teckning tallrick) 

talmi (tal-mi) t.-guld 

talmud (taVmmd el. tv-lmud) 

talmudisk -skt (talmtufdisk -skt 
el. mindre noggr. -st) 

talmudist (taVmmdisH) 



talmudistisk -skt (taVmtadis-tisk 

-sk el. mindre noggr. -d) 
talong (talorf) 

-tals (-tt)^ls) i smns. t. e. hop-t. 
tam (tv^m) 

tamarind (tam'arifi^d) 
tamarisk {tam'ariS'k) 
tambur (tambuifr) 
tamburin el. -rang (tam^hmri^n el. 

-rarj') 
tamburmajor (tambvurr-m, el. tawr- 

bvu!rmaj(0'T) 
tamd -de, se tämja 
tamuler (tamiufldr) folkslag 
tamulisk -skt (tamm-Usk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
tamp (tam-p) 

tampig -gt (tam'pig'' -gH el. -k^t) 
tana (tvna*) värb, vara småfånig 
tana (tvna^) subst., sena, fiber 
tand (tan-d ledigt tan^) tänder 

(tän-ddr vulg. tän-dr) 
tända (tan' da'' vulg. tan-a^) 
tandig -gt (tan'dig^ -gH el. -k't) 
tangent (tarjgän-t el. i synn. i Svl. 

tanjän-t] 
tangentsiell (tarfgäntsiåV el. ss. 

frg. -n^jä- indiv. ^äfl) 
tangera (tarjge^ra «1. i Svl. tan- 

je-ra) 
tanig -gt (tvnig^ -gH el. -k''t) 

småfånig, halvsömnig 
tanig -gt (tvnig^ -g*t eller -kH) 

slankig 
tanke el. -ka (tarj'k9' säll. -ka^) 
tannin (tani-n) 
tant (tan^t) 



I 



321 



» • 



tantal {tantv-l) kem. ämne 
tantalisera {tan'talise-ra) 
tantalisk -skt (tantv-lisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
tantiäm {tarftiä-m i n. ö. Svl. -é^m) 
tapet (tape-t) 

tapetsera {tap'etse*ra el. -ot-) 
tapetserade (tap'etse-rar9^ el. -Bi-) 
tapiocka el. -oka {tapHoJc-a eller 

-o^ka) ett slags gryn 
tapir (tapi-r) 

tapisseri (tap'iseri- eL tapis'-) 
tapp (tap-) liten mängd ull el. dyl. 
tapp (taph) 
tappa {tap'a^) mista; tappt (fap^t) 

i uttr. ge tappt 
tappa [tap'a^) tömma 
tappare [tap-aro'') 
-tappelse [-tai^dlsd) i smns. för-t. 
tapper (taphr) 
tappig -gt {tap'ig^ -g^t el. -hH) om 

ull o. d. 
tapto {tapHo) el. tap-tco^) 
tara (tvra^ el. tv-ra) 
tarald {tvraPä) en ört 
tarantel [taran-tdl) 
tarantella" (tar'antäl'a' el. -ål-a) 
tarerå {tare-ra) 
tariff {tarif') 
tariffera [tar'ife'ra) 
tarlatan [tvrlatan^ el. -v^n el. 

tar-') 
tarm (tar-m) 

tarock {taroTc-) ett kortspel 
tärs (tar-s) 

tårtan [tartv-n] sjötärm 
tårtan (tartio-n) tygsort 

Lyttkens och Wulff, Sv. UUalsordbo}:. 



tarv {tar-v) 

tarva (tarva^) 

tarvlig -gt {tarvlig'' -gt el. -k^t) 

tarvor (tar'V(or^) pl. föråldr. 

tascha (tafa^) 

taska {tas'ka^) 

tasker [tas-kdr) 

taskig -gt {tasrkig^ -gH el. -k't) 

tass (tas-) fot 

tass (/as') tölp 

tassig -gt {ias'ig^ -gH el. -kH) 

tassa (^a5*a*) 

tassel {tashVj 

tasett [tasät') ett slags narciss 

tassla [tas-W) tissla o. t. 

tasslare {tas'lard^) 

tasslerska {tas'hrska^) 

tast (taS't) tangent 

tastare (tas'tard^) milit. 

tastatur {tas'tatiu^r) 

tatar (tatv-r) jämte följ. äv. tar- 

(tar-) 
tatar isk -skt [tatv-risk -skt eller 
, mindre noggr. -st) 
tatariska [tatt^riska) 
tattare [tatard^) 
tatterska {taPdtska^) 
tatuera {tatftue-ra) 
tatuerare {tafme-rard) 
tautofoni el. tav- [tv(oytäfåni- el. 

tav'-] 
tautologi el. tav- [tvnytålågi- el. 

tav't- hvard. taft- i Svl. äv. 

-oloji-] 
tautologisk el. tav- -skt [tvcojtå- 

lå-gisk el. ss. frg. -skt el. mindre 

noggr. -st] 

21 



• 



822 



tavla {tvvla')] tavel- {tv'V9l') 

te (te-) tedde (ted-9^ i n. ö. Svl. 

tär) tett {tet- i n. ö. Svl. tä-) 

-tes (-^c-s hvard. -^es' i smns. 

fbre-t.) 
te (te-) subst. 
teater {tev't9r) 
.,v teatralisk -skt (t€'atrv^lisk -sTct 

el. mindre noggr. -5^) 
tecken {tek-dn i n. ö. Svl. tåkhn) 
teckna {tek-na^ i n. ö. Svl. täk'- 

i Vg. äv. te-kna') 
tecknare [tek'nard^ i n. ö. Svl. 

tåk'- el. SS, frg.) 
tecknarinna (tekfnarin'a*^ i n. ö. 

Svl. tä' el. SS. frg.) 
teckniker {tek-nikdr i n. ö. Svl. 

tär) 

tecknisk -skt (tek-nisk i n. ö. Svl. 

iäk'- -skt el. mindre noggr. -st) 
tedeum (tedcum^) 
teg, se tiga 
teg (te-g) åkerteg 
tegel {te-gdl) 

-tegen {-te- gon) i smns. för-t. 
tein {t^i-n) kem. 
teism (feiVm) 
teist (t^isH) 
teka {te'ka^) 

teknik [tekni-k i n. ö. Svl. äv.7äÄ;-) 
teknolog [tekfnåWg el. ss. frg.) 
teknologi {tek'nålågi' el. ss. frg. 

i Svl. även -oloji') 
teknologisk -skt {tek'nåWgisk el. 

SS. frg. -skt el. mindre noggr. 

-st) 
tekstil (täksti-l) 



tekstur {täksttufr) 

tekträd {tek-t,) 

telefon {teflefta^n el. tel'- äv. -får^n) 

telefonera [teflefione-ra el. teV- äv. 

-få-) 
telefonisk -skt {tél&fcj^nisk eller 

ieV- el. -få^- -skt eller mindre 

noggr. -st) 

telefonist (teflefwnis-t el. fel'- el. 

telegraf {te'legrv'f el. -^cZ'- indi v. 

-af!) 
telegrafera (télegrafe-ra el. ^cZ'-) 
telegrafi (te'legrafi- el. /eZ'-) 
telegrafisk -skt {te'legrz)^fisk el. 

^cZ'- -sÄ;# el. mindre noggr. -st) 
telegrafist {te'legrafiS't el. tel'-) 
telegramm {te*legram' el. tel'-) 
teleologi (te'leålågi' el. tel'-) 
teleologisk -skt (te'leåWgisk el. 

teV- -skt el. mindre noggr. -st) 
teleskop (te^leskå^p el. /cZ'-) 
teleskopi {te'lGskåpi' el. /cZ'-) 
teleskopisk -skt {te'leskå^pisk el. 

fe?'- -sÄf eL mindre noggr. -st) 
tellur (tälm-r) kem. ämne 
tellurisk -skt {tältu^risk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
tellurium (tältwrium' el. -w*-V«ww) 
telning (tclniij^) 
tema (te-ma) fl. tema el. temata 

(fe%afa) 
temperament (täm'peraniiin^t) 
temperatur (täfnfperatm-ry 
temperera {tåm'pQre-ra) 
tempo {tåfnfpu)) 
temporal (täm'pwrv'l) 



823 



temporär (täm^pioräfr i Svl. -ce-v) 

tempus -por a {täm^pus -pwra el. 
-åra). 

ten (te-n) 

tendens (tändän-s) 

tendensiös el. -tsiös {iän'dänsi0-s 
el. tändan'- säll. -tsi0-s) 

tendera (tände-ra) 

tenn {ten^' i n. ö. Svl. tän-) 

-tenna {-ten^a i n. ö. Svl. -tän- a) 
i smns. för-t. 

-tennare {-ten- ar 9 i n. ö. Svl. 
-tän--) i smns. för-t. 

tennfolium (tenfwlium^ el. -co^Uum 
i n. ö. Svl. tä-) 

tennlika el. tännlika {ten-lika el. 
tän^' el. ten'lika^ någon gång 
ten'-U¥a i hvilket fall teck- 
ningen borde bli tennlicka) 
möbelspik 

tenor (tenco-r) 

tenorist [ténoyrisH) 

tension (tänfw-n) 

tentackel {täntalc-dl) 

tentamen -mina (täntv'm9n^ -mina^ 
el. -v-mon) 

tentator -orer {täntwtor^ tän'ta- 
tco^ror) 

tentera (tänte-ra) 

teodicé {ie'a)dise' el. -å-) 

teodolit {téådåli-t el. ^éd'-) 

teogoni (te'ägåni- el. teå'-) 

teokrat (te^åJorv-t el. -coJc-) 

.teokrati {te'åTcrati* el. -coTc- el. 

teokratisk -skt (tefåkrv-tisk eller 
-tok- -skt el. mindre noggr. -st) 



teolog {te'åWg säll. -tol-) 

teologi (te^ålågi- el. t%å'- säll. -wl- 

i Svl. äv. -oloji') 
teologie {te'ålågvd' el. ss. frg.) 
teologisera {tefålågise-ra el. ss. frg.) 
teologisk -skt (te'äWgisk säll. -wl- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
teorb (teor-b) 
teorbist (te'orhisH) 
teoretiker (te'iare'tik9r el. te'å- el. 

-e'tik9r^) 
teoretisera (te^wreiise-ra el. te'å-) 
teoretisk -skt {te^core-tisk el. te'å- 

-skt el. mindre noggr. -st) 
teori {te'o}ri' el. te^åri- säll. -or-) 
teoräm el. -em {te'å/irörm -é-m el. 

-e-m äv. ^c'w-) 
teosof (te'åså^f säll. ^e'w-) 
teosofi (te'åsåfi- el. teå'- säll. fe'w-) 
teosofisk -skt (te'åså-fisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
tepidarium (tep'idv'rium^ eller 

tepig -gt (te-pig' -gH el. -kH) 

våpig 
tepla {te:pW) utväkst på halsen 

hos getter 
terapi {térapf) 
terapeut \te*rapäm)'t e\, -ävht] 
terapeutik \te'rapäw)ti^k el. -ävt-\ 
terapeutisk -skt \te'rapäm)Hisk -skt 

el. mindre noggr. -st\ 
terbium {tcer-hium) kem. ämne 

terbin- (tcerbrn-) t. e. t.-jord 
termÄ" (tcer-msr) varma källor 
termin {tcermi^n) 
terminera {tcer^mine-ra) 



324 



terminologi {tcer^minålågi^ i Svl. 

äv. -oloji') 
terminologisk -skt {tcer^minåWgish 

'Skt mindre noggr. -st) 
termisk -skt {tcer-misk -skt eller 

mindre noggr. -st) . 
termit (tcermi-t) 

termometer (t(jer'mcomC't9r äv. -må-) 
termometrisk -skt (tcer^mwme-trisk 

äv. 'fnå- -skt el. mindre noggr. 

-st) 
terpentin (tar^pänti-n el. -pgn-) 
terrakotta {tcer^akot-a^) 
terrarium [t(Br'D'rium^ el. -v^rium) 
terrass {tceras- äv. t9-) 
terrassera {tcer^ase-ra äv. t9') 
terrester (tceräs-tgr) 
terrestrisk -skt itcoräsHrisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
terribel {tceri-bdl) 
terrin {tceri-n) 
territorial (t(jer'ita}'rit)^l) 
territoriell {tcBr'itw'riäl- indiv. äv. 

-0-7) 
territorium (tcef^itcj^rium* eller 

-ojhrium) 
terrorisera {tcer^orrise-ra äv. -år-) 
terrorism (tcer^coris-m äv. -år-) 
terrorist {tcBr^iorisH äv. -år-) 
terroristisk -skt (t(er'a)riS'tisk äv. 

-år- -skt el. mindre noggr. -st) 
terräng {tcerärj') 
terserol {teer' ser å-l) 
terseron (t(Br'sero)'n äv. -å-n) 
tertsial el. tersial {t(Cv'tswH eller 

t<Br'sit>^l) 
tertsian (t(jer'tsiv-n) 



tertsiär - el. tersiär {taer^tsiä^T el. 

tcBT^siäfr i Svl. -cb-v) 
tes {te-s) 
test (te-st sällan tes-t eller täs-t) 

härtest 
testamentarie {täsftamäntvrid^) 
testamentarisk -skt {täsftamäntv-r- 

isk -skt el. mindre noggr. -st) 
testamente {tästtamän-td) 
testamentera (täsftamånte-ra) 
testator -er {tästvtor^ tä^tatco^ror) 
testatorisk -gkt (täs'tatw-risk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
testimonium [täs^timurnium' eller 

-ujfnium) 
tetraeder (tefrae-ddr) 
tetrark (^e^rar^A;) 
teurgi (te'urgi- i Svl. äv. -ji-) 
teurgisk -skt {teur-gisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
teutoner [täm)tco^n9r] 
teutonisk -skt [täm)ta)^nisk -skt el. 

mindre noggr. -st] 
teutomani [tätuytåmanp^] 
tia (ti-a^) 
tiar (tiv-r) 

tibast {tv-has^t el. ti-bast) 
ticka (tika^) subst., svamp 
ticka (tik-a') värb 
ticktack (tik'-ta¥ el. tik-tak) 
tid (ti-d vulg. ti-)] tids- (ti-ds- el. 

ti^ås- tiå*s- el. tiå-s- tits- el. 

tit-8-)] tids (tidi'S hvard. tit-s), 

tids nog, huru tids, sä tids; 

nu for tiden, då for tiden 
tida (trda*")^ tida morgonstund, 

sent och tida, som tidast 



325 



-tida {'Wdä) i smns. t. e. nu-t., 

då.-t., adj. « 
-tida ^-ti^dä) subst., i smns. t. é. 

sam-t. 
tidelag {tvdd-Wg) 
tidender {tvddfiddr^) 
tidig -gt {trdig^ -g^t el. -JcH) 
-tidig -gt {'Wdig -gt el. -M) i 

smns. t. e. sam-t., lik-t., o-t. 
tidning {tvdnit]^) 
tie, se tio 
tiga {tvga^) teg (te^g) tego -e 

{tcgcj'' -d^) tegat {te'gaP) 
tiger {ti^gdr) 

tigga {tig'a') tiggt {tig-t av. tiJc-t} 
tiggare (tig'ar9^) 
tiggeri (tig'eri^) 
tiggerska {tigyvska^) 
tigrera {tigre-ra) 
tigrinna {tigrin'a^) 
tik (ti^k) 
tilja {til'ja^) 
till {tiV^ hvard. i undanhållning 

te^)] till och med 
till lika, se lika 
tillra (til'ra^) 
tills {tiVs), tills vidare, hittills, 

dittills, hitintills 
tillskansa {tiV-skan^sd) 
tilltagsen {til*'ta¥sdn el, til'4äg^S9n) 
til ta (tU'ta^) plogskiva 
tima (ti-ma^ säll. indiv. tim'a') 
timbal {timbv-l) 
-tima el. -timma (-tiorna el. -tim^a) 

i smns. t. e. lag-t., ur-t. 
timber el. tängber (tim-bar eller 

täf]'b9r) 



timid -dt (timi-d -it-) 

timiditet (timi'diteH el. tim'i- el. 

timi') 

timjan (tim-jan äv. tim'jan% utt. 
tim-jam [Smal., Vg., Gtb. och 
annanstädes] är ursprungligare 

timlig -gt {tim'lig' -gH el. '¥t) 

timligen {tim'lig9n^) 

timme el. -a {tim'9' äv. -a') 

timmer (timhr) 

timokrati {timmkrati) 

timotej {tifnfwféj- el. -äj-) 

timra (tim'ra^) 

tina (^**wa^) subst. 

tina (ti-na^) värb * 

tindra [tin-dra') ' 

ting (^»J/O sak 

ting [tirf) möte 

tinga (tii]'a^) 

tingest (tif]'9st även tir]'9S't) 

tingta {tirj'ta^) 

tinktur (tirjMut^T mindre noggr. 
tirjtturr) 

tinne {tin'9^) 

tinning {tin*if]*) 

tio el. tie (tr(o^ el. tr9^ den sen- 
are formen vanligast i dagl. 
tal, den förra i högtidl.) ; i smns. 
för att bilda tiotalen från trätti 
till nitti förlorar den senare 
leden sin form av sammansätt- 
ningsled och förkrympes till 
en avledningsändelse på, -ti] 
orden utt. ss. formellt enkla 
med enkel akc. och tecknas ss. 
enkla ord: sjutt% nitti, trätti, 
förti, åtti eller sjuttio, nittio 



326 



osv. ; dock kunna de i Svl. äv. 

ft, smns. akc. t. e. träPi*' osv. 
tionde (trondd^ el. tron^dd^ - vid 

smns. med "ord som börja med 

e?-ljud elimineras vanligen -c?9- 

t. e. tvon-de^l) 
tionde {tvondd') subst. 
tipp {tip- indiv. tib^) 
tirad (tirv-d) 

tiraljera {Wralje-ra el. Ur'-) 
tiraljör (Wraljö-^r el. Ur'- i Svl. 

-c^r) 
tisdag (tp'8dv'g ledigt ti-sta eller 

tis-ta^ se dag) i tisdags (hög- 

tidl. ti'Sdv'gs vård. -ag's um- 

gängl. ti'Sdak's ledigt tis-das 

el. tp^stas hvard. tisHas) 
tissel ifis-dl) ' 
tissla (^is*to*) 
tisslare {tis'lar9') 
tistel {tis-tdV säll. tisHdl) väkst 
tistel {tis'tdl^) vagnsstång 
tita (trta^) ^gel, entita 
titan (titv-n) kem. ämne 
titan (titv-n) jätte 
titanisk el. titansk -skt [titv-nish 

el. titv^nsk -skt eller mindre 

noggr. -s^) 
titel, se tittel 
titt (ii^*) titt och ofta 
titt (tit-) subst., tittut (titm-t) 
titta (tit-a') 
tittel el. titel [tithl el. ^iVa? äv. 

^«Y-92J' el. ti't9l^) 
titrera (titre-rä) 
titulatur (tifvixlatm-r) 
titulera {tifmle-ra) 



titulär {titfmläfr i Svl. -cb-t) 
tivoli (ti-violi el. tviHoU') 
tjafsa {xaf^sa*" vulg. för %a/'^^0 
tjafsig -gt {xaf-sig'- -g't el. -ä*^) 
tjalk (;faZ-'Ä) ett slags fartyg 
tjans {x^^'S säll. ;faw-'5) el. schans 
tje' (xe-) namn på tje-ljudet 
tjena -are -lig, se tjäna -are -lig 
tjock (xok-) 
tjocka {x'^k'a') 
tjockna {xok'na') 
tjortel {x^0'vt9V äv. ;fwr-<9?') eller 

tjol {%(a^l) 
tjosta {xos'ta^) flåsa 

•tjuder (x^'^^^) 

tjudra (;fw*-d[ra') 

tjuga el. tjuva {x^'ff^^ i s. Gtl. 
och annanstädes även x^'^^^ 
vulg. x^*m*) 

tjiigö -u el. -o (i vanl. tal med 
försvagad ändelsevokal x^'&^^ 
sällan [i enlighet med skrift] 
Xtwgm^, i analogi med räkneord 
på -w även x^'9^^) 

tjugonde (%M«*^owf?9' el. x^'ffon^^9 
i smns. med ord på (?-ljud eli- 
mineras vanl. 'd9' t. e. x^'' 
gon-d&l^ Xwrgon-dv^g) 

tjur {x^^y) 

tjura {xiu*ra^) * 

tjurig -gt (xwH^* -g^^ el. -ifc*<) 

tjusa (;fi«e*sa*) dal 

tjusa {xm*sa^) värb 

tjusare (;fw**sar9') 

tjusarinna (;fw*'sar«wa') 

tjuaerska (;fe««-5arsÄ;a*) 

tjut (xw«'0 



327- 



tjuta {xm-ta') tjöt {x0't) tjöto -e 

tjutare {x^wtard^) 

tjuva, se tjuga 

tjuv el. tjyv (;fMe't; i ö. Svl. /^-t;, 

hvilket i Gtl. anses vulgärt) 
tjuvnad el. 'tjy- (xwvnaW' el. xV' 

SS. frg.) 
tjuveri el. tjy- (xm'e?eri* el. x'if' 

SS. frg.) 
tjä-g (X»-V i ^ G^tl. indiv. x»-'^) 
tjäder {y^a^ådr i n. ö. Svl. x^'-) 
tjäle (;fä-Za' i n. ö. Svl. %Hd') 
tjäla {xå^a' i n. ö. Svl. xHa') 

frysa 
tjäU (;cäZO 
tjäUa (xäVa') 
tjäna el. tjena (^ä^wa' jfe*wa* el. 

Xena^ i n. ö. Svl. /e-wa*) 
tjänare el. tjenare (xä'^ara* x^*" 

el. x^*^ö^r9' i n.. ö. Svl. x^'-) 
tjänarinna el. tje- [x^'narin'a'' el. 

■ Xe'-) 
tjänlig el. tjenlig -gt (x^'nlig^ 

Xé'- el. xe-nlig^ i n. ö. Svl. x^'" 

'gH el. -M) 
tjänligen el. tje- {x^-nliggn' x^' 

el. xe-' i n. ö. Svl. x^'-) 
tjänst (x^^'^^) 

tjära {x^'ra^ i Svl. x^'-) subst. 
tjära {yjX*ra^ i Svl. x^*-) värb 
tjärig -gt ixä-rig' i Svl. xtB'- -gH 

el. -kH) 
tjärn [xcB-rn i s. Grtl. äv. x^^'^) 
tjärna (;f<e"rwa* i s, Gtl. äv. x^^^'") 

subst., smörtjärna 
tjärna (;^ee'r/»a* el. ss. frg.) värb 



tjöt, se tjuta 

toalett (tå'alåt' äv. ta)*-) 

tobak el. tobbak {talbok el. t(D'ba¥ 

äv. tiob^ak el. tcob*ak') 
tobis el. tobbis (tco-bis äv. tcjb-is) 
tock (^oÄ;-^) huvudbonad 
tocka {tok'a^) t. sig, hvard. för 

maka åt sig 
töcken {tok'9n^ el. tokhn) 
todda (^oe?*a*) hvardagl. 
toddy el. -ddi {tod'y' el. -i^ äv. 

^ot?-^^ el. -i) 
toffel (^o/^O 

tofs (^ö/'^ i v. Gtl. ofta dof*s) 
tofsig -gt {tof-sig^ -g^t el. -¥t äv. 

SS. frg.) 
toft (tofö) 
tog, se taga 
töjs (tofs) 
tok el. toker (^w'äj el. ta^kdr) 

tokenskap (tco-kQn-skv^p) 
tok (tco^k) i uttr. pä t. 
toka {t(x)'ka^) subst. 
toka (t(0'ka') värb tokas (twkas^) 
tokeri (^w'Ä;er*|) 
tokig -gt (t(0'kig^ -gH el. -kH) 
^tokna (tco-kna^) 
toksikolog {tok'sikåWg) 
toksikologi {tok'sikålågi^ i Svl. äv. 

tolag {to)'-Wg) 

tolerabel {to)'lQrV'bdl säll. toV-) 
tolerans (to)'lerarfs säll. toV-) 
tolerant (ta)'lerafft säll. . toV-) 
tolerera {t(o'lere-ra säll. ifoZ'-) 
tolft {toVft vulg. och värdsl. toVt) 
tolk (^oZ.'Ä) 



828 



tolka {tol'ka^) 
tolkare (tolkar»^) 
tolubälsam {to)'lm-b, el. tw^-) 
tolv {toVv) tolvte {tol-yta äv. tol-ftd'' 

v&rdsl. vulg. toHd^) 
tolva {tol-va^) 

tomahavk el. -hak {t(o'mahaV'k el. 
*^d'- el. 'hv^k av. twma-h,) . 
tombak (torn-bak) en legering av 

koppar och sink 
tombola [tom-bwla) 
tomm (tiam-)^ tomt 
tomt (tom-t Gbg och flerest. i v. 

atl. twm^t) 
tomta (tom'ta* el. ss. frg.) 
tomte (tom'i9^ öbg och flerest. i 

v. Gtl. twm-td^) 
tomtebisse {tom^td-his^d el. ss. frg.) 
ton {Ua-n) 
tona {toy-na^) 
tonfisk (Ua^n-fis^k) 
-tonig -gt [-Ua^nig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. en-t. 
tonisk -skt [tto^nisk -skt el. mindre 

noggr. -st) 
tonn [ton^) 
tonnasch (tonv^J) 
tonsur (tonstufv) 
topas [twprj^s) 
topograf {to)*po)grt)^f el. twp^- el. 

tå'på-) 
topografi (t(4}'pwgrap el. ^fu^y- el. 

t&på-) 
topografisk -skt (ko'pwgrv^fisk el. 

twp'- el. ^å'i?<l- -5Ä;^ el. mindre 

noggr. -st) 
topp (top-) subst. 



topp (^op.') interj. 

toppa (top'a^) . 

toppig -gt {top'ig^ 'g't el. -ifc*/) 

toraks (tia^raks) 

tord (^co-Vrf) torda -e (tco-rda^ -9^) 

el. törd (tce^rd) en simmfågel, 

t.-mule 
torde, se tör 
tordes, se töras 
torium (tco^rium) kem., tor-jord 

{t(0'r-j.) kem. 
tordyvel {tiO'r-dy^V9l utt. ^C(J•rf^-e?. 

beror på misstydning) torbagge 

{t(i)'r-h) tordön {Uo'r-d0'n eller 

-torft (-tOT^ft) i smns. nöd-t. 
torftig -gt {tor'/tig^ -gH el. -ä*^) 
-torfteligen (-tOT^figUgan) i smns. 

nöd-t. 
torj (tor-j); till torjs 
torka (torka^) subst. 
torka [torka') värb 
torn (^w-Vw) tagg 
torn (tw-rn) byggnad 
torna (tQ}'rna^) % 

tornera (<or«c-Va); tornerspel 
tornister el. tornist (tornis-tar el. 

tornis-t stundom tiornis-tdr) 
torp (tor-p) 
torpare (torparQ^) 
torpedo (torpe-dta) 
torr {tor-) 
torsdag (to)*rsdv'g ledigt ttj^rsta 

el, twT-sta jfr dag) 
torsk (t0T'Sk) fisk 
torsk (t0T*sk) sjukdom 
torso (tor-sco el. -5^) 



329 



torta, se tårta 

tortera (torte-ra) 

tortyr (torty-r) 

torv (tor-v) 

torva (tovva^) subst. 

torva (tovva^) värb, t. till 

tosing (tarsitj^) tok 

tossa (tos'a^) 

toste {tos-td^) 

tota {to}'ta')\ 

total (tcotV'l) 

totaliter {twtv^Ut9r el. -vlitgr^) 

totalitet [MtaliteH el. tcotal'-) 

tott {tot') el. totte {tot'9') blåntott 

tov {ta)^v) 

tova (tarva^) subst. 

tova {twva') värb 

tovig -gt {tcD-vig' -gH el. -k-t) 

tradition {tradHfw-n el. -tfa^n) 

traditionell {tradH/wnäl- el. ^rae?»'- 

el. -tfo)') 
trafik (trafi-k) 
trafikabel {trafikv-hdl) 
trafikant {trafihan-i) 
trafikera {trafike-ra) 
tragedi {trafedi- säll. trag'- eller 

traf") 
tragga {trag-a^) 
tragiker [trv-gikdr) 
tragikomedi (trv'gikom'edi') 
tragikomisk -skt {trag'iko^misk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
tragisk -skt {trv^gisk säll. trv-jisk 

skt el. mindre noggr. -st) 
tragöd {trag0'd) 
trakassera {trak'ase-ra) 
trakasseri (trakas'eri') 



trakt {tråkat) 

trakta (trak'ta^) 

traktamente {trakftamänHd) 

traktan {trak'tan^) 

traktat {trakivH) 

traktera (trakte-ra) 

traktör {traktö-r i Svl. -w-r) 

trall (traV) 

tralla (tral'd*) 

tramm (tram^) härmning av 

trumma 
tramp (tram-p) 
trampa {tram-pa'-) subst. 
trampa (trampa') värb 
trampare {tram'par9*) 
trampolin {tramlpvdi-n el. -på-) 
trams {tram-s) pjoUer, slarv 
tramsa (tram'sa^) pjollra 
trän {trv-n) 
trana {trvna') 

tranig -gt (trvnig^ -gH el. -kH) 
trankil (trafjki-l)' 
trankilisera {traiffkilise-ra eller 

trarjkiV') ' 
trankilitet [trarfkiliteH el. tratjkU'-) 
transaktion {tran'sakfco^n) 
transalpinsk -skt (tran^salpi-nsk 

-skt el. mindre noggr. st) 

* 

transatlantisk -skt (tran'satlan'tisk 
skt el. mindre noggr. st) 

transch (trarj-f) 

transché {trarjje') löpgrav 

transchera {tratjfeWa) 

transchör (trarjfö^r i Svl. -oe-r) 

transchendent (tran/fändän-t el. 
-fon-) 

transformera {tran'sforme-ra) 



330 



transformation {tranfsformafiOhn el. 

el. transfor'- -tfu]^n) 
transfusion {tran'sfmfu)^n) 
transitera (tran'sife'ra) 
transitiv -vt {tran'8iti-v äv. träns- 

iWv el. tran-sitiv -yt el. -ft) 

adj. 
transitiv {tran-sUiv el. transiti^v) 

subst. 
transit (tran-sit) eller 
transito {trawsiW el. tran-sitw) 
transmission {tran'smifuj^n) 
transparang [tran^spararj-) • 
transparent (trän' spar än^^t) 
transponera (tran^spcone-ra) 
transport {tran'8povH) 
transportabel {tran^spovtv-hdl) 
transportera {tran'spoTte-ra) 
transportör {tran'spoTtö'T i Svl. 

-CB-'r) 
transposition (tran'sp(osifa)^n eller 

transpo)'- el. -tfm-h) 
transskribera (tran'skribe'ra) 
transskription (trän' skr ipfoj^n) 
transspiration (tran'spiraf(jo^n el. 

transpi- el. -tfco-n) 
transspirera (tran^spire-rd) 
transsumera (tran'smme'ra eller 

-sum-) 
transsumt (transumH el. transumH) 
transversal (tran'sv(BTSrj^l) 
trapets el. -etsium (trapet-e eller 

-et-sium el. -etsium!') 
trapetsoid {trapeifsåtd el. -on-d) 
trapp [traph) mineral 
trapp (trap-) fågel 
trappa (ttap'a^) 



trapper (trap^dr) 

trappist {trapisH) 

trasa (trvsa^) subst. 

trasa (trvsa^) värb 

trashank (trvs-hatj^k) 

trasig -gt (trvsig^ -gH el. -kH) 

traska (^ras-Äa*) 

trasker (tras-kdr) 

trassat [trasv-t) 

trassel (trashl) 

trassent (trasän^t) 

trassera (trase-ra) 

trassla (tras'W) 

trasslig -gt (tras-lig^ -g^t el. -kH) 

trast (trasH) 

tratt (trät-) 

trätta (trat-a^) värb 

trätta (trat-a^) subst. 

trav (trv'v) 

trava (trvvfé^) löpa 

trava (trvva') lägga upp 

travare {trvvard*) 

trave (trv'V9^) 

travers (travcer-s) 

craversera (trav' cer se-ro) 

travestera (trat/äste-ra äv. -^s-) 

tre (^r6- ibland höres tri- för ^re') 
treenig (tre'-e^nig el. tree-nig) 
trefaldighet (trefaVdighet) 

trea (tre'a^) 

treding (tre-dirj^) 

tredje (tredjd^ indiv. tred-jd') 

tredsk trädsk eller tresk -skt 
(^red'sÄ i n. ö. Svl. och annan- 
städes tröA-sk^ vanligt är utt. 
treS'k -skt el. mindre noggf . -st) 
jfr. trilsk 



331 



tredska trädska el. treska {trea'- 

ska^ el. SS. frg. säll. tre'dska') 

jfr trilska 
tredskas trädskas eller treskas 

(treåskas el. ss. frg.) jfr trilskas 
' trema (tre-ma) 
tremolando el. -mu- {tre'mo)lan*d(o' 

el. trem'- el. -mm- el. -an-da}), 
tremulant {MmmlanH el. trem!-) 
tremulation (tre'mmlaf(0'n eller 

trem'- el. -tfco^n) 
tremulera {Mmmle-ra el. trem'-) 
trepan {trepv-n) 
trepanation {tre'panafa)in el. trepv*- 

el. -tfco-n) 
trepanera (Mpane-ra el. trep'-) 
tresk, se tredsk 
treva [tre^va'') 
trevare {tre'vard^) 
treven (trcvdn^) 

trevlig -gt (trevliga -gH el. -kH) 
trevnad [trervnad^), trevnaden 

{tre-vnaddn^ el. tre'vnan^) 
triangel {friarfdl äv. tri-avj^dl) 
triangulär (triai]'\}ilä-r el. -rj^gvi' 

i Svl. '(B^r) 
tribun {tribwfn) folkhövding 
tribun (tribm-n) talarestol 
tribunal (tri'bmnv'l el. trib'-) 
tribunat {tri'bmnv-t el. trib'-) 
tribut {tribm-t) 
' trick (trik-) 

tricktrack {trik'4rak' el. trikHrak) 
trigonometri {Mgånåmetri-' eller 

Mg'-) 
trigonometrisk -skt {tri'gånåmeH- 

risk -skt el. mindre noggr. -st) 



trikin (triki-n äv. trixi^n) 

trikinös {tri'kin0'S el. trik'-) 

trikolor {tri'kåWT el. trik'-) 

trikå, (trikåi) 

trikätasch {tri'kåtv'f) 

trilla [triVa') subst. 

trilla (tril'a') värb 

trilling (tr\Hi]^) 

trillion el. triljon {tril*i(o^n även 

tritjw^n) 
trilobit {tri'ltobi't el. triV- el. -åb-) 
trilsk -skt (triVsk -skt el. mindre 

noggr. ^) tredsk 
trilska (triVska^) tredska 
trilskas (trilskas^) tredskas 
trind (trin-d ledigt trin^) trindt 

(trin-t) 
trinitet (trinite-t el. trin'-) 
trio (tri-Q)) 
triol {trio^T) 
triplett {triplät') 
tripp (trip^) 

tripp trapp truU (trip- trap- truV) 
trippa {trip'a^) 
trippel (triphdl) trefald 
trippel (trip'9l) mineral 
trissa (tris'a^) 
trist (trisH) 

triton (tritio^n el. -å-n) 
triumf {triumff) 
triumf atör -er {trVumfvtor'' -atoy-r- 

dr) 
triumfera (tri'umfe-ra) 
triumvir {tri'umvi'T el. triumhir 

el. -um'vi^r fl. -mvi-ror) 
triumvirat (tri'umviri>H el. trium'-) 
trivas {trvvas') trivs (tri^vs hvar- 



332 



dagl. trij^s) trivts {trVvta el. 

trifts) 
trivial (^riWo-7 el. triv*-) 
trivialitet {MviaViteH el. trW-) 
trior {trib^T i Svl. -(B-v) ränsnings- 

och sorteringsapparat 
tro {triO') subst. 
tro (frw-) trodde {tro)d'o') trott 

{trwt') trodd (trcjd-) tros (frct^^s 

hvard. frws'); må, tro 
trofé {trofé- el. M--) 
trogen (trwgon^) 
tröja (troj-a') trojadus Xtrofadwfs) 

i tärningsspel 
troké {troke- el. ^rd-) 
trokeisk -skt {trokeHsk el. <rå- 

'SJct el. mindre noggr. -s^) 
trolig -gt {trwlig^ -g't el. -k^t) 
troligen (tra)'Ug9n') 
troU (^ro^O 
trolla (trol-a^) 
trolleri (troVeri^) 
trolsk -skt (troVsh -skt el. mindre 

noggr. -st) 
tron (trco-n) 
trona {trwna') 
trop {trå'p) 
tropik itråpi-k) 
tropisk -skt (trå-pisk -skt eller 

mindre noggr. -st) bildlig 
tropisk -skt [trå-pisk -Skt eller 

mindre noggr. -st) tillhörande 

tropikerna 
tropp (trop-) el. trupp 
troppa (trop'a^) 
tross {tros-} fyllning 
tross (tros-) packning 



tross (tros-) t&g 

trossa (tros'a^) 

trots (trot-s) siibst. 

trots {trot-s) prep. 

trotsa (trot'sa*). 

trotsig -gt {trotsig* -g^t el. -k*t) 

trottoar {trot'åv-T el. -aw-r) 

trubadur [trujihaduj^T el. truh'- el. 

^rm&'-) 
trubba {truh-a^) 
trubel el. trubbel {trturhdl eller 

truh-dl) 
trubbig -gt {trub'ig^ -gH el. -¥t) 
trug {trtur'g) 
truga {trtu-ga^) 
trumf {trum{f), 
trumfa {trumfa*) 
trumma (^rwm'a') subst. 
trumma {trum-a*) värb, trumning 
trumpen {trum'p9n^) 
trumpet {trumpe-t) 
trumpeta (trumpe-ta) 
trumpetare {trumpe-tard) 
trumpna {trum'pna^) 
trupp {trup-) el. tropp 
trut {trtaft) 
truten el. trutten {trm't9n* eller 

trut'9n^) 
-truten {-trmHdn) i smns. t. e. 

oför-tr. 
trutit, se tryta 
try {try-) buske 
tryck {tryk-) 
trycka (tryk'a*) 
tryckare {tryk' ar d^) 
trycke {tryk'd') 
tryckeri {tryk'eri-) 



333 



-trycklig -gt {-tryhHig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. efter-tr. 
-tryckligen (-tryJc^ligon) i smns. 

t. e, ut-tr. (äv. -tryh--) 
tryffel {tryPol äv. tryf-dV) 
trygg -ggt {tryg'- trygH el. trykH) 
trygga {tryg-a') 
trymå {trymå-) 
tryne (tryng^) ^ 

tryta ^ {tryta^) tröt (^rje^'^) tröto 

-e {tr0't(ji}^ -9') trutit (trtwtif) 
trå (^rå-) trådde {trod-o') * trått 

(frö^*) -trådd {-trod^ i smns. 

å-tr.) -trås (-trå^s vulg. -^ros* i 

smns. å-tr.) 
trå, se tråda 

tråckla (troTcW) ; trockel- (troJcol-) 
tråd -en (^rå«c? ledigt trå- trå^ddn 

ledigt trår^n trå'dar^ ledigt 

trå'ar^) 
tråda {trå^da^ hvard. trå-) trådde 

(trod'9') trådt (tröt-) trådd (tr^d-) 
tradig -gt {trå-dig'' -g^t el, -JcH) 
tråg ifrå^g) 
tråk (#rå'Ä;) 
tråka (trå'ka^) 

tråkig -gt {trå'kig' -gH el. -Ä*^) 
tråna (trå'na^) 
trånad (trå'nad^) 
trång (trotf) trängre {trårf-rd) 

trängst (träff st) 
-trång (-irofj^) i smns. nagel-tr. 
trä^ se träda 

trä (trä^ i n. ö. Svl. tre^-) virke 
träa, se träda 
träck {träk') 
träcka (träk-a^) 



träckig -gt {fräk'ig^ -gH el. -k't) 
träd el. trä {träfd el. träf träfddt 

trä^dt el. träff flert. träfd trä-don 

eller träfn trä-na i n. ö. Svl. 

tré'd osv.); trädgård (högtidl. 

trä'dgå^rd el. trä-^g, nästan 

alltid t.räg'å^rd eller träg-ård 

och SS. form. enkelt t. e. kÖk'S- 

träg^ård kui]'S-tr.) 
träda el. träa (trä'da^ vanl. trä*a'' 

i n. ö. Svl. tré'-) flykta upp i 

träd 
träda {trä'da' hvardagl. trä- i n. 

ö. Svl. tré'-) trädde (träd' 9^) 

trädt (trät-) -trädd {-träd- i 

smns. t. e. av-tr.) gå 
träda {trä'da^ i n. ö. Svl. tre--) 

osv. SS. frg.; insticka 
träda (trä- da' i n. ö. Svl. tré'-) 

subst., åker 
träda (trä'da^ i n. ö. Svl. tré'-) 

värb, sommärbruka en åker 
-trädare (-trä^dar9 i n. ö. Svl. 

-tré'-) i smns. t. e. efter-tr. 
trade (trä'd9' i n. ö. Svl. tré'-) 

åkern ligger i trade 
-trade (-trä^d9 i n. ö. Svl. -tre^-) 

i smns. t. e. av-tr., till-tr., 

samman-tr., upp-tr. 
-trädelse {-trä^d9ls9 i n. ö. Svl. 

4ré'-) i smns. t. e. över-tr. 
-träderska {-trä^dorska i n. ö.Svl. 

tré'-) i smns. t. e. efter-tr. 
-trädlig -gt (-trä^dlig -gt el. -kt i 

n. ö. Svl. -tré'-) i smns. t. e. 

över-tr. 
träff (träfi) 



334 



träffa (tråf-a') 

-träfflig -gt {'tråflig -gt el. -U) 

över-tr. 
trägen {trå-gdn^ i n. ö. Svl. tre--) 
träggehanda {träg'9-han^da) 
träig -gt {trä'ig^ i n. ö. Svl. tré-- 

-gH el. '¥(] 
träkar el. tre- {trä'-lct^T el. tre--) 

kortspel 
träl {tröfl i n. ö. Svl. tré-l) 
träla (trå*la' i n. ö. Svl. tre--) 
trälig -gt (trä'lig^ i n. ö. Svl. 

tre-- -g't el. -hH) 
trälinna (trälin'a^ i n. ö. Svl. tré'-) 
tränera (träne-ra i n. ö. Svl. tré'-) 
träning {trä'niij^ i n. ö. Svl. tré'-) 
träng (träl]') 
tränga (träij-a^) 
-tränglig -gt {-trätj'lig -gt el. 

-kt) i smns. t. e. genom-tr. 
trängre trängst, se träng 
trängsel {trärfs9l) 
trängta {träf]'ta') 
trängtan {trärj-tan^) 
tränjön (trän'jon^) 
tränne (trän-g^) 
träns (trän-s) . 
tränsa (tränsa') 
träsk {träS'k) 

träskig -gt [träs-kig^ -gH el. -kH) 
träss {träs-) 
träta {trä'ta' i n. ö. Svl. tré'ta') 

trätte {trät'9^) trätt (tråt-) värb 
träta (trä'ta' i n. ö. Svl. trtta^) 

subst. ; träto- {trä'tW' i n. ö. Svl. 

trt') 
trättia (trät-ia) 



trättio el. trätti (trät-io) el. trät-i 

jfr. tio) 
trätton {trät'on^) 
trättionde (träPiondg^ el. -on^-dQ 

trät-iond9' el. -on^dd; i smns. 

med ord, som börja med 6^-1 jud, 

elimineras vanl. -dd- t. e. tr.-del) 
trättonde (trätondd' el. -on^dg; i 

smns., som börja med (i-ljud 

elimineras vanl. -e?a- t. e. trät-- 

on-de^lj trät-on-dv^g) 
^rög -gt {tr0-g -gt el. -kt) 
tröja (tröj'a^) 
trösk (^rös-Ä) 
tröska (trös'ka^) 
tröskare {trös'kard^) 
tröskel (tröS'kdV) 
tröst (trös-t) subst. 
trösta {trö$'ta^) 
-tröstan (-trös^tan) i smns. t. e. 

miss-tr. 
tröstare {trÖS'tar9^) 
tröstarinna (trösftarin-a^) 
tröstlig el. tröstelig -gt (trös'tlig' 

el. -dlig*' -gH el. -kH) 
tröstligen el. trösteligen (tröstli- 

gdfi^ el. tröS't9Wg9n) 
tröt, se tryta 
trött (trölf) 
trötta {tröPa') 
-tröttlig -gt {-tröflig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. ut-tr. 
-tröttligen (-tröPliggn) i smns. t. 

e. o-tr. (äv. 4röt^') 
tröttna (trötna^) 
tsar (t8t)^v utt. vanl. sv-t) ** 
tsarinna (tsarin-a' el. ss. frg.) 



3B5 



tschakå,, se schakå, 

tschecker {tfåkhr) 

tscheckisk -skt (tfäk-isk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
tschuder {tfmdor) pl. 
tschudisk -skt {tfiufdisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
tu (W); i tu itu- {itm--'el. i'tm-) 

t. e. itu-slå. 
tua (tm-a^) [Sthm.] tvåa 
tub (ttafb) 
tuba [tm-ha) 
tubba (tub-a^) 
tubbare (tub'ar9^) 
tuberkel (tmbar-kgl) 
tuberkulos (tmbaT^kmlå-s säll. -w-s) 
^tuberkulos (tmbceT'kml0'S) 
tudda ^tud-a^) 
tuif {tuf) 
tufsa (tuf-sa^) 

-tugg {-tug') i smns. t. e. till-t. 
tugga {tug-a'). subst. 
tugga (tug'a') värb 
tujur {tmftufr) 
tukan (tmkv-n) fågel 
tukt {tuk't) 
tukta {tuk-ta^) 
tuktan (tuk'tan^) 
tuktare (tukrtarg^) 
-tuktelse {-tukHdlsd) i smns. t. e. 

upp-t. 
tuktig -gt {tuk'tig* -g^t el. -kH) 
tull {tuV) 
tulla (tul'a^) 
tulle (^w?*9') 
tullnär {tuV-nä'v säll. tulnafr i 

Svl. -e8*r el. -ce-'r) 



tulpan (tulpv-n) 

tulta {tuHa') subst. 

tulta (tul:ta') värb 

tulubb (#mZw&-' hvard. ^Zwp-') 

tumla (^wm*Za*) 

tumlare {tum'lar9') 

tumlett (tumlat-) 

tumm (tum') 

tumma {tum'a') 

tumme (tum'9^) 

tummel (tumidl\ tumlet 

tumult (tvimuVt el. tu-) 

tumultuarisk -skt {tmmuVtmv-risk 

el. tU' -skt el. mindre noggr. -st) 
tumör (^uimö-'r i Svl. -(B-v) 
tunder [tun-ddr) ' 
tundra (tun*dra' el. tun-dra) 
tung (tuf]') tyngre (tyrj-rd) tyngst 

{tyrfst) 
tunga (tutj^a^) börda 
tunga (turj'a^)] tungo- {tuij-co-) 
-tungad -at {-turj^ad -at) i smns. 

t. e. tjock-t., mång-t. 
-tungad -at {-turfad -at) i smns. 

be-t. 
tungel {tu rf dl) dtk. måne 
tungus {turjgvufs) 
tungusisk -skt (tuijgm-sisk -skt 

el. mindre noggr. -st) 
tunick el. -ik {tmnik- el. -p^k) 
tunn (tun^) tunnt 
tunna (tun-a^) subst., tunnland 
tunna (tun-a') värb 
tunnel {tun'9l' el. tunhl) 
tupé (tmpe-) 
tupp (tup-) 
tur (Wr) lycka 



336 



tur (ttur^r) utflykt, ordning 

tur (Wr) peruk 

tura (ttwra^) 

turanisk' -skt {tmrv-nisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
turban {turbv-n) 
turbin (turhi-n) 
ture {ttwro') 
turist (tmris-t) 
turk {tUT'k) 
turkinna (tur^kin-a^) 
turkisk -skt (tur-kisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
turkiska (tuv-kiskä) 
turkos {tuvkcohS el. turkars) 
turmalin (tur^mali-n) 
turné (turné-) 
turnera (turne-rä) 
turnips (tur-nips) rovor 
turnyr (turny-r) 

tursk (tuT'Sk) i uttr. turska bönor 
turturduva {tuvtur-dm^va) 
tusch {tuj') f^rj 
tusch (ttdrf) anslag på piano, 

pänselföring 
tuscha {tufa') 
tuschera [tufe-ra) 
tusan (ttwsan^) 
tusen (tm-Sdn) räkneord 
tusen el. tusende {ttufsdn ttu-s^ndd) 

subst. neutr. 
tusende {tm'S9nd9^ el. ttufsondo^ i 

smns. framför df-ljud elimineras 

Vanl. -dd- t. e. tm'89n-dd^T) 
tuska {tus'ka^) 

tuskig -gt {tus'kig^ -g^t eh-kH) 
tussa (tus-a^) 



tut {tm't) 

tuta' (tm-ta^) subst. 

-tuta {-ttuHa) i smns. sömn-t. 

tuta (ttwta^) värb 

tutare {ttwtard'') 

tuting {tvurtirj^) 

tutt {tut') t. e. hela tutten 

tutta {tut'a^) 

tuva {tiwva^) 

tuvig -gt {ttwvig^ -gH el. -kH) 

tvaga {tvvga^) två 

tvang, se tvinga 

tve- (tve--) i smns. t. e. tve-tydig, 

tvehågsen, tveäggad, tvedräkt, 

osv. [teckningen tvä-' är en 

mot uttalet ptridande etymolo- 

gisering] 
tveka [tveka') 
tvekan {tve'kan') 
tvet (tve-t) spån 
tvi (tvi-) 
tvilling {tviMrf) 
tvina (tvi'na') 
tving {tviif) skruvtving 
tvinga (tvii]'a') tvang itvarf) tvungo 

{tvui^'0}^) tvungit (tvuij'it'') tvunjg- 

en {tvuYj'9n^) 
-tvinglig -gt {-tvirfUg -gt el. -ht) 

i smns. t. e. obe-tv. 
tvinna {tvinga') 
tvinnare {tvif^ard') 
tvinnerska {tvin'9rska*) 
tvist (tvis-t) 
tvista (tvis'ta^) 

tvistig -gt [tvis-tig^ -gH el. -kH) 
-tvistlig -gt {-tvisHlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. om-tv. 



337 



tvistsömm (tvis't'S,) 

tvivel {tvi'V9l) utan tvivel, tvivels 

utan 
tvivla {tv%'vW) 
tvivlan (tvrvlan^) 
tvivlare {tvvvlard^) 
tvagning {twgnirj') 
tvungen, se tvinga 
tvål {två^) tvådde (tvod'9^) tvagit 

{tvv-git^) tv&tt {tvot') tvagen 

(tvvgon^) tv&dd (tvod-) tvås 

{två^s hvardagl. tvos-) 
två (två^) -tvSendel ('två'9n-de'l) 

t. e. trättitvåendel 
tvåa {två'a^) 
tvål (två^l) 
tvåla (två-W) 
tvång (tvorj^) 
tväggehanda (tväg'9'h,) 
tvang (tvärf) skoremm 
tvänne {tvän'9^) 
tvär (tvä-r i Svl. tvce-r) tvärt 

{tvä'Tt el. tvarr-t [adj.] tv{Br-t 

[adv.]); tvärt emot, tvärt om 
tvär (två-r i Svl. tv(S-T) subst., 

på tvären 
tvära {tvära^ i Svl. tvcB'-) 
tysLTS^itvcer-s); härs och tvärs 
tvärvigg (tvä-r-vig' i Svl. tvco'-) 
tvätt (tvät-) 
tvätta (tvät*a^) 
tvättare (tvät'ar9^) 
tvätterska (tväi'9rska^) 
*y (^y) sutst., t. e. gement ty^ 

racharty, oty, uppfattas numera 

blott som vulgärt uttal av tyg 

Ly tikens och Wulff, St. UUalsordbok. 



>y (^^0; ^or ty, icke för ty, i ty, 

i ty att, i ty fall, ty värr 
ty (tyi) tydde {tyd'9') tytt (tyt'-), 

ty sig till 
ty (^^0 tydde {tyd'9^) tytt (tyt-) 

räcka, Gtl. 
tycka (tyk-a^) 
tycke (tyk'9^) 
-tycklig -gt [-tykHig -gt el. -kt) i 

emns. t. e. god-t. 
tyda {tyda^) tydde (tyd'9^) tydt 

(tyti) tydd (tydi) 
-tydan (-ty^dan) i smns. t. e. an-t. 
ty dåre [ty* dar 9^) 
-tyderi {-tyderi' el. -er»') i smns. 

t. e. stjärn-t. ' 

-tydig -gt {'ty^dig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. lik-t., mång-t., tve-t. 
tydlig -gt (tydliga -g^t el. -kH) 
•tydliga {-ty-dliga) i smns. t. e. 

för-t. , 

tydligen {ty*dlig9n^) 
tyfon {tyfco^n el. -å-n) 
tyfus [ty-fus) 
tyfös {tyf0is) 

tyg {¥ff) 

-tyg (-ty^g) i smns. t. e. in-t. 

tyga {tyga') tyga till 

-tyga {-ty^ga) i smns. t. e. in-t., 

över-t. 
tygel (tg-gol' säll. ty'g9l) 
-tygelse {'ty'g9ls9) i smns. t. e. 

över-t. 
tygla {tygla') 
tyken {tyk9n') näsvis 

tyll (tyV) 

22 



888 



-tymplig -gt {-tym^plig -gt el. -M) 

i smns. o-t. (äv. -tym'') 
tyna (tyna^) 
tynga {tyrj-a') 
tyngd (tyrfd) 
tjmgre tyngst, se tung 
typ {ty-p) 
typisk -skt {ty-pisjc -skt el. mindre 

noggr. -st) 
typograf {ty'pågrv-f el. typ'- aren 

-wg-) 
typografi {ty^pågrafi el. typ'- äv. 

-iog-) 
typografisk -skt {ty*pågrr)'fisk el. 

typ'- äv. -iog- -skt el. mindre 

noggr. -st) 
tyrann {iyran-) 
tyranni {ty'rani' el. tyr'-) 
tyrannisera {tyranUse-ra el. ty'ran-) 
tyrannisk -skt {tyranHsh -skt el. 

mindre noggr. -5^) 
tyre, ^se töre 
tysk {tys-k) subst. 
tysk -skt {tyS'k -skt el. mindre 

noggr. -st) 
tyska (tys-ka^) 
tyskeri {tys'kQri') 
tyst {tysH) 
tysta {tys-ta^) 
tystna {tys'tna^) 

tystnad {tysinad' -nadon^ el. -nan^) 
tyta {tyta^) 
tå. (^d.') 

tåg (M*V) väkstnamn 
tåg {tå^g) rep 
tåg (^å'^) bantåg 
tåg {tår^g) färd 



tåga (tå-ga^) värb 

tåga {tå'ga') subst., dimma 

tåga (tå-ga*) segtråd 

tåglig -gt [tå-glig^ -g^t el. -k^t) 

tågig -gt {tå'gig'' -gH el. -ä;^<) 

tagna {tå-gna^) tänjas 

-tåig -gt {-tå^ig -gt el. -äj^) i smns. 

t. e. par-t. 
tåla {tå'la' i n. Gtth t&W) 
tålig -gt itMig' i n. Gtl. t&- -gH 

el. -Ä;*'0 
tåls {tå'ls i n. Gtl. tö^-) i uttr. 

till tåls 
tåm [tå-m) del av bok 
tång {torf) tänger {tärj'9r) 
tång (torj') havsväkst 
tånge el. tång {torj'9^ el. tof]-) 

knivfäste 
tånge (tot]'9^) udde 
tåpig -gt {tå'pig' -g't el. -k't) 
tår (^d-^r) 

tara (tå-ra^) t. sig 
tåras (tå-ras^) 

tårig -gt (fdTi<?* -g'^ el. -k't) 
tårta el. torta {tå'Tta^ äv. tovta^) 

tåt (^å.'0 

tåtel (M-f9Z0 

täck (föA;-) 

täcka [täk-a^) 

-täcka {-tä¥a) subst., i smns. o-t. 

-täcka {-täk'a) i smns. upp-t. 

täckare {täk-ar9^) 

täckas (täk-as') 

täcke (täk'9^) 

täckelig -gt {täk'9lig' -gH el. -Ä*^) 

täckelse (täk'9ls9^) 

-täcking {-täkHtj) i smns. o-t. . 



339 



täjst el: -te (^ä;'^^ el. tä- el. -ystd^) 

sjöfågel, 
täkst {täk'St) 
täksta (täk-sta") 
-takt (-täkH) i smns. t. e. arv-t. 

sand-t., torv- 1., våld-t., löv-t., 

in-t. 
-takt {-täk*t) i smns. upp-t.- 
tälja (iäl'ja*) skåra ^ 

tälja {täl'ja^) tålde {tvldd') tält 

{tV'lt) tåld {tv'ld) räkna 
täljare (täl'jar9') 
tält (täPt) 
tälta {täHa') . 
tämja (tänt' ja' el. tä-mja^) tamde 

{tvmdd^) tamt (tn-mt) tamd 

tämjare (täm-jarQ' el. tä-m-) 
-tämjelig -gt {-täm^jdUg el. -<ä*m- 

-g^ el. -Ä*^) i smns. t. e. o-t., 

lätt-t. 
tämlig -gt {täm-lig^ -g't el. -¥t) 
tämligen (täm-ltgon^) 
tämpel {täm-pol) 
-tänd -dt el. -tänt {-tän^d -nH el 

-tänH) i smns. t. e. ömm-t. 
tända (tän'da\ vnlgärt t än' a') 

tändt [tän-t) tandning (tän'd- 

nit^^ mindre noggr. tän-irj^)' 

nytändning (vanl. ny-tänHrj) 
tändare [tän'dar9^) 
tänder {tän-ddv) stenkålsvagn på 

järnväg 
tänder, se tand 
-tändlig -gt {-tän^dlig -g^ el. -kt) 

i smns. an-t. 
tänger, se tång 



tänja (täffja'' säll. tä'nja^) 
-tänjelig -gt {-tän^j^Ug -gt el. -kt) 

i smns. t. e. ut- 1, 
tänka (^äiy^Äa') tänkte tänkt {färj-ktd'' 

tår^M mindre noggr. tärj^td^ tärft) 
tänkare {färj'kar9') 
-tänkeri {-tärjkeri' eller ^eri^) i 

smns. t. e. fri-t. 
-tänklig -gt {-tärj^klig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. npp-t., miss-t. 
tänn, se tenn 
tännlika se tennlicka 
täppa [tåp'a^) subst. 
täppa (täp'a^) vårb 
-täppa {'täp^a) i smns. t. e. and-t. 
tära {tä-ra^ i Svl. t(B'-) 
tarm ifoir-m) 

tärn {fcB-rn i s. Gtl. äv. tcer-n) 
tärna {tcB^rna^ i s. Gtl. äv. t€Br'-) 

flicka 
tärna {tce-rna'' i s. Gtl. äv. teer'-) 

fågel 
tärning (t(B'rnirj' i s. Gtl. äv. t(Br-) 
tärs {fdBT^s) 
tärsett (tcersät-) 
tät tätt {tä't i n. ö. Svl. té-t tät-) 

adj. 
tät {tä't i*n. ö. Svl. té-t) främsta 

ledet 
täta {tä'ta^ i n. ö. Svl. té'-) 
tätna {tä'tna^ i n. ö. Svl. té'-) 
tätting (tät'irj^) 

tävla {tä-vW i n. ö. Svl. té'-) 
tävlan (tä'vlan^ i n. ö. Svl. té'-) 
tävlare {tä'vlar9' i n. ö. Syl. té'-) 
tävlarinna (tä'vlarin'a' i n. ö. 

Svl. té'-) 



340 



tävlerska (tä^vhrska^ i n. ö. Svl. 

tö (t0') 

töa {t0'a'') 

töcken (töJtf9n) 

-töckna (-tök^na) i smns. om-t. 

töcknig -gt {tök-nig^ -gH el. -kH) 

töja {töj-a^) 

-töja {'töj-a) för-t. 

töjd (%'-e?) snbst. 

tölp \töVp) 

tölper (töVpor) 

tölpig -gt (^ö?-iw^* -g*^ el. -k^t) 

-tömlig -gt {'töm^ig -gt el. -ki) i 

smns. t. e. out-t. 
tömm {töm-) 
tömma (tönfa^)] tömde tömd tömt, 

tömning 



tör (tö^T i Svl. t(B-T) torde {tco*rd9^) 
tör hända, torde hända 

töras (tö'ras^ i Svl. ios'-) törs 
(toer-s) tordes {twrd9S^) torts 
(<tt>'rfe); inf. twrdas^ är vnlg. 

törd, se tord 

töre (^ÖT9* el. t0'- i Syl. ^ö5'-) el. 
tyre {ty*r9') torrved 

törji (tcs-rn i s. Gtth äv. toer-n) 

torna (tce-rna^ i s. Gftl. äv. ^(Br*-) 

törne (^ö5*r«d* i s. Gftl. äv. tosrno^) 

törnig -gt {t(B'rnig^ i s, ötl. äv. 
teer-- -gH el. -kH) 

törst (toer-st) 

törsta (tcBVSta^) 

törstig -gt (toerstig^ -gH el. -kH) 

tös {t0^s) 

tova {t0'va^) 



U. 



u (W) 

u (W el. mil' vanl. Äm-^) interj. 
udd {ud') 
udda (wdf-a') värb 
udda {ud'a^) adj. 
udde (ud-9^) 

liddig -gt [ud'ig' -gH el. -Ä;'^) 
uff (w/) 
, uggla {ug-la^ säll. indiv. twgla^)] 

uggel- («^-pZ-) 
ugn (w>j-'w vulg. wjy-'); ugns- {urj-ns- 

mindre noggr. wi/'5-) 
uj (wi-) ^ 
ukas (uiÄ;2?-'5) 



ulan (vilv-n) 

ulk el. ulke (wZ'Ä; äv. ul'k9') 

ull (wZO 

ullig -gt {ul'ig^ 'gH el. -Ä;'^) 

ullspegel {ul''Spe^g9l äv. uVspegdl) 

ultima [uVtima) 

ultimatum (uVtmvium^) 

ultimo {uVtinuiji) 

ultimus {uVtimus) 

ultra (ulHra) 

ultraism (uVtrais-m) 

ultraistisk -skt (uVtraisHisk -skt 

el. mindre noggr. -5/) 
ultramarin (uVtramari-n) , 



341 



ultramarinsk -skt [uVtramari^nsk 
-skt el." mindre noggr. -st) 

ultramontan (uVtramontv-n) 

ultramontanism {ul'tramon'taniS'm.) 

ultramontansk -skt {uVtrumon- 
tv^nsk -skt el. mindre noggr. -st) 

ulv (uVv) 

ulva {ul'va^) tjuta 

um- (um*-) i smns. t. e. umbära, 
umgås, umgänge, umgälder, um- 
gälla 

umbra (um^hrä) 

nncial- (un'sw'1') 

und- (uwd-) t. e. undvika, undfå, 
undsätta 

undan {un'dan^ äv. un-dan ledigt 
un'ah^ el. un- an) 

under {un-ddr) subst. 

under (un^dor vulg. wn^dr) under 
fund, under tiden, under stund- 
om, under det, under det att 

underdånig -gt {un-ddt-då^nig -gt 
el. -U) 

underlig -gt {uffdorlig^ -gH el. 
-kH) 

underligen {un-ddrli^gdn) 

underslev {un*ddr-sle^v) 

undersåte el. -are [uwddr-såHd 
äv. -ard) 

undersåtlig -gt {un'd9r såHUg -gt 
el. -kt) 

undra {un' dr a'') 

undran [un^dran^) 

undre -a {un^drd säll. -a eller 
un'dr9^) underst {un-ddrst eller 
un-ddT^st) 

undulation {un'dmla/a)^n el. -tfio-n) 



undulatorisk' -skt {un'dmlatw^risk 

-skt el. mindre noggr. -st) 
undulera {un'dmle'rä) 
ung {u^') yngre (yfj-ra) yngst 
. {yff-st) ; ungers vann [uri'9r-svän^) 
unge (ur]'9') 

ungefår (jun'jefä^it i Svl. -cb-t) 
ungefärlig -gt (un'JQfä^rUg i Svl. 

-cB-r- -gt el. "M) 
unge£'é.Tligen(un'JQfäfrlig9n el. -(B-r-) 
uniera (uifnie-ra) 
uniform (m'nifor-m el. un'- vulg. 

un'ji-) 
uniformera {m'n\forme'ra el. un*-) 
uniformitet {tu/niformite-t el. un'-) 
unik (mni^k) ^ 

union (m'nia)^n el. un'-) 
unionell [vufniuynäV el. un'- indiv. 

-äfl) 
unionist (lulnmnis-t äv. un'-) 
unionistisk -skt (m'niwniS'tisk äv. 

un'- -skt el. mindre noggr. -5^) 
unison (m'nisa)^n äv. un'-) 
unitarie (ui nitvrid'' el. un'-) 
unitarisk -skt (tu'nitv-risk e\, un'- 

•skt el. mindre noggr. -st) 
unitet {udniteH äv. un'-) 
universal- {m'niv<Brsr>'l- el. un'-) 
universal {wlnivodrsv-l el. un'-) , 

subst. 
universell {m'niv<ETSäl' eller un'- 

indiv. -ä-l) 
universitet (w'nivcBrsit9't el. un'-) 
universum {mlnivcer-sum' äv. -^(BV'- 

sum el. ww'-) 
unken {urj-kdn^) 
unkna (urfkna^) 



342 



unna {un'a^) unnt, missunnsam 
{mis''Un^sam el. mis'un8am^) 

-unnare {-ungars) i smns. t. e. 
miss-u/ 

uns (wn-s) 

upp (wp') el. opp {op') uppfor 
{uppför up'-f&'i el. upfö-r) upp- 
före [uppförd) uppi {up''i^) upp- 
ifrån (t#p*-i/rel*n) uppom (up-- 
om') upptill {up'-tiV) upputi 
(up'-uU') uppvid {up'-vi'ä) uppå 
{up''på'' el. upå^) uppåt («*i>'å^) 

uppe (up'd') el. oppe (op'9*) 

uppenbar {up'9n-bv'r) 

uppenbara (up'9n'bv^ra) 

uppenbarelse {up'9n-hv^r9ls9) 

uppenbarlig -gt (up'9n-bv^rlig -gt 
el. -Jet) 

uppenbarligen (up*dn-bv^rlig9n) 

uppror {up''ra)^T) 

upprorisk -skt [up^-rw^rish rskt 
el. mindre noggr. -st) 

uppskåv el. uppskov, se skav 

uppsåt {up'-så^t) 

uppsåtlig -gt {up''Så'tlig äv. up- 
såHlig 'gt el. -kt) 

uppsåtligen [up*-såHligdn äv. up- 
så^t-) 

upptakt {up''täkH) 

ur (wfv) t. e. i ur och skur 

ur (ujifr) klocka 

ur {ta-v) prep., urakt- {m'rakt- el. 
mrak*t-) t. e. u.-låta 

uran {mrv-n) kem. ämne 

urarva (iwr-ar^va) 

urat {mrv-t) 

urban (urbv-n) 



urbanisera (ur^banise-ra) 

urbanitet (ur%aniteH) 

urbota {m-v-bwHa) 

urgera (urge-ra äv. urje-rä) 

urgent {urgänH) 

urin {viri-n) 

urinéra (wlrine-ra) 

urinös {m'iHn0'S) 

urkund {m'T-kun^d) 

urkundlig -gt (tu'r-kun''dUg -gt 

el. -U) 
urna {m*rna') 

urra (ur^a^) u. upp, göra urrig 
urrig -gt [ur 'ig*" -gH el. -k' t) tovig 
urskillning {iwr-JtVnirj) 
ursprung (twr-sprui]^) 
ursprunglig -gt {m'T-sprutjHig äv. 

tuTsprurj-l^g -gt el. -kt) 
ursprungligen {m^v-sprurflig^n äv. 

lursprurj'-) 
ursäkt (iwr-säkH) 
ursäkta {iwr-säkHa) 
ursäktlig -gt {mr-säkHUg -gt el. 

-kt) 
usch (uf-) 
usel el. ussel (iutSqI el. ushl äv. 

ms--) 
usling el. ussling (twslifj' eller 

us'lii]^ äv. nis'-) 
usurpation {msur'pafa)^n el. us'ur- 

el. -tfco^n) 
usurpator -er (us'uTpv'tor' el. ms'- 

el. M*'s- •attJ^rdr) 
usurpator {yiSUT'pat6'T el. ws^wr- i 

Svl. -(c-'r) 
usurpera {us^urpe-ra el. ms'- el. 

Ws-) 



343 



ut (tu^t) utaf {m't'V^v el. ss. adv. 
mit)' v) utefter (mtäftdr^) utfor 
[m-tför ofta ut-för) utföre {vj^t- 
förd ofta ut-förd) uti (xxxti' [adv. 
el. i framhävn.] undanh. m'ti) 
utifrån [m'tifrå^n el. -on^) utmed 
{twt-me^d el. [adv. el. i fram- 
hävning] mtme-d) utom {twt-om' 
el. mtowr i uttr.: utom sig) utur 
(twt-m^T eller [adv.] mtturr) utåt 
(tuktat) utöver {mt0'V9r) utom- 
dess {twtom-däs') el. utom dess 

utan {iwtan*) utaneft^er (twtan-äf^- 
tgr) utanför (twtan-fö^r) utanom 
(m-tan-om^) utanpå [twtan-på^) 
utantill (m'tan4iV) 

utbörding el. utböling {iwt-hos^rdirj 
i dagl. tal vanl. mt'h0Hirj) 



ute (tu't9^) 

utensilier {wftansi^lidr el. -än- el. 

-rlior') 
utilism {m'tiliS'm) 
utilistisk -skt (uiUlisHisk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
utilitet iwItUite-t) 

utilitarism (miiWtaris-m el. -lif-) 
utfärda {iwt-fcd^rda) 
utopi (m'ta)pp^ el. -tå-) 
utopisk -skt (mt(o-'pisk el. -/å- 

'Skt el. mindre noggr. -st) 
utopist {ui/twpiS't el. -tå-) 
utter (ut-dr) 
UV (M«'t;) 

uvertyr (uv^mvty-x el. we't^- el. -«;'9r-) 
uvär el. -ert {mvä^Y i Svl. -(B-t 

el. -eer'^) 



^ 



v. 



v [ve-) 

hvaba [väbu^) 

hvafalls {vafal'S\ hvad befalles 

väcka (vak^a^), bärjart 

vacker ('Vak^9r) 

vackra (vak'ra') om väder o. vind 

vackla (vak-la^) 

vacklan {vak-lan^) 

vad {vv^^d) tjockben 

vad {vt)'d) not 

vad {vv^d) vattenövergångsställe 

vad [vo-d) vädjande 

vad. {f)'D-d hvard. vv-) vadslagning 



hvad {vv'd umgängl. vt)-^ ss. f råg- 
ord hvard. vah^) hvars [vv-ts el. 
var-s)] hvad för en, hvad för 
slag 

vada (v'D'da^) 

vadare {y v dar 9') 

hvadan (vvdan^ n. v. Gtl. äv. va--) 

vadd (vad-) 

-vadd -dt (-vad^ -vat^) i smns. 
lag-v. 

vaddera [vade-ra) 

vadmal {vvdmaV el. vad'maV el. 
vaPmar^ stund, hvard. med 



344 



assimiler. d: vam-aV] val-maP 
höres stundom pä grund av 
upprepningslikhet och likaså, 
val-man' [Skåne]) 

vagabond (vag'abon-d el. -oi]-d) 

vagel (vvgdV el. vv-g^l) 

vagga {vag-a^) subst. 

vagga (vag'a') värb 

vagong (vagofj-) 

vagn {vavfn vårdsl. varj-) vagns- 
{var^nS' mindre noggr. var^s-) 

vaja {vaj'a*) 

vak [w^k) på is 

vak (vi^^) vakande 

vaka {vvka^) subst., vakande 

vaka {vvka') fågel 

vaka {vvka') värb 

vakans {vakanfs el. -avfs) 

vakant (vakan-i el. vakarft) 

vakare {vvkard^) 

vakcin {vaksi-n) 

vakcination {vak'sinaf(o^n el. -tfio^n) 

vakcinatör {vakfsinatc^r i Svl. -w-r) 

vakcinera (vak'sine'ra) 

vaken (vvkdn^) 

vakna (vvkna^) 

vaks (vak'S) 
. vaksa (vak'sa') 

vakt {vak-t) 

vakta (vak-ta^) 

-vaktan (-vak^ian) i smns. t. e. 
av-v. 

väktare (vak'tar9^) 

vaktarinna {vakHarin-a') 

vakterska {vak'tdrska^) 

vaktel [vak'tdl^ el. vakHdl) 

val {vdH) valfisk, valross 



val {viohl) antal 

val {vv^l) väljande 

vald -de, se välja 

vale [vvld^) i uttr. tvi vale el. fy 

vale (för varde) 
valen [vvhn^) 
valhänd -dt el. -hänt {vt)'l-hän*d 

-nt el. -nt -nt) 
valk ivaVk) 
valka (val-ka^) 
valkare (valkard^) 
valkeri (vaVk^ri-) 
valkig -gt {vaVkig^ -gt el. -kH) 
valknut (vvl-knmH) 
yalkyria {valky^ria el. -yria^) 
vall {val') gräsmark 
vail {vaV) förhöjning 
vall- {vaV') v.-fart, v.-färd, v.- 

färda 
valla {vaVa^) 
vallare [val-ard^) 
vallack {valakt säll. val'ak*) 
vallacka (valak-a) 
vallackare {valak-ard) 
vallonsk -skt [valoi^nsk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
vallmo [val'-mo}^) 
vallrat el. valrat (vaV-rvH eller 

vvl rvH) el. valrav 
valmar, se vadmal 
valnöt -nötter [vv'l'n0H -nöt^Qr) 
valp (vaVp) 
valpa {val'pa') 
valplats (vvl-plat^s) 
valrav (vvl-rv^v) el. vallrat 
valross (vp'l-ros^) 
vals (vaVs) dans 



/ 



345 



vals (vaVs) cylinder 

valsa (val'sa^) dansa 

valsa (valsa^) utplatta 

valsör (valsö^T i Svl. -cs^r) 

valt, se välja 

valthorn (vaH-hcD^rn ibl. valH- 

hiorn) 
valthomist {vaVihwrnis-t) 
valuta [välm^ta^) 
hvalv [vaVv) 
valvel (yaVvdl) 
valvera {valve-ra) 
valör {vaWT i Svl. -m-r) 
vampyr {vampy-T) 
van- {vv'n-)\ vanart, vanmakt, 

vanskaplig, vantrivas, vantro, 

vanvett 
van [vv-n) adj. 
vana -e [vv'na^ el. -a*) 
vahadin [vv^nadi^n) k^m. ämne 
vanbörding [vt>'n-hm''rdivj) 
vand, se vänja 
vandal (vandv^l) 
vandalisk -skt (vandv-lisk -ski el. 

mindre noggr. -st) 
vandalism {van'dalis-m) 
vandel {van'd9r) 
vandia (van* dia*) i uttr. handla 

och vandia 
-vandia. (-van^dla) i smns. t. e. 

sten-v., förvandla (foervan^dla) 
vandra (van-dra*) 
vandrare (van'drar9^) 
vandrerska (van'dr9Tska^) 
vanilj (vaniVj) 
vank {vafj'k] 
vanka (vafj-ka*) 



vankas (vai]'kas^) 

vankel- {varj^kal-)] v.-mod, v,- 
modig 

vanlig -gt (vvnlig^ -gH el. -kH) 

vanligen (vvnligan^) 

vanna {van'a^) subst. 

vanna (van'a*) värb 

vannare (van*ar9*) 

vansklig -gt (vanskliga -g^t el. -kH) 

vant (van^t) 

vante {van-td^) 

vapen (vv-pQfi) 

vaporös {vap'wr0'S el. -j?'å-) 

vapör (vapö^T i Svl. -os-r) 

var (vv^r) överdrag 

var (vv-t) i s&r 

var (Wr) varse 

var (vv^r) adj. vaksam 

-var (-vv't) i smns. för-v. 

-var (-vv^r) i smns. t. e. pigg- v., 
slät- v. 

hvar {'vv^r) hvart {vv-rt eller 
var-t) hvars (vi^rs vanl. var-s) 
pron. ; en hvar -s, en och hvar, 
hvar och en, hvars och ens; 
hvar annan, hvart annat, hvar 
andra, hvar andras, hvar sin, 
sitt, sina, hvar enda -e, hvart 
enda; hvar tredje^ fjärde osv.; 
hvardera, se -dera 

hvar {vv*t) adv.; hvar som hälst, 
hvar hälst, här och hvar, där 
och hvar; hvar om icke; hvar- 
av (vv'rv'v el. vvrv-v) hvarefter 
{vv-räftdT el. vvräf^t^r^) hvar- 
emällan {vv-r&mäVan el. -yöVe- 
mäVan*) hvaremot {vv'remio'f 



S46 



eL w'remwft) hvarför {rar-ftBr 
el. varför) hvarföre {var'fcsr9) 
hvarfbmtan {var-foeruåftan eller 
var^fosrtwtan') hvarforatom {var'- 
fasrwftom eLvar^fcsriwiomf) hvar- 
hoB (vfj^rhws el. vvrhojhS) hvari 
(ro"r-t* vv^ri el. vari^) hvari- 
bland {vv^riblan'd el. wfriblan-d) 
hvarifr&n (wfrifrå^n el. vv'ri- 

m 

frål^n) hvarigenom (w^rijefnom 
el. va'rij^n(m) hvarintill (vv^r- 
intU* el. vvfrintiV) hvarinvid 
(vv^rinvi'd el. w'rinvifd) hvar- 
jämte (vv^rjäm't9 el. tw'rjäfn'i9') 
hvarmed (vv-nned el. vwme-d) 
hvarom {vv-rom eller »»row»-') 
hvaromkring (vv^romkrivf eller 
w'romkrirf) hvarpå (vv^rpå el. 
«;»rpd-') hvartill {w-rtil eller 
vvrtiV) hvarunder (t?oVw«'<idr 
el. t?örw»yar) hvarupp& (tTO-V- 
wi?d' el. voVwpd-') hyarur {vv^r- 
m'r el. t^wrti^^r) hvarutav (v»-V- 
ta^öV eller vv'rtutv^v) hvaniti 
(vv^ruUi' el. vöVui/i-') hvarut- 
innan {vv^rmtin'an el. t;»Viu^- 
iwa»') hvarutmed (w^rmtme^d 
el. «;oVui/m€-'e^ hvarutom (w^r- 
mtom! el. vv'rmtom^) hvarutur 
{vv^rmtwlv el. voViufw-^r) hvar- 
utöver {vD-rmif^vdr el. «;oVui^ 
j0r.'«?^r) hvarvid {vvfrvid el. t;»r- 
vi-^e?) hvarå {vo^rå el. i^^rd-') 
hvar&t (vv-råU el. vvråft) hvar- 
över {W'r0'v9r eller vvr0'V9r); 
då första stavelsen icke har 
huvudtryck, kan den även ut- 



talas rar- och rat^-); hvar in- 

ifr&n, innanföre, inne, inom, 

innti 
vara (vvra^) subst.^ vam- (twrui-) 

t. e. v.-bal 
vara {vvra^) i nttr. taga vara, 

till vara, tillvarataga {tU^wra- 

el. tUwr(it4,) 
vara (roTa*) racka 
vara [vvira*) bilda var 
vara {w*ra*^ mycket vnlg. vtjh [t. e. 

va ska de-' vvh\) är (o-V i Svl. ce-r 

omgängl. och ledigt a^ vanl. 

€•) äro {å'ro/ i Svl. (vrta') var 

(t7»-*r ledigt t?o-') voro -e (t^oiToi* 

-9*) varit (vvritf hvard Stim. 

vvri*^ Qth var- 1 vulg. vat-)] mä 

vara 
-vara (-w^rä) i smns. for-v. 
värd (vv^rd) aftonvard, kvälls- 

värd, nattvard 
varda (wrda' äv. varda') vardt 

(var-f) vordo -e -en (rwrrfw* 

-a -9«' äv. v(ar'dw^) 
hvardag {vvr-dv^g vanl. vv^rda 

jfr. dag) 
hvardaglig -gt (wr-dv^glig -gt 

el. -Ä;^) 
varek {vv^räk) tångaska 
varelse (vv'r9ls9') väsen . 
hvarest (vvräs^t el. vvré^t el. 

wrdsH säll. varäsH) 
variabel (var'iv-b9l) 
variant {var'ian^t) 
variation [var^iafo^n el. -tfw-n) 
variera [var'ie-rä) 
varietet {var'iete't) 



347 



varig -gt ['Vv^rig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. lång-v. 
värig -gt (vvrig^ -gH el. -kH) 
värj {var-J) 
hvarje {var'J9') hvarjom {varjoni^) 

i uttr. hvarjom och enom 
varjinna (varjiwa^) 
hvarken {var'Jc9n' säll. var-kdn) 
varkunna (vvr-kun^a) ; varkunn- 

sam (vvr-kun^sam elrvvrkun- 

varlig -gt (vvrlig^ -gH el. -kH) 

varligen (vvrligon') 

varm (var-m) varmt (var-mt i 

Uppl. ibland mindre noggr. 

genom förflyttning av nasalens 

artikulationsläge varlnt) 
varna (vvrna') 

varnagel {vt)'r-nv^g9l el. vvrn-v^gdl) 
värnare (vv*rnard^) 
-varo (-vv^rco) i smns. t. e. när-v._, 

från- v., här- v., till- v., samman- 

V., sam- v. 
varp (var-p) i väv 
varp (var-p) notvarp 
varp (var-p) avfall 
varpa (varpa^) göra. varp till väv 
varpa (var-pa^) hala 
varpa (var-pa^) subst., 
vars (var-s) for bevare oss 
varse (varsd' stundom vvrsd') 
varsel (var-Sdl säll. varsdP) 
varsko (vvr-skco^) -skodde -skodd 

-skott ('Skcodd -skiod^ -skcoi^) 

varskos (skco^s hvard. -skcos^) 
varsna (varsna'' stund, vvrsna') 
hvarstädes, se -städes 



hvart (varH äv. vv^ri) hvart som 
hälst, hvart hän, hvart ut, 
hvart åt 

vart (var-t) ingen vart, någon vart 

-vart -varts el. -varts (-varH -värjts 
el. -värjts) i smns. t. e. nord-v. 
ost- v., syd-v., väst- v. 

varulv (vvr-uPv) 

varv (var-v) skeppsvarv 

hvarv (var-v) omgång 

hvarvig -gt (varvig' -gH el. -kH) 

vas (vV'S) 

vasall (vasaV) 

vase (vv'S9^) 

vask (vas-k) 

vaska (vas-ka^) 

vaskare (vas'kard^) 

vasker (vas-kdr) el. vask (vas-k) 

vaskeri vas'keri-) t, e. guld- v. 

vass (vas-) väkst 

hvass (vas-) skarp 

vasserra (vascer-a) 

vassla el. -le (vas-W el. -la*) 
subst. 

vassla (vas'la^) värb 

vasslig -gt (vas'lig' -gH el -kH) 

vatten (vathn i smns. ofta vat'- 
t. e. vat'-glv's, vaP-gröH, vaP- 
lag^d, vaP-så j vat'-sop% vtiP- 
-skoPj vat'-välHrj, vat'-tå^r) vattu- 
(vat'm-) 

vattna (vat-na^) 

vattnig -gt (vaPnig^ -gH el. -kH) 

vattra (vatra^) 

vattrig -gt (vaPrig^ -gH el. -kH) 

ve (ve-) 

veck (vek- i n. ö. Svl. väk-) 



348 



vecka (veÄ^a* i n. ö; Svl. väJca^) 

subst., vecko- (vek-io-) 
vecka {vek-a^ i n. ö. Svl. väTca^) 

v&rb 
veckig -gt {vek'ig* i n. ö. Svl. 

vä' 'g't el. -¥t) 
veckla (vek'la^ i n. ö. Svl. våk'W) 
vecklare {yek'lar9^ i n. Ö. Svl. 

VÖr) 

ved {ve-d hvard. ve^ ve-ddn hvard. 

ve-n) vedträd (vcd-trä' el. ve-- 

trä^ "hvard. vet'rä^) 
veder- {ve^ddr-) t. e. vedervilja, 

vedervärdig, vederkvicka, v.- 

gälla, v. -faras 
vedett {vQdät') 
vegetabilier {v€fgetabrli9r^ el. veg'- 

el. -i^li^r säll. v&je-) 
vegetabilisk -skt {ve'getahiiUsk 

el. ves^' säll. v€*je' -skt eller 

mindre noggr. -st) 
vegetarian (ve'getariv'n el. veg"- 

säll. vefje-) 
vegetarianism (vefgetarianis^m. el. 

veg'- el. ss. frg.) 
vegetation (ve'getafw^n eller veg'- 

säll. ve'JG' el. -tjw^n) 
vegetativ -vt (ve'getati'V el. veg'- 

-v< el. 'ft el. SS. frg.) 
vegetera (ve^gete-ra äv. ve'JQ') 
vehickel (vehikhl) 
vek (i;c'Ä;) 
vek, se vika 

veka (ve'ka^) backsluttning 
veke (ve'k9^) 

veklig -gt (vcklig^ -g^t el. -kH) 
-vekliga [-ve-kliga) i smns. för-v. 



vekling (vcklitj^) 

vekna {vckna') 

vel el. vele {ve-l ve-W) 

velat, se vilja 

velig -gt (velig* -gH el. -k^t) 

velociped {v&kosipe-d el. vel'- äv. 

-lä-) . 
velocipedist {ve^lwsipedisH el. veV- 

äv. -id-) 
veläng el. -lin (velärj- el. -?*•'«) 
hvem (vem^ i n. ö. Svl. och även 

annanstädes värn-'); hvem som 

hälst, hvem hälst 
vemod (ve''imi)^d) 
vemodig -gt {vc-moydig -gt el. -kt) 
ven (ve-n) blod&der 
hven (ve-n) gräs 
venerabel (ve'nert)-^b9l el. venf-) 
veneration (ve'nQra/iO'n el. ven'- 

el. -t/ta-n) 
venerisk -skt (vene-risk -skt eller 

mindre noggr. -st) 
ventil (vänti'l) 

ventilator -er {vän'tilv'tor^ -atw^rar) 
ventilation (vän'tilafw^n el. -ifw-n) 
ventilera (väniile-ra) 
venös (vQn0'S) 
veranda (veranda') 
verda (t?ecrcfo-) 

verificera (ve^rifise-ra el. i;er'-) 
verifikation (vérifikafiohn el. ver'- 

el. -tfoj^n) 
veritabel (ve'ritv^b9l el. t;cr'-) 
vermiceller (vcer^misalhr) 
versal (vcersv-l) 
verserad -at (vcerse-rad -at) 
version (vcerfw-n) 



349 



vertebrat (vcer'tebrt)'t) 

vertebrerad -at {vcBrHébreWad -at) 

vertikal {v<Br'tikr)'T) 

vesir {vesi-r) 

vessla, se vässla 

vestal {västt)'l) 

vestalisk -skt ^{väsit>-lisk -skt el. 
mindre noggr. -st) 

vestibul el. -yl {väs^iiMl äv. -y-l) 

veta {ve'ta^) visste (vis't9^) 

hvete [ve't9^y hvard. stund. vet*d^ 
i synnerhet i en del smns. med 
betydelsen ämne, hvarav något 
består t. e. vet'- el. vet-o- -bulle, 
-bröd, -gryn, -mjöl, -skorpa; 
däremot vanligast ve*t9^ i be- 
tydelsen sädesslag t. e. ve't9- 
-aks, -skörd, -åker 

-veten (-veH9n) i smns. t. e. med-v. 

vetenskap el. vettenskep («;e*<9W- 
skv^p el. vet'9nskv^p i n. ö. Svl. 
liks. följ. vä-) 

vetenskaplig el. vetten- -gt (ve't' 
gn-skv^pUg el. vet'9ns. -gt el. 
-kt) 

vetenskapligen el. vetten- {vctdn- 
skv^pUgdn el. vet'9n-s,) 

veteran (ve'terv-n el. vef-) 

veterinär (ve'terinä^'T el. vef- i Svl. 
-(B^r) 

veterlig el. vetterlig -gt {vctgrlig* 
el. vetdrlig'' -gH el. -¥t) 

veterligen el. vett- {ve't9rli*g9n el. 

vet'-) 
.vetgirig el. vett- -gt {ve't-jiWig 
el. vet'-ji^rig -gt el. -kt) 

veto (ve-tio el. ve'ta)^) 



vetskap el. vettskap (ve-t-skv^p el. 

vet''Skn^p i n. ö. Svl. vä-) 
vett {vet- i n. ö. Svl. vät-) 
vetta el. vätta (vet'a^ el. ss. i n. 

ö. Svl. vät'a^) 
-vetting {-vetHrj i n. ö. Svl. -vä-) 

i smns. van-v. 
vettig -gt {vet'4g^ i n. ö. Svl. vät'- 

'gH el. -kH) 
vettvilling {vet''VilHi] i n. ö. Svl. 

vät--) 
vev (ve-v) 

veva (vcva^) subst. 
veva (ve'va') värb 
hvi {vi-) hvarfbr 
vi {vi'), se jag 
via (vi^a) 

viadukt {vi'aduk-t) 
vial («;«V?) baljväkst 
vibration {vi'brafo}-n el. vib'- el. 

-tfoj^n) 
vibrera {mbreWa) 
vice {vrs9^) 
vicka [mha^) värb 
vicker {vih'9r^ el. vik'9r) ört 
vid {tri-d hvardagl. i undanhålln. 

ve) 
vid vidt {vi'd vit-); så vidt, för 

så vidt 
vida {vi'da^)'j så vida, huru vida, 

så till vida 
vidare {vi'dar9^) 
vidd {vid^) 
vide {vi'd9^) 
vidga {vid-ga^) 
-vidgelig -gt {-vid'g9lig -gt el. 

-kt) i smns. t. e. ut-v. 



360 



vidimation {vi'd%mafo3hn el. vid'- 

el. -tfw^n) 
vidimera {yi^dime-ra el. vi<?-) 
vidja el. viddja {vi'dja^ el. md*ja') 
vidlyftig -gt {vvd4yfUg -gt el. -ki) 
vidlårda {vi-d-Wda indiv. i n. Gtl. 

4d'da) vidlådde {vrd'lod'9) vid- 

lådt {vrd-loV) vidl&dd {m'd4od') 
vidrig -gt {vrdrig^ -gH el. -hH) 
vidskepelse {vvd-f&pdlsd hvard. 

även -fep^dlsd) 
vidskeplig -gt (vrd-fe^plig hvard. 

äv. -/ep*- 'gt el. -kt) 
vift (vift) 
vifta (vif'ta^) vårb 
vifta (vi/*-^a*) subst. 
vig vigt {vi^g vi^gt el. -ht) 
viga -gt {vi'ga^ vi'gt el. -Ä#) 
vigg el. vigge {vig- el. «^^-p*) 
vigga (t?»^*a*) fbrkortn. av vigilera 
vigilans [vi'gila^ifj'S el. vig^-) 
vigilant {vi'gilai]-t el. vig'- el. -«'^) 
vigilera {vi'gileWa el. i^i^-) 
-vigla el. -vigglä [-vingla el. -vig^la) 

i smns. upp-v. 
-viglare {-m^glard el. -vig^lard) i 

smns. upp-v. 
vigsel (vig'S9l el. ledigt vik-Sdl 

säll. högtidl. vi-gsdl) 
vigör (vigö^T i Svl. -ä2-V) 
vik («?*'/b) 
vika (^'»•Äa') vek («;c-Ä;) veko --e 

{ve-kw^ -9*) 
vikare (t;i'Ä;ar9*) 
vikariat {viWarwH) 
vikarie (t;iÄö*nd* äv. viktj^rid) 
vikariera {viVarie-ra) 



-vikelse {-vi^kdlsd) i smns. t. e. 

av-v. 
viking {vvkirf) 
-viklig -gt [-vi^klig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. ound-v. 
vikon {vi'kon^) bär 
vikt (vib^t) 

viktig -gt {vik'tig^ -gH el. -kH) 
viktualier {rik'tmV'li9r el. -vlidr') 
hvila (vi'la^) subst.; vilo- {vi'lio-) 
hvila (vrla^) värb 
vild -dt (viVd -Vt) i smns. hvard. 

ibland vil'-: vil'-andy vil'-jm'r, 

vil-'kat' vil'-svi'n) 
-vilda {-viVda) i smns. for- v. 
vildbasare (vil' d-bv^ sarg) 
vilde (ril-do^) 
vildinna (vildin-a*) 
vilja el. -e [vil' ja'' -a*) subst.; till 

viljes {vil'J9S') 
vilja {vil'ja^ hvardagl. ibl. ril'a^ 

[t. e. skul'9 dwL vil'a^]) vill 

(viV) ville {vil'o') velat (vclat^) 
hvilken (f;a7*Ä;aw' el. äv. viVkdn 

hvardagl. vikhn)] hvilken som 

hälst; hvilkendera, se -dera 
vill [vil') t. e. råd-v., v.-farelse 
villa [viVa^) värb, 
villa [viha^) subst. villo- {vihw-) 
villa [vil'a^) landtställe 
villebråd {vil'9-brå*d) 
villervalla [viHr-vaPa) 
villfara [vil'-ft)'ra) villfor [vil*- 

fw'r) 
villfarelse [vil'-fv'r9ls9) . , 

villfarig -gt {vil'-fv^rig -gt el. -kt) 
villig -gt [vilig^ -gH el. -k't) 



851 



villk&r (vil''kå^T el. i n. Gtl. vil'- 

k6'v) 
villkårlig -gt (jvil'-M^rlig el. i n. 

Gtl. vil'-M'rUg -gt el. -ht) 
villk&rligen {riV-hå^rligdn i n. ötl. 

-kÖ^T') 

vilse (vil*S9') 

yilsen {viVsdn^) 

vimla (vim^la^); vimmel- {viwrol-) 

vimma {vima^) 

vimmel {vim-dl) vimlet « 

vimpel {vmrp9¥) 

vin {virfi) 

hvina (vi'na^) hven [ve-n) hveno 

-e (ve'n(o' -9') 
vind (vin^^d hvard. vin-) loft 
vind (fin-d) vindspel 
vind (vin-d hvard. vin-) blåst 
vind -dt (vin-d -t hvard. vin-) adj. 
vinda (vin'da'^ vulg. vin-a^) värb 
vinda (vin'da^) med ögonen 
vinda (vin'da^ hvard. vin' a') sT:|}>st. 
vindböjtel (vvnd-böftol el. vin'-) 
vindel (vin^dol^) 

vindikation (mn^dikafco^n el. -tfw-n) 
vindicera (vin^dise-ra) 
-vindig -gt {-vin^dig -gt el. -kt) i 

smns. t. e. lätt-v. 
vindling (vin-dliij^) 
vingad -at {vifj'ad^ -aP) 
vinge (t^irfd^) 
vingel (vifj-ol) 
vingla (virj'la^) 
vinglare (virj'lar9^) 
vingleri (virj'leri-) 
vinglig -gt (Hiylig' -^t el. -kH) 
vinjett (vinjät-) 



vink (vitfk) 

vinka {f)irj'ka^) 

vinkel . (vir)'kdV) 

vinklig -gt {virfklig^ -gH el. -kH) 

vinn (tnV) vinnlägga 

vinna (vin'a^) vann (van-) vunno 

-e (fwwo)* -9^) vunnit -en (vun*- 

it^ -9n^) 
vinnare {vin'ar9^) 
-vinnelig -gt (-vinglig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. över-v. 
vinsch (vin-f) 
vinst {vinfst) 

vinter (vin-t9r)] i vintras (vin'tras^) 
vinterlig -gt (vin't9rlig' -gH el. -kH) 
vinthund {vin't-h,) 
vintra {vin'tra^) värb, övervintra 
vintrig -gt {vin'trig' -gH el. -k^t) 
viol el. fiol (vUa-l el. såll. fiio-l) 

blomma 
violett {vi'(olä^ indiv. fi'-) 
violin el. fiolin (vicoli^n el. fi-) 
violinist (vi'wUnis-t säll. fi-) 
violoncell el. fiolonoell {vi'ålor]Säl- 

säll. fi'-) 
violonoellist el. fi- {vi'ålo7jsålis-t 

el. fi'-) 
vipa {vi'pa') 
vipp (wp*); på vippen 
vippa (vip'a') värb 
vippa (vip'a^) subst. 
vippig -gt {rip'ig' -gH el. -kH) 
vips (vip^s) 
vira (vi-ra^) subst. 
vira (vi'ra^) värb 
virak (vp^rak) 
virka (t;«r*Ä;a^) 



862 



virke {vir'k9^) 

virrig -gt (mr'ig^ -gH el. -kH) 

virrvarr {viv-var' el» vir^var) 

virtuos (viv^tvMsJ^s) 

virtuositet {vir'tmo}'site^t) 

hvirvel {vir'V9P) 

hvirvla (vir'vla^) 

vis {vi-s) subst. 

vis {vi-s) adj. 

-vis {'Vi^s) i smns. t. e. del-vis 

visa {vi-sa^) subst. 

-visa {'Vi^sa) i smns. t. e. rätt v. 

visa {H'sa') värb 

-visas (-vCsas) i smns. t. e. en-v. 

visare {vi'sar9^) 

vise (vi'S9') 

visera (vise-ra) 

visibel (visp'b9l) 

vision (vifio^n) 

visionär {vifwnäfv i 8 vi. -(B-t) 

visir {visi^v) 

visit {visi't) 

visitation {mfsUafco-n el. visf- el. 

-tfo^n) 
visitator -er {vi'sitvtor^ el. vis'- 

-tatw^rdr) 
visitera [m^siteWa el. ms*-) 
viska {vis^ha^) subst. 
viska {vis''ka^) värb, rengöra 
hviska {vis''ka^) värb, tala tyst 
viskare {visrTcard^) laddredskap 
hviskare {vis''kar9^)^ som talar tyst 
vislig -gt (vi-slig^ -gH el. -kH) 
-vislig -gt [-vi^sUg -gt el. -kt) i 

smns. t. e. oav-v. 
visligen {m'slig9n^)', rätt- v, 
vismut (vis-mut) 



visp [vis-p) 

vispa (vis'pa^) 

visper (vis-pgr)- 

vispig -gt {vis'pig*^ -gH el. -kH) 

visa {viS')] . för visso, till ytter- 
mera visso (vis-O)') 

-vissa {-vis-a) i smns. for-v. 

vissen {vis'9n' vulg. v€'89n^) 

visserligen {vis'9rli'g9n) 

hvissla {vis'la^) hvissel- (vis'9l-) 

hvisfllare {vis'lar9^). 

vissna (vis-na') 

-vissnelig -gt [-vis^n9lig -gt el. 
-kt) i smns. t. e. oför-v. 

visste, se veta 

vist (visH) 

-vist (-vis^t) i smns. t. e. hemm-v. 

vistas (vis-tas^) 

vistelse {vis't9ls9^) 

visthus (ris't-h.) 

hvit hvitt {vi't vit-] h vitkål hvit- 
]j5k uttalas hvardagl. vit-- eller 
vit^-) 

vita {vi'ta^) före vita, tillvita; vits- 
ord -orda {vit*s- el. vit-s- säll. 
indiv. vits'- el. vi-ts-) 

hvita (vvta') 

vital [vitv'l) 

vitalitet (vifaliie-t el. vital'-) 

vite {vi't9^) 

-vitelse {-vi^t9ls9) i smns. t. e. 
till-v. 

-vitlig -gt {'ViHlig -gt el. -kt) i 
smns. t. e. oför-v. 

hvitna {vvtna'' indiv. viPna^) 

vitriol (vifrioj^l) 

vits {vit'S) 



353 



vitsa {vitsa^) 

hvitta [vit'a^ indiv. rvta^) hvitfärja 
vittna {vitna^) 
. vitter (vithr) 
vittja {vitja^) 

hvittling {viHirj'' indiv; vrtl.) 
vittna (vitma^) 
vittne [vitnd^) 
vittra {vit'ra^) 
viv [vi^v) 

viva {vi'va') gullviva 
vivat [vi'Vat) 
vivel [vvvdP) 
viver (vi-vor) 

vivisektion {vi'visäk/io-n el. viv'-) [ 
voffta {rof'la^)] voifel- {vof'dl-)\ 

mycket säll. vaffla (vaf'la^) 
voj (fo/) . ; 

voja {voj*a') v. sig I 

vokal (vcokV'l) _ . ' \ 

vokalisation {va)'JcalisafiO'n eller: 

vcoJc'- el. -ifuj-n) \ 

vokalisera (voj'kalis9-ra el. vcok'- 

el. vcohv*') 
vokalisk -skt (vcokv-lisk skt el. 

mindre noggr. -st) 
vokalism [vco'kaUs-m. el. vwk'-) 
vokåtiv [v(x)'kaWv äv. riok- säll. 

vok'-) 
volang {vwlarf el. vå-) 
volfram {voVfram) 
voljär [völjä-Y i Svl. -cb-t) 
volm [vol-m) 
volma [roPma^) 

volontär [roVorjiä-T i Svl. -(e-r) 
volt [voVt) 
volta [vol-ia') 

Lyttkons och Wulff, Se. Utfalsordbok. 



voltisch [voltif) 

voltischera {voVtife-ra) 

voltischör (voViiJÖ-r i Svl. -oe-r) 

volum el. -ym (vwltufrn el. -y-m) 

voluminös {vo)'lmmin0'S ell vwltuf-) 

vomera (vcome-ra el. vå- säll. vo-) 

vomitiv {vo)'miti'V el. vå- säll. vo-) 

vomm (vom-) 

von {fon-) framför namn 

vorden, se varda 

votera [vayteWa) 

votiv -vt [vcoH'V -vt el. -ft) 

votum {vo)'ium^)- 

vrak (vrt>'k) 

vraka {vrvka^) 

vred (vre-d) subst., låshandtag 

vred, se vrida 

vred -dt (vre-d] neutr, vret- i n. ö. 

Svl. vrät' begagnas säll.) 
vrede (vre'd9^) 
vredgas {vred-gas^ i n. ö. Svl. 

vräd'-) 
vrensk {vren-sk i n. ö. Svl. vrån- sk) 
vrenskas [vrenskas^ i n. ö. Svl. 

vrån'-) 
vresig -gt (vresig' -gH el. -k^f) 
vret (vre-t) 
vricka (vrik-a^) 
vrida (vrvda^ vulg. tm^-) vred 

(vre-d vulg. vre-) vredo -e (vre-- 

dto' -9') 
vrist (vris-t) 
-vristad -at (-vris^tad -at) i smns. 

t. e^ lång-vr., hög-vr. 
vrå, (vrå-) 

vrak (rrå-k) på is, äv. råk (7'å-k) 
vrak (rrå^k) fågel 

23 



364 



vTål (irå^l i n. Gtl.. vrö^l) 
vråla (rrå-la' i n. Gtl. vro-la') 
vrång (vrorj-) 

vräka {rrä'Jca' i n. ö. Svl. vré'-) 
vräkare {vrakar d^ el. ss. frg.) 
vräkig -gt (vrä'kig^ el. ss. frg.) 
vränga [vrävj-a^) 
vuksen, se väksa 
vulen el. vuren {vm*hn^ i s. Gtl. 
_ vulg. med tungrots-r: vm'rdn^) 
vulgär (tulgä^T i Svl. -ce-r) 
vulkan (vulkv-n) 

vnlkanisera (vuVkaf^ise-ra el. vulkv'-) 
vulkanisk -skt {vulkv-nisk -skt 

el. inindre noggr. -st) 
vulnad {vturlnad^) stymmelse 
vunnen, se vinna 
vurm [vur-m) 
vurma [vurma^) 
yurmeri {vur'me^ri^) 
vurmig -gt (vur-mig^ -gH el. -kH) 
vurst (vuv-st) 
vy (vy-) 
vy SS {vys-) 

vysja el. vyssa {vyfa^ el. vys'a^) 
våd (vå'd) 
våda {vä'da^) 
vådevill {vå'devil') ^ 
vådlig -gt (vå'dlig^ -g^f el. -kH) 
vådligen (vå^dligdn^) 
våg {vå-g) redskap 
våg {våfg) bölja 
våga [vå-ga^) 

vågig -gt {vå'gig^' -g^t el. -k'f^ 
våld (voVd) 
-våldig -gt [-voVdig el. -voVdig -gt 

el. -Ä;^) i smns. t. e. alls-v. 



vålla (vol-a^) 

vålnad [vå'lnad^) 

vån (vå-n) 

vånda [von-da^) subst. 

våndas (ron-das^) 

vång {vorj') fält [i s. Gtl.] 

vångla '{vorfW) 

våning {vå^nit)'') 

vånna (?öwa*) hvard. 

våp (vå^p) 

våpig -gt (vå'pig^ -gH el. -kH) 

vår («;a-*r) vårt {vå^vt i Svl. även 

votH) pron. 
vår (td-^r) subst., i våras (tå*ras*) 
våra (mra') 
våras [vå^ras'') värb 
vård (t;(i-Ve? i s. Gtl. äv. ror-d) 
vårda [tå-rda' i s. Gtl. även 

vor-da'') 
vårdare {vå-rdard^ el. ss. frg.) 
vårdarinna [vå*rdarin*a'' i s. Gtl. 

äv. vor'') 
-vårdig -gt {-vå^rdig även -vådlig 

-gt el. -kt i s. Gtl. även -vor^-) 

i smns. t. e. o.-v. 
vårdnad {yå-rdnad^ i s. Gtl. även 

vor-) 
vårdslös {vå'rds-l0^s ledigt även 

VOV'S'l) 

vårdslösa {vä'rds-l0^sa ledigt av. 

VOT'S-L) • 

vårlig -gt (vå-rlig^ -gH el. -kH) 
vårta (vå-rta'^ i s. Gtl. även 

vor'ta^) 
vårtig -gt {vå'Ytig^ el. ss. frg. 

-gH el. -kH) 
våt vått («;4'< t;ö^') 



355 



väbel {vä'bdl el. rä'b9l^ i n. ö. 

• Svl. ve-) 

väcka {vak' a') göra vakar 

väcka {väJca^) uppväcka 

-väcka {-vä¥a) i smns. höt-v. 

väckare (väJc'ar9*) 

väckelse {väJc'9ls§^) 

väder {vä-ddr i n. ö. Svl. vé--) 

vädja {vä'dja^ i n. ö. Svl. ré'- el. 

säll. indiv. väd'ja^) 
vädjan (vä*äjan^ i n. ö. Svl. vé*- 

el. indiv. väd'jan^) 
vädra (vä'dra^' i n. ö, Svl. vé'-) 
vädur (vä'd\jiir^ i n. ö. Svl. vé'-, 

stundom utt. ss. form. smns. t. 
. e. vä'd-m'r9n) 
väft (vä/H) 
väg (tä-g in. ö. Svl. vé-g)] på 

väg, i väg, i vägen, å väga 

{vå'ga') till väga, till vägs 

(väg-s el. väk'S) äväga- {å-väga- 

el. åvä'ga-) tillväga- {fiPväga- 

el. tilvä'ga-, t.-v.-bringa, t.-v.-gå) 
väga [vä'ga^ i n. ö. Svl. vé*-, 

säll. yulg. äv. väj'a^) göra väg 
-väga {-vä^ga i n. ö. Svl. ve'-) i 

smns. t. e. lå,ng-v. 
väga -gt (vä-ga^ i n. ö.^ Svl. vé'- 

-gt el. -Ä;^) 
vagare {vä-gard^ i n. ö. Svl. vé'-) 
-vägerlig -gt {-vä^gorlig i n. ö. 

Svl. -vé'- -gt el. -ht) i smns. t. 

e. o-v. 
Vé,gg (väg-) 

vägnar {värj'nar^ säll. vä'gnar') 
vägra (vå'gra' i n. ö. Svl. vé'-) 
vägran (vä'gran' el. ss. frg.) 



-vägs {-väg^s el. -vä¥s) i smns. 

t. e. halv-v. 
väja (v'éj'a'' el. vä-) gä ur vägen 
väjde {t'é,j'dd^ el. vä-) 
väksa (väTcsa^) vuksit (vuk'sii^) 

vuksen (vuk'S9n^) 
väksel {väk'Sdl säll. indiv. väk-Sdl'') 
väksla (väk'sW)- 
väkslare (väk'slar9^) 
väkst (väk'St) 

väkstlig -gt {väk'stlig* -gH el. -kH) 
vakt (väkH) 
väktare (väk'iar9^) 
väl (t'ä-7 i n. ö. Svl. vé-l)] så väl 

som, allt väl, nå väl ; välÉommen 

(vä' l-kom'9n el. välkomhn) 
välan {välan-) 
valbaren, se båren 
vald [väVd) . 
välde (väl'd9^) 
väldeligen [väl'd9li^g9n) 
väldig -gt {väVdig^ -gH el. -kH) 
-väldig -gt {-väVdig -gt el. -kt) 

smns. o-v. 
-väldiga (-väVdiga) i smns. t.-e. 

över-v. 
välgörenhet {vä'l-jöW9nhet el. -jÖrr 

9nheH) 
välja (väl* ja'') valde (vv'ld9^) valt 

(vV'lt) vald (vv-ld) 
väljare (väl'jar9^) 
välkomma (vä'Ukom'a i n. ö. SvL 

vé'-) 
välkommen {vä'l-kom'9n el. väl- 

komhn i n. ö. Svl. vé'l-) 
välkomna (vä'l-kom^na i n. ö. Svl. 

vé'l-) 



856 



välkomnad {vä^Ukom^nad eller ss. 

frg.) 
väll {våV) 
välla {väVa^) 
vällare (väVard^) 
välling {vål'irj^) 
välsigna [valsirfna) 
välsignelse {välsir^-ndlso) 
välsk -skt [väVsTc -skt el. mindre 

noggr. -st) 
vält (välH) 

välta (väHa^) köra med vält 
välta (väl'ta^) stjälpa 
vältra (vähfra') 

hvälva^vt {våPva^ väVvt' &\. -ft) 
vämjas (väm^jas^ även vä'mjas') 

vämdes [väm*d9S^) vämts (mm-ts) 
vämjelig -gt [väm*jdlig^ äv. vä-m- 

'gH el. '¥t) 
vämjelse {väm'J9lsd' el. vä'mj9ls9^) 
vän {vä-n in. ö. Svl. vé-^n) adj. 
vända (rän'da^ vulg. vän'a^)] 

vändt (vän-t) vändning (vän'd- 

ning*" ledigt mindre noggr. 

vän'irj^) 
vända (vän'da'^ led. vän*a^) snbst. 
vändare {vän'dar9^) 
-vändelse {-vän^dolsd) i smns. t* 

e. om-v. (äv. -vän'-) 
-vändig -gt {-vän^dig -gt el. -M) 

i smns. t. e in-v., nt-v., nöd-v. 
vänja (våwja^ el. vwnja^ Sthm 

ledigt oftast vtna^^ vande 

{vio^ndd^) vant (im-nt) vand 

{vv-nd) 
-vänja (-rån^jd) subst. i smns. 

sed-v. 



vann (vän-)] vännskap 

vänninna {vånin'a^) 

vännlig -gt [våfflig^ indiv. även- 

vå-n- 'gH el. -hH) 
vännligen (yån^ligdn'' indiv. även 

vå'n') 
vänster {vän^stgr^ 
vänstre -a {väffstro^ -a^ el. säll. 

vän-stro -a) » 

vänta {vån'ta') 
väntan {vän'tan^) 
väpna {vä'pna^ i n. ö. Svl. te--) 
väpnare {vä'pnar9^ -el. ss. frg.) 
väppling {väp^lirj^ sällan indiv. 

värb (t?égr'6) , 

värbal (viBrbv-l) 

värd -dt {vce-rd -rt) adj. neutr. äv. 
t;^r'^ i talesättet 'Hnte värdt" 

värd {vce-rd\ som utövar värd- 
skap ; värdshus (v{B'rås-hiu's, 
vcer'åS'hm^s el. vcbtHsJhus ledigt 
var-shms hvardagl. vcer-sms) 

värd (vce-rd) värds- {vm^rds- el. 
vcc-rås- vanl. t^^r^ds- el. vair-ås-) 
alltet 

värde (vtBrdd^ s. Gtl. äv. rcerdg^) 

värdera («;égrt?e-Va) 

värderare (vcerde-raro) 

-värderlig -gt {-veerde^rlig -gt el 
-ht) i smns. t. e. o-v. 

värdes (v(e'rdds') ofiillst. värb 

värdig -gt {v(B'rdig^ -gH el. -TcH i 
s. Gtl. äv. vcer'-) 

värdigas [v<B'rdigas^ i s. Gtl. äv. 

VCBT'-) 

värdinna (vcerdiffa^) 



357 



värdslig -gt {vcB-rdsiig' el. vcBrds- 

lig' mindre noggr. vcevslig^ -gH 

el. -hH) 
väring {vä'rir]^ i n. ö. Svl. v<2'-) 
värja (vcerja') subst.; i värjo, 

under värjo 
värja {vcer-ja^) värb 
värk (vcer-Ic) gärning * 
värk (vcer-Jc) smärta 
värka (vcerka^) handla 
värka {vcevka^) om hästhovar ' 
vä;rka {v(Br'ka')] värkte värkt 

{vcerkt9^ vcer-kt) 
värkan (vcevkan^) 
-värkare {-vcoT^kar») i smns. t. e. 

dags-v., fyr-v., till- v. 
-värke (-vcer^kd) i smns. t. e. dags-V. 
-värkeri {'Vcevkeri' eller -eW*) i 

smns. fyr-v. 
värklig -gt {vcerklig* -gH el. -kH) 
-värkliga {-vcer-kligd) i smns. för-v. 
värkligen (vcer-kligbn' äv. högtidl. 

vcerkli^gan led. ibland vcevklin^') 
värma (vcevma') värb 
värme, -a {vcemid'' -a*) 
värn {v(B'rn i s. Gtl. äv. vcer-n) 
värna (vwrna^ i s. Gtl. äv. vcerna^) 
värpa {vcerpa') 
värr [vcer-) i uttr. ty värr 
-värra (-vcer- a) i smns. för-v. 
värre {vcerh) värst (vcer-st); dess 

värre, så mycket värre 
vars (vcBT-s) 
värsifiera {vcdv^sifie-rd) 
värsifikation (vcer' sifikafta^n eller 

-t/w-n) 



värsifikatör (v{er'sifikatö^T i Svl. 

-(B-r) 
-värtes (-vcBrHds) i smns. t. e.' 

in-v., ut- v. . 
värv {vcer-v) livlighet 
värv {vmr-v) • uppdrag 
-värv {-vcer-v) i smns. för-v. 
värva {v(ier'va^) 
-värva -vt {-vcer-va -vt el. -ft) i 

smns. fbr-v. 
-hvärva {-vcer^va) i smns. t. e. 

om-hv., kring-hv. • 

värvare {vcevvard^) 
hväsa [väsa^ i n. ö. Svl. ve*-) 
väsende el. väsen [vä-Sdnde el. 

vä'S9n i n. ö. Svl. vé') 
väsentlig -gt {väsänHlig äv. vq- 

säll. vä''Sän^tlig -g< el. kt) 
väsentligen [väsånHligdn äv. vq-) 
väska (vås'ka^) 

väsnas {vä'snas^ i n. ö. Svl. ve--) 
hvässa (väs'a^) 

vässla el. vessla [väs^W el. ves'W) 
väst (väs-t) plagg 
väst {väS't) t. e. väst till syd 
västan (väs'ian^) 

väster {väsHdr), väster ut, v. om 
västgöte {väS't'j0Hd hvard. väf'0H9 

el. -0^9*) västgötsk -skt (väs-U 

j0Hsk hvard. väf^Hsk -skt el. 

mindre noggr. -st) 
västlig -gt {västlig'' -gH. el. -k^t) 
västre -a (väs-trd'^ -gt* äv. väs-tro -a) 
väta (vä-ta' i n. ö. Svl. vé'-) 

subst. 
väta (vä'ta* i n. ö. Svl. vé'-) 

vätte {vät'9^) vätt {vät') 



358 



väte (vä-ta*' i n. ö. Svl. vé'-) 
vätska (vät' ska') subst. 
vätska (vätska^) värb 
vätskig -gt {vätskig^ -g^t el. 
vätte el. vätt {vät'd' el. vät-) 
väv (värv i n. ö. Svl. vé-v) 
väva -vt (vä- va' i n. ö. Svl. 
-v^ el. -ft) 



'k't) 



vé'- 



vävare {vä'vard'' el. ss. frg.) 
väveri {rä'veri' i n. ö. Svl. vé^-) 
väverska {vä'V9Tska^ i n. Svl. vé'-) 
vävnad {vä^vnad^ el. ss. frg.) 
vörda {vce'rda^ s. Gtl. äv. voer-da^) 
vördig -gt (vos^rdig^ -gH el. -kH) 
vördnad (v(B'rdnad') 
vört {vodT'ty. 



Y. 



ygla el. yggla, se ögla 

yksa el. yks {gk'sa^ el. yk^s) subst. 

yksa (yk'sa^) värb 

yksne (yk-snd^) 

yla [yla^) tjuta som en ulv 

ylle {yW) 

yllen {yVon') 

ymnig -gt (ym-nig^ -g^t el. -Ä;'^) 

ymp (ym-p) 

ympa (ym-pa') 

ympare {ym'pard') 

ymsa, se. ömsa 

yngel (^j;-??) 

yngla {yrj-la') 

yngling {yrj-Urj') 

-yngra {-yi]-ra) i smns. för-y. 

yngi^e, yngst, se ung 

ynka {yf]'ka') jfr. ömka 

ynklig -gt {yrj-klig^ -gH el. -kH), 

jfr ömklig 
ynnest (yn-ast äv. yn'ds^t) 
yppa (^jp-aO 
ypperlig -gt (yp-drlig' -gH el. -&^^) 



ypperst {yphrst säll. yp'dT'st) 

yppig -g* to*«^' -g'^ el. -Ä'^) 

yr (^r) 

yra {yra^) subst. 

yra [yra^) värb 

yrka {yr-ka') 

yrkan (yr-kan^) 

yrke (yrkd') 

yrsel [yr-Sdl säll. y-V-) 

ysta (ys-ta^) 

yste (j/S't9^) 

yster (ysHdr) 

yta (^-^a*) 

ytlig -gt (2/-^%^ -g*^ el. -Ä;'0 

ytligen {ytligdn') 

ytter- {ytdr-) i smns. t. e. ytter- 
kant, yttermera, ytter {yl^dr) 
ytter värre 

ytterlig -gt (yt'9rlig^ -g't el. -Ä*^) 

-ytterlig -gt {'yt''9rlig -gt el. -kt) 
i smns. t. e, oav-y. 

ytterligen (yt'9rli'g9n) 

ytterst, se yttre 

yttra {ytra') 



359 



-yttra {-yt^ra) i smns. t. e. av-y. 
yttre {yt-ro) ytterst (ythrst säll. 

ytdT^st) 
y ttrium (yt^rium) kem. ämne; ytter- 

(yt-or-) 



yvas -vts {yvas^ -vts el. -fts) yvs 

(y-vs hvardagl. yf^s) 
y verbåren {yvdv-hå^rdn i n. Gtl. 

äv. -hö'-) 
yvig -gt {yvig'' -gH el. '¥t) 



A. 



å (dO 

å (å') prep., på; å daga, å nyo 
å {å-) interj., åja {å-ja) åjo [å-jta 

el. å'jco')] å ja, å näj 
å {å') subst. 
åbrodd {å'-brod^ med misstydning 

till å') 
åbäka (å^-bä^ka i n. ö. Svl. -&e*-) 
åbäke {å'-hä'Tcd el. ss. frg.) 
åbäklig -gt (å'-bä^Mig i n. ö. Svl. 

-bé^' äv. åbä^- -gt el. -Ä^) 
åbåe (å'bå9 el. å'båd') 
åbåist (å'båiS't) 
åda (å'^a*) 
åder el. ådra [å^dor el. d-4ra*) 

subst. 
ådra {å-dra^) värb 
ådrig -gt {å'drig^ -g^t el. -Ä;*^) 
ådökolonj (å^dökålon-j el. od'dko-) 
åhoj (åÄo;- el. öä-) 
åbå (å/iå-^) 
åka (å'ka^) 
åkare {årkard^) 
åker (å-^Ä^r vulgärt oÄ;'9r) 
ål (d.7) fisk 
ål [ån) boktryck.-t. 
ål (47) spel-t. 



ålder (oVddr) 

åldras {öl-dras^) 

åldrig -gt (ol-drig^ -gH el. -kH) 

åldring {pl-drirj^) 

ånga {otj-a^) subst. 

ånga (orj'a^) värb 

ångare (oi]'ar9^) 

ånger {o rf dr) subst. 

ångest (or/dst el. orj-dsH) 

ångra (orj-ra'') 

åpen (å-jpaw') 

år (å'r); åt åre, i år, om året, 

här om året 
åra el. år (dra^ el. (I'r) 
årder {å-rddr) åkerredskap 
-årig -gt (-å^rig -gt el. -kt) i smns. 

t. e. mång-å., fäm-å., minder-å., 

över-å. 
årlig -gt {å'rlig' -gH el. 'kH) 
årligen {å'rligdn^) 
arta {å'Yta'' äv. ss. i s. Gtl. OT^ta^) 
ås {å'S) 

åska {os'ka'') subst. 
åska (os'ka^) värb 
åsna (å'sna^) 
åsninna (åsnin'a') 
åstunda (å-stun^da) 



360 



åstondan {å'-stun^dan) 

åt (å^t)] åt minstone 

åtel {å'i9l') 

åter (d-Var); åter igän 

åtgärd (å-t-jce^rd) 

åthävor (å't-hä'v(or i n. ö. Svl. 

åtrå {å;tra') 

åtskillig -gt {å't-fUHg -gt el. 

åtskils (åt-fiVs) 

åtta (o^a*) räkneord 

åtta [ota^) subst. 

åttia (otHa) 






åtting {ot'iff) 

åttio el. åtti [ot'i(jj el. oW end. 

högtidl. ot'a-ti^a), jfr tio) 
åttionde (ot'iond9^ el. -on^dd, ot-i- 

onda' el. -on'dd^ vid sammans. 

med ord, som börja med 6?-ljud 

elimineras vanl. -dd- t. e. å.-del) 
åttonde (ptondd^ eller -on^dd, vid 

smns. SS. frg.) 
åvan {a'van'' i n. Gtl. äv. ö-van*); 

åvanefter, -för, -före, -ifrån, -om, 

-på, -till 



A. 



ä (ä', Stockholm ce') 

äbb {äU) 

äckel {äh'9l) 

äckla (äk'W) 

äcklig -gt {ählig' -g^t el. -kH) 

ädel (ä-VZa/ i n. ö Svl. e-d-) 

-ädla {'ä-dla i n. ö. Svl. -e-'c?-) i 

smns. för-ä. 
ädling (ädlirj^ i n. ö. Svl. ed-) 
äfsing (äfsirj^) 

äga el. ega (ä-^a* el. e'ga^) subst. 
ägo- el. ego- {ä-gw- el. e^gio-) i 

ägo el. ego 

« 

äga el. ega -gt (ä-ga'' el. e-ga*' 

å'gt el. ä'kt) 
ägare el. egare {ä'gar9^ el. e'gard') 
ägarinna el. ega- [p! gar in' a'- el. 

c'^a-) 
ägg (ä^-) skarp kant 



ägg (ä^O %elägg 

ägga {äg-a') 

-äggad -at {-äg^ad ^at) i smns. 

tve-ä., skarp-ä. 
äggelse (äg'9lsa^) 
ägna el. egna {ärj^na'- el. er}'na'' 

el. högtidl. e^gna^ säll. äg'na^) 

tillägna 
-agnan el. -egnan {-ärfnan säll. 

-erfnan el. högtidl. -e^gnan el. 

-äg^nan) i smns. till-ä. 
-ägnelse el. -egnelse (-ärj^njlsa el. 

SS. frg.) i smns. till-ä. 
ägrett (ägrät-) 
äj (ä/' el. fl/) 
äja (sij-a^ el. ä^'*a') 
äjder (Jij-dor el. äj-ddr) 
äksing (äk'sirj^) 
äkta {äk'ta^) adj.: till äkta 



361 



äkta (äk'ta^) värb 
äktenskap {ak-tdn-skv^p) 
äktenskaplig -gt {ak-tdn-shv^plig 

'gt el. -kt) 
äldre (äl-drd) älst [al-st) 
älfenben {äPf^n-he^n) 
äling {ä'lit]^ i n. ö. Svl. e*-) eller 

vanl. älling (äHrj^) 
älj (äVj) 

äljest (äl'J9sH) i 

, älm (äVm) 

älmseld [äl-ms-eVd el. äZ-) 
älska [äl^ska') 
-älskan {-äVskan) i smns. t. e. 

nit-ä. 
älskare (äl'skar9^) 
älskarinna {äVskariwa') 
älsklig -gt {älskliga -gH el. -kH) 
älskling [äVsklirj^) 
älskog {äVskcog'- el. -io^-g säll. äZ*- 

5Ä;o^'; utt. endast undantagsvis 

SS. formellt smns. äl sk-io^g) 
älst (äVst) 
älta (äl'ta^) subst. • 
älta (äl-ta^) värb 
altare (äHard^) 
älv (ä^'t?) 

älva (äl'va^) subst. 
älva {äl'va') räkneord ; älvte (ä?-v- 

^9^ el. äPftd^ vårdslöst äv. äW^) 
älving {äl'virj') 

ämabel [ämv-hdl i n. ö. Svl. c-) 
ämbar (vanl. äm'bar^ äm'hardV 

sällan äni'-bar^ äm^-har^dt eller 

-hn^rdt) 
ämbete {äm'-'heH9 ^ äv. äm-hdto^ i 

smns. vanl. -ämbe^t9) 



amma (äm-a') stol 

ämna (äm-na^) 

ämne {äm'n9^) 

än (äti-^) konj.^ om än, förr än 

el. förrän (smndr. stundom till 

fmr-n) 
än (än-) adv. 
ände el. -a (än'd9^ el. ända^) 

subst.; över ända, till ända, 

om ända, överända- {0tJ9rän'da') 

t. e. ö.-kasta, tillända- {tilän^da- 

el. til'ända-) t. e. t.-löpa 
ända (än'da') värb 
ända (än^da^) adv.; ända fram, 

ända till, ända dit, ända in, osv. 
ändalykt {ån-da-lyk^t) 
ändelse {än'd9ls9') 
änder, se and 
-änderlig -gt {-än^-ddrlig -gt el. -kt) 

i smns. t. e. svärför-ä oför-ä. 
-änderligen {-än'd9rlig9n) i smns. 

oför-ä. 
ändlig -gt {än'dlig^ -gH el. -kH)] 

oändlig (ct)'-än^dlig el. (oän-dlig) 
ändock (än-dok^ eller ändok-, Sk. 

vulg. än- dok') 
ändra {än'dra^) 
ändå {än-då^ eL ändå- vulg. Sk. 

ä^.' då') 
äng (äiy*) 
ängd {ärj-d) 
ängel (ärj'9V) 
anger {ärjhr) insekt 
ängsla {ärj'sW) 
ängslan (är]'slan') 
ängslig -gt (äjj-slig^ -g^t el. -k^t) 
änka {äfj'ka^) 



362 



ankel el. enkel (ärj-hdl el. er]'kdl) 

änkling (ärj'klii]^) 

änkom^ se enkom 

änne (än'9^) 

ännu (än'ui* ämur Sk. än- niu-) 

änskönt {än^fa^nt el. '0'ni än-fönt 
el. änfd^nt el. -0'nt) 

äntlediga (äntle-diga äv. ån-t-le^- 
diga) 

äntlig -gt {ärftliga -gH el. -k^t) 

äntligen (än-tligdn^) 

äntra (än-tra^)] änter- [ån^tdr-) 

äpple {äp*ld^)] äppel- (äp-dl-) 

är, se vara 

är- el. er- (är- säll. e-r- det se- 
nare av enskilda personer i 
Skåne, Hall. och Og., i Svl. <B'r- 
el. eT-) i smns. t. e. är-bjuda, 
ärkänna, ärnä 

ära {ärra i Svl. ce-ra även e-ra) 
tidehvarv 

ära (å'ra^ i Svl. (e'ra^) heder; 
äro- {ä-rtO') 

ära [å'ra' i Svl. m'ra^') värb 

ärbarmlig -gt {ärbar- mlig i Svl. 
cer- 'gt el. -kt) 

ärende {ä'rdnd9^ i Svl. cb'- mindre 
noggr. <B'rndd^) 

ärenpris {ä^rdfi-pri-s i Svl. (B--) 

ärftlig -gt {cerftlig' -g^t el. -¥1) 

ärftligen {cerftUgdn*) 

äril {ä^riV i Svl. cB'r') 

äring (öTii^* i Svl. «*r-) 

ärinnra el. er- {ä'r-in^ra el. e*r- i 
Svl. (ST- el. e'r-) 

ärinnran el. er- {ä'r-in^ran el. er- 
i Svl. cB-r- el. ie*r-) 



ärj el. erj {cer-j säll. er(; t. e. Vg.) 
ärja el. erja {cer-ja^ eller ss. frg. 

erja^) bli ärjig 
ärjig el. er- -gt (cer^jig' el. ss. frg. 

erjig^ -gH el. -kH) 
ärja {(B'rja') plöja med ärder 
ärk^- {(BTkd-) 
arla {(B'rla^) 

ärlig -gt (<e-Wi^* -g'^ el. -Ä'^) 
ärligen ,{(B'rUg9n^) 
ärm (ö?r%) 

ärna {ce-rna^ i s. Gtl. äv. eer-) 
ärr {(Br-) 
ärra (cera^) 

ärrig -gt {cerig^ -gH el. -ä;'^) 
ärt el. -a (<^r-^^ el. certa^) 
■ärts (-^r'^s) t. e. horn-ä., sand-ä. 
ärtschocka el. ärtskocka {rer't-fo¥a 

el. cer't-skok'a med misstydn. 

till ärt-) 
ärva (<^r «;a*) ärvt {cer-wt el. cer(/if) 
ärvda- {ärvda-); ä.-balk, ä.-gods 
ärövra el. er- {ä'r-0'vra el. e-r-) 
ärövrare el. er- {ä'r-0'vrar9 el. 

e'r- i .Svl. mr- el. e.r-) 
äsja (äfa^) 
äska {äs'ka') 
äsping {äs'pif]*) bät 
äsping {ä3'pirj^) orm 
äss (as') i musik 
äss {äs-) kort; ässenpar {äs'9n'pv'r)y 

ässorall {äs^ior-a.) 
ässe {äs'9^) 
ässing {äs'irj^) 
ästetik (äs'teti'k) 
ästetisk -skt {äste-tisk -skt eller 

mindre noggr. -st) 



363 



äta {ä'ta' i n. ö. Svl. é'ta') åt {d^t) 

åto -e {å't(x)'' '9') 
ätare {ä'tar9^ i n. ö. Svl. é'-) 
ätlig -gt (ä'tUg^ i n. ö. Svl. e'^- 

-g^^ el. -kH) 
ätt (ä^'); ättar- (ät' ar-) t. e. ä.-tal 
-ättad -at {-ät^ad -at) i smns. t. 

e. hög-ä. . 
ättika (ät-ika') 
ättling (äHirf) 
även [å*v9n^ i n. ö. Svl. é*-); 

ävenledes, ävensom, ävenväl, 

ävenså el. även så, 



-även {-å^Vdfi \ n. ö. Svl. e*-) i 

smns. o-ä. 
äventyr {å'Vdn4y^T i n. ö. Svl. 

e*-); till äventyrs 
äventyra {ä'Vdn-ty^ra el. ss, frg.) 
äventyrar© (ävonty^raro el. ss. frg.) 
äventyrerska {ä'V9n-iy^rdTska) 
äventyrlig -gt (å'V9n'ty^rUg eller 

SS. frg. -gt el. -ht) 
ävja [ä'vja^ i n. ö. Svl. e*-) 
ävlan {å'vlan^ i n. ö. Svl. é'-) 
avlas {å'vlas^ i n. ö. Svl. é'v-) 



O. 



o 



o 



ö [0') i sjö 

öcken, se öken 

öda {0'da') ödde {öd'd') ödt (ö^') 

ödd ipd/) öds (;0.'^Ä ibl. öd.'^) 
ödare {0-dar9^) 
öde (j0f'e?9*) subst. 
öde {0'd9^) a(^". 
-ödelig el. -ödlig -gt (-0^d9Ug el- 

-0^dlig -g^el. -ä;^) i smns. t. e.out-ö. 
-ödelse {•■0-d9ls9) i smns. t. e. för-ö. 
ödkännd el. ökännd -nt {0*d-xän'd 

vanl. 0'-yän^d -nH) 
ödla {0'dW) 
ödmjuk {0'd-mjm'h) 
ödmjuka {0'd'mjWkä) 
ödmjuklig -gt (0*d'mjiu'kUg eller 

0dmjm'klig -gt el. -kt) 



ödmjukligen eller -keligen (0'd- 

mjm^klig9n el. 0dmjtU'klig9n el. 

-k9l-) 
ödsla (vanl. 0'dsla^ äv. öd-sZa* el. 

ötsla') 
ödslig -gt {0'dslig^ äv. öåsUg* el. 

ö^sZ«^^ -g*i{ el. 'k't) 
öga {0'ga^) ögon {0'gon')] ögna- 

(j0f-^/?a-); i ögonen, iögonenfall- 

apde {i0'gon9n-f.) 
-ögd -ögdt {-ög'd -ögH i s. Gtl. 

ofta -ö/c? -ö/V) i smns. t. e. 

blå-ö., skel-ö. 
ögla el. öggla {0'gla^ el. ög'la') 

äv. ygla el. yggla {ygW eller 

ygla') 
ögna iprj^na^ el. 0'gna') 
ök (i0f.^Ä;) 



364 



öka {0'ha^) 

öka, se eka 

-ökelse {-B-hdlsd) i smns. för-ö. 

öken el. öcken {p-hdn el. öhhn) 

ökännd, se ödkännd 

öl {0ny 

ömka {öm-ka') jfr. ynka 

ömkan {Öm-kan') 

ömklig -gt (öm-klig^ -gH el. -kH) 

jfr ynklig 
ömkligen (öm-kligdn^) 
ömm (öW), ömt 
ömma (öm-a^) 
ömsa {öfn-sa^) mycket säll. ymsa 

ömse {öm'S9^) 

ömsom (öm'Som^) 

önska (ön'ska^) 

Önskan [önskan') 

önsklig -gt {ön'skUg' -gH el. -kH) 

öppen (öp'9n^) 

öppna (öp-na^) 

ör (ö-V. i Svl. ce-v) ör-mage 

öra -on (ö-ra^ -on vulg. 0'- i Svl. 

OS'-) ; öron- el. örn-gott (m-rn-got^) 
-örad el. -at (-öWad i Svl. -02*- 

-a^) i smns. t. e. lång-ö. 
öre (ö'r9* vnlg. 0-- i Svl. (B^rd^) 
-öre (-ö^rö * i Svl. -(B^td) i smns. 

los- o. 
örfil {ö'v-fi'l vulg. 0'- i Svl. ö3*r-) 
örfila [ö'T'fi^la el. ss. frg.) 
-örig -gt {-ö^rig i Svl. -ce*- -g^ el. 

-Ä;^) i smns. t. e. lå,ng-ö., slok-ö. 



öring (ö'rirj^ vulg. 0'- i Svl. (B'-) 

laksöring 
-öring {-ö^rirj i Svl. -x^rirj) i smns. 

t. e tio-ö. 
örlig {(B'rUg^) el. örlog 
örlog {(B'rlog^ även -w^*) alltid 

ö'rlog- i smns. örlogs-fartyg, 

ö. -flotta, ö.-mann, . ö.-skepp 
örn [m-rn i s. Grtl. äv. mr-n) 
ört (ä3r'<) 
ösa {0'sa^) 

öst (Ö5-'^) 

östan (Ö5*^aw'); Ö.-ifr&n, ö.-om 

öster (ös-tgr)] öster ut 

östgöte [ÖS't-J0Hd hvard. öf'0Hd el. 

östgötsk -skt {ÖS'tj0^tsk el. ss. frg. 

'Skt el. mindre noggr. -st) 
östlig -gt {ös'tlig^ 'gH el. -Ä;^^) 
östre -a {ös^trd'- -a^ äv. Ö5-Vra -9) 
öva [0'va^) 
över (j0^-'rar hvard. ibl. Ö%9r eller 

Öv-dr)] till övers, över nog 
övermage {0'V9r'mv^g9) 
överste (0'Vdrsf'9^ säll. 0'V9Tst9) 
överstinna {p^vdvstin-a') 
övlig -gt {0'vlig^ -g*^ el. -Ä*^) 
övre -a (j0f-Wa -a äv. J0^•^?ra* -a') 
överst {0'V9rst el. 0'Vdv^st) ; över- 
stepräst {0'vdTstdpräS't) Överste- 
prästerlig -gt (0'vdTStdpräs'tdrUg^ 
'g't el. -Ä;'0 ' 
övrig -gt {0'vrig^ -gH el. -Ä'^) for 
övrigt, i övrigt 



.^.-.^Jm. 



Efterskrift. 

Den bibliografi, som vi utlåvat, skall få sin plats i ett supp- 
lementhäfte. Den är afsedd att innehålla en förteckning öfver den 
litteratur angående svenska språkets uttal och rättskrivning, som 
utkommit i vårt land under tidrymden 1869 — 89 for så vidt den 
kommit till vår kännedom. Att vi valt just denna period, har sin 
orsak däri, att å ena sidan från år 1869, tack vare Nordiska Rätt- 
stafningsmötet, frågorna om vårt språks uttal och om beteckningens 
förhållande till uttalet inträdde i ett nytt och livaktigt skede, och 
att å andra sidan Svenska Akademien genom sin nya ordlista av 
1889 tagit ett steg, hvarigenom Akademien bestämt anslutit sig till 
den oupphörligt väksande skaran av dem, som anse, att rättstav- 
ningen måste byggas på ljudenligheten såsom grundval och med 
ljudenligheten till ständigt rättesnöre. Enär vi ansett olämpligt att 
vid hvarje artickel i vår Uttalsordbok redogöra för olika författares 
uppgifter angående ordens ui^täl, komma vi i nämda häfte att biblio- 
grafiskt sammanföra alla de citat, som vi rörande uttalet funnit i 
litteraturen. Vi ha naturligtvis i ordboken behörigen gjort oss dessa 
författarnas uppgifter till godo, men i första rummet ha vi grundat 
vår framställning på det material, som vi själfva under en lång följd 
av år dels hvar för sig, dels samfält, hopsamlat, och hvarav åtskill- 
igt ^T sin plats i citatsamlingen. Man skulle kunna tycka, att vi 
medelst kringsändande av frågeformulär till personer boende i skilda 
delar av landet allra säkrast skulle erhållit material till en statistisk 
översikt av de olika uttalens förekomst och utbredning. Men vi 
hysa den bestämda övertygelsen, att denna skenbart lockande och 



366 

bekväma utväg har det felet att icke leda till målet. I själva 
värket vore det ytterst svårt att finna ett tillräckligt antal av så 
kvalificerade personer, att de skulle varit i stånd till undersökningar, 
tillräckligt noggranna och pålitliga för vårt behov. Det har dess- 
utom visat sig, att de allra flästa personer, vid tillfrågan om ett 
visst uttal, i regeln knappast ens kunciat redogöra för sitt eget 
oreflekterade uttalsbruk. Under sådana förhållanden kan man ännu 
mindre vara säker på enstaka skriftliga uppgifter av personer, 
hvilkas ståndpunkt i fråga om uttalet, d. v. s. hvilkas eget för- 
medlande uttalsidiom, man icke varit i tillfälle att studera. Frågar 
-man t. ex. len "genuin stockholmare" angående uttalet av ordet 
lämna (Se ordboken!), eller en "genuin västgöte'' om uttalet av 
ordet kurs^ så har svaret ett helt annat (och i detta fall mycket 
ringare) värde, än om det avgivits av en östgöte eller göteborgare 
(ty de förra förmå över huvud icke skilja mellan resp. ä och e, rs 
och sch). För att tillgodogöra sig svaret måste man känna den 
svarandes språkegendomligheter, att icke tala oin den stora svårig- 
heten att ställa sina "frågor" så, att man icke alltför tydligt röjer, 
hvad man åsyftar; ty då* blir man lätt narrad. Alltså, det 
enda pålitliga sättet är att omedelbart själv studera de talandes 
uttal och att med stöd av sin egen erfarenhet insätta hvarje under- 
sökt uttalsfaktum på dess plats i ljudsystemet ^). Just så ha vi 
förfarit, och vi hoppas att vårt arbete måtte bedömmas ur denna 
synpunkt, hvilken enligt vår mening är i lika hög grad sannt 
praktisk som sannt vetenskaplig. Om man häremot invänder, att 
efter denna metod mycket värdefullt uttalsstoff torde ha undgått 
vår uppmärksamhet, så måste vi för visso i någon mån erkänna, 
att vår erfarenhet behöver kompletteras och utvidgas. Vi vilja 
dock påpeka, att uttalslatituden för enskilda personer och enskilda 
samhällen, och på det hela för hela vårt språk, icke är på långt 
när så stor, som mången föreställer sig, så framt man håller sig 
inom riksspråket. Såsom riksspråksutial anse vi — och väl de 
flästa tänkande personer med oss — hv^je sådant uttal, som an- 



*) Jämför våra tabeller, hvilka vi efter trägen och tillfredsställande 
prövning våga anbefalla till en större uppmärksamhet än de fått röna av 
våra kolleger. 



367 

vändes och fasthålles (= erkänn es och medvetet försvaras) af bil- 
dade personer från olika delar av vårt land^ hvilka tillägnat sig en 
viss grad av hyfsning i sitt tal, naturligtvis nå^ot växlande även 
hos individen allt efter den "ton" eller stilart, i h vilken det ifråga- 
varande ordet för tillfället förekommer. Att denna definition före- 
faller något svävande är icke vårt fel, utan beror därpå, att själva 
saken (ett ords "värkliga uttal") i många fall har obestämda gränser. 
I alla händelser tkr det otla bero på fackmännens tycke och smak, 
huru vida ett uttal är att hänföra till riksspråksuttal eller till pr<i- 
vinsialismens område. 




Tillägg oeh Rättelser. 



sid. 7* rad 10 uppifr.: tillägg \ mim hrw-r, erj gorf 

7* tillägg-. I olika trakter kan gränslinjen mällan de angivna 

språkarterna gå, på. olika sätt, så att det, 
som i en trakt låter vulgärt, kan i en annan 
förefalla som bildat tal t. ex. tjy-v, hvilket 
anses bildadt i Sthm men vulgärt i Gtl. 

g*_13*: De på dessa sidor förekommande feta stående typer 

ändras över allt till fet kursiv utom i orden 
v<2å'S-hm^s (s. 10) våå''Sl0's (s. 11) och 
jcerås-gåd^ (s. 11). 
8* rad 16 nedifr. 3:e kol. läs: Mg'-f(2'd, 

1 „ tillägg: i 2:a kol.: [poet. op-]. 

2 „ kol. 2 tillägg: dä-glig^. 
15 uppifr. står: kärt y^ce-rt läs: kört xce-rt. 

1 nedifr. kms-t läs: hmsH {Anm. Många personer, 
som aldrig tillåta sig att utbyta u mot ui 
eller mit. ex. hust full, göra det med för- 
kärlek i några få ord, vanl. framför långt 
s-ljud t. e. jms-t hms-trm.^). 
19 uppifr. står: t å n H läs: t d fl S. 
1 „ står: med Ijudenr, läs: medljuden r, 
1 nedifr. tillägg: i senare delen af arbetet betecknas 
diftongerna med en ) efter den sista (svaga) 
vokalen t. e. vot), äm). 



11 



11 



11 



8* 

8* 

15* 

18* 



11 



n 



11 



11 



23* 
24* 
26* 



11 



11 



11 



v 369 

sid. 34* rad 6 nedifr. Mår: bokstav lås: konsonant 

36* „ ^VL^^iiv. står: faPa^ läs: faPa^, 

37* „ 4 nedifr. står: inskränkning läfS: undantag 



„ 53* „ 8 „ står: användas läs: användes 
„ 67* ,, 3 „ står: dumbum läs: dumbom'. 



ti 

?> 
1» 



1 „ 7 „ tillägg: säll. -5t/r'd 

2 ,, 3 uppifr. tillägg: -kco- el. -Äct^'- 

2 „ 16 „ står: alldagl. läs: ledigt 

2 „ 2 „ tillägg: adertonde {v'd9Tton^d9 el. t)'d9Ttondd*. 

3 ;, 2 „ läs: ag'änttufT el. af- 

4 „ 15 nedifr. tillägg: el. -/Jä- 

4 „ 14 „ står: försvenskad läs: framstark, likaså s. 5 

r. 9 u. 

4 ,, 9 uppifr. läs: -gH el. -k% 

5 ,, 14o. 16,, tillägg: el. afak- 

5 ,, 13 „ „ ledigt al-dri^ el. al-ri^. 

5 ,, 5 ,, „ el. 'köhö- 

6 „ 5 n ,» el. -män-dlig' 
6 ,,24 „ „ ledigt al'ii' 



»> 



11 „ „ -arbetarinna (-ar^e^arin-a') t. e. med-a. 

12 „ 6 uppifr. ,, -arma {-vrårna) t. e. ut-a, 

13 , ,, 8 „ „ indiv. -äU 

13 ,, 5 nedifr. läs: af ändan- 1 

14 „ 18 uppifr. tillägg: el. astron'- 

15 ,, 8, 10, 11 uppifr. läs: -tmr- 
15 ,, 13 uppifr. läs: v(n)rik-dl 
15 „ 12 „ „ avt-, 

19 „ 7 nedifr. ,, plur. -wr 

19 „ 4 „ „ bv'd'Stiu^ga 

21 ,/ 18 uppifr. „ -grv'ft 

22 „ 5 „ ,, -ö^V- 

22 „ 22 „ „ be-lätd- el. 

24 ,, 6 ,, tillägg: äv. -bet'' 

Lyttkens och Wulflf, Sv. Uttalsordbok. 24 



370 

sid. 26 rad. 19 nppifr. läs: biffdsld* 

28 tillägg: -blicklig {-blik^lig) t. e, ögon-bl. 

28 ,, block iplok^) skogslott. 

28 „ blamera (blame-rä) 

28 „ -blidkelig {'hlid^k9h'g) t. e. o-bl. 

„ 29 „ 2 „ läs: blomm- 






>? 
»» 

j» 
»> 
11 
11 
11 
11 
11 



11 



29 „ 18 „ „ bios- 

29 „ 2 nedifr." „ bl^-gts. 

29 „ 3 „ tillägg: ledigt &Z^gl5. 

30 „ -boelig {-bcj^dlig) t. e. obe-b. 

30 „ 18 uppifr. „ bokhållare (bark-holkar 9 hvard. ofta 

bco'kol^ar^) 

32 tillägg: -bota (-Ö€rf*^a) t. e ur-b. 

33 „ bringa (brirj-a^) subst. 

33 „ -bringerska (j-britj^9Tska) t. e. över-br» 

34 „ 9 uppifr. ,, av. brotj- 

34 tillägg: -brottsligen (-brot^sligdfi) t. e. o-br. 

35 rad 13 uppifr. läs: bröt- om, 

36 „ 8 „ tillägg: äv. indiv. bug*la^ 

37 tillägg: burr {bur-) 

burra (6wr-a') 
buska {bus'ka^) subst. 
buska {bus*ka^) värb 
buskasch (bmskv-f) 
-byggelse {-byg^dls») t. e. upp-b. 
-Ijygglig {'bygHig) t. e. upp-b. 
39 tillägg: -bätterlig -gt {-bäPdrlig -gt el. -A'<) t. e. oför-b. 

-bärlig -gt {'bcB^rlig -gt el. -kt) t. e. unx-b. 
-bördig -gt {'boe^rclig i s. Gtl. äv. &ögr*- -gt el. -ä;^) 

t. e. van-b. ^ 

-börding (-bce^rdirj i st. Gtl. äv. -boer^-) t. e. van-b. 
bördig -gt {bcR-rdig'' i s. Gtl. äv. bosr- -g^t el. -k^t) 

härstammande 
-börjare (-boer^jard) t. e. ny-b. 
-börlig -gt ("bce^rlig -gt el. -Ä^) t. e. till-b., veder-b, 
-börligen {-bo^^rligdn) t. e. till-b. 
-bote {'b0H9) t. e. tve-b. 









371 

sid. 39 rad 2 uppifr. tillägg: subst. och värb 
„ 39 „ 14 „ „ i s. Gtl. äv. hcer-d 

„ .45 tillägg: -delerska (-de^hrskä) t. e. ut-d. 

-delelse {-deHQlsa) t. e. med-d. 
„ 47 rad 1 nedifr. tillägg: äv. dctäkti^v 

„ 49 „ 14 „ Zäs: {dirfna^ el. dig'na^ stund, hogtidl. e^r^na*) 
„ 52 „ 21 uppifr. tillägg: subst. o. adj. 
„ 53 tillägg: -dj-agelse {-drn^gdlsd) t.^e. till-dr. 

55 „ drälla (dräl'a^) 

56 „ dunk {durfk) 
-dunkla {'dur/kla) t. e. för-d. 
duska {dus'ka^) 

57 ,, -dädig -gt Q-då^dig -gt el. -kt) t. e. över-d. 
é8 tillägg: -däckare {-däk^ard) t. e. tre-d. 

dämme {däm'9') damm 
64 rad 8 nedifr. läs: emballascb, tillägg: ibl. am'h' 
67 tillägg: era [e-ra äv. äWa) tidsskede 
„ 71 „ -falska (-faVska) t. e. för-f. 

-farig -gt {-ft>^rig -gf el. -kt) t. e. vill-f. 
-farelse (-ftfrdlso) t. e. vilKf. 
72 rad 7 nedifr. tillägg: fastställd (utt. vanl. fas^tåM) 
75 tillägg: -finnelig -gt {-fin^dlig -gt el. -kt) t. e. oigen-f. 

-finnare {'fin^ar9) t. e. upp-f. 
fjantig -gt {fjan-tig' -g^t el. -kH) 
,, 77 „ -flygla {-fly' glo) t. e. över-fl. 

-flykt {'JiykH) t. e. ut-fl. 
„ 78 „ fnoskig -gt. {fno3'kig^ "gH el. -kH) 

79 -forderlig -gt {-fio^rddrlig -gt el. "kt) t. e. är-f. 

80 „ -fostran {-ftosHran) t. e. upp-f ^ 

81 rad 17 uppifr. står: fre- dag, läs: fre-dng 
„ 82 tillägg: -frukta {-fruk-fä) t. e. be-fr. 
„ 83 „ -fuks {'■fuk^s) t. e. skol-f. 

-fukseri {-fukssrif el. -ari*) t. e. skol-f. 
,,86 „ -fäkteri {-fäkteri- el. -an*) t. e. spegel-f. 

falas (fä'las^ i n. ö. Sv. fe'-) brS-ka 
„ 87 „ -färdeligen {-fcBr^ddligdn) t. e. sann-f. 
„ 94 „ gardjärn (gvrd-jtje^rn) på lokomotiv 









> 



11 
11 

11 



372 

sid. 95 tillägg: gemäng (jemäi^-) 
96 „ gepäck (jepäk-) 

105 „ -gälla [-jåVa) t. e. veder-g. 

-gällare {-jäVard) t. é. veder-g. 

106 rad 7 uppifr. tillägg: i s. Gtl. äv. jcer-d 
106 tillägg: -gärd [-jcer^d i s. Gtl. äv. -jcer^d) t. e. ät-g. 

gästrike {jäs'tri'kd el. -ik9'') 

-gömmare {^jöm^ara) t. e. tjuv-g» 

-gömmerska (-jöm^drska) t. e. tjuv-g. 

-götsk -skt {-jöPsk -sH mindre noggr. -sit) t. e. 
öst-g., väst-g. 
112 tillägg: hillebardiär [hiVdhardiä^r i Svl. -ee-r) 
112 rad 8 nedifr. tillägg: säll.. him- dl 
115 „ 1 „ står: -rå^dv ä vulg., läs: -rå^d är vulg. 
117 tillägg: -hållelse {-håValsd) t. e. uppe-h. 
119 „ ^hällelig -gt {-häVdlig -gt el. -kt) t. e. sam-h. 

122 „ -böjelse {-Mfdlsd) t. e. upp-h. 

-hör (-Äö*r) t. e. uppe-h. 

123 „ 6 uppifr. tillägg: led. -an- 
123 „ 19 „ . läs: i''dis'lard 
133 „ -hjulig -gt {'jm'lig -gt el. -kt) t. e. fyr-hj. 
136 „ -hjärtig -gt {-jtevHig -g^ el. -kt) t. e. öppen-hj. 

142 rad 5 uppifr. tillägg: säll. katoVsk 

143 „ 15 „ ,, kedjning {xe'djnirf äv. mindre noggr. 

ye'dniri^) 

143 v 2 nedifr. tillägg: ibl. ;f?WA; 

143 iillägg: -kik f-^i^^) t. e. ti^k. • 
-kikeri {-xik^ri- el. -eW') t. e. stjärn-k. 

144 ,, -klagare {-kla^gard) t. e. &-kl. 

-klagarinna {-klvgarin^a^) t. e. å-kl. 

148 rad 20 uppifr. tillägg: vulg. knik-t 

148 iillägg: knorrla {knovW) om duvor 

149 „ knyst {knysH) neutr. 

knyst (knysH) mask. knöl 

163 ,, kulpa [kul-pa'') kokkärl 

kulpig -gt (kuVpig' -g' t el. -k^t) kupig 
169 „ kärrig -gt {xcBrig'' -gH el. -kH) 
186 rad 10 uppifr. står: loe-rdag, läs: loe-rdvg 
199 „ 3 nedifr. tillägg: äv. -å-l- 



11 
11 
11 

u 
11 
11 

11 
11 
11 
11 
11 
11 

11 

31 

11 

11 
11 
11 

11 



11 

11 
11 



373 

s 

sid. 213 rad. 11 nedifr. står: nå-nå' läs: nå-^nå'' 

215 „ 6 „ tillägg: i Svl. ibl. å^g 

216 tillägg: oja {oya') o. sig 
219 „ orv {or-v) 
228 „ pjätt {pjåt') 

pjätta (pjät-a^) 
233 „ pota (jpwto*) spela pota 

267 rad 6 nedifr. står: Gbg läs: Qihg och Sthm 
301 „ 3 „ lås: stco'la' 

320 ^iWä^^:. talltrast (utt. vanl. faV-trasH) 

331 „ 3 nedifr. läs: -um-vi^r 

332 „ 11 uppifr. läs: el. trå- 

Vokaltabellen 

Ty. suchen, Sp, tu flyttas Ull III H /9 5 Vj 

Konsonanttabellen 

Fr. chaud, chouette osv. fiyttas till III y 7 — 



'"""^rT^t^^ 



Lyttkens och Wulff, Ä>. Uttalitordbok. 25 



VOYELLES 











(LYTTKENS & WULFF ] 


[888) 












1 


IV, 


2 


2V, 


3 


Ö /2 


4 


4V, 


6 


67, 


6 




Permu- 
t-ations : 


Serie 
principale I. 


I P a 


a 
a 


86 
83 

oe 

A 


80 
0? 


ä 




e 


« 


e 

i 


t 

• 

i 

• 


•• 

y 

m 

00 


• 

t 

• 

1 


I P a 


a a 
<^ 83 a? 83 
ä ä e 
e 6 é 
i i t I 
% \ 


I P /5 


é 


e 


I P /5 


Serie 
médiane I. 


IM a 






9 

•• 


.0 


d 


£ 






y 


IM a 


oe 80 

9 9 3 


IM /5 




9 




IM /5 


Serie 
principale II. 


11 P a 


a 





& 




V 


II P a 


a A 
ö Ö Q 
^ 

yy 
vq 


IIP/S 


1 

01 


• • 

o 


6 






m 


IIP/5 


Serie 
médiane II. 


II M/5 






o 








IIM/5 


01 M 
U U *S 

ta oi 


II Ma 


Ä 


U 


<s 


u 


II Ma 


Serie 
priucipale III. 


IIIP/9 


v 


9 


a 




« 




m 


(jj 


III P/5 


» « » 



6 ö 
O) oo w 


IllPa 


ä-6 


(2 = 


IllPa 






1 


IV. 


2 


2V, 


3 


3 V. 


4 


*V, 


5 


6'/, 


6 







I P : Coins éloignés, iucisives supérieures rapprochées ; dos de la laogiie de plus en plus en 

avant et haut; poiote, non retirée, prés des indsives inférieures. 
II P: Lévres de plus en plus en avant et arrondies (<= III P); dos de plus en plus haut 

(= I P). 
III P: Coins rapprochés, incisives éloignées; dos de la langue bas et concavé, pointe retirée 
de plus en plus. 
I M: Coins nentres. 
n M: Pointe libre, dents peu éloignées. 



c o N - 

(LYTTKENS & 





CIiiBiles on ézplosives 


Nasales 


Late- 


Organes 
acUfs 


Organes 
passife 




II 


Sonrdes 
ordinaires 


(Si 






Convezes 


sonores 


sonrdes 


sonores 


sonrdes 


sonores 


la- 


1/9- 


ir- 


1 + 


2 — 


2 + 


S — 


3 -f 


I. Labiales 


Extralabi» 
ales 


la 


(P) 


(.P) 


(B) 


B 










Bilabiales 


la 


P 


P 


b 


b 


m 


m 






Dentilabi- 
ales 


Ifi 


2£. 


w 






rf 


fJ- 






< 

• 

1—4 


Préden- 
tales 


Ila 




r 


P 


a 


fi 


v 


r 




Postden- 
tales 


11 fi 


t 
t 

T 


t 


d 


d 


n 


n 


1 


1 


Supraden- 
tales 


Ur 


t 


d 


d 


n 


n 


(i) 


1 


Cacumi- 
nales 


11^ 


T 


(D) 


D 


(Q) 


II 






III. Prédorsales 


Extraalvéo- 
laires 


Illa 




^ 




^ 










Préalvéo- 
laires 


Illa 




? 






(n) 


h 


(I) 


1 


Médio- 
alvéolaires 


III/5 




H 


(») 


6 


(£) 


■v 

n 






Postalvéo- 
laires 


III;' 


J 




N 


ivr 


(^) 


n, 


Cerebralas 


III^J 




k 


ii 










IV. Mé- 

diodor- 

sales 


Prépala- 
tales 


IV a 






Jt 








ö) 


3 


Médio- 

palatales 


IV J3 




X 


r 





£) 






* ,2 

*^ tu 
> nö 


Post- 
palatales 


V a 


k 


k 


g 


9 










Yélaires 


V/9 










u 


'y 






VI. Ra- 
dicales 


Gutturales 


VI a 


K 


K 


G 


(G) 










Faucales 


VI fi 














|i |la-l/?-lr- 1 + 1 2- 


2 + 


3— 3 + 



Toute lettre consonne romaine, et toute lettre 

Parenthéses => non 



1 
1 

1 
1 


SONNES 

WULFF 1 888) 
















rales 


Vibrantes 




FricatiTes 










Concaves 




Convexes 


CoDcaves 






sonrdes 


sonores 


sourdes 


sonores 


sonrdes 


sonores 


sourdes 


sonores 


Lettres 

permuta- 

tives: 


4 — 


4 + 


6 — 


5 + 


6 — 


6 + 


7 — 


7 + 


















la 
la 

I/? 


PP(b) 
*(b) 






Q 


Q 


f 


A 


w 


w 










f 


v 














P 


d 






Ila 

11/5 

Hr 
II <y 


< T (d ^) 
d d ( d ^) 
n v 
n /( 
A A 

e d 




Å 


(r) 


r 






x> 


a 








r 


r 






s 


Jb 




(L) 


L 


r 


J 






8 


E 












4 


Q 


9 


(g) 


III a 
Illa 
III/5 
III/- 


8 O 

X a 
si 

■*. «* 
n n 




(r) 


A 






^ 




8 


z 












</' 




5 


? 












y. 




: 


c 












as 


















• 


• 

3 


$ 


e 


IV a 

IV /5 


kk X {g A) 

grig-^ 
■n 












f 

• 


C 

m 


f 


3 












X 


a 


/ 




V a 

V/5 


// 


















- 








R 


B 


d 


p 






VI a 

VI y5 


p SL 












TS 


JX 






m 


4 — 


4 + 5 — 


5 + 


6 — 


6 + 


7 — 


7 + 


1 



grecqtie renversée, désignent des sourdes. 
observé par nous. 



! 



Serie 

Princip. 

I a 



Serie 
Princip. 

I/J 



Serie 

Médiane 

1 a 



Serie 
Médiane 

I/? 



Serie 



1 



a 



It. farfalla 

Suéd. diah 
kari 



a 



Da. mark 
Fr. caille 



travatZ 



I 

i m 



T^i 



a 
-k i_ 



5% 



u 



All. Schtlier 



. AlL £lt(ck 



t 



Fr. nche 
Fr. We 



All mir 



y 

Suéd. ]i/cka 



Perrauta- 
tions : 



I P a 



I Py5 



I M a 



I M /9 



a a 

<? 86 27 SB 

ä ft e 
e 6 é 
i i * I 

> A 

Z 1 



oe 80 

9 9 3 



a A 

i' •• >^ 

o o o 



- Il 
J .J 






-» J -* 



r. 



nanttabel 



SidÖppna 
(lateraler) 



la 



ptr ängda 
konTeksa) 



I 



Vidgade 
(konkava) 



klingande 
3+ 



klanglösabglösa 
4— 



Ä r — I UA" V XXt^V— 

And al. aquella 
Uamar 



1 



3+ 



3ing8 Tidningars Aktiebolag, 1880. 



mi 



ere ~ Tt 

jimpagne 
jttere 
fimpagne 
^ bacio I 



klingande 

7+ 
giaiio giä 
bagia 



Yäksel- 
tecken 



IV a 



L ' 

!«/. skina Fr. tige ai-je 
n själ ; jeune jour 
)n frische 
le bréche 
lo lascio 



IV p 



*kx(gi) 
' 7 af? 



ti. skjorta 

Are schalj 

Felnschon 

ie 

,ud chou- 

narchand 



V « 



vp 



4^ 



VI « 



VI p 



7+ 



•' j -> j j j j 
j -> j -> j v 



4 



/ 



{ 



L 

d( 
is 
ei 
I st 
A 
n 



» <* >* ^-"^ ,•• , ^ " ~ 



• • • • " 

• • « • »^ f 

m • « • - 



^ «^ ^ 



^ -* 






J ^ ^ ~J J 



1 



/ 



/ 



f 

I 

I 

i 



\ 



Hl 



9» 



YCriBICM 




M300353 



THE UNIVERSmr OF CALIFORNIA LIBRARY